Alkohol- och narkotikaforskning vid Göteborgs universitet om kunskap och samverkan - från riskbruk, missbruk till beroende
Utgivare: Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA), Göteborgs universitet Projektansvarig för skriften: Ann-Sophie Lindqvist Bagge, Angelica Hagsand och Claudia Fahlke Foto framsidan: Marcus Pink, www.flickr.com Tryckår: 2015 1
Innehåll Förord... 4 OM CERA CERA - vem är vi och vad kan vi göra för dig?... 8 CERA - samverkanspriset 2014... 10 Vetenskapliga skrifter och rapporter från CERA... 14 In English... 16 PÅGÅENDE FORSKNING Anette Skårner... 20 Angelica Hagsand... 21 Anna Söderpalm Gordh... 22 Ann-Sophie Lindqvist Bagge... 23 Björn Andersson... 24 Bo Söderpalm... 25 Christer Ahlman... 26 Claudia Fahlke... 27 Elisabeth Punzi... 28 Fides Schückher... 29 Fredrik Spak... 30 Frida Petersson... 31 Gunilla Barr... 32 Gunnel Hensing... 33 Helga Höifödt Lidö... 34 Jenny Rangmar... 35 Johan Melander Hagborg... 36 Jonas Stålheim... 37 Julia Morud Lekholm... 38 Jörgen Engel & Elisabet Jerlhag Holm... 39 2
Karin Boson... 40 Kristina Berglund... 41 Lena Lundholm... 42 Lisa Ivanoff... 43 Louise Adermark... 44 Malin Hildebrand Karlén... 45 Margda Wærn... 46 Marie von Garaguly... 47 Mattias Gullberg... 48 Mattias Gunnarsson... 49 Mia Ericson... 50 Rhona Clarke... 51 Russel Turner... 52 Sejla Brkic... 53 Solveig Olausson... 54 Susanne Jonsson... 55 Thord Rosén... 56 Torbjörn Forkby... 57 Weddig Runquist... 58 3
Förord Med den här skriften vill vi CERA ge dig en inblick i den pågående forskningen som bedrivs inom området alkohol och narkotika vid Göteborgs universitet. Vi vill ge dig möjlighet att ta del av den omfattande vetenskapliga kunskapen som finns inom CERA, allt från samhälle till molekyl. CERA är en tvärvetenskaplig centrumbildning vid Göteborg universitet som bedriver forskning och utbildning i frågor som rör alkohol och narkotika. CERA arbetar också med att föra ut forskningsresultat till verksamheter som arbetar med missbruk och beroende och till andra intressenter. CERAs engagemang att sprida och omsätta vetenskaplig kunskap till samhället har lett till att CERA erhöll förra årets samverkanspris av rektorn vid Göteborgs universitet. Den här skriften delas ut i samband med att CERA arrangerar en konferens den 8 oktober 2015 på temat: Vad visar aktuell alkohol- och narkotikaforskning och hur kan resultaten omsättas till samhällsnytta? Hur stärker vi tillsammans folkhälsan inom Västra Götaland? En konferens vid Göteborgs universitet där det bio-psyko-sociala perspektivet möts och där forskning och praktik får möjlighet att samtala med varandra. Förhoppningen är att den här skriften skall inspirera och stimulera till forsknings- och utvecklingsuppslag och till tankar om fortbildning inom alkohol- och narkotikaområdet och därmed också bidra till en kvalitetshöjning av svensk missbruks- och beroendevård och till en bättre folkhälsa. Väl mött! Göteborg den 8 oktober 2015 Styrguppen för CERA, genom Claudia Fahlke, föreståndare för CERA 4
Styrgruppen för CERA Främre raden: Foto: Johan Wingborg Bo Söderpalm, professor vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet samt Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset/område 2 Anette Skårner, docent vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Lennart Rådenmark, länssamordnare för ANDT-frågor, Länsstyrelsen Västra Götaland Ewa Wikström, professor vid Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet Ann Karlsson, samordnare med ansvar för FoU-frågor, FoU i Väst, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Bakre raden: Fredrik Spak, docent vid Institutionen för medicin, avdelningen för Socialmedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet samt Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset/område 2 Claudia Fahlke, professor vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet samt Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset/område 2 Hugo Wallén, verksamhetschef för Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset/område 2 Malin Aronsson, regionchef för Kriminalvården Region väst Bodil Augustsson, adjunkt vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin Kristina Berglund, docent vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet 5
OM CERA 6
7
CERA vem är vi och vad kan vi göra för dig? Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (the Center for Education and Research on Addiction, CERA) är en tvärvetenskaplig centrumbildning vid Göteborgs universitet med samarbetspartners från Länsstyrelsen, Hälso- och sjukvården, Primärvården, Kriminalvården och Socialtjänsten. CERA arbetar för att stärka och utveckla den vetenskapliga kunskapen om alkohol och narkotika genom att bedriva kvalificerad forskning och utbildning inom området. CERA samverkar också med olika verksamheter som arbetar med frågor som rör alkohol och narkotika, och erbjuder uppdragsutbildning, utvärderingar och forskning inom området. Forskning inom CERA Forskare inom CERA arbetar med frågor med en rad olika frågor som berör riskbruk, missbruk och beroende allt från molekylärbiologi till samhällsfrågor. Här studeras t.ex. hur biologiska, psykologiska och/eller sociala faktorer samspelar till varför vissa personer utvecklar alkohol- och drogproblem och vilka konsekvenser detta leder till för dem själva och deras omgivning. Vidare har CERA ett fokus på folkhälsa och ungdomar/unga vuxna. Här studerar forskarna bland annat vilka förebyggande insatser som kan minska risken för utveckling av beroendeproblem samt psykisk och kroppslig ohälsa i framtiden. CERA medverkar i utbildningar CERA arbetar för att kunskapen om alkohol och droger ska öka för yrkesverksamma som i olika sammanhang möter personer som har alkohol- och narkotikaproblem. Vid Göteborgs universitet finns flera fristående kurser om riskbruk, missbruk och beroende, samt ett masterprogram i missbruks- och beroendevetenskap (120 hp). Masterprogrammet är en utbildning för dig som vill fördjupa din kompetens för ett kvalificerat psykosocialt arbete inom beroendevården och/eller söka till en forskarutbildning inom området. Programmet ges på halvfart för att det ska vara enkelt att kombinera studier och arbete, men det finns möjlighet att läsa vissa delar av programmet på helfart för att förkorta studietiden. 8
