Analysera och prognosticera godstrafik. Samgodsmodellen förklarad på ett enklare sätt

Relevanta dokument
Utvecklingsplanen för Trafikverkets analysverktyg. förklarad på ett enklare sätt

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Godsflöden i Norra Sverige

Varför bildas Trafikverket?

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Gatukontorsdagar Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version Steg 1 och 2. Tänk om och optimera. Kapitel 1 Introduktion.

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Trafikverket här börjar resan!

Svar på remiss om förslag till nationell plan för transportsystemet

Samhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt

Trafikverkets Basprognoser fr o m 1 april 2016

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet

Forskning och innovation för bättre måluppfyllelse Trafikverkets FoIstrategi

Arbetar med: Geografisk placering:

Bygg om eller bygg nytt

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

Framkomliga och användbara vägar och järnvägar Nu vässar vi oss för framtiden

Utveckling av samhälls ekonomiska verktyg, effektsamband och effektmodeller inom transportområdet. Trafikslags övergripande plan

Trafikverkets. strategiska utmaningar

Klimateffekter av Nationell plan för transportsystemet. Sven Hunhammar, Måldirektör miljö och hälsa, Kompl. med bilder

Einar Schuch och Christer Agerback

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Förbifart Stockholm. Fokusgruppsmöte Trafikverket ansvarar även för

Konflikten mellan prognosstyrd och miljömålsstyrd planering Nätverket för hållbart resande GR Viktor Hultgren Malin Lindh

Kristin Quistgaard

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Infrastruktur för framtiden

TRAFIKVERKETS ARKITEKTURPOLICY

Trafikverkets uppförandekod

Systemanalys Gävle-Göteborg

Verklighetslabb digital järnväg

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering

Godsflödesanalyser för Trafikverket region Nord och Mitt

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning i ÅP

Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Ett samordningsuppdrag

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet

Miljöaspekt Befolkning

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

ITS Arlanda Catherine Kotake

Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi

Järnväg 2050 Näringslivets godstransporter 24/05/2016

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder Peter von Heidenstam

Fokusgrupp infrastruktur och intermodalitet

Analys av generaliserade transportkostnader för användning i måluppföljning

energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand!

HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM

Remissyttrande över inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden

Remissvar angående För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)

Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen

Utveckling av samhällsekonomiska metoder och verktyg, effektsamband och effektmodeller inom transportområdet - Trafikslagsövergripande plan

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Målbild med mätbara samt generella mål

Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget

Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25

Etappmål efter år 2020 och sänkt bashastighet i tätort Maria Melkersson, Trafikanalys

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande

Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21. Kort sammanfattning

Årliga uppdateringar av prognosförutsättningar och verktyg

Infrastruktur för effektiv och hållbar logistik

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät

Remissvar angående Trafikverkets regeringsuppdrag angående åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser (Rapport 2016:111)

Kommunförbundet Skåne TC-konferens

Regeringens. av åtgärder. Kansliet för Nationella godstransportrådet Åsa Tysklind. Kompl. med bilder

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för

Trafikverkets modellverktyg

Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi

Uppdrag att genomföra informations- och kunskapshöjande åtgärder inom området omställning av transportsystemet till fossilfrihet

Uppdrag att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Sampers användardag 13 december Peo

SIKA PM 2006:3. Hur mycket och vilken typ av transporter behöver vi? Anförande den 17 februari 2006 för Kommissionen mot oljeberoendet

Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi

Kommentar om sjöfart inför dialogmötet Framtidens logistik

Trafikverkets uppförandekod

Västsvensk infrastruktur

Hållbara transporter framtida möjligheter

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Samhällsekonomisk värdering av gränsöverskridande transporter - exemplet Kvarken

Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät

Infram ger godset en röst 27 mars 2019

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Stadsmiljöavtal. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter en nationell godstransportstrategi

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Yttrande över remiss Förslag till nationell plan för transportsystemet

Transkript:

Analysera och prognosticera godstrafik Samgodsmodellen förklarad på ett enklare sätt

Samgods vad är det? Samgodsmodellen är ett verktyg som används för att göra analyser, bedömningar och prognoser för godstrafik. Modellen fungerar trafikslagsövergripande och används för både väg, järnväg, luftfart och sjöfart. Samgods modellerar godstrafik på nationell nivå. Ambitionen är att i framtiden även kunna modellera regional nivå.

Vad kan Samgodsmodellen användas till? Modellen utgår från dagens transportsystem och transportmönster och kan matas med antaganden och information om framtida infrastruktur, trafikering, transportkostnader och hur ekonomin och samhället i sin helhet kan förväntas utvecklas. Ett av de viktigaste syftena med Samgodsmodellen är att ta fram underlag för att kunna göra kostnads- och nyttokalkyler i samband med bedömningar av olika åtgärder. Modellen är en central del i Trafikverkets planeringsarbete. Samgodsmodellen kan till exempel användas för att: Analysera eller ta fram en nulägesbeskrivning av transportsystemet och godstrafiken. Det kan göras för specifika stråk eller för transportsystemet som helhet. Ta fram prognoser som används som underlag vid planeringen av hur transportsystemet ska utvecklas. Kvantifiera vilka effekter förändringar, av till exempel skatter, avgifter eller lagstiftning, inom transportsektorn kan få. Göra ekonomiska skattningar som används i samhällsekonomiska analyser.

Samgodsmodellen är en central del i Trafikverkets planeringsarbete. Ett viktigt användningsområde för modellen är att ta fram prognoser som används som underlag vid planeringen av hur transportsystemet ska utvecklas. Prognos över hur transportflöden för alla trafikslag förändras mellan basåret 2012 och prognosåret 2040. Ju tjockare streck desto större transportflöde. = Järnväg = Väg = Sjöfart

Stål och metall Råolja Samgodsmodellen är ett verktyg som hjälper oss att kvantifiera effekterna inför eller av politiska beslut. Sources: Esri, DeLorme, NAVTEQ, USGS, NRCAN, METI, ipc, TomTom Base 2012 ktonnes per mode Rail_kton_STAN08 STAN08 0-500 501-1000 1001-2500 2501-5000 5001-10000 10001-25000 25001-50000 50001-100000 Road_kton_STAN08 STAN08 0-500 501-1000 1001-2500 2501-5000 5001-10000 10001-25000 25001-50000 50001-100000 Sea_kton_STAN08 STAN08 0-500 501-1000 1001-2500 2501-5000 5001-10000 Analys av transportstråk för olika varugrupper. Ju tjockare streck desto större transportflöde. 10001-25000 25001-50000 50001-100000

Malm och mineraler Livsmedel = Järnväg = Väg = Sjöfart Sources: Esri, DeLorme, NAVTEQ, USGS, NRCAN, METI, ipc, TomTom Base 2012 ktonnes per mode STAN07 0-500 501-1000 1001-2500 2501-5000 5001-10000 10001-25000 25001-50000 50001-100000 Road_kton_STAN07 STAN07 0-500 501-1000 1001-2500 2501-5000 5001-10000 10001-25000 25001-50000 50001-100000 STAN07 0-500 501-1000 De underlag som kommer från modellen går att jämföra mot varandra, vilket är en förutsättning för att de ska kunna fungera som underlag till beslut. 1001-2500 2501-5000 5001-10000 10001-25000 25001-50000 Sources: 50001 - Esri, 100000 DeLorme, NAVTEQ, USGS, NRCA

Modellen kan också användas för specifika frågeställningar. Här är några exempel på frågeställningar som vi tidigare har använt modellen till: Vilka fördelningseffekter får en kilometerskatt för lastbilar på näringar och regioner? Från politiskt håll fanns tankar på att införa en kilometerskatt för lastbilar. Samtidigt skulle väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med god servicenivå säkerställas i alla delar av landet. Genom att ändra skattetabellerna i Samgodsmodellen simulerades merkostnader för näringar och regioner, effekterna på produktion och sysselsättning kvantifierades och en analys av vilka fördelningseffekter förslaget kunde få gjordes. Hur påverkas tillgängligheten till olika regioner av transportbidraget? Transportbidraget är ett regionalpolitiskt stöd som ska kompensera för kostnadsnackdelar som beror på långa transportavstånd och stimulera till högre förädlingsgrad hos näringslivet inom stödområdet. Transportbidrag i Sverige regleras av lagstiftning inom EU. Sverige såg ett behov av undantag från EU:s generella regler för statsstöd och Samgodsmodellen användes för att beräkna merkostnaden för transporter för olika regioner.

Samgodsmodellen Modellen består av flera olika delmoduler som kommunicerar med varandra via ett användargränssnitt. Mer underlag kring respektive steg i modellen finns på trafikverket.se/samgods Beräkningar av kortaste väg mellan terminaler och start- och målpunkter per fordon. Basmatriser som beskriver handelsmönster där flöden mellan företag anges i ton per varugrupp. Logistikmodul som ger ett logiskt bästa upplägg genom att minimera den totala årliga logistikkostnaden genom att justera sändningsstorleken, val av transportkedja, användning av terminaler, trafikslag, fordon och lastfaktorer. Fasta förutsättningar om till exempel terminaler, olika typer av transportkedjor och specifika regler för varugrupper eller fordon. Kapacitetsmodul som fördelar om logistiska upplägg från järnvägslänkar med kapacitetsproblem på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt för transportsystemet som helhet. Efterbearbetning genom att till exempel kostnader och fordon kombineras geografiskt eller per varugrupp och jämförs.

