Kvalitetsredovisning 2008

Kvalitetsredovisning 2008

Innehållsförteckning Sida Inledning 2 3 Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet 4 Förskolor och familjedaghem 5-7 Fritidshem 8-9 Förskoleklass och grundskola 10-20 Obligatoriska särskolan, träningsskolan och gymnasiesärskolan 21-22 Gymnasieskolan 23-28 Vuxenutbildningen 29-31 Skolhälsovården, sammanställning från hälsosamtal 32 Barn- och utbildningsnämndens Vägvisare (hela) 33-37 Förskolans och familjedaghemmens Vägvisarblad 38 Grundskolans och fritidshemmens Vägvisarblad 39 Gymnasieskolans och vuxenutbildningens Vägvisarblad 40 Föräldraenkäter 41-43 Elevenkäter 44-51 1

Inledning Kvalitetsredovisning 2008 avser läsåret 2007/2008. Förordningen kräver redovisning per kalenderår, men verksamhetsåret, då organisation och prioriterade insatser ligger relativt fast, följer läsåret. Elevbyten mellan skolformer och skolenheter sker vid läsårsskiften, därför är det mer rättvisande att redovisa resultat läsårsvis. Krav på kvalitetsredovisningens innehåll, syften, utarbetande och presentation Statens krav föreskrivs i Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 2005:609). Kort sammanfattat säger den: Varje kommun, varje skola, varje förskola och varje fritidshem ska årligen, senast den 1 maj, upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning för föregående kalenderår. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja kvalitetsarbetet, bidra till att förverkliga nationella mål och ge information om verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen har förverkligats och åtgärder för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningarna ska göras kända och enkelt åtkomliga för var och en. Skolans, förskolans och fritidshemmens kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. I förskolan ska barn och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet. Vägvisaren Mariestads kommun införde läsåret 2004/2005 ett nytt styrsystem för kvalitets- och uppföljningsarbete, som fick benämningen Vägvisaren. Barn- och utbildningsnämnden bestämde bland annat att kommunen årligen ska mäta graden av upplevd trygghet och inflytande/delaktighet hos barn, ungdomar och föräldrar inom nämndens verksamhetsområden. Detta sker genom enkäter. Dessutom mäts liksom tidigare kunskapsnivån, speciellt inom baskunskaper. Detta görs genom screening, nationella prov och betygsstatistik, olika beroende på elevernas ålder. (Barn- och utbildningsnämndens Vägvisare, se sid. 33-37) Vid framtagandet av verksamheternas Vägvisare beslutades att förskola, familjedaghem och fritidshem ska genomföra föräldraenkäter för att mäta trygghet och delaktighet. För grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning används elevenkäter. De mäter även graden av intresseväckande undervisning/nöjda elever och gymnasieskolan har lagt till ytterligare tre gymnasiespecifika frågor. (Verksamheternas Vägvisarblad, se sid. 38-40) 2

Enkäter Utifrån besluten i Vägvisaren har föräldra- och elevenkäter arbetats fram under medverkan av den pedagogiska personalen. Vi har ingen ambition att betrakta enkäterna som vetenskapligt relevanta, vi ser dem mer som mätare av elevers och föräldrars uppfattning inom de fokusområden vi valt. De värden vi får ut i en sammanställning är mest intressanta över tid, när det går att se skillnader och likheter som visar sig genom årliga undersökningar. Naturligtvis gör personalen ständiga bedömningar och iakttagelser av barns och elevers situation i verksamheterna och kommunicerar detta vid utvecklingssamtal, föräldrasamtal och andra möten med barn och föräldrar. Som ett komplement används enkäter som varje år kan sammanställas till ett värde, och på så sätt vara ett tydligt underlag för diskussioner, planering, åtgärder och därmed utveckling. Förskola, familjedaghem och fritidshem har identiska enkäter (föräldraenkäter). Trygghet ligger i frågorna 1-4, inflytande/delaktighet i frågorna 5-8. Förskoleklass t.o.m. åk 3 har en enkät med mer eller mindre glada gubbar som hjälp till de små barnen att tolka värdet på svarsalternativen. Trygghet ligger i frågorna 1-6, inflytande/delaktighet i frågorna 7-11 och intresseväckande undervisning i frågorna 12-15. För åk 4-6, åk 7-9 och gymnasiet ligger trygghet i frågorna 1-6, inflytande/delaktighet i frågorna 7-11 och intresseväckande undervisning i frågorna 12-18. Gymnasiet har även tre gymnasiespecifika frågor sist i enkäten. Vuxenutbildningen har anpassat frågorna till sina åldersgrupper och har trygghet i frågorna 1-5, inflytande/delaktighet i frågorna 6-8 och intresseväckande undervisning i frågorna 9-14. (Samtliga enkäter, se sid. 41-51) Enkäterna genomfördes för fjärde gången i slutet av våren 2008. Föräldraenkäterna i förskola, familjedaghem och fritidshem delas ut tillsammans med ett följebrev för information och ett kuvert för att kunna lämna svaren anonymt. I skolorna genomförs enkäterna i klasserna, på Komvux mer individuellt. Enkätresultaten har samlats in och redovisas i sammanställd form under Resultat 2008, enkäter. Efter varje enkätomgång görs vid behov smärre förändringar och förbättringar av metoden utifrån synpunkter och gjorda erfarenheter. Vi måste dock vara försiktiga så inte innehållet förändras. Risk finns då att utfallen inte blir jämförbara. Skolhälsovårdens arbete mot övervikt och fetma (och andra livsstilsfrågor) Arbetsinsatserna syftar till att stoppa ökningen av övervikt och fetma samt öka hälsa och välbefinnandet för barn och ungdomar. Arbetet ska ske genom förebyggande och riktade insatser inom skolhälsovården och i samarbete med andra aktörer i samhället. I förskoleklass sker information och hälsosamtal med barn och föräldrar. I årskurs 4, 7 och 1 på gymnasiet sker enskilda hälsosamtal med alla elever. Hälsoundersökningen innefattar vikt- och längdkontroll samt samtal om kost, fysisk aktivitet och andra livsstilsfrågor. Eleverna fyller i ett frågeformulär som används som underlag vid hälsosamtalet. 3

Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet Kommunens gemensamma styrsystem, Vägvisaren, och dess följdverkningar i form av föräldra- och elevenkäter beskrivs i inledningen (sid. 3-4) och som bilagor (sid. 33-51). Resultaten av enkäterna skickas till Barn- och utbildningsförvaltningen i september efter föregående läsårs slut. Där görs en sammanställning för varje verksamhet/skolform som används i kommunens kvalitetsredovisning. I slutet av oktober lämnar varje förskola, skola och fritidshem en egen kvalitetsredovisning till nämnden. För varje skolform finns en mall för att få en likartad och för läsarna jämförbar redovisning. Till grund ligger förordningstext, allmänna råd, handbok i kvalitetsredovisning m.m. Mallen revideras vid behov inför varje inlämningstillfälle utifrån synpunkter och erfarenheter som görs över tid. Kommunens kvalitetsredovisning bygger på verksamheternas. Efter redovisning i Barn- och utbildningsnämnden beslutas om åtgärder och insatser för framtida bättre måluppfyllelse. Uppföljning och utvärdering av Likabehandlingsplanen Varje skolenhet och fritidshem har utarbetat Likabehandlingsplaner. Uppföljning och utvärdering av dessa finns i enheternas kvalitetsredovisning. I Barn- och utbildningsnämndens plan för internkontroll 2008 ingår kontroll av Likabehandlingsplaner. Kontrollen ska innefatta planernas kvalitet, efterlevnad och gjord utvärdering i enheternas kvalitetsredovisningar. Kontrollen utfördes av rektorer (kollega-granskning) våren 2008. 4

Förskolor och familjedaghem Verksamhetens omfattning och organisation I Mariestad fanns vid avstämningstillfället 24 förskolor med totalt 60 avdelningar. 8 av förskolorna med sammanlagt 14 avdelningar är belägna på landsbygden och resterande 16 förskolor med 46 avdelningar återfinns i Mariestads tätort. 1 001 barn var vid tillfället (oktober 2007) inskrivna på förskolorna. Det är vanligtvis fler barn inskrivna under våren, eftersom den årskull som ska börja i förskoleklass till hösten fortfarande befinner sig i förskolan. Den största förskolan hade 71 inskrivna barn och inrymmer 5 avdelningar. Den minsta förskolan hade 8 barn i en avdelning. 6 renodlade förskolerektorer ansvarar för sammanlagt 19 av förskolorna medan resterande ligger under rektorer som även har grundskola och fritidshem inom sina ansvarsområden. 107 barn var inskrivna i sammanlagt 24 familjedaghem. 16 av dessa fanns på landsbygden och 8 i Mariestads tätort. Dagbarnvårdarna tar emot barnen i sina hem, men utifrån lokala förhållanden samverkar de ofta med varandra och/eller förskolor i närheten. Familjedaghemmen ligger under förskolerektorerna utom i två fall, där grundskolerektorer även ansvarar för familjedaghem. Statistik förskola 2006 2007 2008 Mariestad Riket Mariestad Riket Mariestad Riket Kostnad (kr) per heltidsbarn 139 000 141 500 156 900 151 000 159 400 157 200 Kostnad (kr) per inskrivet barn 92 900 101 200 104 900 108 000 106 600 112 500 Antal inskrivna barn per årsarbetare 5,4 5,2 5,3 5,1 5,2 5,2 Antal inskrivna barn per avdelning 16 17 17 17 16 17 Andel (%) inskrivna barn av samtliga i åldern 1-5 år Källa: SCB/Skolverket 76 77 79 79 81 80 Personaltäthet, antal barn per avdelning och andel inskrivna barn av samtliga i åldern 1-5 år överensstämmer i år väl med rikssnittet. Personaltätheten har ökat något de senaste åren. Kostnad per barn omräknat till heltidsbarn är 2 200 kr högre än snittet i riket, men kostnad per inskrivet barn är 5 900 kr lägre. Det kan förklaras av att fler barn i Mariestad måste ha kortare vistelsetid i förskolan än vad som är vanligast i landet, alltså att fler barn med mindre tid behövs för att få fram ett heltidsbarn i statistiken. 5

Statistik familjedaghem 2006 2007 2008 Mariestad Riket Mariestad Riket Mariestad Riket Kostnad (kr) per heltidsbarn 112 200 120 700 116 800 125 300 131 000 130 700 Kostnad (kr) per inskrivet barn 73 100 80 200 79 700 84 000 90 200 88 200 Antal inskrivna barn per anställd 5,2 5,1 4,6 5,0 4,3 4,9 Andel (%) inskrivna barn av samtliga barn i åldern 1-5 år 11 6 9 6 8 5 Källa: SCB/Skolverket Andel inskrivna barn i familjedaghem minskar de senaste tre åren. Personaltätheten ökar tydligt och därmed även kostnaden per plats. Den ligger nu strax över rikssnittet från att tidigare ha legat klart under. En plats i ett familjedaghem är dock fortfarande avsevärt billigare än en plats i en förskola. Behörig/pedagogiskt utbildad personal Förskola 2005 2006 2007 2008 Antal barnskötare (tjänster) 60,17 58,76 67,74 59,61 Andel (%) behöriga barnskötare 93,1 97,7 92,1 96,4 Antal förskollärare (tjänster) 87,53 104,2 122,37 122,55 Andel (%) behöriga förskollärare 95,2 95,5 91,5 92,3 Andel (%) behöriga förskollärare av alla tjänster i förskolan Källa: Förskolornas kvalitetsredovisning 56,4 61,1 58,9 62,1 Målet och förhoppningen är att öka andelen behöriga förskollärare. Det finns ingen färdig statistik från SCB att jämföra med, men 2007 var andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i landets förskolor 54 %. Motsvarande siffra för Mariestad var 63 %. Att siffran är högre än ovan angivna beror på att vi mäter i första hand andelen förskollärare, som har specialiserad utbildning för pedagogik i barnomsorgsverksamhet, men det finns enstaka personal med fritidspedagog- eller lärarutbildning som höjer andelen pedagogiskt utbildade. Andelen med förskollärarutbildning har enligt SCB legat strax under 50 % i landet, vilket vi överträffar med 6-12 % under det redovisade intervallet år. Sammanfattningsvis ligger Mariestad klart över rikssnittet. För dagbarnvårdare finns ingen formell utbildningsnivå specificerad. Flertalet av våra dagbarnvårdare har barnskötarutbildning eller annan utbildning för arbete med barn. 6

Resultat 2008, enkäter År 2008 var det fjärde året då denna typ av föräldra- och elevenkät genomfördes. Intervall visar lägsta och högsta resultat bland enheterna. De fyra svarsalternativen i enkäterna ger 0 poäng = Stämmer inte alls, 3,3 poäng = Stämmer ganska dåligt, 6,7 poäng = Stämmer ganska bra och 10 poäng = Stämmer helt. Med den referensen anser vi att resultat över 5 poäng är godkänt och poäng över 6,7 är bra. Målet är naturligtvis att förbättra resultaten ytterligare, men ju närmare maximum de ligger, desto svårare är de att höja. Resultat av föräldraenkät 2006-2008, förskolor: Trygghet Inflytande/delaktighet Förskolor 2006 2007 2008 2006 2007 2008 Snitt: Intervall: 8,9 7,7-9,7 8,9 8,4-9,3 8,9 7,8-9,5 7,5 5,7-8,7 7,4 6,5-8,9 7,5 7,8-9,5 Resultat av föräldraenkät 2006-2008, familjedaghem: Trygghet Inflytande/delaktighet Familjedaghem 2006 2007 2008 2006 2007 2008 Snitt: Intervall: 9,6 9,0-9,9 9,5 8,8-10,0 9,8 9,7-10,0 8,7 7,4-9,5 8,9 8,2-9,6 9,0 8,7-9,5 Förskolans resultat ligger på en jämn och bra nivå genom åren. Familjedaghemmens höga värden förbättras ytterligare. Orsakerna kan vara att det är små barngrupper och att barnen befinner sig i en hem-miljö, deras andra hem, vilket säkert upplevs tryggt för både barn och föräldrar. Bedömning av måluppfyllelse av de nationella målen (normer och värden, utveckling och lärande, inflytande). De kommunala resurserna, som får uttryck i personaltäthet, gruppstorlek och kostnad per barn, ligger så gott som på genomsnittlig nivå i landet. Andelen behörig/pedagogiskt utbildad personal överstiger klart riksgenomsnittet. Föräldraenkäter och verksamheternas kvalitetsredovisningar visar på mycket bra resultat. Bedömningen är att måluppfyllelsen är mycket god. Åtgärder för bibehållen god/ökad måluppfyllelse Prioriterade insatser utifrån 2008 års kvalitetsredovisning Barn- och utbildningsnämnden uppmuntrar och uppmanar till ökad profilering i förskolornas verksamhet och arbetssätt. Det skulle innebära en variation av inriktningar för familjer att välja bland. 7

Fritidshem Verksamhetens omfattning och organisation I kommunen fanns 15 fritidshem, 29 avdelningar, med totalt 972 barn inskrivna (oktober 2007). Fritidshemmen är huvudsakligen belägna i grundskolornas lokaler, med undantag för fritidshemmet i Sjötorp som är samlokaliserat med ortens förskola och fritidshemmet Murklan som inryms i förskolan Flugsvampen. Dessa två fritidshem leds av förskolerektorer medan övriga leds av rektorn på den skola de tillhör. Statistik fritidshem 2006 2007 2008 Mariestad Riket Mariestad Riket Mariestad Riket Kostnad (kr) per heltidsbarn 93 700 93 900 93 800 93 200 97 000 94 100 Kostnad (kr) per inskrivet barn 32 100 32 800 31 700 32 700 32 800 33 100 Antal inskrivna barn per årsarbetare 19,0 18,6 19,1 18,9 19,2 19,5 Antal inskrivna barn per avdelning 34,0 30,6 34,4 31,7 33,1 33,5 Andel (%) inskrivna barn av samtliga i åldern 6-9 år 82 76 84 78 84 79 Andel (%) inskrivna barn av samtliga i Åldern 10-12 år 20 11 26 11 26 12 Källa: SCB/Skolverket De senaste tre åren ligger Mariestad mycket nära genomsnittet i landet vad gäller kostnader, personaltäthet och gruppstorlek. Om vi ser tillbaka ytterligare några år, så visar det sig att personaltätheten var betydligt större, grupperna mindre och kostnaderna per barn högre. Den förändring (försämring) som skett märks naturligtvis i verksamheten, och synpunkter på kvalitet och arbetsmiljö har kommit från personal och föräldrar. Fritidshemmens möjlighet att utifrån sina resurser kunna bedriva en bra pedagogisk verksamhet uppmärksammas av media, Skolverket och fackliga organisationer. Andelen inskrivna barn är högre än snittet i riket, i synnerhet gäller det de äldre barnen i åldern 10-12 år. Undersökningar visar dock att långt ifrån alla inskrivna barn samtidigt befinner sig i fritidshemmen, med lokala skillnader beroende på upptagningsområde. Behörig/pedagogiskt utbildad personal På fritidspedagogtjänster är andelen behöriga 92,4 % (enligt uppgifter från verksamheterna). Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen är 69 % (källa SCB), vilket är 11 % högre än snittet i samtliga kommuner. 8

Resultat 2008, enkät Resultat av föräldraenkät 2006-2008, fritidshem: Trygghet Inflytande/delaktighet Fritidshem 2006 2007 2008 2006 2007 2008 Snitt: Intervall: 8,5 7,1-9,4 8,7 7,8-9,6 8,7 7,9-9,7 6,9 5,8-7,8 7,3 6,1-8,5 7,4 6,6-8,6 Trygghet ligger på en bra nivå. Vad gäller inflytande/delaktighet ser vi en glädjande förbättring. Efter en stor försämring från år 2005 till 2006 har resultaten därefter haft positiv utveckling. I diskussioner med verksamheterna har det framförts en teori till nedgången 2006. Resurserna till fritidshemmen minskade i början av 2000-talet till en nivå som ligger på rikssnittet. Föräldrar (och personal) var missnöjda med den ökning av gruppstorlek (minskning av personaltäthet) som skedde. Det har till exempel märkts genom tidningsinsändare, brev till skolförvaltningen och kommentarer i föräldraenkäten. Man vill inte gärna uttrycka missnöje mot personalen, som man anser gör sitt yttersta, och drar inte ner sitt omdöme om känslan av trygghet. Däremot menar man att man inte har någon påverkansmöjlighet vad gäller organisationen, t.ex. personaltäthet, och kan då ge lägre omdöme på inflytande/delaktighet. I årets enkät kan vi avläsa en fortsatt positiv och förhoppningsvis bestående förbättring. Att resultaten inte presenteras utifrån kön, pojke/flicka, beror på att flera fritidshem inte gjort den beräkningen, och snittet i kommunen blir då inte rättvisande. Bedömning av måluppfyllelse av de nationella målen Fritidshemmens resultat och måluppfyllelse är invävda i skolornas kvalitetsredovisningar, vilket kan göra det svårt att tydligt utläsa vilken verksamhet som redovisas. Detta fick vi kritik för i Skolverkets tillsyn och i fortsättningen ska verksamheterna separeras tydligare. Föräldraenkäten och det som kan utläsas i verksamheternas kvalitetsredovisningar visar på bra resultat. Bedömningen är att måluppfyllelsen är god. Åtgärder för bibehållen god/ökad måluppfyllelse Prioriterade insatser utifrån 2008 års kvalitetsredovisning Barn- och utbildningsnämnden vill att fritidshemmen profilerar sig mot mer utomhusaktiviteter, naturskola och liknande verksamhet. 9

Förskoleklass och grundskola Verksamhetens omfattning och organisation Grundskoleverksamheten är geografiskt indelad i tre skolområden, Norr, Öster och Väster. I samtliga områden finns skolor med förskoleklass och årskurserna 1-6 samt en skola för årskurserna 7-9. Det finns sammanlagt 13 F-6 skolor, varav 6 stycken landsortsskolor och 7 skolor i tätorten. Några av F-6 skolorna har även förskoleverksamhet. Samtliga tre 7-9 skolor är placerade i Mariestads tätort. I Mariestads grundskolor var vid mättillfället 2 407 barn inskrivna varav 1 444 i år 1-6 och 963 i år 7-9. Till det kommer förskoleklasserna med 224 barn. I varje skolområde finns en samordnande rektor och ytterligare rektorer, som hanterar en eller flera skolenheter och på vissa områden även förskola, familjedaghem eller särskola. Statistik förskoleklass 2006 2007 2008 Mariestad Riket Mariestad Riket Mariestad Riket Kostnad (kr) per elev 37 200 44 800 35 000 46 000 40 100 47 400 Antal årsarbetare per 100 elever 6,4 7,1 5,4 6,7 6,8 6,8 Andel (%) elever av samtliga 6-åringar Källa: SCB/Skolverket 100 95 99 96 99 96 Kostnaden för en elevplats i Mariestad är märkbart lägre än genomsnittet, och har så varit även tidigare år som inte redovisas i tabellen. Personaltätheten har historiskt sett varit lägre än i landet i övrigt, men har i år ökat till riksgenomsnitt. Kostnaden per elev är dock fortfarande låg. Så gott som alla 6-åringar i kommunen går i förskoleklass. Statistik grundskola 2006 2007 2008 Mariestad Riket Mariestad Riket Mariestad Riket Antal lärare per 100 elever 8,0 8,2 8,1 8,4 8,3 8,4 Kostnad (kr) per elev totalt 61 400 70 800 64 300 73 200 67 300 77 000 Kostnad per elev, undervisning 34 500 36 600 35 500 37 700 37 400 40 100 Kostnad per elev, lokaler 9 300 13 800 11 600 14 400 11 800 15 100 Kostnad per elev, skolmåltider 3 400 4 100 3 100 4 300 3 300 4 600 Kostnad per elev, elevvård 1 520 1 610 1 510 1 780 1 700 1 920 Kostnad per elev, läromedel/utrustning 1 800 2 800 2 300 2 800 2 200 2 900 10

Personaltätheten har de senaste åren varit lägre än rikets genomsnitt. Fram till 2004 var det omvända förhållanden. Kostnader per elev är klart lägre än den genomsnittliga nivån i landet i alla jämförda variabler. Grundskolan i Mariestad är kostnadseffektiv. Kostnad per betygspoäng Som ytterligare en jämförelse av kostnader och resultat brukar vi använda kpb, kostnad per betygspoäng. Kommun- och Landstingsförbundets tidning Dagens Samhälle gör årligen en undersökning av produktiviteten i skolan. Man använder sig då av produktivitetsmåttet kpb, vilket är snittkostnaden per grundskoleelev (exklusive lokalkostnader) dividerat med medelbetyget i årskurs 9. Mariestad hamnade år 2008 på 21:a plats bland Sveriges 290 kommuner. I denna jämförelse placerar sig Mariestad bland de mest kostnadseffektiva kommunerna. Kpb 2005 2006 2007 2008 Placering bland Sveriges kommuner 20 48 16 21 Behörig/pedagogiskt utbildad personal Förskoleklass/grundskola Andel (%) behörighet 2005 2006 2007 2008 Förskollärare (F) 100 100 100 99 Lärare 1-6 95,3 98,3 96,0 96,0 Lärare 7-9 93,4 91,1 91,3 95,0 Lärare 1-9 (hela grundskolan) Källa: Skolornas kvalitetsredovisning 94,6 95,2 94,1 95,6 Verksamheterna redovisar en mycket hög andel behörig personal. De obehöriga lärarna finns oftast inom praktisk-estetiska ämnen. Undervisning kan ske av behörig pedagogisk personal i vissa ämnen där specifik ämnesbehörighet saknas. En besvärande omständighet är att den statistik över behörig personal som verksamheterna rapporterar inte stämmer med den officiella statistik som publiceras av SCB/Skolverket. T.ex. anges andelen pedagogiskt utbildad personal i förskoleklass till 92 % och inom hela grundskolan år 1-9 till 83 %. Skolverket hämtar sin statistik utifrån anställdas personnummer som korreleras med statistik över uttagna examensbevis på högskolor och universitet. Då framkommer att det inte är ovanligt att studenter efter avslutade studier inte begär ut sitt examensbevis. Det visar också på att skolorna ibland anställer lärare utan att de lämnar in examensbevis, vilket naturligtvis inte bör förekomma. 11

Resultat 2008, enkäter Barn- och utbildningsnämnden beslutade i april 2008 att enkätresultaten fr.o.m. 2008 ska redovisas utifrån kön och med ett sammanlagt värde. Detta gäller förskoleklass t.o.m. Komvux. Alla skolor har dock inte lämnat in uppgift om fördelningen per kön och enkäterna är destruerade, därför finns ingen snittsiffra för pojkar resp. flickor redovisad per skolområde i år F 6. Däremot redovisas snittet i kommunen, som alltså inte är helt tillförlitligt då några uppgifter saknas i sammanställningen. Resultat av elevenkät 2005-2008, grundskolan år F - 3 (förskoleklass år 3) Trygghet 2005 2006 2007 2008 Skolområde totalt totalt totalt totalt pojkar flickor Norr 9,0 9,0 8,8 9,2 - - Öster 9,0 9,1 8,7 9,0 - - Väster 9,0 8,8 9,1 9,3 - - Snitt: Intervall: 9,0 8,6-9,6 9,0 8,6-9,3 8,8 7,4-9,5 Resultat av elevenkät 2005-2008, grundskolan år F -3 9,1 8,7-9,6 9,2 8,8-9,7 9,1 8,7-9,6 Inflytande/delaktighet 2005 2006 2007 2008 Skolområde totalt totalt totalt totalt pojkar flickor Norr 7,9 8,3 8,3 8,8 - - Öster 8,5 8,6 8,6 8,6 - - Väster 8,4 8,7 8,5 9,1 - - Snitt: Intervall: 8,3 7,5-9,2 8,5 7,6 9,2 8,5 7,6 9,5 Resultat av elevenkät 2005-2008, grundskolan år F - 3 8,8 8,3-9,5 8,8 8,0-9,9 8,9 8,3-9,4 Intresseväckande undervisning 2005 2006 2007 2008 Skolområde totalt totalt totalt totalt pojkar flickor Norr 8,7 9,0 8,4 8,9 - - Öster 8,5 8,8 8,6 8,6 - - Väster 8,5 8,6 8,6 9,0 - - Snitt: Intervall: 8,6 8,0-9,1 8,8 8,2 9,5 8,5 6,5 9,2 8,9 8,4-9,3 8,8 8,2-9,9 9,0 8,2-9,4 I år F 3 ligger värdena på jämna och höga nivåer. Skillnaderna mellan åren är så små att de inte föranleder särskilda åtgärder. Totalt sett är tendensen att det sker en förbättring över åren. Skillnaden mellan könen är marginell, men underlaget är som nämnts inte komplett. 12

Resultat av elevenkät 2005-2008, grundskolan år 4 6 Trygghet 2005 2006 2007 2008 Skolområde totalt totalt totalt totalt pojkar flickor Norr 7,9 8,5 8,7 8,5 - - Öster 8,4 8,4 8,7 8,8 - - Väster 8,1 8,2 8,7 8,5 - - Snitt: Intervall: 8,1 7,4-8,8 8,4 8,1-8,7 8,7 8,4-9,2 Resultat av elevenkät 2005-2008, grundskolan år 4 6 8,6 7,9-9,0 8,4 7,5-9,0 8,8 7,9-9,6 Inflytande/delaktighet 2005 2006 2007 2008 Skolområde totalt totalt totalt totalt pojkar flickor Norr 6,5 8,0 7,9 7,8 - - Öster 7,4 8,1 8,1 8,1 - - Väster 6,8 7,4 7,7 7,6 - - Snitt: Intervall: 6,9 4,8-7,7 7,8 6,5-8,6 7,9 7,4-8,4 Resultat av elevenkät 2005-2008, grundskolan år 4 6 7,8 7,3-8,8 7,7 6,5-9,7 8,0 6,9-8,9 Intresseväckande undervisning 2005 2006 2007 2008 Skolområde totalt totalt totalt totalt pojkar flickor Norr 6,5 7,3 7,5 7,8 - - Öster 7,3 7,8 7,8 7,9 - - Väster 6,7 7,1 7,8 7,4 - - Snitt: Intervall: 6,8 5,2-7,5 7,4 6,6-8,6 7,7 7,0-8,2 7,7 6,6-9,4 7,5 6,1-9,7 7,9 7,0-9,2 I år 4 6 ligger resultaten på en generellt lägre nivå än i F 3. Resultaten är dock bra och har över lag förbättrats över åren. Trygghet har de högsta värdena. Intresseväckande undervisning ligger något under Inflytande/delaktighet. Skillnader mellan skolområdena är synliga men inte drastiska. Däremot kan skillnader mellan skolenheter (intervall) vara påtagliga. Flickor har något positivare uppfattning än pojkar, om vi ska våga göra några slutsatser av årets enkät. Framtiden får visa om det är bestående. 13

Resultat av elevenkät 2005-2008, grundskolan år 7 9 Trygghet 2005 2006 2007 2008 Skolområde totalt totalt totalt totalt pojkar flickor Norr 7,8 7,9 7,9 8,0 8,1 7,9 Öster 6,4 7,5 7,4 7,6 7,5 7,7 Väster 8,4 8,0 8,2 8,2 8,2 8,3 Snitt: Intervall: 7,5 6,4-8,4 7,8 7,5-8,0 7,8 7,4-8,2 Resultat av elevenkät 2005-2008, grundskolan år 7 9 7,9 7,6-8,2 7,9 7,5-8,2 8,0 7,7-8,3 Inflytande/delaktighet 2005 2006 2007 2008 Skolområde totalt totalt totalt totalt pojkar flickor Norr 6,1 6,1 6,0 6,1 6,2 6,0 Öster 5,5 5,6 5,2 5,5 5,6 5,4 Väster 5,9 6,3 6,6 6,6 6,6 6,5 Snitt: Intervall: 5,8 5,5-6,1 6,0 5,6-6,3 5,9 5,2-6,6 Resultat av elevenkät 2005-2008, grundskolan år 7 9 6,1 5,5-6,6 6,1 5,6-6,6 6,0 5,4-6,5 Intresseväckande undervisning 2005 2006 2007 2008 Skolområde totalt totalt totalt totalt pojkar flickor Norr 5,6 5,7 5,7 5,7 5,7 5,7 Öster 5,2 5,2 4,9 5,3 5,1 5,5 Väster 5,7 6,0 6,2 6,1 6,0 6,2 Snitt: Intervall: 5,5 5,2-5,7 5,6 5,2-6,0 5,6 4,9-6,2 5,7 5,3-6,1 5,6 5,1-6,0 5,8 5,5-6,2 Tendensen att resultaten sjunker med elevernas stigande ålder, eller om man så vill med ökande antal år i skolan, består även i år. Resultatet för Trygghet är bra, i övrigt är det godkänt men inte riktigt bra. Från 2005 till 2008 är det en liten förbättring i stort, men det finns mer att göra för att nå nationella mål och bibehålla elevernas intresse från tidigare skolår. Variationerna mellan olika skolors resultat är relativt stora. De tre skolområdena positionerar sig på samma sätt genom åren. Väster har de högsta värdena, Öster har de lägsta. Det finns inga skillnader mellan pojkar och flickor som föranleder åtgärder. 14

Resultat, kunskaper Årskurs 2, screening i svenska och matematik Testet i svenska består av två delar. Ett ordkedjetest mäter avkodning och igenkänning av ord. Den andra delen är ett stavningstest. Resultatet redovisas i en s.k. stanine-skala, 1-9. De elever som har stanine 3 eller högre förväntas inte få några större svårigheter med sin läsinlärning. Testen i matematik mäter grundläggande färdigheter i ämnet. En bedömning görs huruvida eleverna kommer att ha svårigheter i matematik eller ej. I resultat från screening finns siffror från tidigare år att jämföra med. Genomsnittsresultat (stanine), ordkedjor och stavning, år 2003-2008 Ordkedjor Stavning Område/år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Norr 4,69 4,95 5,09 5,37 5,15 5,13 5,05 5,29 5,07 4,67 5,22 5,08 Öster 4,84 5,04 5,47 5,03 5,11 5,81 5,07 5,18 5,09 4,65 4,56 5,26 Väster 4,58 4,27 5,21 5,61 4,70 4,93 5,05 4,85 5,14 5,48 4,28 4,74 Medel 4,65 4,69 5,30 5,33 4,99 5,29 5,06 5,11 5,10 4,93 4,68 5,02 Elever med stanine 3-9 (inga förväntade svårigheter), procentuell andel, år 2003-2008 Ordkedjor Stavning Område/år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Norr 85 89 93 90 93 85 95 97 83 89 90 89 Öster 85 91 95 93 91 84 93 94 87 83 81 91 Väster 87 73 88 90 90 84 95 93 88 86 81 88 Totalt 85 84 92 91 91 90 94 94 86 86 85 90 Kommentar Vad gäller ordkedjor (läsning) har medelvärdet ökat men det är fortfarande nivån 10 % av eleverna som kan förväntas få problem med läsning. I stavning har medelvärdet förbättrats betydligt efter två års nedgång och andelen elever som förväntas klara stavning utan större problem har ökat med 5 %. Matematik, elever utan stora svårigheter, procentuell andel, år 2001-2008 Område/år 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Norr 94 88 89 92 92 73 87 91 Öster 92 91 96 91 97 87 96 93 Väster 93 91 95 92 96 91 90 98 Totalt 93 90 93 92 94 84 91 93 Kommentar Ytterligare en förbättring har skett efter nedgången 2006. Kommunens genomsnitt ligger med undantag av just 2006 på 90 % eller bättre av elever utan stora svårigheter i matematik. Skillnaderna mellan skolområdena följer inget särskilt mönster genom åren. 15

Årskurs 5, avstämning mot kursplanemålen I årskurs 5 gör lärarna en avstämning mot uppnåendemålen i kursplanerna. Till sin hjälp har de nationella prov i svenska, matematik och engelska. Tidigare har vi enbart redovisat kärnämnena och totalen av dem. Från och med 2008 redovisas resultat från alla ämnen och även per kön. Andel (%) elever som når målen i alla kärnämnen och i respektive ämne År 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Pojkar Flickor Alla kärnämnen 83 86 84 72 76 81 75,7 73,4 78,2 Svenska 92 92 91 88 87 87 86,2 84,4 88,2 Matematik 89 92 90 80 85 90 83 80,5 85,7 Engelska 92 93 93 86 88 94 91,1 90,6 91,6 SO - - - - - - 95,5 94,5 96,6 NO - - - - - - 97,2 96,9 97,5 Bild - - - - - - 99,6 99,2 100 Slöjd - - - - - - 99,6 99,2 100 Idrott och hälsa - - - - - - 99,6 99,2 100 Musik - - - - - - 96,8 93,8 100 Hemkunskap - - - - - - 93,5 92,2 95 Teknik - - Källa: Skolornas kvalitetsredovisningar - - - - 98,4 100 96,6 Om man tittar på alla kärnämnen, ser man att det varierar något mellan åren, men tendensen är att det sakta sjunker. Flickorna har bättre resultat än pojkarna, vilket är den vanliga bilden i landet. I svenska är trenden klar, resultaten sjunker sakta men stadigt. I matematik är det åter lite ojämnare över tid med en tydlig nergång 2005 och 2008. Engelska har de bästa resultaten och gör inga drastiska skutt. Det är svårt att göra exakta jämförelser med riket för hur väl man uppnår målen. Skolverket samlar årligen in resultat av nationella prov i årskurs 5 från 200 slumpvis utvalda skolor, men proven är endast ett av sätten att bedöma måluppfyllelsen. Om man ändå ska göra en jämförelse med resultaten från Skolverkets studie med våra resultat, så ser det ut så här: Jämförelse mellan måluppfyllelse i Mariestad och Skolverkets resultatredovisning 2008, andel (%) elever som uppnått kravnivån Svenska Matematik Engelska Mariestad Riket Mariestad Riket Mariestad Riket Alla elever 86 72 83 73 91 86 Pojkar 84 67 81 74 91 85 Flickor 88 77 86 72 92 88 Man kan konstatera att eleverna i Mariestad når målen med betydligt bättre resultat än vad genomsnittet av de nationella proven i riket visar enligt Skolverkets rapport, men jämförelsen är kanske inte alldeles rättvisande. 16

Årskurs 9, betygsstatistik Betygsresultaten har försämrats något år 2008. De flesta variabler ligger fortfarande över rikets genomsnitt, men den positiva avvikelsen har minskat. Meritpoäng räknas ut så här: De 16 bästa betygen tas ut. Betygen G multipliceras med 10, VG med 15 och MVG med 20. Därefter summeras värdena. Om en elev exempelvis har G i samtliga ämnen så blir poängen 160, om samtliga är VG blir det 240 och om alla är MVG blir det 320 poäng. Behörighet till gymnasiestudier, meritpoäng och andel elever som når målen i alla ämnen, Mariestad och riket, år 2003-2007 (positiv avvikelse är till Mariestads fördel) Behörighet (%) Meritpoäng Andel godkända i alla ämnen (%) År Riket Mariestad Avvikelse Riket Mariestad Avvikelse Riket Mariestad Avvikelse 2004 89,6 96,0 + 6,4 206,9 214,2 + 7,3 75,9 85,6 + 9,7 2005 89,2 95,5 + 6,3 206,3 213,1 + 6,8 75,5 82,1 + 6,6 2006 89,5 91,5 + 2,0 206,8 206,5-0,3 76,0 76,3 + 0,3 2007 89,1 91,7 + 2,6 207,3 211,6 + 4,3 76,1 79,7 + 3,6 2008 88,5 89,8 + 1,3 207,5 209,2 + 1,7 76,1 79,0 + 2,9 Källa: SCB/Skolverket Jämförelse mellan skolområden i Mariestad och rikets kommuner, år 2008 Behörighet till Meritpoäng Andel godkända (%) i gymnasiet (%) Område Svenska Matematik Engelska Alla ämnen Norr 94,0 207,3 97,6 94,0 97,6 85,5 Öster 89,0 213,6 97,1 90,4 97,1 77,9 Väster 87,9 205,8 97,6 90,3 91,9 75,8 Mariestad 89,8 209,2 97,4 91,3 95,3 79,0 Riket 88,5 207,5 96,4 92,3 94,1 76,1 Källa: Skolverkets statistikdatabas för betyg och resultat Jämförelse mellan Mariestad och rikets kommuner med redovisning per kön, år 2008 År 2008 Mariestad Rikets kommuner Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Andel (%) behöriga till gymnasiet 89,8 93,4 85,8 88,5 87,9 89,9 Meritpoäng 209,2 203,6 215,5 207,5 196,8 218,8 Andel (%) godkända i alla ämnen 79,0 * * 76,1 * * Andel (%) godkända i svenska 97,4 97,2 97,5 96,4 95,1 97,8 Andel (%) godkända i matematik 91,3 94,5 87,7 92,3 92,0 92,6 Andel (%) godkända i engelska 95,3 97,2 93,2 94,1 93,4 94,7 Källa. SCB/Skolverket 17

Andelen behöriga till gymnasiestudier är totalt sett högre än i riket i övrigt. Pojkarna ligger mycket över men flickorna under när man jämför inom könen. Meritpoängen är också högre än genomsnittet i landet. Det som är utmärkande är att pojkar i Mariestad ligger så pass högt. Flickorna hamnar under snittet men har ändå högre meritvärde än pojkarna. De flickor som är behöriga till gymnasiet har alltså höga betyg. Andel godkända i alla ämnen överstiger också kommunernas genomsnitt. Uppgift om fördelning mellan könen har inte hittats i SCB s statistik. Andelen godkända i svenska ligger något över snittet. Skillnaderna mellan könen är liten. Matematik är det enda kärnämne där Mariestads samlade resultat ligger under rikssnittet. Pojkarnas resultat ligger bra till i jämförelse, men flickorna har svårt med matematik och även naturorienterande ämnen. Andelen godkända i engelska är högre än genomsnittet, men även här har flickorna sämre resultat än pojkarna. Det förhållandet är inte vanligt i landet. Tunaholmsskolan har markant stor andel underkända flickor i många ämnen. Det är stora variationer mellan skolorna. De olika skolområdenas resultat bör leda till diskussion om likvärdighet vid bedömning och betygsättning, om inte analyser leder till att resultaten är orsakade av tillfälligheter och årets elevomgång. SALSA Skolverket har också utvecklat analysverktyget SALSA, som tar hänsyn till bakgrundsfaktorer som - Andel pojkar - Andel elever födda i annat land - Andel elever vars föräldrar är födda utomlands men själva är födda i Sverige - Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå Avvikelsen mellan den andel elever som uppnått målen i årskurs 9 jämfört med ett modellberäknat värde, det resultat som skolan förväntas nå utifrån bakgrundsfaktorerna, räknas fram. Positiv avvikelse är resultat över förväntan, negativ avvikelse under förväntan. De modellberäknade värdena ska inte okritiskt användas för rangordning mellan skolor. SALSA ger underlag för analyser och diskussioner om skolors resultat, men kan inte ensamt svara på frågan om en skola är bättre än en annan. SALSA, avvikelser i uppnådda mål (%) och genomsnittligt meritvärde (poäng) Område Norr Öster Väster Andel elever som Meritvärde i genomsnitt Andel elever Meritvärde i genomsnitt Andel elever Meritvärde i genomsnitt År uppnått (poäng) som uppnått (poäng) som uppnått (poäng) målen (%) målen (%) målen (%) 2002-2 - 8 + 14 + 12 + 6 + 12 2003 + 3 + 2 + 8 + 11-1 + 5 2004 + 5 + 9 + 11 + 15 + 9 + 11 2005 + 4-1 + 4 + 14 + 8 + 6 2006 ± 0-5 - 2 + 6 + 4 + 11 2007 + 2 + 4-1 + 9 + 6 + 9 2008 + 7 ± 0 + 2 + 10 + 3 + 2 18

Följer man resultaten genom åren så ligger vi generellt bra till. Meritvärdena i områdena Öster och Väster ligger med lite fluktuationer klart över förväntade resultat. Andelen elever som uppnått målen ligger inte markant mycket högre än förväntad nivå men ändå för det mesta med positiva förtecken. Årskurs 9, nationella prov Nationella prov finns i engelska, matematik och svenska. De har som syfte bl.a. att ge undervisande lärare information om var gränserna för de olika kunskapsmålen ligger. De ska också ge en fingervisning om kunskapsnivån, jämfört med riket, på de elever man undervisar. De nationella proven ska mäta bredare kunskapsområden inom respektive ämne, men kan inte täcka in alla kunskapsområden och moment som kurs- och läroplan innehåller. En fråga som ofta diskuteras, är om lärare sätter för snälla eller för stränga betyg. Medelpoängen av satta betyg i årskurs 9 ligger oftast något högre än resultaten i de nationella proven. Det är förståeligt, eftersom läraren har möjlighet att bedöma en elev utifrån ett stort antal lektioner under upp till tre år, medan de nationella proven omfattar som mest fyra provtillfällen. Jämförelse mellan provresultat i Nationella prov och genomsnittlig betygspoäng i satta slutbetyg i årskurs 9, år 2005-2008 År Svenska, NP Svenska, betyg Matematik, NP Matematik, betyg Engelska, NP Engelska, betyg 2005 13,0 13,4 12,2 12,6 13,8 13,5 2006 13,7 14,1 12,5 13,0 13,2 13,7 2007 12,7 13,4 12,0 13,2 13,6 13,9 2008 13,0 13,4 12,7 13,1 13,7 13,7 Källa: SCB/Skolverket Skillnaderna är så pass stora och återkommande i samtliga ämnen att de ger anledning till diskussion och analys av orsakerna. Andel (%) elever med lägre (-), lika (=) eller högre (+) slutbetyg jämfört med provbetyget 2008 Norr Öster Väster Mariestad Riket - = + - = + - = + - = + - = + Svenska 6 85 9 8 73 19 5 82 13 6 79 15 6 79 15 Matematik 0 89 11 1 67 32 0 72 28 0 72 28 2 74 24 Engelska 9 86 5 4 84 12 9 88 3 7 86 7 7 84 9 Källa: SCB/Skolverket Mönstret i Mariestad överensstämmer väl med riket. Engelska är det ämne där provbetyg och satta slutbetyg stämmer bäst, i matematik är skillnaden störst. Det är betydligt mer vanligt att slutbetygen är högre än provbetygen än tvärtom. I Mariestad är differensen generellt minst i område Norr och störst i område Öster. Skillnaderna mellan skolområdena, mellan ämnena och mellan provbetyg-slutbetyg behöver förklaras. 19

Bedömning av måluppfyllelse av de nationella målen Mariestad har låga kostnader för grundskolan. Det gäller undervisningen, lokaler, skolmåltider, elevvård, läromedel/utrustning, skolbibliotek m.m. Personaltätheten är lägre än genomsnittet i landet. I produktivitetsjämförelsen av kostnad per betygspoäng ligger Mariestad på plats 21 i landet. Vi har hög andel pedagogiskt utbildad personal, men det finns en diskrepans med Skolverkets statistik. Enkätresultaten som berör trygghet, inflytande/delaktighet och intresseväckande undervisning ligger på bra till godkända nivåer. Vid bedömning och mätning av kunskapsnivåer konstateras en förbättring i åk 2 men svagt fallande resultat i åk 5, som dock ligger över genomsnittsnivån i riket i de jämförelser som kan göras. I åk 9 ligger resultaten över rikets utom i matematik. Speciellt flickornas låga resultat är påtagliga. Variationerna mellan skolorna är stora. I jämförelseverktyget SALSA ligger vi på en nivå som överstiger förväntad nivå. Korrelationen mellan resultat på nationella prov i åk 9 och satta slutbetyg följer mönstret i riket. Bedömningen är att måluppfyllelsen är god eller med tanke på resurserna mycket god. Åtgärder för bibehållen god/ökad måluppfyllelse Prioriterade insatser utifrån 2008 års kvalitetsredovisning Barn- och utbildningsnämnden uppdrar åt skolorna att arbeta för en förbättring av elevernas inflytande och delaktighet samt upplevelse av intresseväckande undervisning, särskilt gäller detta de högre årskurserna analysera och redovisa varför måluppfyllelsen i årskurs 5 är lägre i kärnämnen än i alla övriga ämnen analysera och redovisa orsaker till skillnaden mellan provresultat i Nationella prov och satta slutbetyg i årskurs 9 arbeta för likvärdig bedömning och betygsättning mellan skolorna och enligt kunskapsmålen arbeta för att förbättra flickornas resultat och andel behöriga till gymnasiet 20

Obligatoriska särskolan, träningsskolan och gymnasiesärskolan Verksamhetens omfattning och organisation Verksamheten är fördelad på fyra skolenheter. På Österåsens skola finns ett arbetslag för grundsärskola F-6 som vid rapporteringsdatum i oktober 2007 hade 12 elever. Mariaskolan har tre klasser för 7-9 med 17 elever. Träningsskolan ligger på Lövhagen (Högelidsskolan) och har fyra arbetslag med 17 elever med åldersspridningen förskoleklass till gymnasium. Gymnasiesärskolan finns på Vadsbogymnasiet och rapporterar 21 elever. Grundsärskolan och träningsskolan har samma rektor som grundskoleenheten där de är placerade. Gymnasiesärskolan har en av gymnasieskolans rektorer som chef. Statistik 2008 Obligatoriska särskolan + träningsskolan Gymnasiesärskolan Mariestad Riket Mariestad Riket Kostnad (kr) per elev exkl. skolskjuts 294 100 304 200 258 300 237 700 Kostnad(kr) per elev för skolskjuts 24 700 35 300 10 700 20 500 Antal lärare per 100 elever Källa: SCB/Skolverket 39,1 25,6 27,2 23,1 I Mariestad är kostnaden för en elev på grundsärskola eller träningsskola lägre än genomsnittet för alla kommuner. På gymnasiesärskolan är en elevplats dyrare än rikets genomsnitt. Skolskjutskostnaderna per elev ligger lägre än rikets. Lärartätheten är högre än snittet i landets kommuner. Behörig/pedagogiskt utbildad personal Så gott som samtliga lärare inom särskolan (alla nivåer) har någon form av pedagogisk högskoleutbildning och är alltså behöriga lärare enligt verksamheternas redovisning. Undantag är obehörig slöjdlärare i grundskolan som också undervisar i särskolan. 20 % av lärarna har även specialpedagogisk utbildning (SCB s statistik). Även i denna lärargrupp finns en diskrepans mellan verksamheternas uppgifter och den officiella statistiken från SCB/Skolverket. 21

Resultat 2008, enkäter Här redovisas inte resultat per kön, eftersom elevantalet är litet och anonymiteten då blir osäker. Resultat från samtliga nivåer finns från och med 2007. Resultat av elevenkäter 2007 och 2008, särskola och träningsskola Trygghet Inflytande/ delaktighet Intresseväckande undervisning Gymnasiespecifika frågor * 2007 2008 2007 2008 2007 2008 2007 2008 Åk 2-4 9,6 9,6 7,2 9,8 9,5 9,9 - - Åk 5-6 8,5 8,4 6,8 8,9 8,4 8,5 - - Åk 7-9 7,6 8,0 7,6 7,7 7,6 7,7 - - Träningsskolan 8,6 8,8 8,6 7,5 - - - - Gymnasiesärskolan 8,4 7,8 6,9 7,0 7,9 7,3 7,9 8,0 Resultaten skiftar både uppåt och neråt sedan förra året. Nivåerna ligger dock över eller på samma nivå som motsvarande årskurser i de andra skolformerna. Verksamheterna ger i de flesta fall inga tydliga förklaringar till variationerna. Vi får ha i åtanke att särskoleelever kan ha särskilt svårt att besvara enkäten och att det lilla antalet elever gör att varje svar får större påverkan. Bedömning av måluppfyllelse av de nationella målen Bedömningen är att måluppfyllelsen för normer och värden samt ansvar och inflytande är god. Åtgärder för bibehållen god/ökad måluppfyllelse Prioriterade insatser utifrån 2008 års kvalitetsredovisning Barn- och utbildningsnämnden finner inte anledning att ålägga verksamheterna några särskilda uppdrag utifrån årets kvalitetsredovisning. 22

Gymnasieskolan Verksamhetens omfattning och organisation Utbildningen vid Vadsbogymnasiet omfattar elva nationella program, tre specialutformade program och det individuella programmet (IV). Gymnasiesärskolan ligger som nämnts också på Vadsbogymnasiet. 1 115 elever var inskrivna i oktober 2007 (exklusive gy-sär.). Bortsett från någon enstaka hyrd lokal på annan plats i kommunen är verksamheten förlagd till Vadsbogymnasiet. Upptagningsområdet är huvudsakligen Mariestad, Töreboda och Gullspång, MTG, men i och med avtalet Gymnasium Skaraborg och dess möjlighet till val av skola finns elever från 22 kommuner på skolan. Ledningsorganisationen innefattar även kommunal vuxenutbildning och leds av en 1:e-rektor och fem rektorer med var sina ansvarsområden. Statistik gymnasieskolan 2006 2007 2008 Mariestad Riket Mariestad Riket Mariestad Riket Antal lärare per 100 elever 8,3 8,3 8,2 8,3 8,3 8,4 Kostnad (kr) per elev totalt 75 500 83 200 80 700 85 700 81 700 88 900 Kostnad per elev, undervisning 38 000 37 400 38 400 38 300 39 400 40 300 Kostnad per elev, lokaler 11 900 17 300 12 000 17 500 12 600 17 800 Kostnad per elev, skolmåltider 4 000 3 200 3 300 3 300 4 400 3 500 Kostnad per elev, elevvård 1 260 1 390 1 520 1 450 1 700 1 540 Kostnad per elev, läromedel/utrustning 7 100 6 200 7 000 6 400 6 300 6 600 Kostnad per elev, ersättning till andra kommuner 95 000 86 100 120 800 88 100 111 100 90 600 Ersättning per elev från annan kommun Källa: SCB/Skolverket 71 200 86 500 76 400 88 100 80 000 87 900 Lärartätheten i Mariestad är något lägre än riket i snitt. Kostnaden per elev är 5 000-8 000 kr lägre än genomsnitt de senaste tre åren. Lokalkostnaden per elev ligger ca 5 000 kr under snittet. Kostnad för läromedel, utrustning och skolbibliotek har tidigare legat på en nivå över rikssnittet men har det senaste året sjunkit under den nivån. Kostnader för skolmåltider och elevvård ligger över genomsnitt i landet. 23

Skillnaden mellan kostnader för våra elever som läser på annan ort, kontra den ersättning vi i snitt får för elever från andra kommuner är markant. Mariestadsungdomar väljer dyra utbildningar i andra kommuner, vi har låga kostnader för det vi erbjuder. Varje sådant byte är en förlust. Behörig/pedagogiskt utbildad personal Gymnasieskola Andel (%) behörighet 2005 2006 2007 2008 Gymnasielärare 91,3 94,5 92,4 94,1 Källa: Skolans kvalitetsredovisning Verksamheten redovisar en hög andel behörig personal. Återigen återkommer den irriterande skillnaden mellan egna uppgifter och den officiella statistiken som SCB/Skolverket presenterar. Där anges andelen pedagogiskt utbildad personal på Vadsbogymnasiet till 79 %. (Se förklaring under Grundskolan, sid. 6) Resultat 2008, enkäter I år redovisas enkätresultaten fördelat per kön och totalt. På vissa program går endast någon enstaka flicka, och då finns inte det resultatet redovisat p.g.a. brist på anonymitet. Individuella programmet deltog inte i enkäten 2005. Resultat av elevenkäter 2005-2008, Vadsbogymnasiet, programvis och totalt Trygghet 2005 2006 2007 2008 Program Totalt Totalt Totalt Totalt Pojkar Flickor BF 7,9 7,8 7,5 7,6 7,4 7,7 BP 9,6 9,1 8,9 8,8 8,8 - EC 8,0 7,9 7,6 7,6 7,6 - ES 8,0 8,4 8,5 8,0 8,5 7,9 FP 7,8 8,1 7,8 8,1 8,1 - HP 7,2 7,5 7,8 7,5 7,8 7,4 IL 8,8 7,6 7,9 8,2 8,1 8,3 IP 7,8 7,8 7,6 8,1 8,1 9,5 MT 8,6 8,9 8,6 8,8 8,8 8,9 NV 7,7 7,8 8,0 8,2 8,4 8,0 OP/OPSP 8,3 7,9 7,7 8,6 8,8 8,5 SP 7,8 7,6 7,6 8,0 8,3 7,8 TE 8,4 7,4 7,9 8,0 7,9 8,3 UP 7,0 7,8 7,6 7,0 7,2 6,9 IV - 7,4 7,4 7,3 7,5 6,8 Snitt: Intervall: 8,1 7,0-9,6 7,9 7,4-9,1 7,9 7,4-8,9 8,0 7,0-8,8 8,1 7,2-8,8 8,0 6,8-9,5 24

Inflytande/delaktighet 2005 2006 2007 2008 Program Totalt Totalt Totalt Totalt Pojkar Flickor BF 6,5 6,4 6,5 6,3 6,1 6,4 BP 7,8 6,8 6,8 7,0 6,9 - EC 6,0 6,3 5,9 5,9 6,0 - ES 6,4 6,4 6,5 6,3 6,7 6,2 FP 6,9 7,2 6,4 6,5 6,5 - HP 4,7 6,0 5,8 5,9 6,1 5,8 IL 6,0 6,7 6,4 6,1 6,6 5,7 IP 4,9 6,5 6,6 6,4 6,3 8,7 MT 6,3 7,7 7,2 8,0 8,0 6,7 NV 5,7 5,9 5,8 5,9 6,0 5,7 OP/OPSP 6,5 6,9 6,3 6,8 7,0 6,8 SP 4,6 5,9 5,6 6,1 6,1 6,1 TE 6,0 5,9 5,5 5,7 5,7 5,9 UP 6,5 7,8 7,2 7,4 7,3 7,4 IV - 6,6 6,7 5,8 5,7 6,1 Snitt: Intervall: 6,1 4,6-7,8 6,6 5,9-7,7 6,3 5,5-7,2 6,4 5,7-8,0 6,5 5,7-8,0 6,5 5,7-8,7 Intresseväckande undervisning 2005 2006 2007 2008 Program Totalt Totalt Totalt Totalt Pojkar Flickor BF 6,0 6,2 6,1 5,9 5,7 6,0 BP 7,3 6,5 7,4 6,8 6,9 - EC 5,9 6,4 5,4 5,6 5,6 - ES 4,5 6,9 7,0 6,7 6,8 6,6 FP 5,1 6,5 6,2 5,8 5,7 - HP 4,4 5,4 5,8 5,7 5,8 5,6 IL 6,8 6,2 6,2 6,5 6,5 6,4 IP 5,4 6,0 5,9 6,3 6,2 8,6 MT 5,6 7,6 7,1 7,5 7,6 6,7 NV 6,3 6,3 6,0 6,2 6,5 5,8 OP/OPSP 6,8 7,1 7,4 7,1 7,4 6,9 SP 5,0 5,9 5,5 6,0 6,2 5,8 TE 6,1 5,6 5,7 6,0 5,9 6,1 UP 6,5 7,6 7,2 7,0 6,0 7,9 IV - 6,2 6,1 6,2 6,1 6,3 Snitt: Intervall: 5,8 4,4-7,3 6,4 5,4-7,6 6,3 5,4-7,4 6,4 5,6-7,5 6,3 5,6-7,6 6,6 5,6-8,6 25

Gymnasiespecifika frågor * 2005 2006 2007 2008 Program Totalt Totalt Totalt Totalt Pojkar Flickor BF 7,8 7,4 7,5 7,0 6,6 7,2 BP 8,8 7,8 8,5 8,8 8,8 - EC 8,0 7,4 6,6 7,2 7,3 - ES 7,9 8,2 8,3 8,3 8,4 8,3 FP 7,7 8,0 6,7 7,2 7,1 - HP 6,0 6,7 7,5 7,0 7,3 6,9 IL 8,9 7,8 7,4 7,8 7,8 7,7 IP 7,1 7,3 7,1 8,0 8,0 10,0 MT 8,5 9,1 8,5 8,9 8,9 7,8 NV 6,4 6,8 6,6 7,1 7,2 6,8 OP/OPSP 7,8 7,9 7,4 8,5 8,9 8,4 SP 6,4 6,9 6,3 6,8 6,5 6,9 TE 8,0 6,9 7,5 7,2 7,2 7,3 UP 6,9 7,8 7,2 6,6 5,3 7,6 IV - 6,3 6,1 5,4 5,6 5,1 Snitt: Intervall: 7,6 6,0-8,9 7,5 6,3-9,1 7,3 6,1-8,5 7,5 5,4-8,9 7,4 5,3-8,9 7,5 5,1-10,0 De gymnasiespecifika frågorna är: 19. Jag har valt rätt program 20. Jag upplever att mina lärare samarbetar 21. Jag skulle rekommendera en kompis att söka till Vadsbogymnasiet Resultaten ligger totalt på jämna nivåer genom åren. Trygghet har de högsta värdena, därefter kommer Gymnasiespecifika frågor och lägst ligger Inflytande/delaktighet och Intresseväckande undervisning på samma nivå. Spännvidden mellan lägsta och högsta värden varierar men är betydande. Cirka 1/3 av eleverna byts ju ut i varje enkätomgång, så elevsammansättningen får stort genomslag. Skillnaden mellan könen kan vara stor på vissa program, men genomsnittligt är det marginella skillnader. 26

Resultat, kunskaper Andelen godkända i nationella prov, läsåren 2005-2006 - 2007-2008 Lå 2005-2006 Lå 2006-2007 Lå 2007-2008 Kurs Klasser Antal elever Andel (%) Antal elever Andel (%) Antal elever Andel (%) Svenska B Samtliga åk 3 299 99 345 97 306 95 Engelska A SF åk 1, YF åk 2 372 92 326 95 332 95 Engelska B SF åk 2, några YF åk 3 219 97 208 97 207 96 Matematik A Totalt, alla klasser 466 71 338 86 400 86 NV/TE åk 1 77 99 87 100 68 100 SP,ES,IL,OPSP åk1 115 74 101 86 96 93 YF åk 1 (vt-06 --) 137 58 150 78 136 65 YF åk 2 138 67 -* -* -* -* Matematik B SP,ES,IL,OPSP åk 2 111 70 103 59 95 54 Matematik C NV, TE åk 2 82 95 68 94 83 88 Matematik D NV, TE åk 3 55 98 75 92 59 85 SF = studieförberedande program, YF = yrkesförberedande program * Fr o m lå 2006-2007 gör alla YF-elever Ma A-provet i åk 1 Andelen elever som klarar det nationella provet i Svenska B sjunker sakta de senaste tre åren. I Engelska A och B ligger alla resultaten stadigt på en bra nivå. I Matematik A har resultaten totalt förbättrats men för de yrkesförberedande programmen ligger inte resultaten på tillfredsställande nivå. I Matematik B sjunker resultaten till icke acceptabel nivå, nästan hälften klarar inte godkänt. Även i Matematik C och D sjunker resultaten. Det är oroväckande, eftersom eleverna kommer från Naturvetenskapliga programmet och Teknikprogrammet. En förklaring till försämringarna, som lärare ger, är att de nationella proven helt enkelt har blivit svårare. Andel elever med slutbetyg, andel elever med behörighet till högskolestudier, betygspoäng och andel 20-åringar med fullföljd gymnasial utbildning. År 2006 2007 2008 2008 Totalt Totalt Totalt Pojkar Flickor Riket Antal elever som avslutade nationella och specialutformade program* 294 340 296 152 144 - Andel elever (%) med slutbetyg* 95,6 96,8 93,9 94,1 93,8 - Andel elever (%) behöriga till högskolestudier 95,4 95,1 95,0 - - 89,1 Betygspoäng (snitt) 14,8 14,3 14,4 - - 14,0 Andel folkbokförda 20-åringar (%) med fullföljt gymnasium 77 78 79 - * uppgifter från Vadsbogymnasiet, övriga uppgifter är från Skolverkets officiella statistik - 72 27