Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun

Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs, november 1 Undersökning nr 1 Andel elever i årskurs som är rökfria, snusfria, alkoholfria och narkotikafria 1 1 97 99 9 9 rökfria snusfria alkoholfria narkotikafria Utredare: Jörgen Larsson

Rapport om ungdomars drogvanor i Järfälla kommun åk (nov 1) Denna drogvaneundersökning är ett samarbete mellan Drog- och Brottsförebyggande Gruppen i Järfälla kommun och Jörgen Larsson, Prev & InFo AB. Undersökningen genomfördes under senhösten 1 i form av en anonym enkät med tillhörande instruktionsbrev. Svarsblanketterna lades ned i kuvert som klistrades igen innan eleverna lämnade klassrummen på skolorna. Sammanfattning av rapporten Andel rökare 3-1: minskning från 1 % rökare år 3 till 3 % år 1 (lägsta nivån under hela serien av mätningar), flickorna överväger Andel snusare 3-1: mycket kraftig minskning från 1 % år 3 till 1 % år 1 (lägsta nivån under hela serien av mätningar), pojkarna överväger starkt Andel alkoholkonsumenter 3-1: kraftig minskning från 9 % år 3 till % år 1 (lägsta nivån under hela serien av mätningar), flickorna överväger något Andel intensivkonsumenter av alkohol 3-1: kraftig minskning från 1 % år 3 till % år 1 (lägsta nivån under hela serien av mätningar) Andel som har druckit hembränt senaste året 3-1: kraftig minskning från % år 3 till 3 % år 1 (näst lägsta nivån under hela serien av mätningar), relativt jämn könsfördelning Andel som haft möjlighet att pröva narkotika 3-1: kraftig minskning från 1 % år 3 till % år 1, (lägsta nivån under hela serien av mätningar), relativt jämn könsfördelning Andel som har använt narkotika 3-1: minskning från % år 3 till % år 1 (tangerat lägsta nivån under hela serien av mätningar), pojkarna överväger

Innehållsförteckning Sammanfattning av rapporten sid Bakgrund sid Varför är det viktigt att följa drogvaneutvecklingen bland ungdomar? sid - Några metodproblem med drogvaneundersökningar sid - Vad säger resultaten? sid Ungdomars drogvanor i Sverige sid 7 Om undersökningen 1 sid Resultat årskurs sid 9 - Tobak sid 9 - Alkohol sid 13 - Sniffning sid 1 - Narkotika sid 19 - Skolk och Fritid sid 1 Enkäten sid 3 3

Bakgrund författat av Ulf Peterson, Drog- och brottsförebyggande samordnare i Järfälla kommun År 13 antog kommunfullmäktige Drogpolicy för Järfälla kommun 13-1. I policyn fastslås att det drogförebyggande arbetet är ett ansvar för alla kommunens olika nämnder, förvaltningar och enheter. Beslutade inriktningsmål är att barn och ungdomar ska få en drogfri start i livet och en drogfri uppväxt. Vi ska gemensamt arbeta för att minska tobaksanvändningen, vi ska främja en alkoholfri livsstil och motverka missbruk av alkohol (ingen alkohol till ungdomar under 1 år) och vi har nolltolerans för narkotika och dopning. Vi ska kartlägga, analysera och informera om drogvanorna i kommunen. Vi ska exempelvis göra årliga enkäter och samla erfarenheter från fältet. Föreliggande rapport över alkohol- och drogvanorna bland elever i kommunens årskurs genomförs varje år sedan 3. Under åren har trenderna skiftat. Men vi ser sedan en generell nedgång av såväl tobaks- som alkoholprevalensen i åldersgruppen medan narkotikaerfarenheten gått såväl upp som ned under samma period. Rapporten är en sätt att följa utvecklingen i åldersgruppen men måste kombineras med iakttagelser och erfarenheter från dem som arbetar direkt med ungdomarna i skolan och på fritiden. Eleverna fyller i enkäten under sista veckan i november och resultatet i form av den här rapporten finns att tillgå för elevernas föräldrar, personal och politiker redan under februari året efter. Rapporten ger svaren från varje skola och kommunen totalt redan drygt två månader senare. Vilket gör att den kan användas som ett viktigt incitament för att tillsammans göra insatser i syfte att påverka situationen lokalt i kommunen och i respektive skola. Under våren 1 deltog Järfälla kommun också i den länsövergripande Stockholmsundersökningen som omfattar ett tjugotal kommuner i Stockholms län och genomförs vartannat år på elever i grundskolans år 9 och gymnasieskolans år. Undersökningen är en bredare kartläggning som förutom drogvanor också innefattar skoltrivsel, psykisk hälsa, erfarenheter och utsatthet för brott samt risk- och skyddsfaktorer. Stockholmsundersökningen redovisades under hösten 1 med resultat för Järfällas elever samt med möjlighet att göra jämförelser med kommunerna i övriga länet och utgör ett bra underlag för långsiktig analys och utvecklingsarbete. Resultaten med kommentarer från de båda undersökningarna finns på Järfälla Stöd och Behandlings hemsida: www.jarfallastod.se och på Järfälla kommuns hemsida: www.jarfalla.se Båda undersökningarna, och ovan nämnda drogpolicy, kan också beställas från: ulf.petersson@jarfalla.se

Varför är det viktigt att följa drogvanorna bland ungdomar? Få arbetsfält innehåller så många rykten och gissningar som alkohol- och drogområdet. Vi har alla vid upprepade tillfällen hört att "drickandet går allt längre ner i åldrarna" och att "det säljs knark på skolgårdarna." Men hur är det i verkligheten? Det finns olika sätt att försöka ta reda på det: T ex använda befintliga data från polisingripanden, akutinläggningar, intervjua nyckelgrupper av professionella och andra "kännare" av lokalsamhället, arbeta med enskilda djupintervjuer bland ungdomar, arrangera fokusgruppsintervjuer eller arbeta återkommande med anonyma enkätundersökningar av elever på högstadiet och i gymnasiet. Den här redovisningen utgår från det sistnämnda och är ett försök att maximera nyttan av resultatet från anonyma elevenkäter. Alltså, varför är det viktigt att undersöka elevers alkohol och drogvanor? Här är några synpunkter: En drogvaneundersökning ger en någorlunda välgrundad uppfattning om vad och hur mycket skolelever använder av olika berusningsmedel tillsammans med andra data om t ex trivsel, social bakgrund, attityder mm. En väl genomförd redovisning av undersökningsresultaten till de lokala politikerna kan bidra till att resurser nyskapas eller omdisponeras så att nya prioriteringar görs för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Undersökningsresultaten kan när de presenteras i media och på konferenser öka engagemanget mot ungdomsmissbruk, t ex genom förbättrad ANT-undervisning, effektivare arbete av poliser, fältassistenter, socialarbetare, vårdanställda, fritidsledare m fl. En drogvaneundersökning kan engagera och aktivera tonårsföräldrar i det alkoholoch drogförebyggande arbetet. Om undersökningarna upprepas årligen eller var annat år kan tidsserien ge indikationer på hur olika drogpreventiva åtgärder ger effekter på ungdomarnas konsumtion av bl a alkohol, narkotika och tobak. En bra undersökning bör minimera antalet liknande lokala undersökningar. Enkätundersökningen ger data som kan användas för fördjupade analyser om orsakssamband. Några metodproblem med drogvaneundersökningar Svarens tillförlitlighet Erfarenheten säger att elever som medvetet överdriver sina drogvanor är få. Överdrifterna är då oftast av den karaktären att det är lätt att exkludera dessa blanketter vid inmatningen. Ibland vill vissa elever imponera på sina kamrater genom att kryssa i en högre alkoholkonsumtion än vad som är den verkliga. Den risken kan minimeras om undersökningen sker under tystnad och att ingen elev kan se vad kamraterna fyller i för svar. Ett större problem är underrapportering eller osanna svar. Respondenten kan ha en ovilja att svara sanningsenligt på känsliga frågor. Speciellt om elevens beteende innebär ett socialt icke önskvärt eller kriminellt beteende. Detta har visat sig vid flera studier av den vuxna befolkningen. I praktiken innebär det att framförallt frågorna om narkotika sannolikt underrapporteras av de elever som har sådana erfarenheter. Dessa elever kan möjligen känna oro över att deras formulär kan identifieras vilket de uppfattar kan leda till negativa konsekvenser.

Bortfall I åk 9 brukar bortfallet, d v s frånvaron under en slumpvis vald lektion, ligga på ca 1 %. Det kallas för externt bortfall. Vi vet genom s k bortfallsanalyser att de som konsumerar mycket alkohol och har erfarenhet av narkotika är överrepresenterade i bortfallet. (Vid bortfallsanalyser får de frånvarande eleverna göra enkäten när de återkommer till skolan. Därefter jämförs de med dem som var närvarande vid det ordinarie undersökningstillfället. Vid en sammanräkning brukar frekvenserna stiga med några procentenheter framför allt vad gäller storkonsumtion av alkohol och narkotikaerfarenheter). Man måste därför ta hänsyn till att de resultat man får vid en drogvaneundersökning innehåller mörkertal på några procent när det gäller dessa beteenden. Med det interna bortfallet menas att elever som deltar i undersökningen låter bli att svara på vissa frågor i enkäten. Vad säger resultaten? Det är viktigt att försöka analysera vad resultaten visar. Om t ex resultaten är goda, (visar en minskning) måste orsaken ändå diskuteras. Beror det på att de unga efterfrågar mindre alkohol, narkotika och tobak? Har deras grundläggande attityd förändrats eller handlar det snarare om att tillgängligheten har minskat? Eller kan en minskning eller ökning förklaras med en allmän trend i regionen eller i landet som helhet?

Ungdomars drogvanor i Sverige Alkohol I Sverige har vi mångårig erfarenhet av drogvaneundersökningar. Nationellt görs sådana fortlöpande av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Sett över hela undersökningstiden från 1971 kan man sammanfattningsvis konstatera att andelen alkoholkonsumenter i åk 9 var högre under "mellanölstiden" jämfört med idag. När mellanölet togs bort första juli 1977 följde en minskning av andelen alkoholkonsumenter under de nästkommande 1 åren. Från 19 finns en svag ökning av konsumentgruppen som har planat ut i slutet av nittiotalet. År -1 har andelen alkoholkonsumenter minskat bland svenska grundskoleelever, i synnerhet bland pojkarna. Vad gäller berusningsbenägenheten är den också lägre idag jämfört med första halvan av sjuttiotalet. Men även här finns en ökning sedan 19-9 som planat ut i slutet av 9-talet. Under -talet har såväl alkohol som narkotika minskat bland ungdomar, framförallt folköl och hembränd sprit. En oroande skillnad är dock att den lilla grupp som dricker mest alkohol dricker mer nu än under 7-talet. Narkotika Mönstret kring narkotikavanorna i åk 9 har stora likheter med alkoholvanorna. År 1971 uppgav 1 % av pojkarna och 1 % av flickorna att de använt narkotika. År 197 hade siffran sjunkit till 9 respektive procent och låg sedan på ungefär samma nivå under resten av 197-talet fram till 193 då andelen elever med narkotikaerfarenhet var % bland båda könen. Under senare delen av åttiotalet låg siffrorna på ca 3 % och lika mellan pojkar/flickor. Därefter finns en ökning som 1 gav 1 % för båda könen. Därefter minskar vanorna ånyo och ger ca 7 % för år 1. Siffrorna i storstäder som Stockholm och Malmö ligger några procentenheter högre. Det är angeläget att påpeka att narkotikasiffrorna är för låga med tanke på en viss underrapportering och bortfall! Andel som Om använt undersökningen narkotika i riket (åk 9) Källa: CAN % 1 1 1 1, 7, 7 3 7-71 -7-79 -3 - -9-91 -93-9 -99-1 - -7-1 -13-1 7

Om undersökningen Undersökta skolor: Viksjöskolan, Vittraskolan, Fjällenskolan, Mälarskolan, Björkebyskolan, Internationella Engelska skolan i Järfälla, Källtorpsskolan och Tallbohovsskolan. Tidpunkt: november 1 Undersökt årskurs: årskurs Antal besvarade enkäter: 97 st (331 pojkar och 3 flickor i årskurs ) vilket är 79 stycken fler än år 13 Bortfall: % jämfört med 11 % år 13 Internt bortfall: totalt har 97 elever fyllt i enkäten. På vissa frågor kan n-talen skifta något i och med att ett visst internt bortfall förekommer precis som i alla andra undersökningar. Skalor i diagrammen: maxvärde i skalorna är närmaste 1-tal ovanför högsta värdet Jämförelser: jämförelser görs med tidigare mätningar i Järfälla kommun Sekretessprinciper: skolorna redovisas med nummer från ett till åtta. Kodnyckel finns hos Drog- och Brottsförebyggande Gruppen. Om färre än sex elever uppger att de har använt narkotika, redovisas de som noll procent i diagrammen. Drog- och Brottsförebyggande Gruppen ansvarar för om även skolor med få elever särredovisas. Bortsorterade blanketter p g a uppenbart oseriöst ifyllande: noll stycken Statistikprogram: SPSS Statistics 17, Redovisningssätt: rapport i Word och fristående grafiska bilder i Power Point

Resultat Tobak Andel rökare årskurs, i procent av samtliga elever 1 1 1 11 9 1 9 9 3 3 - - - -7 - -9-1 -11-1 -13-1 Med rökare avses att man röker dagligen eller ibland. Tre procent av åttondeklassarna i Järfälla kommun (eller 1 elever) uppger att de röker vilket är den lägsta nivån sedan år 3. Flickorna överväger. Efter en liten uppgång för andelen rökare i undersökningen 1 blir nu resultatet det lägsta på tolv år, alltså sedan starten år 3. Det är dock angeläget att arbeta med i första hand flickornas rökning (1 st flickor uppger att de röker jmf med st pojkar). Upprätthållande av åldersgränser och ett effektivt skolarbete tillsammans med information till föräldrarna är insatser som har positiva effekter för att minska rökningen. Andel rökare (%) årskurs, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön 3 - - - -7 - -9-1 -11-1 -13-1 pojkar 7 9 7 3 flickor 1 17 1 1 13 13 9 7 3 totalt 1 11 9 1 9 9 3 Flickorna har övervägt i hela tidsserien när det gäller rökning förutom år och 11. 9

Fördelning i åldrar när de rökande ungdomarna började röka årskurs, i procent av rökarna 3-1 Ålder 3 - - - -7 - -9-1 -11-1 -13-1 1 år eller 1 1 3 1 9 1 1 1 yngre 11 år 13 1 1 7 9 7 1 3 17 1 år 1 1 7 1 9 1 1 3 1 13 år 1 7 3 3 39 3 3 39 17 1 år 11 1 13 17 1 1 9 1 33 Totalt uppger 1 elever att de röker dagligen eller ibland jämfört med 3 elever år 13. 33 % av rökarna började röka när de var 1 år (vilket är den vanligaste debutåldern för rökning minst en gång/vecka). Genomsnittsdebuten låg i denna undersökning vid 1,1 år vilket är en ålderssänkning från 1, år i förra mätningen. Man bör komma ihåg att procentandelarna för 1 endast grundar sig på 1 elever. Andel rökare årskurs, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever 1 1 3 3 3 11 3 skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 skola totalt Storleken på andelen rökare skiljer sig mycket mellan de sju skolorna. 11 % (högsta värdet) bland åttondeklassarna finns på skola jämfört med noll procent (lägsta värdet) på skola. Skolorna, 7 och ligger under genomsnittet. Snittet för samtliga åttor har minskat till tre procent rökare år 1. 1

Andel snusare årskurs, i procent av samtliga elever 1 1 1 3 3 3 3 1 3 - - - -7 - -9-1 -11-1 -13-1 Definitionen av snusare i den här studien är att man snusar dagligen eller ibland. En procent av åttondeklassarna i Järfälla kommun uppger att de snusar och det är den lägsta nivån under hela undersökningstiden. Könsfördelningen i antal visar att sex pojkar och en flicka uppger att de snusar dagligen eller ibland. Detta är en mycket stor minskning sedan 3 då pojkar och 1 flickor uppgav att de snusade. Andel snusare årskurs, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön 3 - - - -7 - -9-1 -11-1 -13-1 pojkar 1 9 3 7 3 flickor 1 1 1 totalt 1 3 3 3 3 1 Pojkarna har övervägt i hela tidsserien när det gäller snusning förutom år 1 då könsfördelningen var helt jämn. 1 års resultat är det lägsta värdet för andelen snusare sedan år 3. Detta är extra intressant med tanke på alla nya portionsförpackade och annorlunda smakande snussorter som har marknadsförts de senaste åren ofta med inriktning mot en ungdomlig målgrupp, inte minst unga flickor. Resultatet kan bero på ett starkt preventivt arbete i kommunen med såväl information och upprätthållande av åldersgränser eller på att snusning (och rökning) helt enkelt är omodernt i åldersgruppen. 11

1 Andel snusare (%) årskurs, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever 3 1 skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 skola totalt Det skiljer inte längre så mycket mellan skolornas andelar av snusare som i tidigare mätningar. Det beror troligen på att snusandet har minskat kraftigt överlag. På skolorna 1,, och uppmättes inga snusare överhuvudtaget. Föräldrarnas kännedom om ungdomarnas rökning/snusning i procent av rökarna/snusarna känner till pojkar flickor totalt % av pojkarna som röker eller snusar har föräldrar som känner till det enligt pojkarnas egen uppfattning. % av flickorna uppgav att de har föräldrar med visshet om saken. Föräldrarnas vetskap (enligt ungdomarnas egen uppfattning) har alltså ökat sedan förra mätningen. En förklaring till detta kan vara att föräldrarna har blivit skickligare på att upptäcka tobaksbruk och kanske också att förmå sina ungdomar att sluta, med tanke på att tobaksbruket har minskat starkt i målgruppen. 1

Alkohol Andel som druckit alkohol senaste halvåret årskurs, i procent av samtliga elever 3 9 39 3 1 3 9 1 3 - - - -7 - -9-1 -11-1 -13-1 I årskurs uppger endast åtta procent av eleverna att de har druckit alkohol en eller flera gånger det senaste halvåret. Det är en extrem minskning sedan förra mätningen och samtidigt utan jämförelse den lägsta noteringen sedan undersökningarna startade år 3. Av de åttondeklassare som uppger att de har druckit alkohol det senaste halvåret (1 st i förra mätningen) har endast fyra elever druckit flera gånger ( st i förra mätningen). 93 % av alkoholkonsumenterna uppger att de har druckit alkohol en gång och sju procent svarar att de har druckit flera gånger. Andelen alkoholkonsumenter är marginellt större bland flickorna än bland pojkarna (nio procent flickor jämfört med sju procent pojkar). Se utvecklingen också i jämförelse mellan könen under tolv år i tabellen nedanför. Andel som druckit alkohol senaste halvåret årskurs, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön 3 - - - -7 - -9-1 -11-1 -13-1 pojkar 7 1 1 3 31 3 39 7 3 7 flickor 1 3 39 3 31 31 9 9 totalt 9 39 3 1 3 9 Flickorna har under hela undersökningsserien haft större andelar än pojkarna som har druckit alkohol det senaste halvåret. Flickornas dominans var starkast -. 9-1 har det skett en utjämning som också är tydlig i den här studien. 13

Andel som druckit alkohol senaste halvåret årskurs, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever 1 1 7 9 1 9 11 9 skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 skola totalt På skola och finns de största andelarna som har druckit alkohol under det senaste halvåret räknat från november 1. Skola och 7 ligger lägst med fem procent som har druckit alkohol en eller flera gånger de senaste sex månaderna. 1 1 Andel intensivkonsumenter av alkohol årskurs, i procent av samtliga elever 1 1 1 1 1 9 9 1 7 3 - - - -7 - -9-1 -11-1 -13-1 Med intensivkonsumtion av alkohol menas att eleven minst en gång i månaden dricker en av de mängder som räknas upp i fråga 7 (se enkäten längst bak i rapporten). Det närmast sensationella i den här studien är att ingen enda elev har markerat att den minst en gång i månaden har druckit de avsedda alkoholmängderna. Det här resultatet samvarierar med att andelen alkoholkonsumenter har minskat radikalt bland kommunens åttondeklassare, se figurerna ovan. 1

Andel intensivkonsumenter av alkohol minst en gång/månad årskurs, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön 3 - - - -7 - -9-1 -11-1 -13-1 pojkar 9 7 1 9 7 9 9 7 flickor 11 1 1 1 1 1 1 3 totalt 1 1 1 1 1 9 9 1 7 Flickorna har under nästan hela undersökningsserien haft större andelar än pojkarna som varit intensivkonsumenter av alkohol. Flickorna dominerade 3- samt 1. Kraftigast var flickornas dominans -. Mätningarna 1-13 visade i stort sett på jämvikt mellan könen. De vanligaste anskaffningssätten för alkohol årskurs, i procent av eleverna som dricker / har druckit alkohol 3 3 1 19 13 1 vän/väns syskon förälder med lov förälder utan lov vuxen langar syskon köp folköl själv Figuren visar de vanligaste anskaffningssätten för alkohol bland de elever som har druckit alkohol de senaste sex månaderna men också tidigare. Vänner / deras syskon samt föräldrar med eller utan lov är de vanligaste sätten att få tag på alkohol. Föräldrarnas betydelse har ökat något sedan förra mätningen tillsammans med vänner / deras syskon. Vuxen som langar har minskat radikalt i betydelse. Egna inköp av folköl i butik och syskonens betydelse ligger relativt still på vardera cirka fem procent. Beräkningen är gjord på de elever som uppger att de har konsumerat alkohol under det senaste halvåret samt de 13 ungdomar som uppger att de har gjort det tidigare. 1

Hembränd sprit årskurs, i procent av samtliga elever 1 7 3 3 3 - - - -7 - -9-1 -11-1 -13-1 Tre procent av åttondeklassarna uppger att de har druckit hembränt minst en gång det senaste året vilket är det näst lägsta värdet sedan undersökningarna började år 3. Värdet är samma som år 13. Nivån hamnar betydligt under medelvärdet (, %) för hela undersökningsperioden. Könsfördelningen är relativt jämn. Tio elever uppger att de har druckit hembränt en gång det senaste året. Åtta elever har druckit flera gånger. Tre elever svarar att de har druckit 11 gånger eller fler. Vilka alkoholdrycker eleverna vanligen dricker årskurs, i procent av dem som dricker alkohol 3-1 Alkoholsort 3 - - - -7 - -9-1 -11-1 -13-1 folköl 9 3 1 17 19 17 19 1 1 starköl 7 1 19 1 17 11 13 11 9 vin 17 1 1 13 1 1 1 9 1 13 1 sprit 33 3 31 9 33 17 9 3 hembränt 3 1 1 alkoläsk 3 1 3 19 3 starkcider 9 7 3 31 33 3 3 19 Sett över tolv år har samtliga alkoholsorter förutom sprit och alkoläsk tappat andelar bland åttondeklassarna. De sorter som har minskat mest är folköl, starköl och starkcider. 1

De alkoholdrycker som de flesta av alkoholkonsumenterna dricker är sprit, alkoläsk, starkcider och vin i fallande ordning. Det är en större andel flickor än pojkar som dricker vin, sprit, alkoläsk och starkcider. Pojkarna överväger när det gäller folköl och starköl. Tabellen summerar inte till 1 då eleverna ibland fyller i flera drycker. Tabellen ska istället ses ett popularitetsindex på alkoholsorter sett över tid. Föräldrarnas kännedom om ungdomarnas alkoholvanor årskurs, i procent av dem som dricker alkohol 7 3 1 1 1 nej lite/hälften nästan allt/allt I årskurs uppger % av eleverna som dricker alkohol, att föräldrarna är helt ovetande om detta. Föräldrarnas vetskap om ungdomarnas alkoholvanor är i stort sett identisk med förra mätningen. Cirka % av föräldrarna (vars barn dricker alkohol) känner till max hälften av konsumtionen. De allra flesta föräldrar lever i okunnighet om storleken på sina barns alkoholkonsumtion. Detta bör alltid vara en lika aktuell fråga på föräldramöten. Fördelning i åldrar för självrapporterad första berusning årskurs, i procent av samtliga elever 3-1 Ålder 3 - - - -7 - -9-1 -11-1 -13-1 1 år 1 1 1 1 Eller yngre 11 år 1 1 1 1 1 1 1 1 år 3 3 3 3 1 1 13 år 1 11 1 9 7 3 1 år 7 7 7 3 Cirka åtta procent av åttondeklassarna uppger att de har varit berusade minst en gång vilket är en lägre nivå än i förra undersökningen. åttondeklassare har varit berusade minst en gång i intervallet 1-1 år. 17

Andel som uppger att de har känt sig berusade vid minst ett tillfälle årskurs, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever 1 1 9 7 7 9 9 1 7 skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 skola totalt 13 totalt 1 Genomsnittsåldern för den första berusningen ligger på 13,1 år vilket är marginellt lägre än mätningen 13 som visade 13, år. Skolorna uppvisar ungefär samma nivåer på berusningsdrickande förutom Skola 1 där endast två procent uppger att de har varit berusade. Andelen på sju procent totalt som har känt sig berusade har sjunkit sedan förra undersökningen. Sniffning I årskurs uppger drygt två procent att de har sniffat en eller flera gånger. Det är ett något lägre resultat jämfört med förra mätningen och det lägsta sedan år 3. Pojkarna överväger när det gäller att ha sniffat flera gånger. Totalt uppger 1 elever (nio pojkar och sju flickor) att de har sniffat (totalt åtta stycken en gång och åtta stycken flera gånger). 1

Narkotika Andel som haft möjlighet att pröva narkotika årskurs, i procent av samtliga elever 1 1 1 1 7 1 1 1 1 9 1 1 3 - - - -7 - -9-1 -11-1 -13-1 Cirka fem procent av åttondeklassarna i Järfälla kommun uppger att de har haft möjlighet att pröva narkotika vilket är det lägsta värdet i hela undersökningsserien (genomsnittsvärdet är elva procent). Könsfördelningen visar på en marginell övervikt för flickorna. Figuren illustrerar hur pass exponerade eleverna är för narkotika. Andel som haft möjlighet att pröva narkotika årskurs, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön 3 - - - -7 - -9-1 -11-1 -13-1 pojkar 13 11 1 1 1 9 1 19 11 flickor 1 1 1 1 13 1 9 9 1 totalt 1 1 7 1 1 1 1 9 1 1 Flickorna har övervägt när det gäller möjligheten att pröva narkotika år 3-, år samt år 1. Övriga år har pojkarnas andel varit större. Sett över hela undersökningsperioden har könsfördelningen varit relativt jämn. 19

Andel som haft möjlighet att pröva narkotika årskurs, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever 1 1 1 3 skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 skola totalt Skola, och 7 har de högsta andelarna (i fallande ordning) som uppger att de har haft möjlighet att pröva narkotika. Dessa skolor ligger också över genomsnittet på fem procent. Skola och ligger lägst med en andel på noll procent. Informationen kan ge en indikation på hur stor tillgängligheten är i olika områden förutsatt att ungdomarnas skolgång sker i anslutning till hemmet och att de i första hand tillbringar sin lediga tid i närområdet. 1 Andel som har använt narkotika årskurs, i procent av samtliga elever 3 3 - - - -7 - -9-1 -11-1 -13-1 Andelen i årskurs som har använt narkotika en eller flera gånger har pendlat mellan som lägst två och som högst fem procent under hela serien av mätningar. 1 års resultat hamnar på två procent vilket tangerar seriens lägsta värde. 1 elever uppger att de har använt narkotika (1 stycken i förra mätningen). Sju elever svarar att de har använt en gång och nio elever uppger flera gånger. I riket har ca sju procent i årskurs 9 använt narkotika minst en gång (CAN 1).

Cannabis (hasch och marijuana) är i särklass vanligast såväl i Järfälla som i riket. Det var en något större andel flickor än pojkar som hade använt narkotika under åren 3- samt under och 1. Övriga år har pojkarna övervägt. I den här mätningen är det en ganska stor övervikt för pojkarna som i individer räknat ger elva pojkar jämfört med fyra flickor. Försök till berusning med andra medel 1 elever uppger att de har försökt berusa sig med något annat medel än alkohol eller narkotika (sex elever år 13). Exempel på svar är bensin, handsprit, lim och tabletter och därutöver kan din mamma, salt i näsan och pepparkakor nämnas. Skolk och Fritid Andel som skolkar (%) årskurs, i procent av samtliga elever 1 1 1 1 17 en/flera ggr vecka en/flera ggr månad ngn gång/termin pojkar flickor totalt I årskurs skolkar noll procent av eleverna en eller flera gånger per vecka. Två procent skolkar en eller flera gånger per månad vilket är en klar minskning sedan år 13. 17 % av eleverna skolkar någon gång per termin (19 % senast). Totalt sett är nivån på skolket den lägsta i kommunen sedan år 3. Könsfördelningen är som de senaste åren ganska jämn med en liten övervikt för flickorna. 1

Andel som skolkar åk, jmf mellan skolorna och i procent av samtliga elever Skolk skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 skola en/flera gånger/vecka 1 1 en/flera gånger/mån någon gång/termin totalt som skolkar ibland 3 19 1 1 3 3 11 13 1 1 7 1 1 13 Skolket är (i fallande ordning) mest utbrett på Skola, Skola 3 och. Lägst andel skolkare i 1 års studie finns på Skola. Vad eleverna gör på sin fritid (%) eleverna kryssar för de tre vanligaste aktiviteterna Aktiviteter 3 - - - -7 - -9-1 -11-1 -13-1 förening 9 9 3 3 hemma / hos kompis 7 7 7 79 77 77 7 7 77 7 fritidsgård 1 1 7 9 13 1 9 1 1 1 11 9 läser / dator 7 9 9 9 1 3 fik / hamburgerbar 9 inget speciellt / ute 3 7 9 7 De populäraste fritidssysselsättningarna är att vara hemma / hemma hos en kompis, vara aktiv i en förening och läsa / ägna sig åt datorn. I 1 års undersökning har samtliga fritidsaktiviteter minskat i popularitet sedan 13 förutom att vara på fik / hamburgerbar eller att inte göra nåt speciellt / ute som är oförändrat. Minst populärt är att vara just på fik / hamburgerbar samt på fritidsgård. Flickorna överväger när det gäller att umgås med kompisar och att vara ute utan att göra något speciellt. Pojkarna överväger när det gäller föreningsaktiviteter. Bland de övriga aktiviteterna är könsskillnaderna ganska små.

Några frågor om tobak, alkohol, sniffning och narkotika Drogvaneundersökning i Järfälla kommun, ht 1 årskurs Vilken skola går du på?. 1. Är du pojke eller flicka? Pojke Flicka. Röker du? Ja, dagligen Ja, ibland Nej, har slutat Nej, har bara prövat Nej, har aldrig rökt 3. Snusar du? Ja, dagligen Ja, ibland Nej, har slutat Nej, har bara provat Nej, har aldrig snusat. Känner dina föräldrar till att du röker / snusar? Jag varken röker eller snusar Ja Nej. Hur gammal var du när du när du började röka regelbundet (minst en gång per vecka)? Har aldrig rökt regelbundet Jag var.. år. Har du någon gång under det senaste halvåret druckit folköl, starköl, alkoläsk, starcider, vin eller sprit? Nej Ja, en gång Ja, flera gånger 3

7. Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst en halvflaska sprit eller en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller fyra burkar starkcider eller fyra burkar alkoläsk eller sex burkar folköl vid samma tillfälle? Någon gång i veckan Ett par gånger i månaden Någon gång i månaden Mer sällan Aldrig Dricker inte alkohol. Var får du vanligtvis alkohol ifrån? (Här kan du sätta fler än ett kryss) Dricker inte alkohol Från syskon Från kamrater eller kamraters syskon Från mina föräldrar, med lov (blir bjuden) Från mina föräldrar, utan lov (tar ur barskåp eller liknande) Från annan vuxen ( år eller äldre) som bjuder eller köper ut åt mej Köper folköl själv i affär, bensinmack eller liknande 9. Har du någon gång under de senaste 1 månaderna druckit hemtillverkad sprit, s k hembränt? Ja, en gång Ja, - gånger Ja, -1 gånger Ja, 11 gånger eller mer Har inte druckit hembränd sprit under de senaste 1 månaderna Har aldrig druckit hembränd sprit 1. Vad dricker du vanligen när du dricker alkohol? Dricker inte alkohol Folköl Starköl Vin Sprit Hembränt Alkoläsk Starkcider 11. Känner dina föräldrar till att du använder alkohol? Jag använder inte alkohol Nej Ja, men bara en liten del av det jag dricker Ja, men bara ungefär hälften av det jag dricker Ja, nästan allt jag dricker Ja, allt jag dricker 1. Hur gammal var du första gången du kände dig berusad? