Dnr: BTH-1.2.1-0182-2014 R 055/14 Likabehandlingsplan för studenter 2014
Innehåll 1. Inledning... 3 2. Övergripande målsättning... 3 3. Ansvar... 3 3.1 Hur är likabehandlingsarbetet organiserat?... 3 3.2 Vad säger lagen om diskriminering... 4 4. Genomförda åtgärder och handlingsplan för lika villkor studenter 2014... 5 4.1 Studenternas fysiska arbetsmiljö och studiesocial miljö... 5 4.2 Föräldraskap och studier... 6 4.3 Rekrytering av studenter... 6 4.4 Antagning av studenter... 7 4.5 Betygsättning och examination... 7 4.6 Kartläggning av mål och åtgärder för att främja studenternas lika rättigheter och möjligheter... 7 4.7 Diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling,... 8 4.8 Jämlikhetsgrupp... 8 4.9 Mål och åtgärder... 9 5. Tidsaspekt... 10 2
1. Inledning Enligt diskrimineringslagen ska alla högskolor och universitet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Likabehandlingsarbetet vid Blekinge Tekniska Högskola syftar till att skapa en tolerant och inkluderande studentmiljö fri från diskriminering. Arbetet för likabehandling utgör en del av högskolans strategiska kvalitetsarbete Det finns mycket att vinna genom att verksamhetsintegrera lika villkor bl. a i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetet med likabehandling bidrar till att högskolan får: - En god och attraktiv studiemiljö - Utveckling och kreativitet - Kvalitet i utbildning och forskning - Rättvisa strukturer och processer 2. Övergripande målsättning Blekinge Tekniska Högskola skall: - Verka för studiemiljö, där man tar tillvara de resurser, som studenter med olika bakgrund, kön, livssituation och kompetens tillför högskolan. - Vara diskrimineringsfri vid antagnings- och rekryteringsprocesser. - Vara fritt från diskriminering, trakasserier och övrig kränkande särbehandling. 3. Ansvar 3.1 Hur är likabehandlingsarbetet organiserat? Likabehandlingsarbetet ska ske i samverkan mellan ledning, chefer, medarbetare och studenter. Av verksamhetsuppdraget framgår att institutioner och enheter i sina årliga verksamhetsplaner skall beskriva hur man aktivt arbetar för att främja likabehandling. Högskoledirektören har det övergripande ansvaret för att det bedrivs ett målinriktat arbete för lika rättigheter och möjligheter vid högskolan. Till sin hjälp har Högskoledirektören en jämlikhetsgrupp där institutioner/enheter är representerade och där även representant för studentkåren är inbjuden. Det operativa ansvaret vilar på prefekter, enhetschefer och annan personal i arbetsledande ställning då det är på institutionerna och enheterna förutsättningarna skapas för att uppnå en jämlik, jämställd och demokratisk arbets- och studiemiljö. Alla studenter skall ha god kännedom om högskolans mål gällande likabehandling och riktlinjer för kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering. 3
Likabehandlingsarbetet ska ske i samverkan mellan ledning, chefer och enheter, vilket framgår av den årliga verksamhetsplanen. 3.2 Vad säger lagen om diskriminering Diskrimineringslagen trädde ikraft 2009-01-01, (2008:567 www.do.se). Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Enligt diskrimineringslagen 3 kap 15-16 ska en utbildningsanordnare varje år upprätta en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt förebygga och förhindra trakasserier. 4
4. Genomförda åtgärder och handlingsplan för lika villkor studenter 2014 4.1 Studenternas fysiska arbetsmiljö och studiesocial miljö BTH har sedan 2010 förlagt huvuddelen av verksamheten till ett huvudcampus i Karlskrona. Ungefär 10 % av verksamheten bedrivs i Karlshamn. Generellt för hela BTH gäller att verksamheten bedrivs i nya eller nyrenoverade lokaler. Vid nybyggnationer och renoveringar har stor hänsyn tagits till tillgängligheten där Handisams riktlinjer följts i möjligaste mån, trots att en del av de renoverade byggnaderna är uppförda 1903. Inför nybyggnation och ombyggnation har flera grupper arbetat med frågan om att skapa en attraktiv studiemiljö, ett arbete, som fortsätter i campusrådet vid BTH. I detta ingår studenter, personal, hyresvärdar och kommunala företrädare, för att frågan om en fortsatt attraktiv studiemiljö skall ges ett helhetsperspektiv. BTH har sedan mitten på 2000-talet haft en hög andel internationella studenter. I och med införandet av studieavgifter sjunker denna andel men bedömningen är att BTH ändå kommer att ha en relativt hög andel internationella studenter framöver. Med många internationella studenter följer personer med olika trosinriktningar. På campus finns ett särskilt hus, kallat stilla rum, dit alla studenter kan gå för att utöva sin religion. Rummet är neutralt inrett men studenter ges rätten att använda religiösa symboler, som plockas fram för att sedan ställas tillbaka. Många av de internationella studenterna, som framgent kommer till BTH, påbörjar sina utbildningar i hemlandet för att avsluta den här. För att underlätta för inresande studenter genomför BTH viss undervisning i respektive hemländer. Undervisning berör såväl hur högre utbildning är utformad vid BTH som vad det innebär att leva och studera i Sverige. BTH har ett nära samarbete med kommunernas hyresvärdar. Syftet är att i god tid inför varje antagningsomgång förse dessa med förväntade studentvolymer av olika kategorier studenter, för att boendeförhållandena ska bli så bra som möjligt. Inom Studenthälsan vid BTH finns en samordnare för stödåtgärder riktade till studenter med funktionshinder. Samordnaren ombesörjer att dessa studenter får tillgång till pedagogiska stödåtgärder såsom t ex. viss inläst litteratur, anteckningshjälp, mentorsstöd enligt nationell praxis samt anpassning av examinationer. Studenter med dyslexi har t.ex. rätt att få sin kurslitteratur i inläst form från Myndigheten för tillgängliga medier. Om litteraturen inte redan finns inläst, tar inläsning 6-8 veckor. Enligt de Studieadministrativa reglerna ska kursplaner med litteraturlistor finnas tillgängliga sex veckor innan kursstart vilket BTH inte alltid följer, därför finns det med som åtgärd. Studenterna kan också få en individuell anpassning av den fysiska studiemiljön-, och tillgång till anpassade hjälpmedel. Studenter med funktionshinder som dyslexi eller diagnoser som autism behöver få tillgång till material, som inspelade föreläsningar, på lärplattformen. Detta är upptaget som åtgärd. Vid de årliga arbetsmiljöronder som genomförs, ska man gå igenom BTH:s lokaler bl a utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. I ronden ska man t ex se över entréer, hörsalar, utrymningsvägar, skyltning osv. 5
BTH arbetar även med tillgänglighet gällande vår hemsida och vi har arbetat med att göra vår sida tillgänglighetscertifierad. Under 2014 kommer personal som arbetar med webbsidorna att få utbildning om tillgänglighetsaspekter. 4.2 Föräldraskap och studier Ca 30 % av BTH:s studenter är distansstudenter. Denna studieform lämpar sig väl för studenter som har barn eftersom den är mer flexibel än campusstudier. Vid distansstudier studerar man relativt oberoende av tid och plats, vilket kan underlätta studierna för föräldrar. Oberoende om kurser ges på campus eller distans, använder sig alla kurser av en läroplattform, där mycket studiematerial finns upplagt. Det innebär att studenterna ges möjlighet till ett mer flexibelt lärande, då det inte blir avgörande att följa samtliga föreläsningar på plats. Detta är därför ett område som skulle kunna utvecklas, vilket vi tar upp under åtgärder. I BTH:s arbetsmiljöenkät, BTH-barometern, framkom det att doktorander och speciellt kvinnliga doktorander tycker att det är svårt att kombinera arbete och privatliv. Resultatet gällande kvinnliga doktorander blev att endast 43% tyckte det fungerade bra att kombinera arbete och privatliv och av de manliga doktoranderna var det 53%. Generellt på hela högskolan så tyckte 62 % av personalen att det gick att kombinera arbete och privatliv. Denna undersökning har endast anställda svarat på, men när det gäller att hitta åtgärder för att underlätta för våra doktorander att kombinera studier och föräldraskap, anser vi det viktigt att även titta på våra forskarstuderande. 4.3 Rekrytering av studenter Det faktum att BTH erbjuder studier på distans möjliggör studier för fler kategorier av studenter än vad, som vore fallet om enbart campusstudier vore alternativet. Med distansutbildningarna når BTH studenter, som av olika skäl inte har viljan eller möjligheten att flytta och studera på campus. BTH erbjuder även ett tekniskt basår och en högskoleföreberedande utbildning. Utbildningarna vänder sig till studenter, som behöver komplettera sin gymnasieutbildning för att nå grundläggande behörighet för högskolestudier och för tekniska utbildningar. 6
Blivande studenter med någon form av funktionsnedsättning får information om vilket stöd och vilka anpassningar de kan få samt kontaktuppgifter till samordnaren via BTHs hemsida och övrigt informationsmaterial. Information ges även vid Öppet hus och via bokade studiebesök, t ex från gymnasier med specialinriktning mot vissa funktionsnedsättningar. I dagsläget (2013) är det 113 studenter som får någon form av stöd på grund av funktionsnedsättning. Exempel på sådant stöd som erbjuds vid BTH är: anpassad examination anpassad tidsplan anpassad litteratur, till exempel talbok, e-textbok eller punktskrift anteckningsstöd mentor eller extra handledning teckenspråkstolkning skrivtolkning 4.4 Antagning av studenter BTH tillämpar inte några särskilda urvalskriterier utöver de gängse. Skälet till detta är att i princip alla studenter som sökt en utbildning kommer in. Det senaste året har dock konkurrensen på olika program ökat något varför alternativa urvalskriterier skulle kunna övervägas inför framtiden. 4.5 Betygsättning och examination Några direkta åtgärder, när det gäller betygssättning, förekommer inte. Indirekt däremot genom att olika former av examinationsmoment förekommer som kan påverka prestationen. Distansstudier examineras vanligen i hemmiljö under längre tid än den mer tidsbegränsade salsexaminationen. Längre tid innebär att studenterna kan examineras på dagtid oberoende var de bor. Studenter med funktionshinder får genom samordnarens försorg hjälp med en mer individanpassad examination och tillgång till olika typer av tekniskt- och personellt stöd. Anpassad examination kan t.ex. innebära utökad tid eller alternativ examinationsform som muntlig istället för skriftlig tentamen. Det är examinator som ytterst beslutar om examinationsformen, men i regel följs samordnarens rekommendationer. 4.6 Kartläggning av mål och åtgärder för att främja studenternas lika rättigheter och möjligheter I arbetet med att kartlägga mål och åtgärder är kontakten med studentkåren synnerligen viktig. Studentkåren är representerad i alla BTH:s beslutande organ men är även representerad i rådgivande organ som högskolans ledningsgrupp och ledningsråd för att stärka kontakterna mellan högskolans ledning och studentkåren. Studentkårens ordförande har även en stående tid varje vecka med rektor. På grund av omorganisering kommer vi se över hur programråden är organiserade framöver, men det är viktigt att studenter kommer vara representerade. 7
Ca vartannat år genomförs en studentspegel och en doktorandspegel. Dessa kartläggningar är ett komplement till de kursutvärderingar som görs betydligt oftare. Syftet med de bägge kartläggningarna är att på ett mer övergripande sätt undersöka studenternas situation på BTH och vad olika åtgärder givit för resultat. Ett tydligt fokus i dessa undersökningar är den studiesociala situationen sett ur ett brett perspektiv. I studentspegeln ställs det även specifika frågor gällande området särbehandling, trakasserier och diskriminering. Vid varje fråga, som ställs, kan man hänföra resultatet till om det handlar om könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. 4.7 Diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling, I diskrimineringslagarna används begreppet trakasserier medan arbetsmiljölagen använder benämningen kränkande särbehandling. Kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering är aldrig acceptabelt på vår arbetsplats, oavsett motivet till dessa. I diskrimineringslagen står det både om direkt och indirekt diskriminering. Med direkt diskriminering menas, då en enskild person missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Med indirekt diskriminering menas, då en enskild person missgynnas genom tillämpningar av bestämmelser, kriterier eller förfaringssätt som framstår som neutrala, men som i praktiken missgynnar personer ur någon av diskrimineringsgrunderna. Om en student känner sig trakasserad eller utsatt för kränkande särbehandling kan personen vända sig till någon som den har förtroende för, t ex lärare, programansvarig, studievägledare, studentkår mfl. Denna person ska sedan i sin tur ta kontakt med berörd chef och/eller studenthälsan. Det är alltid varje enskild individ som avgör vad som är acceptabelt och vad som är kränkande och ovälkommet beteende eller uppträdande. Chef som fått kännedom om ett ärende måste skyndsamt utreda händelsen och vidta åtgärder. Chefen bör ta kontakt med personalavdelningen för stöd i detta arbete. Mer information finns i dokumentet som heter Åtgärder mot diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling.vi känner dock att denna information behöver bli mer tillgänglig för studenterna och BTH ska under 2014 arbeta fram hur informationen ska spridas. 4.8 Jämlikhetsgrupp I förra likabehandlingsplanen togs det upp att jämlikhetsombud skulle utses och att dessa tillsammans bildar en jämlikhetsgrupp. Detta har utförts och gruppen består nu av HR-chef, personalhandläggare och jämlikhetsombud från institutioner och enhet. Vi kommer under året byta namn från jämlikhetsgrupp till likabehandlingsgrupp, då vi anser att det är ett mer korrekt namn på gruppen. 8
4.9 Mål och åtgärder MÅL ÅTGÄRD ANSVARIG TIDPLAN Bättre utnyttja enkäter för att främja studenternas lika rättigheter Underlätta för studenter som firar religiösa högtider. Se till så att de studieadministrativa reglerna om när kursplaner och litteraturlistor ska vara klara följs Öka möjligheten för alla studenter, oavsett förutsättningar, att själv planera och genomföra sina studier. Åtgärd 1: Se över vilka enkäter som ska gå ut till studenter. Idag är det många enkäter som körs, ex kursutvärderingar, studentspegel, doktorandspegel mfl Åtgärd 2: Utreda och ta fram förslag på hur vi bättre kan arbeta med resultaten från de enkäter som ska genomföras enligt åtgärd 1. Grupp utses och lämnar förslag till åtgärder till rektor hösten -14 Mångfaldskalender ska finnas på varje institution och användas för att bl a planera in när examinationsmomenten ska genomföras. Information till examinatorerna om vikten av att dessa tider hålls och uppföljning hösten -14 hur detta har gått Alla kursansvariga får information om vikten av att lägga ut material på läroplattformen It s learning, så att studenter kan ta del av föreläsningar mm även om de inte kan deltaga vid föreläsningstillfället. Likabehandlingsgrupp 2014 Likabehandlingsgrupp 2014 Chef för studentcentrum och prefekt. Likabehandlingsgrupp ansvarar för inköpet av kalendrar. Prefekt ansvarar för att anvisningarna i Studieadministrativa reglerna följs och ser till så att examinatorerna får denna information. 2014 Hösten -14 Rollen som studierektor Hösten -14 9
Underlätta för forskarstuderande att kombinera studier och privatliv Likabehandlingsgruppen ska ta fram förslag till åtgärder under 2014. Likabehandlingsgrupp Klart hösten -14 Studenter ska veta vart de kan vända sig om de upplever sig utsatts för kränkande särbehandling. BTH ska under 2014 arbeta fram hur informationen ska spridas. Likabehandlingsgrupp och studentkår 2014 Kontrollera våra lokaler utifrån tillgänglighetperspektivet Ta fram checklista till arbetsmiljöronderna vad som ska ses över där tillgänglighetperspektivet finns med. Arbetsmiljökommittén Hösten -14 Högskolans hemsida ska vara tillgänglig Utbildning för ny personal som arbetar med webbsidor Kommunikationsavdelningen 2014 5. Tidsaspekt Planen gäller 2014-01-01 2014-12-31. 10