Kommunikation i sociala medier - användning av sociala medier, målgrupper Annika Bergström, docent i medie- och kommunikationsvetenskap



Relevanta dokument
Riktlinjer för sociala medier i Värmdö kommun

Riktlinjer sociala medier

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen

Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. och. sociala medier

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK

Riktlinjer för sociala medier

RIKTLINJER FÖR SOCIALA MEDIER

Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunikationsteamet Diarienummer: 2014/KS0101 Datum: Version: 1.

RIKTLINJE. Riktlinjer för sociala medier. Beslutad av kommunchefen

I II Landstinget. PllAGA AU?; 1 D. flickr. Riktlinjer för användning av sociala medier inom Landstinget Dalarna. Dnr: LD12/00942 S DALARNA

Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0

medier Syfte Vad är sociala medier?

Riktlinjer för närvaro och användande av sociala medier för Norrbottens läns landsting

Kommunala fritidsledare online. Av: Jens Eriksson, koordinator Skarpnäcks folkhögskola

Riktlinje. Sociala medier. Riktlinje antagen av kommundirektör

Riktlinjer Sociala medier

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Policy för sociala medier

Riktlinjer för användning av sociala medier

Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen

Regler Sociala medier. Antaget av kommunfullmäktige 28 maj 2012 att börja gälla 1 juni Reviderad , 29

Riktlinjer Sociala Medier

Riktlinjer för arbete med sociala medier

RIKTLINJER. Riktlinjer för användning av sociala medier i Tranemo kommun

Malmö stads riktlinjer för sociala medier

Policy. Policy för sociala medier i Herrljunga kommun. Dokumentet antas av kommunfullmäktige och gäller för kommunens samtliga förvaltningar.

Riktlinjer sociala medier. Antagen i kommunstyrelsen den

Att använda sociala medier. råd till dig som arbetar i Göteborgs Stad

Riktlinjer för användning av sociala medier

Riktlinjer för användning av sociala medier i Tyresö kommun

Riktlinjer för sociala medier

Antagen av kommunfullmäktige Ansvarig förvaltning: kommunledningskontoret Ansvarig tjänsteman: kommunikatör

Sociala medier+juridik=sant. Lena Olofsson E-delegationen

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Sociala medier ger kommunen möjligheter att förbättra och öka dialogen med medborgare och andra intressenter.

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

Sara Törnblom den 13 november 2014 Sociala medier och chefsansvaret i offentlig verksamhet. Lindahl i korthet

Rutin för användning av sociala medier. Beslutad av Kommundirektören Reviderad Reviderad

Rutin för användning av Social Medier. Dnr. Beslutad av kommundirektören Reviderad Reviderad Reviderad

Myndigheter i sociala medier

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Riktlinjer för sociala medier. 13 Dnr 2017/00021

RIKTLINJER FÖR SOCIALA MEDIER

FÄRGELANDA KOMMUN. Policy. Att arbeta med sociala medier

Policy för användande av sociala medier

Riktlinjer för användning av sociala medier

Policy för hantering av sociala medier för Härjedalens kommun

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK

Digital strategi

Datum (6) Antaget av Kommunstyrelsen

Policy för sociala medier

Riktlinjer för sociala medier inom Kumla kommun

Riktlinjer för sociala medier (KSKF 2014:58)

Webbstrategi. Strategi. Fastställt av. Kommunikationsdirektör. Datum för fastställande Giltighetstid. Tillsvidare.

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län

Riktlinjer för Knivsta kommuns användning av digitala medier vid extern information och kommunikation

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben

Kommunstyrelsens Ledningsutskott (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Riktlinje för Göteborgs Stad i sociala medier

Strategi och riktlinjer för sociala media

Arkiv- och informationshantering

Sociala medier. Riktlinje. Kommunikationsdirektör. Fastställt av. Datum för fastställande

Sociala medier i kommunal kontext

Hantering av verksamhetsinformation

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC

Falu kommuns riktlinjer för användning av sociala medier

Kommuner, landsting i sociala medier

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag

Sociala medier. - från information till kommunikation. Tingsryds kommuns riktlinjer kring. inom yrkesrollen

Rutin för användning av Social Medier. Dnr. Beslutad av kommundirektören Reviderad Reviderad Reviderad

Riktlinjer för sociala medier

E-delegationen. Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Vad behövs.

Laholms kommun i sociala medier. Riktlinjer

Riktlinjer för användning av sociala medier i Hofors kommun 1 (12)

Beslut angående riktlinjer för användning av digitala medier vid extern information och kommunikation KS-2012/837

Sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Johan Bålman, E-delegationen

Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1

Riktlinjer för sociala medier

Demokrati/deltagande/påverkan i digital form Hur ska vi förhålla oss till sociala medier och nya arbetssätt?

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

Riktlinjer för användning av sociala medier

kommunikation Riktlinjer Extern

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK

Sociala medier. Riktlinjer för användande av Sociala medier i Falköpings kommun. Informationsavdelningen Falköpings kommun

Sociala medier för organisationer

NÄRHET ELLER DISTANS

Riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Johan Bålman E-delegationen

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Haparanda stads riktlinjer för sociala medier

KOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA

Riktlinjer för användning av sociala medier inom Hallstahammars kommun

Strategi för digitala kanaler

Myndigheten i sociala medier råd för medarbetare i Göteborgs Stad

Riktlinjer för sociala medier. Antagen Ks 105/2015

Först några frågor...

Myndigheten i sociala medier råd för medarbetare i Göteborgs Stad

Transkript:

Kommunikation i sociala medier - användning av sociala medier, målgrupper Annika Bergström, docent i medie- och kommunikationsvetenskap

Berglin, Svenska Dagbladet 100905

Upplägg Vad är sociala medier och vad är nytt med dem? Vilka når man vid kommunikation i sociala medier? Att kommunicera i sociala medier

Vad är sociala medier? We define social network sites as web-based services that allow individuals to (1) construct a public or semi-public profile within a bounded system, (2) articulate a list of other users with whom they share a connection, and (3) view and traverse their list of connections and those made by others within the system. (boyd & Ellison 2007)

Vad är sociala medier? Kommunikation genom dialog och konversation Dela upplevelser, åsikter, innehåll: tycka, gilla, ogilla, rösta, rangordna, bjuda in, ladda upp, samtala i exempelvis chat, bloggar, mikrobloggar, sociala nätverk, e-post, online-spel, virtuella världar, wikis

1958 Internet protocol 1978 1991 2004 1969 E-post @ 1990 1994 2005 2005

Nya medier nya tider?

Vad är nytt med Web 2.0 och sociala medier? Mediekonsumtion och kommunikation sker allt mer oberoende av tid och rum Medierna konvergerar Interaktivitet är inget nytt men möjligheten att interagera är betydligt enklare i digitala medier med konvergerande teknik. Svårare att skilja mellan privat och offentligt när de möts på samma plattformar. Gränsen mellan sändare och mottagare har suddats ut. Vi är deltagare

Olika typer av deltagande: Interaktivitet utifrån McMillan (2002) Monolog Envägs Låg mottagarkontroll Organisationers webbplatser Återkoppling Främst envägs men viss återkoppling Tydliga sändar- och mottagarroller E-postlänkar på webben Lyhörd dialog Möjliggör tvåvägskommunikation men sändaren behåller den primära kontrollen E-handel, supportsiter Ömsesidig dialog Tvåvägskommunikation där mottagaren har hög grad av kontroll, alla deltagare kan sända och ta emot meddelanden Chatrum, communities

Konvergens Text, ljud och bild möts Medieformer närmar sig varandra Flerkanalspublicering allt vanligare Kompetenser i alla publiceringsformer Sociala nätverk är en smältdegel

Privat och offentligt Olika sociala nätverk har olika grad av offentlighet Inställningar kan begränsa tillgången men ofta slipper informationen utanför väggarna När är den offentliganställde privatperson?

Kommunikationsmodell DELTAGARE Sändare Budskap Kanal Mottagare

Källa: Bloggsverige 5 Hans Kullin

Källa: Bloggsverige 5 Hans Kullin

Källa: Bloggsverige 5 Hans Kullin

Källa: Bloggsverige 5 Hans Kullin

Allmänhetens användning av sociala medier Allmänt Web 2.0 Sociala nätverk Läsarkommentarer Politik Bloggar

80 Användningsområden på nätet 2005-2012, nytta (procent minst någon gång i veckan) 70 Sökt fakta/information Använt e-post 60 Tagit del av nyhetstjänst 50 40 Gjort bankärenden 30 20 10 0 Sökt information om hälsa och sjukvård Köpt varor/tjänster Gjort biblioteksärenden 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Den nationella SOM-undersökningen

80 Användningsområden på nätet 2005-2012, nöje (procent minst någon gång i veckan) 70 60 50 Använt sociala medier 40 30 20 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Den nationella SOM-undersökningen Använt musiktjänst Tittat på tv Läst bloggar Spelat onlinespel Tittat på e-sport Laddat ner film eller tv-serie Skrivit egen blogg

Användningsområden på nätet 2005-2012, interaktivt (procent minst någon gång i veckan) 80 70 60 50 Använt sociala medier 40 30 20 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Den nationella SOM-undersökningen Spelat onlinespel Skrivit egen blogg Kommenterat nyhetsartikel