CERA samverkar Etableringen av CERA bygger på ett mångårigt samarbete mellan olika vetenskapliga discipliner och mellan aktörer såväl från universitet och offentlig verksamhet från t.ex. kommun, landsting och statliga organ. Genom det gedigna samarbetet har goda förutsättningar skapats för att identifiera centrala frågeställningar inom området, understödja och initiera forskning samt sprida resultaten i dialoger, nätverk och på andra sätt för att de ska få praktisk betydelse. År 2014 mottog styrgruppen för CERA samverkanspriset av rektor Pam Fredman för Göteborgs universitet ett pris för de betydande insatser CERA gjort de senaste 10 åren för att öka samverkan mellan universitetet och det omgivande samhället på såväl lokal som nationell nivå. CERA erbjuder uppdrag! CERA erbjuder uppdragsforskning, utvärderingar och utbildningsinsatser i alkohol- och narkotikafrågor, anpassade till de behov som finns för verksamheter som arbetar med dessa frågor. CERA medverkar också i vetenskapliga och populärvetenskapliga konferenser och seminarier och har en lång erfarenhet av vetenskapliga expertuppdrag för kommuner och landsting. Vill du komma i kontakt med oss? CERA leds av en styrgrupp med som träffas regelbundet. Kontakta oss gärna så berättar vi mer om vad vi kan göra för dig: E-post: info@cera.gu.se Webb: www.cera.gu.se Claudia Fahlke, förståndare för CERA professor, leg. psykolog, Göteborgs universitet/beroendekliniken SU Fredrik Spak, vice föreståndare för CERA docent, leg. läkare, Göteborgs universitet/beroendekliniken SU 9
CERA får Samverkanspriset 2014 Den 24:e oktober 2014 mottog styrgruppen för CERA 2014 års samverkanspris från Göteborgs universitet. Prisutdelningen ägde rum på Svenska Mässan under årets Doktorspromotion och priset delades ut av rektor Pam Fredman. Foto: Viktor Hagsand Reportage i GU Journalen nr 6, 2014: Långt och ihärdigt samarbete belönas Samverkan måste byggas underifrån. Sedan kräver det en massa tid och tålamod. Lär gärna av oss, säger professor Claudia Fahlke, föreståndare för centrumbildningen CERA, som i år får Samverkanspriset på 200 000 kronor. DET ÄR KÄNSLOR av glädje men också av lättnad över att äntligen ha blivit uppmärksammade. Claudia Fahlke berättar att hon tog emot samtalet om priset en klarblå försommardag nere på bryggan på Styrsö-Bratten, där hon stod och väntade på båten. Wow, det var fantastiskt och kändes overkligt i stunden, berättar hon. Priset är ett erkännande för allt som vi har gjort under åren. När vi startade 2004 var vi mer ett ideellt nätverk, sedan dess har det vuxit successivt och vi har hela tiden ägnat oss åt tredje uppgiften, samverkan med det omgivande samhället. Det känns som en bekräftelse, fortsätter Anette Skårner, lärare och forskare på institutionen för socialt arbete. Men det är inte bara en viktig markering inom universitetet utan också för yrkesverksamma inom missbruksområdet som vi samarbetar med LENNART 10
RÅDENMARK, som är alkohol- och drogsamordnare på Länsstyrelsen, framhåller att CERA har blivit en nationell förebild för hur universitetet och externa aktörer kan samarbeta. Det är många, framför allt i Stockholmsregionen, som är avundsjuka på vårt unika samarbete. Det speciella med CERA är att det är så många forskare med från olika discipliner och att det finns en stark vilja att göra nytta, att kunskapen ska spridas till personal inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, kriminalvården och kommuner. I prismotiveringen står det att CERA har en upparbetad och utomordentligt god och stabil samverkan mellan institutioner och fakulteter inom Göteborgs universitet, och med externa aktörer som hälsooch sjukvård, socialtjänst, kriminalvård samt länsstyrelsen. De hyllas för att ha tagit fram en modell för hur samverkan kring beroendefrågor kan utformas nationellt. MEN LÅT OSS ta det från början. Dåvarande chefen på Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset ville stärka närheten till universitetet och komplettera den medicinska expertisen med psykologi och socialt arbete. Fyra forskare bildade då, 2004, Forskningsrådet för missbruks- och beroendeforskning, FMB. Det bäddade för det vi har idag, berättar Claudia Fahlke. Vi blev ett tvärvetenskapligt forskningsråd som hade till uppgift att implementera akademisk kunskap till praktik och klinik. Vi träffades regelbundet och började diskutera beroendeforskning och vetenskapliga förhållningssätt och lärde på så vis känna varandra. Eftersom syftet med nätverket inte var att söka pengar fanns det ingen konkurrens mellan oss. Under åren har det arrangerats uppdragsutbildningar, en mängd konferenser och seminarier om aktuell forskning för alla som jobbar med dessa frågor ute i samhället. Exempelvis har man tagit fram en rapport över forskningsfältet, där forskare skriver korta populärvetenskapliga presentationer med kontaktuppgifter. Förutom att driva forskningsprojekt har CERA fått flera nationella uppdrag, bland annat att vara med och revidera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Ett annat resultat är att CERA ligger bakom Sveriges enda masterprogram inriktat på missbruks- och beroendevetenskap. MEN TROTS ATT CERA inrättades formellt som en centrumbildning av rektor hösten 2014 har de inte fått en krona från universitetet, förutom en mindre pott från Samhällsvetenskapliga fakulteten som stöd för administration. Claudia Fahlke menar att utan Länsstyrelsen Västra Götalands ekonomiska stöd på cirka 1,7 miljon kronor, som FMB fick innan det blev CERA, hade det varit svårt om inte omöjligt att komma så långt som de gjort. Vi hade hoppats att få pengar i samband med att vi blev en centrumbildning men vi hamnade i en brytpunkt på grund av en översyn. Nu ser vi en chans att söka pengar från UGOT Challenges, men vi är ändå i behov av pengar för att kunna arbeta vidare systematiskt. Jag tycker det är universitetets ansvar som uppmanade oss att ansöka om att bli en centrumbildning och som också har inrättat oss. 11