4 frågor om Samgodsmodellen

1 Vad är syftet med Samgodsmodellen? Samgodsmodellen är ett verktyg som hjälper oss att kvantifiera effekterna av planerade åtgärder i transportsystemet. De underlag som tas fram från modellen är inbördes jämförbara, eftersom de bygger på samma förutsättningar när det gäller befolknings- och sysselsättningsförändringar, ekonomisk utveckling, infrastruktur med mera. Detta är en förutsättning för att de ska kunna fungera som underlag till beslut. Trafikverket har i uppgift att utveckla och förvalta metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet samt att ta fram och tillhandahålla aktuella trafikprognoser. Det gäller för alla trafikslag, alla infrastrukturhållare och alla steg i planeringsprocesserna. Prognoserna ska ses som en indikation på vilken utveckling som kan väntas, givet att de förutsättningar som antagits kring infrastrukturåtgärder, andra åtgärder, ekonomisk utveckling m.m. inträffar. Trafikprognoserna ger en bild av vilka utmaningar som samhället ser ut att möta och utgör därför ett av flera viktiga beslutsunderlag för att man ska kunna styra mot en önskvärd utveckling. Prognoserna ger förutsättningar för att redan i dag peka ut lämpliga strategier för att nå ett samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem. Citat från proposition 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling.

Riksdagen har beslutat om övergripande mål för transportpolitiken. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Användningen av modeller är ett verktyg som används för att leva upp till de transportpolitiska målen. 2 Vad används Samgodsmodellen till? Samgodsmodellen kan användas till att ta fram en beskrivning av nuläget, och till att göra prognoser utifrån olika scenarier. Huvudsakligen används modellen för att ta fram underlag till kostnads- och nyttokalkyler i samband med bedömningar av tänkbara åtgärder inom transportsystemet. 3 Ger modellen tillförlitliga resultat? Resultaten är beroende av de data som modellen har att tillgå. Tillgången till information om dagens transportmönster är i hög grad det som styr hur tillförlitliga resultaten från modellen blir. Gods är i sig en större modellmässig utmaning än persontrafik. Efterfrågan på transporter av gods styrs ofta av svåröverblickbara ekonomiska samband som, särskilt på lokal och regional nivå, kan variera kraftigt vilket gör att den till sin natur blir svår att generalisera i en övergripande modell.

Det är svårt att få tillgång till information som ger en heltäckande bild av hur olika transportlösningar samverkar till ett logistiksystem. Aktörerna som samverkar om en transportlösning har ofta god kunskap om sin del i kedjan, men mindre kunskaper om andra delar. Det kan också handla om att informationen finns men att åtkomsten till den är begränsad på grund av sekretess eller affärshemligheter. Att veta var, varför och med vilka fordon viss infrastruktur belastas är avgörande för att kunna ta fram åtgärdsunderlag och policyanalyser av hög kvalitet. Den bristfälliga informationen om godstrafiksystemet som helhet utgör i det sammanhanget en stor utmaning för Trafikverket och övriga myndigheter inom transportsektorn att hantera. I och med att de underlag som kommer från modellen går att jämföra mot varandra ger användningen av modellen, trots osäkerheterna, goda indikationer på vilka satsningar som ger störst nytta. Gods är i sig en större modellmässig utmaning än persontrafik.

4 Hur säkerställs att modellen hålls aktuell? Trafikverket uppdaterar grunddatan i modellen var fjärde år. Uppdateringen samordnas med Trafikverkets planeringsprocess och görs i samband med att de åtgärder som planeras inom infrastrukturen revideras. Trafikverket har också ett ansvar för att kontinuerligt utveckla modellen i förhållande till de uppdrag vi får eller förväntas få. Om det till exempel händer något inom statistikområdet som skapar bättre möjligheter att simulera är det en möjlighet för oss att utveckla modellen. Det kan också vara behov som ändras och gör att modellen behöver utvecklas, till exempel att det förs en annan transportpolitik eller att det sker en utveckling inom någon del av transportkedjan med till exempel längre lastbilar som följd. Samgodsmodellen kan användas till att ta fram en beskrivning av nuläget, och till att göra prognoser utifrån olika scenarier.

TRAFIKVERKETS UPPDRAG Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av hela transportsystemet för luftfart, sjöfart, vägtrafik och järnvägstrafik, samt har hela ansvaret för drift, underhåll och byggande av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket har i uppdrag att utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet, inklusive efterkalkylering och successivkalkylering. Trafikverket ska ta fram och tillhandahålla aktuella trafik- och transportprognoser. Trafikverket förvaltar och utvecklar Samgods. Ledande svenska och internationella forskare och konsulter stödjer arbetet. Samgods ägs av Trafikverket och Sjöfartsverket.

Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se Läs mer på www.trafikverket.se/samgods TRAFIKVERKET. BESTÄLLNINGSNUMMER: 100852. FEBRUARI 2017. PRODUKTION:TRAFIKVERKET, FORM OCH EVENT. TRYCKERI:INEKO. FOTO: MOSTPHOTOS (LARS-OLOF ROSELL, PETER KIRILLOV, JOHAN SAGMO), KASPER DUDZIK, KERSTIN ERICSSON, LARS DAHLSTRÖM.