Hur ofta har du använt sociala medier de senaste 12 månaderna? Alla 30 17 4 3 Dagligen Någon/några ggr i veckan Kvinnor 35 17 3 3 Någon gång i månaden Mer sällan Män 24 17 5 4 16-29 år 71 18 2 4 30-49 år 41 24 6 4 50-64 år 20 18 5 4 65-85 år 6 8 3 2 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2012

Sociala medier hos journalisterna och deras publik (procent) Journalister Allmänheten Journalister Allmänheten Journalister Allmänheten Sociala nätverk Sociala nätverk Läsa blogg Läsa blogg Skriva blogg Skriva blogg Dagligen 62 26 31 6 5 2 Varje vecka 15 17 34 13 7 3 Mer sällan 6 8 24 29 8 5 Aldrig 17 49 11 52 80 90 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011 och Journalistundersökningen 2011

Källa: Bloggsverige 5 Hans Kullin

Användningsområden i sociala nätverk (procent av de som använt någon gång) Chattat Skrivit om mig själv/vad jag gör Kommenterat andras texter/bilder Dagligen Kontaktat personer som jag inte kände sedan tidigare Någon/några ggr i veckan Någon gång i månaden Skrivit om aktuella händelser/samhällsfrågor Mer sällan Anslutit till/startat kampanj/grupp Lagt ut foton på mig själv/familjen 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Källa: Riks-SOM 2009

Användningsområden på sociala medier, kön (procent av de som använder) Skrivit om mig själv, vad jag gör 90 80 70 Anslutit till/startat kampanj, upprop 60 50 40 30 20 10 0 Skrivit om aktuella händelser, samhällsfrågor Kontaktat personer som jag inte kände sedan tidigare Lagt ut foton på mig själv, familjen Kv Män Chattat Kommenterat andras texter, bilder Källa: Riks-SOM 2009

Användningsområden på sociala medier, ålder (procent av de som använt någon gång) Anslutit till/startat kampanj, upprop Skrivit om mig själv, vad jag gör 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Skrivit om aktuella händelser, samhällsfrågor Kontaktat personer som jag inte kände sedan tidigare Lagt ut foton på mig själv, familjen Chattat Kommenterat andras texter, bilder 16-29 30-49 50-64 65-85 Källa: Riks-SOM 2009

Uppfattning om vikten av användarskapat innehåll, 2008 (procent) Mkt viktigt 26% viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt 40% ej viktigt Inte alls viktigt Ingen uppfattning 34% ingen uppf 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Källa: Riks-SOM 2008

Användning av några offentliga sajter 1998-2012 (procent minst någon gång senaste 12 mån) 70 60 61 Hemkommunen 50 40 30 36 Landsting/region 20 10 0 16 9 12 3 Politiskt parti 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 14 Riksdagen 56 Lokal politiker Riksdagsledamot Källa: Den nationella SOM-undersökningen

Hur viktigt är det att politiker (procent 8-10 = mkt viktigt) Finns i sociala medier överhuvudtaget 32 Svarar på allmänhetens frågor 68 Pratar partipolitik 55 Bedriver kampanj 37 Blir vän med, eller följer allmänheten 35 Följer partilinjen 35 Är personliga, skriver om sig själva 16 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Källa: Kampanjpanelen 2010

Att kommunicera i sociala medier

Vad kan man vinna på att vara med? En chans att förnya samtalet kring organisationens frågor En chans till aktiv dialog med kunder, medborgare, invånare Ett sätt att nå nya målgrupper Ett av flera verktyg för omvärldsanalys

E-delegationen en delegation för e-förvaltning Stärka utvecklingen av e-förvaltningen och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning Förslag till strategi för myndigheternas arbete med e- förvaltning, redovisades till regeringen den 19 oktober 2009. Koordinera de statliga myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt samt följa upp dess effekter för medborgare, företagare och medarbetare. Koordinera vissa IT-standardiseringsfrågor samt bistå regeringen i det internationella arbetet på området. 2010 tilläggsuppdrag kring offentlig information och sociala medier.

E-förvaltning 3 målbilder Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i offentlig verksamhet

E-delegationens riktlinjer för sociala medier Tänk igenom mål och syfte Granska avtal Sätt upp interna regler Myndighetens ansvar Hantera allmänna handlingar Arkivera Gallra Hantera ärenden Håll uppsikt Informera

Förslag till checklista för sociala medier 1. Det bör finnas ett uppdrag från chefen för att en anställd ska kunna använda sociala medier i tjänsten. Med detta beslut klargörs att personen använder sociala medier som anställd och inte som privatperson. 2. Kommunen bör utse vilka personer som får skriva på sociala medier för kommunens räkning, på ungefär samma sätt som man utser publicister på hemsidor. 3. Kommunen bör ha en förteckning på den egna webbplatsen över vilka externa webbplatser, t ex Facebook och Twitter som kommunen är aktiv på. 4. Om politiker i kommunen vill länka från kommunens webbplats till exempelvis sin privata blogg eller sitt partis webbplats går det bra. Beslutet om detta ligger hos den som ansvarar för kommunens webbplats. Men det bör klart och tydligt framgå att åsikterna som framförs på till exempel bloggen inte är kommunens egna utan den enskilde politikerns. 5. Kommunen måste fatta gallringsbeslut om att till exempel svar på ett twitterinlägg, Facebookinlägg eller andra inkomna kommentarer på de sidor man är aktiv på inom sociala medier får gallras (tas bort) fortlöpande. Samma sak gäller för den information som kommunen själv skapat i ett socialt medium. Källa: Sveriges kommuner och landsting, SKL

6. För att dokumentera själva mediet bör man en gång i halvåret eller inför stora förändringar spara skärmdumpar från de sidor man är aktiv på. 7. Sekretessbelagda uppgifter får inte publiceras på sociala medier. 8. Brottsligt material ska kommunen ta bort, som till exempel hot eller hets mot folkgrupp m.m. 9. Anställda som använder sociala medier i det privata får skriva om kommunens verksamhet. Yttrandefrihet och meddelarfrihet gäller även här. ( Läs mer i SKL:s bok Lojalitet och yttrandefrihet) 10. Det kan i kommunen finnas regler för hur anställda får använda sociala medier på arbetstid. Här är det upp till varje arbetsgivare att bestämma vilka regler som ska gälla. Källa: Sveriges kommuner och landsting, SKL

Bestäm vilka de redaktionella behoven är Välj vilka tjänster ni ska använda Välj när ni ska vara mest aktiva Börja bygga ditt nätverk Utse en ansvarig redaktör Mät Bestäm mål Ta fram resultat Återkoppla resultaten till varandra på redaktionen Källa: Sveriges Radio

Vad ska organisationen göra? Omvärldsbevaka. Låta sociala medier bli en del av den strategiska kommunikationen Diskutera vem som ska arbeta med sociala nätverk. Diskutera hur medarbetare ska förhålla sig till det privata och det offentliga i digitala, sociala nätverk. Mål Målgruppsanalys Val av sändare Budskapsanalys Medievalsanalys Utvärdering

Strategiska frågor inför användningen av sociala nätverk (Thackarey m.fl. 2008) Mål Stödjer sociala nätverk kommunikationsstrategin eller blir saker bara mer komplicerade? Är timingen rätt för att introducera sociala nätverk till målgruppen? Bidrar sociala nätverk till att möta målgruppens behov? Kan sociala nätverk bidra till att reducera hinder och/ eller kostnader för kunderna/målgruppen? Kan man utvärdera effekterna av användningen av sociala nätverk?

Strategiska frågor inför användningen av sociala nätverk (Thackarey m.fl. 2008) Målgruppsanalys Möter man bäst målgruppen och dess behov genom att använda sociala nätverk? Kan målgruppen identifieras genom sitt användande av sociala nätverk? För vem lämpar sig valet av sociala nätverk bäst? Är det dem du vill nå? Använder målgruppen sociala nätverk? Är sociala nätverk accepterade i kundkretsen?

Strategiska frågor inför användningen av sociala nätverk (Thackarey m.fl. 2008) Resurser Vilka kostnader medför valet av sociala nätverk? Vilka resurser krävs för att implementera användandet av sociala nätverk?

Vad måste man ha koll på? Användarna kan dokumentera erfarenheter betygsätta, kommentera och interagera bestämma vilka delar som ska offentliggöras och dela med sig av detta. Det ojämbördiga förhållandet mellan kund och organisation håller på att överbryggas när kunderna inte bara kan få utan också ge information. Organisationers expertroll tonas ned i kommersiella sammanhang, i kriskommunikation mm.

Några goda kommunikationsexempel

boras.se

Slutligen Det personliga och privata uttrycket dominerar i sociala medier Organisationer saknar många gånger strategi och användande är ofta en konsekvens av enskilda personers intresse för sociala nätverk Viktigt att jobba med mål, målgrupps- budskaps- och medievalsanalyser även för kommunikation i sociala nätverk. Sociala medier kräver arbetsinsatser: det tar många timmar att bygga relationer, konversera och fylla mediet med innehåll Om man inte har något att komma med kan inte Twitter eller Facebook bidra