ETT AV DE områden som man vill forska vidare om är utsatta grupper i samhället som hemlösa och invandrare. Men det finns också planer på att starta en studie om studenter, som är den grupp i samhället som dricker mest och som också oftare prövar cannabis jämfört med jämnåriga. Här behövs insatser, menar Anette Skårner. Det är många som pratat om hur viktigt att göra mer för unga vuxna men det har gjorts väldigt lite. Kan man få unga människor att reflektera över sitt drickande har bara det en positiv effekt. Svensk beroende- och missbruksforskning håller en mycket hög internationell standard, framhåller Claudia Fahlke. VI FICK BLAND annat excellent betyg i RED 10, men Sverige är litet och vi kan bli bättre och behöver samverka mer med andra forskare. Vi har ganska god kunskap om enstaka faktorer, om beroendets psykologi, sociala faktorers betydelse och vad som händer i hjärnan, men utmaningen är att få ihop alla delar till bra modeller som täcker det komplexa. Vardagen för den som hamnat snett är inte så enkel, bara samtal eller medicin hjälper inte alltid. Det är därför viktigt att forskningen är tvärdisciplinär. På frågan om vad som har varit framgångsreceptet svarar Claudia Fahlke snabbt. Samverkan låter sig inte styras uppifrån. Ingen har sagt till oss vad vi ska göra. Vi började träffas för att vi litar på och respekterar varandra. Men också för att det är roligt att hålla på med samverkan. Även om det har växt till något mycket större har vi försökt att behålla det genuina engagemanget. EN ANNAN NÖDVÄNDIG egenskap är tålamod, menar Claudia Fahlke. Vi har hållit på länge och det måste få ta tid. Ibland får man med små medel göra ganska mycket och baksidan är att det är lite av en fritidssyssla. Det har krävt oerhört många timmar på kvällar och helger. Så kan man inte jobba för alltid, men det har varit en viktig del i uppstarten. Enligt Lennart Rådenmark har CERA blivit en viktig aktör i hela landet på grund av den dynamik som samarbetet har genererat. Det skapar stora möjligheter, bara fantasin sätter gränser. Det som CERA framför allt lyckats med är att få saker och ting att hänga ihop och att göra nytta. Att få Samverkanspriset känns därför extra roligt, poängterar Claudia Fahlke som hoppas att det leder till att samverkan uppmärksammas eftersom den alltför ofta tas för given. Det är inget som premieras särskilt mycket. Universitetet är inte riggat för en sådan verksamhet som vi bedriver. Alla talar om hur bra det är att sprida och omsätta kunskap men det tar mycket tid. För mig som professor är det lättare att göra det men för unga forskare handlar det nästan uteslutande om att producera forskningsartiklar. Universitetet ska förstås ligga i framkant när det gäller forskning och utbildning, men det är minst lika viktigt att universitetet finns ute i samhället och samverkar. Vi är trots allt finansierade med offentliga medel, säger Claudia Fahlke som föreslår att GU ser över meriteringssystemen. 12
ANETTE SKÅRNER tycker att samverkansuppgiften behöver tydliggöras och konkretiseras exempelvis i det fortsatta arbetet med Vision 2020. Vi har en skyldighet att inte bara skriva vetenskapliga artiklar på engelska för forskarsamhället utan även att dela med oss av kunskapen och inse att vi har stor nytta av samverkan. Jag hoppas på en förändring. TEXT: ALLAN ERIKSSON (GU Journalen nr 6, 2014) 13
Vetenskapliga skrifter och rapporter från CERA Forskarna inom CERA publicerar kontinuerligt vetenskapliga skrifter i olika internationella och nationella vetenskapliga tidskrifter. Du kan ta del av dem på CERAs hemsida www.cera.gu.se Rapporterna nedan är exempel på svenska rapporter, utredningarna, projekt, konferenser m.m. där CERA har medverkat. Standing up! Stödgruppsverksamhet för anhöriga till personer med drogproblem. Rapport 2015:4 Trestad2. Vem är jag utan cannabis? Rapport 2015:3 Trestad2. SKL - Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården. Tillbakablickar och framtidsutsikter. Dokumentation från en tvådagars konferens för politiker och chefer i Stockholm, 11-12 november 2014. Beroendevårdens utveckling och framtid - vilka utmaningar står vi inför? Dokumentation från jubileumskonferens i Göteborg när Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhus fyllde 10 år, Göteborg 17 oktober 2014. Alkohol, maskulinitet, idrott och våld. Dokumentation från konferens i Göteborg, 8 november 2013. Ahlin L, Engel J, Fahlke C, Wedin M (2013) Lagrådsremiss om missbruksvården är ett totalt bottenapp. Bulletin, nr 2, sida 11. Missbruk som får konsekvenser I vardagen långt upp I livet. Reportage om föredraget i samband med konferens om regional satsning mot cannabis i Västra Götaland. Svenska Mässan, Göteborg. Rapport från Länsstyrelsen, 2012:89, sida 10. Graviditet och tidigt föräldraskap vid missbruk eller beroende - stöd till föräldrar och barn 18 oktober 2012. Dokumentation från konferens i Göteborg, 18 oktober 2012. Kognitiva funktionshinder vid missbruk och psykisk. Dokumentation från konferens i Göteborg 21 september 2012. Presentation av Missbruksutredningen (PDF, öppnas i nytt fönster). Dokumentation av konferens i Göteborg, 28 april 2011. Hälsoläget för personer med narkotikaproblem samarbete ger möjligheter! (öppnas i nytt fönster). Dokumentation från konferens i Göteborg, 27 januari 2011. 14
På nära håll och på lång sikt - forskning om riskbruk, missbruk och beroende. Dokumentation från regional konferens om pågående alkohol- och drogforskning för personal inom sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården, 27 april 2010, Göteborg. Konferensen dokumenterad av Länsstyrelsen Västra Götalands län, rapport 2010:38. Riskbruk av alkohol. Hur gör vi för att utveckla vårt arbete i Västra Götaland? Dokumentation från regional dialogkonferensen för chefer och politiker inom sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården, 4 mars 2010, Göteborg. Så går vi vidare! Dokumentation från chefsdagen för projektet Riktlinjer i Samverkan, Västra Götalands län, 4 februari 2010. Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet integrerade insatser för vård och behandling. Dokumentation från heldagskonferens för politiker, chefer och medarbetare i kommuner, hälso- och sjukvård, kriminalvård och frivilligorganisationer, Göteborg, 2 april 2009. Cannabismissbruk. Dokumentation från heldagskonferens i Göteborg den 6 november 2008. Utgiven av Länsstyrelsen Västra Götalands län, rapport nr 2008:85. När, Var, Hur? Implementering av nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården. Dokumentation av mitt föredrag/konferensen i Göteborg 10 april 2008. Utgiven av Länsstyrelsen Västra Götalands län, rapport nr 2008:50. Rum 3 idéer, utveckling och möjligheter inom missbruks- och beroendevården i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län. Intervju om Forskningsrådet för Beroendekliniken. Utgiven av Länsstyrelsen Västra Götalands län, rapport 2008:39. En heldag om nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården. Dokumentation av mitt föredrag/konferensen i Göteborg 27 september 2007. Utgiven av Länsstyrelsen Västra Götalands län, rapport nr 2007:64. 15
In English The Center for Education and Research on Addiction (CERA) at University of Gothenburg is an interdisciplinary research center at the University of Gothenburg working to strengthen and develop research, education and collaboration in the field of addiction. CERA focuses on how biological, psychological and social factors interact and explain why certain individuals develop addiction. Also in focus are the consequences of the addiction both to the individual and their surroundings. CERA researchers are particularly interested in matters concerning public health, especially preventive interventions. CERA has an excellent scientific competence in dependence research among its members. For example, researchers in CERA have been awarded with honours of excellence in external international evaluations of their research. CERA will work on a long-term basis to strengthen and develop research and education in the area of addiction by (1) stimulating and supporting preventive and patient/client-centered research, (2) creating opportunities and offering education and life-long learning for those working with addiction and (3) developing and implementing evidence-based methods in the area of addiction. Collaborating partners: the County Administration, Västra Götaland FoU in Väst/ the Göteborg Region Association of Local Authorities the local government federation in Gothenburg FoUU in Primary care, Västra Götaland Unit for addiction treatment, Sahlgrenska University Hospital Criminal care, Region Väst For more information or contact E-post: info@cera.gu.se Webb: www.cera.gu.se 16
17
PÅGÅENDE FORSKNING 18
19
Anette Skårner Docent i socialt arbete, socionom Institutionen för socialt arbete anette.skarner@socwork.gu.se Mina övergripande forskningsområden är missbruk och beroende, sociala nätverk samt social exkludering och kontroll. Gemensamt för mitt sätt att närma mig dessa områden är ett fokus på företeelser och processer i spänningsfältet mellan individen och den omgivande sociala kontexten. Ett centralt forskningsintresse är exitprocesser från drogmissbruk och de relationsmässiga utmaningar som människor ställs inför när de försöker göra ny entré i det vanliga samhället. På senare tid har jag särskilt intresserat mig för vänskaps- och kärleksrelationers betydelse under denna process. Resultaten från mina nätverksstudier pekar på hur uppbrottet ur missbruk ofta leder till en omdefinition av existerande vänskapsrelationer och hur det stigma som är förenat med narkotikamissbruk försvårar etablerandet av nya vänskapsband. I en aktuell studie som genomförs tillsammans med Bengt Svensson och Sven-Axel Månsson, Malmö högskola undersöker vi hur den sexuella praktiken upplevs och iscensätts under uppbrottet samt vilka kopplingar intervjupersonerna gör till sin tidigare droganvändning. Studien visar att en av de känsligare frågorna är hur sexualiteten skall fungera utan droger och när sexuella script kopplade till missbruksmiljön skall omprövas i den nya livssituationen. En viktig lärdom är att om erfarenheter av vänskaps- och kärleksrelationer under missbrukstiden konstrueras som annorlunda och mindre äkta än andra människors, innebär det ytterst en diskvalificering av det universella och allmänmänskliga vilket kan försvåra vägen ut ur missbruk. Ett annat spår i min forskningsverksamhet är den dubbla funktionen av stöd och kontroll som utmärker den professionella relationen mellan behandlare och klient. Bland annat har jag tillsammans med Leila Billquist genomfört en studie av kontaktmannarelationen inom LVM-vården. Tillsammans med Björn Andersson deltar jag i en övergripande forskargrupp med uppgift att utvärdera Trestad2, ett nationellt projekt med fokus på insatser mot cannabismissbruk. Vi har här också genomfört en lokal studie av stödverksamhet till anhöriga. Ett annat pågående forskningssamarbete är det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescense) som syftar till att under en längre tid följa ungdomars psykosociala utveckling till vuxna (www.lordia.se). 20
Angelica Hagsand Fil. dr. i psykologi Psykologiska institutionen angelica.hagsand@psy.gu.se I Sverige är en stor del av alla våldsbrott alkoholrelaterade, vilket innebär att gärningspersonen, offret eller vittnena var alkoholpåverkade vid dådet. I TV serier och på film är det avancerad DNA teknik och magkänslan hos duktiga utredare som tar en utredningen framåt. I verkligheten finns det dock sällan teknisk bevisning som t.ex. blodspår. Vittnen är ofta den enda informationskällan i utredningar då dessa var på platsen och såg vad som hände. Aktörer inom rättsväsendet (t.ex. polis, åklagare, domare) brukar inte se vittnesmål från alkoholpåverkade personer som tillförlitliga. Det är viktigt att undersöka om det finns vetenskapligt stöd för rättsaktörernas uppfattning då det kan bidra till ett mer rättsäkert samhälle, både nationellt och internationellt. Det finns endast en handfull studier som har undersökt hur alkoholpåverkade vittnen minns brott och hur tillförlitliga dessa vittnen är. Min avhandling bestod av experimentella studier och visade att vittnen med en promille under 1.0 i blodet mindes ungefär lika bra som nyktra, vilket också är i linje med vad de få andra studierna på området har funnit. Alkoholpåverkade vittnen tycks alltså prestera på samma nivå som nyktra i vittneskonfrontationer där de skall identifiera den skyldiga, men också i förhör där de berättar samma mängd detaljer ungefär lika korrekt som nyktra vittnen. Utifrån dessa forskningsfynd finns det alltså inte skäl för rättsaktörer att avfärda vittnesmål från personer som var lågt till moderat alkoholpåverkade vid brottet. Den information som kommer fram från påverkade vittnen kan vara värdefull och leda utredningen framåt så att rätt gärningsperson grips och även hindra att en oskyldig person döms. Då dessa slutsatser rör vittnen med en relativt låg promillehalt är det givetvis viktigt att i framtiden studerar hur tillförlitliga vittnen är som har en högre promille. Det finns också skäl att misstänka att olika förhörs strategier (positiva, negativa, neutrala) kan påverka hur alkoholpåverkade vittnen minns brott, och därför kommer min framtida experimentella post doc forskning i USA att studera detta närmare. 21
Anna Söderpalm Gordh Docent i psykologi Institutionen för neurovetenskap och fysiologi anna.soderpalm@neuro.gu.se Min forskning handlar om individuella skillnader i responsen till alkohol. I nuläget görs mest alkoholforskning på personer som redan är alkoholberoende. I motsatts till den forskningen är vi intresserade av friska social drinkers som inte utvecklat ett beroende av något slag. Vi använder oss av olika laboratoriemodeller för att studera både subjektiva och objektiva individuella skillnader till en drog respons. Subjektiva responser till alkohol representerar en viktig fenotyp för alkohol användning och alkohol missbruk. Målet med vår forskning är att genom belastningsstudier med alkohol kunna förutse subjektiva riskfaktorer för ett framtida utvecklande av ett alkoholmissbruk. Det finns bl.a. en misstanke om att vissa effekter av alkohol beror på under vilka sociala omständigheter man dricker i, t.ex. närvaron av andra människor kan förstärka de positiva/stimulativa effekterna av alkohol och kan därigenom öka alkoholintaget. Forskning visar även att individer som har släktingar som är alkoholberoende har en förhöjd risk att själva hamna i ett beroende och att denna grupp reagerar subjektivt annorlunda på alkohol än de som inte har en ärftlig belastning. På det sätt som genetik och miljö förutspår och påverkar en individs reaktion till alkohol är i stort sett även det ett outforskat område. De vetenskapliga metoder som vi idag har som mäter de subjektiva effekterna är välutvecklade och välanvända men är fortfarande subjektiva och saknar till sin natur objektivitet. Därför syftar vår forskning även till att utveckla nya mer objektiva metoder för att kunna mäta alkoholen effekter. 22
Ann-Sophie Lindqvist Bagge Fil. dr. i psykologi, leg. psykolog Psykologiska institutionen ann-sophie.lindqvist.bagge@psy.gu.se Min forskning berör psykisk hälsa, missbruk, personlighet och livskvalitet. Forskningen är främst klinisk baserad, till skillnad från min prekliniska avhandling Nandrolone decanoate, behaviour and brain: animal experimental studies, som lades fram vid Göteborgs universitet år 2004. Min forskningsverksamhet är tvärvetenskaplig och sker i samarbete med kollegor från Sahlgrenska universitetssjukhuset, Centre for Ethics, Law and Mental Health (CELAM) och psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, samt med kollegor från Kriminalvården. Forskningen där jag är delaktig inriktas specifikt mot att undersöka kort- och långtidseffekter av anabola androgena steroider på beteende, personlighet samt psykiskt- och fysisk hälsa, att undersöka samspelet mellan missbruk, allvarlig psykisk sjukdom och kriminalitet, samt att undersöka sambandet mellan livskvalitet, depression och ångest och hur detta samband interagerar med psykisk- och somatisk sjukdom. 23
Björn Andersson Docent i socialt arbete, socionom Institutionen för socialt arbete bjorn.andersson@socwork.gu.se Centrala teman i min forskning är ungdomsfrågor, det offentliga livets sociala relationer, social hållbarhet samt förebyggande och uppsökande socialt arbete. Den forskning jag bedrivit i relation till droger och beroende är i hög grad inriktad på preventiva insatser i förhållande till unga. Under 2003-2008 arbetade jag för den statliga samordningen av narkotikapolitiken, Mobilisering mot narkotika, med att följa upp insatser i krog- och nöjesmiljöer samt förebyggande insatser inom grund- och gymnasieskolan. Mycket av detta skedde inom ramen för ett samarbete mellan Stockholm, Göteborg och Malmö där storstadens speciella situation utgjorde utgångspunkt. Detta har 2012-2015 följts upp med ett nytt trestadssamarbete där jag tillsammans med Anette Skårner deltar i en övergripande forskargrupp med uppgift att värdera de samlade resultaten av olika insatser i städerna. Mycket av min forskningsverksamhet är kopplad till olika slag av socialt arbete och jag tycker att forskningscirkel är en bra metod för få praktiska erfarenheter och forskningsperspektiv att komma i dialog. Under 2010 ledde jag en forskningscirkel med fokus på uppsökande arbete bland hemlösa och inom gatuprostitutionen. Liknande cirklar genomfördes på fler ställen i landet och jag skrev en rapport som sammanfattade resultaten. Det man kan se är hur uppsökande arbete har stora metodmässiga och strukturella likheter, oavsett vilken målgrupp som står i fokus. En annan forskningscirkel 2013 omfattade sju västsvenska kommuner och handlade om lokal mobilisering mot cannabis. En central fråga var vilken kunskap om cannabis som finns bland ungdomar, föräldrar och professionella. Det vi kunde se sammanfattade vi med reflekterande ambivalens. Många var engagerade i frågan, men uppfattade samtidigt att det var svårt att få kunskap som pekade i en bestämd riktning. En insats som just påbörjats är att följa stadsdelen Majorna-Linné, Göteborg, där man antagit en 10-årsplan för att arbeta med stadsdelens höga cannabisanvändning bland unga. Forskningen genomförs tillsammans med Anette Skårner och handlar om att studera enskilda verksamheter samt göra en samlad bedömning av utvecklingen i stadsdelen vad gäller cannabisanvändning bland unga. 24
Bo Söderpalm Professor i beroendemedicin, överläkare Institutionen för neurovetenskap och fysiologi bo.soderpalm@neuro.gu.se Min forskning berör integrativa prekliniska och kliniska studier av alkoholism och relaterade tillstånd. Detta transnationella projekt utforskar de neurobiologiska orsakerna till alkoholberoende i djurexperimentella modeller, med syfte att finna nya behandlingsprinciper och snarast pröva dessa i kliniken. Vi studerar i första hand en nervkrets i hjärnan som vi identifierat som inblandad i alkoholens belönande egenskaper, exakt hur alkohol påverkar denna krets på kort och lång sikt, och hur man kan påverka dessa mekanismer, så att alkoholintaget reduceras. Vi har visat att manipulation av glycin- och nikotinreceptorer kan motverka alkoholens dopaminfrisättande effekt och sänka alkoholintaget i djurmodeller som anses förutsäga klinisk effekt, och att man genom nikotinreceptorer även kan påverka alkoholsökande beteende och betingad dopaminfrisättning efter exponering för en alkoholassocierad signal. Således verkar alkohol farmakologiskt påverka samma mekanismer som är inblandade i att motivera till ett alkoholsökande beteende, vilket leder till en ond cirkel. Dessa originalfynd kan förklara det klassiska fenomenet att en alkoholberoende fortsätter dricka tills alkoholen tar slut, trots en redan höggradig berusning. Resultaten visar även att aminosyrorna glycin och taurin är av betydelse för den av oss beskrivna nervkretsens funktion, och att dessa kan vara inblandade i såväl alkoholens som ett återfallspreventivt läkemedels (Campral ) påverkan på kretsen samt i den alkoholintagsreducerande effekten av Campral. På basen av våra resultat har vi genomfört två kontrollerade prövningar där vi funnit att interferens med nikotinreceptorer reducerar alkoholintaget hos alkoholberoende med ca 30 %, jämfört med knappt 10 % i placebogruppen, medan påverkan på hjärnans glycinreceptorer hittills inte har varit effektivare än placebo. Vid sidan av ovanstående huvudspår bedriver vi integrativa prekliniska och kliniska studier även över betydelsen av perifera metabola konsekvenser av alkoholkonsumtion för alkoholberoendet som sådant och för kognitiv svikt vid alkoholism, samt kliniska studier av utfallet av farmakologisk behandling av ADHD hos personer med substansberoende. 25
Christer Ahlman Fil. dr. i socialt arbete Institutionen för socialt arbete christerahlman@hotmail.com Min avhandling i socialt arbete behandlar avvikelser och återhämtningsstrategier hos Göteborgs första generation ungdomsnarkomaner. Avhandlingen är skriven i rollen som forskare även om jag på 1960-talet själv tillhörde den inre kretsen i den generation av tunga rövare och pundare som skildras. Efter en krisartad vändpunkt har flertalet av de personer som djupintervjuats lyckats upprätta en ny livsstil, erhålla nya relationer och leva i bättre samklang med de värden de fått i sig i sin barndom. Stabila och långvariga kärleksrelationer har i många fall haft varaktigt positiva effekter även om kontakterna med mer anständiga människor i begynnelsen varit mer tillfälliga och pryoartade. Dödligheten i sällskapet som helhet har liksom inom de intervjuades krets varit hög eftersom den krävande livsstilen krävt sin tribut. Under den epok då de intervjuade kom på fötter var tillgången på enkla arbetstillfällen och billiga bostäder god också för udda och utsatta människor. Däremot har inslagen av behandling varit tämligen obefintliga. En samhällsanda som också bland framstående och mediala personligheter gjorde det chickt att hjälpa utsatta människor på fötter har istället kunnat komma till användning. Efter en avhållsamhet under något decennium har de intervjuade i de fall de varit i livet intervjuats på nytt i början av 2000-talet. 26
Claudia Fahlke Professor i hälsopsykologi, leg. psykolog Psykologiska institutionen claudia.fahlke@psy.gu.se Min forskning spänner över flera projekt (Addiction Psychology: Experimental and Clinical research; APEC) där ett av de större projekten är Göteborg Alcohol Research Project (GARP) ett longitudinellt projekt som syftar till att utifrån ett bio-psyko-socialt perspektiv undersöka hur det går för vuxna personer med alkoholberoende efter avslutad behandling. Tillsammans med kollegorna Jan Balldin, Ulf Berggren, Kristina Berglund och Angelica Hagsand har vi i en serie studier undersökt vilka faktorer som bidrar till förhöjd risk att återfalla upprepande gånger. Vi har bland annat funnit att personer som har en genetiskt betingad nedsatt dopaminfunktion, kan utveckla särskilt svåra beroendetillstånd med ökad somatisk och psykiatrisk samsjuklighet. De har också en ökad risk för förtidig död (tio gånger) jämfört med normalbefolkningen, medan risken för dem som inte har denna genetiskt nedsatta dopaminfunktion är något lägre (sju gånger högre jämfört med normalbefolkningen). Vi har också funnit att personer med genetiskt betingad nedsatt dopaminfunktion har sju gånger högre risk att återfalla 1.5 år efter avslutad behandling jämfört med dem som inte är bärare av denna genvariant. Vi och andra forskare har också visat att alkoholberoende personer med nedsatt dopaminfunktionäven löper ökad risk att utveckla olika psykologiska svårigheter. Särskilt utmärkande är bristande kognitiva funktioner som inverkar på målmedvetenhet, ansvarstagande, självtillit och motivation till att ändra beteende centrala resurser för att på sikt kunna hantera situationer där återfallsrisken är stor. Vår hypotes är personer med genetiskt betingad nedsatt dopamin funktion sannolikt skulle dra nytta av skräddarsydda psykosociala/psykoterapeutiska behandlingsinsatser som är särskild inriktade på att stärka hens psykologiska kognitiva resurser i situationer där risk för återfall föreligger. Det är möjligt att de även skulle kunna erbjudas farmakologisk behandling som motverkar den nedsatta dopaminfunktionen. Vår forskning på området fortsätter. 27
Elisabeth Punzi Fil. dr. i psykologi, leg. psykolog Psykologiska institutionen elisabeth.punzi@psy.gu.se Människor vet ofta hur de bör agera för att nå tillfredsställande relationer och ett fungerande arbetsliv, stolthet över sig själva, och undvika onödigt lidande. Ändå upprepas agerandet, trots att det har negativa konsekvenser och skapar lidande både för oss själva och andra. Missbruk är en av många aktiviteter människor upprepar trots en medveten önskan om att agera annorlunda. I missbruket används olika objekt i en omfattning och under former som ofta inte är vare sig lustfyllda eller hanterbara. Min forskning berör missbruk som ett fenomen som kan innefatta substanser, mat, sex, träning, spel, shopping och internet. Dessa former av missbruk försöker jag förstå utifrån berörda individers egna upplevelser. Min forskning berör därför människors uppfattning om sig själva och sitt missbruk och jag försöker förstå vad individerna själva uppfattar att deras missbruk drivs av, och vad de i stunden känner att de uppnår genom missbruket. Jag har funnit att missbruk, inte minst av sex, kan vara kopplat till självförakt och rentav självhat, och skam inför sig själv och sin kropp, och missbruket kan förstås som försök till lösning av outhärdliga tillstånd av självförakt, ensamhet och överväldigande känslor. Jag har också funnit att över hälften av de klienter som är i behandling för allvarligt substansmissbruk också uppfattar sig ha besvär med missbruk av olika beteenden, ofta med flera substanser och flera beteenden. Det är därför viktigt att vården kan identifiera och förstå samtidigt missbruk av substanser och beteenden så att omfattningen av klientens besvär framkommer och hen kan få adekvat stöd. I min forskning använder jag mig av det psykoanalytiska begreppet försvarsmekanismer för att förstå psykologiska processer, och fokuserar exempelvis hur dissociativa tillstånd kan bidra till att ett missbruk initieras och vidmakthålls. De psykologiska processerna måste dock förstås utifrån kontextuella sammanhang. Jag intresserar mig därför även för hur diskurser om missbruk som fenomen påverkar individens uppfattning om sig själv och sitt missbruk, och hur diskurser om konsumtion, kön och sexualitet påverkar människors tendens att upprepa aktiviteter som leder till lidande. 28
Fides Schückher Doktorand, överläkare Psykiatriskt forskningscenter, Örebro fides.schuckher@regionorebrolan.se Min forskning rör betydelsen av kvinnors alkoholvanor i olika åldrar. Konsekvenserna av alkoholmissbruk är i flera avseenden mer negativa för kvinnor än för män. Evidensen behöver utvecklas för vissa subgrupper såsom kvinnor med sen debut i alkoholmissbruk. Med sen debut avses individer som anamnestiskt uppfyller kriterier för missbruk eller beroende först efter 40 års ålder. Det finns få studier som specifikt jämfört kvinnor med missbruksdebut i olika åldrar. Det övergripande syftet är att öka kunskapen omkring kvinnor med tidig respektive sen debut i alkoholmissbruk. Särskilt fokus är på kvinnor med sen debut, där kunskapsbristen är som störst. Det bedöms även som värdefullt att jämföra om problembilden skiljer sig åt mellan män och kvinnor avseende tidig och sen debut. I projektet ingår patienter som behandlas för alkoholmissbruk i sluten och öppenvård i Göteborg Alcohol Research Project (GARP) samt patienter som behandlas på en mottagning i Örebro speciellt inriktad på kvinnor med alkoholmissbruk. Klinisk bedömning sker via personlig intervju samt självskattningsformulär. Patienterna följs upp vid behandlingsstart, avslut och vid ett årsuppföljning. Områden som särskilt ska studeras är: Skillnader i psykiatriska symtom och personlighet mellan kvinnor och män vid tidig och sen missbruksdebut. Kvinnliga patienters bakgrund, missbruksutveckling, samt somatisk och psykiatrisk samsjuklighet vid tidig och sen debut i missbruk. Jämförelse av behandlingsutfall mellan kvinnor med tidig respektive sen debut i alkoholmissbruk, samt psykiska och psykosociala faktorers relation till behandlingsutfallet. Behandlingsutfallet jämförs mellan grupperna ett år efter avslutad behandling avseende förändring av alkoholkonsumtion, psykisk och somatisk hälsa samt livssituation. Fördjupad kunskap om patientgruppen och dess behandlingsresultat kan påverka framtida behandlingsupplägg och i förlängningen behandlingsresultaten vilket även kan ha betydelse ur ett preventivt perspektiv. 29
Fredrik Spak Docent i socialmedicin, överläkare Institutionen för medicin fredrik.spak@socmed.gu.se Min och mina kollegors (t.ex. Frida Silfversparre) forskning rör flera olika projekt inom socialmedicin som är beskrivna nedan. WAG-projektet - Women and alcohol in Gothenburg (WAG) är ett longitudinellt, epidemiologiskt projekt som startade i mitten av 1980-talet. Under 2013 påbörjades datainsamlingen för uppföljning av kvinnor födda 1965, 1970, 1975 och 1980 samt av baslinjeundersökning för kvinnor födda 1993. Nuvarande analyser är koncentrerade på sambandet mellan alkohol och psykisk ohälsa. SPIRA (Sekundärprevention i Primärvård Implementering av metoder för minskat Riskbruk av Alkohol) - År 2010 påbörjades SPIRA-studien med syftet att studera hur metoder som kan upptäcka riskbruk av alkohol hos patienter på vårdcentraler kan implementeras. Data färdiginsamlade men analyser pågår. ODHIN (Optimizing Delivery of Health care Interventions) - En EU-finansierad studie omfattande nio länder med störst fokus på kvantitativ metodik. Implementeringsstudie av införandet av sekundärprevention av alkoholskador i primärvård. Vi har främst deltagit en randomiserad undersökning gjord i 5 länder, som analyserar tre sätt att öka implementering av korta alkoholinterventioner i primärvården: 1. Effekten av CME (Continuing Medical Education), 2. Finansiell stimulans, 3. Användning av e-baserade interventioner. 2014 lades en kvalitativ studie till projektet där data är färdiginsamlad men analyser pågår. Livbojen - Utvärdering och utveckling av Livbojens stödprogram för barn i utsatta miljöer, i synnerhet barn till missbrukare. Det har dels gällt att utvärdera nyttan av ett digitalt journalsystem, och dels verksamhetens nytta för barnen. Utvärdering görs med kvalitativ metodik och sker på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Rökavvänjning med stöd av E-intervention. Nationell RCT-studie av studenter i samverkan med Linköpings universitet. CODILP. Undersöker i ett första led inställning hos personal i primärvården till att arbeta hänvisa patienter till e-baserade interventions för olika riskabla levnadsvanor. Projektet skall sedan utvidgas till att studera effekten och implementeringen av e-baserade hälsointerventioner i primärvård. Samverkan med Karolinska institutet, Linköpings universitet och Chalmers. Vårdstudier av tidig identifikation och rådgivning av riskbrukare av alkohol i somatisk och psykiatrisk vård i Göteborg samt attityder till och önskemål om vård för missbruk bland befolkningen. Samverkan med CERA och psykologiska institutionen i Göteborg. 30
Frida Petersson Fil. dr. i socialt arbete, socionom Institutionen för socialt arbete frida.petersson@socwork.gu.se Mitt övergripande forskningsintresse ligger inom områdena social exkludering och kontroll, konstruktioner av sociala problem, missbruk och beroende, samt mötet mellan klient och system inom välfärdsstatens organisationer. Av särskilt intresse är att studera insatser riktade mot s.k. "problemgrupper" i samhället t.ex. personer med missbruksproblem, hemlösa och/eller kriminella med fokus på om det sker ytterligare exkludering eller utdefiniering som en konsekvens av sociala insatser. I min avhandling studerade jag med utgångspunkt från tre substitutionsmottagningarnas verksamhet hur makt utövas och klienter konstrueras i en lokal institutionell kontext. Avhandlingens frågeställningar rör dels den institutionella vardagspraktiken, hur beslut fattas och motiveras, dels hur man som klient beskriver, förhandlar om och förhåller sig till denna praktik. Empirin samlades in genom olika kvalitativa metoder och frågeställningarna besvaras genom mikroanalyser av diskursiv, narrativ och konstruktionistisk art. Ett av studiens bidrag är en ökad förståelse för hur makt och kontroll utövas och erfars inom svensk missbruksbehandling. I ett pågående forskningsprojekt studerar jag tillsammans med Ronny Tikkanen, GU, illegal droganvändning inom gruppen män som har sex med män (MSM). I en kvantitativ förstudie har vi visat att sådan droganvändning förekommer bland svenska MSM och att det är särskilt utbrett bland självidentifierat homosexuella yngre män från storstäder. Som fortsättning planerar vi en studie med kvalitativ design, vilken syftar till att beskriva och analysera droganvändningens former, funktioner och konsekvenser för ett antal svenska MSM som regelbundet använder narkotika. Under senare tid har bostadslöshetsfrågor och hur denna problematik hanteras lokalt i en internationell kontext kommit att bli ett särskilt forskningsintresse för mig. Tillsammans med min kollega Tobias Davidsson arbetar jag också med en antologi om social exkludering och kontroll i relation till socialt arbete. 31
Gunilla Barr Doktorand, leg. psykolog, Sahlgrenska universitetssjukhus, Beroendekliniken gunilla.barr@vgregion.se En retrospektiv studie av patienter med ADHD på Beroendekliniken har påbörjats. Studien har planerats tillsammans med handledare professor Bo Söderpalm och hans forskningsteam vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin. Titeln är Förändringar i kognition, psykisk hälsa och psykosocial situation efter insatt medicinering med atomoxetin, metylfenidat eller amfetaminpreparat hos ADHD patienter med substansmissbruk/beroende. Syftet med studien är att undersöka kognitiv förmåga (exekutiv funktion och framför allt uppmärksamhet/koncentration samt impulsivitet), psykisk hälsa och psykosocial situation hos ADHD-patienter med substansmissbruk/beroende, som medicinerat med läkemedel mot ADHD (atomoxetin, metylfenidat eller amfetaminpreparat). För flertalet patienter finns jämförelsevariabler tillgängliga från tiden omedelbart innan medicineringen påbörjades. På så sätt blir studien en retrospektiv "före-efter-studie". Jämförelser kommer även att göras med patienter med ADHD och substansmissbruk/beroende som avbrutit eller ännu ej påbörjat medicinering mot ADHD. Studien avser långtidsuppföljning med påbörjan tidigast tre år efter insatt medicinering för ADHD. Kunskap om hur långvarig läkemedelsbehandling vid ADHD påverkar ovanstående variabler förväntas öka förståelsen för hur patienter med ADHD med samtidigt substansmissbruk skall behandlas optimalt. Givet den i de kontrollerade studierna framkomna betydelsen av dos är det till exempel av största vikt att relatera de doser patienterna fått både till ovanstående bakgrundsfaktorer (t ex grad av missbruk, föregående period av drogfrihet, etc) och till utfall. I det sammanhanget blir det även viktigt att bestämma den faktiska blodkoncentrationen av läkemedlen, eftersom den kan variera femfaldigt efter ett oralt intag av samma dos uttryckt i milligram/kg kroppsvikt. Vidare kan varianter av gener som kodar för olika enzymer påverka såväl omsättningen av läkemedlet i kroppen som vilken effekt medlet slutligen utövar hos varje individ. Forskningspersoner som kommer att inkluderas i studien är patienter som medicineras via Beroendekliniken/SU, som utretts från 2009 och framåt, men tidigast tre år från genomförd utredning och påbörjad medicinering mot ADHD. Inklusion sker efter informerat samtycke. Ett urval av drygt 1000 patienter planeras. Studien planeras pågå under 2015-2018. 32
Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Institutionen för socialt arbete gunnel.hensing@socmed.gu.se Det är väl känt att kvinnor dricker mer alkohol nu än för 30 år sedan. 1990 drack kvinnor 1,5 liter ren alkohol per person och år och 2012 hade detta ökat till 2,7 liter. Det innebär nästan en fördubbling. I WAG-projektet (Women and Alcohol in Gothenburg) undersöker vi om fler kvinnor också rapporterar alkoholrelaterade problem. WAG startade 1986 med att en kort enkät med 13 frågor om alkoholrelaterade problem sändes till olika grupper av kvinnor och detta har upprepats 1995, 2000 och nu senast 2013. Totalt har drygt 7 100 kvinnor besvarat enkäten. Det ger en unik möjlighet att följa utvecklingen av alkoholrelaterade problem. De 13 frågorna består av två instrument som används för screening av alkoholproblem: CAGE och ML-MAST. Av utrymmesskäl redovisas enbart resultat för de fyra CAGE-frågorna för kvinnor som var 20 år när de besvarade enkäten. 1. Jag har känt att jag borde skära ner mitt alkoholintag. 2. Det har hänt att jag råkat i gräl eller konflikter med familj eller vänner på grund av mitt drickande. 3. Det har hänt att jag känt mig mindervärdig eller skamsen för mitt drickande. 4. Det har hänt att jag på morgonen efter större alkoholintag druckit öl, vin eller sprit för att komma igång. Det är en betydligt högre andel nu som svarar att de känt att de borde skära ner sitt alkoholintag. Nästan var femte 20-åring rapporterade 2013 att de funderat på detta. Nästan var tionde 20-årig kvinna har råkat i gräl med familj eller vänner på grund av sitt drickande eller känt sig mindervärdig eller skamsen för sitt drickande. Minst förändring är det i fråga 4 som handlar om att ta en s.k. återställare. Det är förstås oroande att fler unga kvinnor rapporterar problem relaterat till alkohol eftersom det kan finnas en ökad risk också för andra problem som har att göra med alkohol. I en annan pågående studie undersöker vi om alkoholvanor hos unga kvinnor har ett samband med framtida psykiska problem som depression eller ångest, med självskadebeteende eller med alkoholproblem. 33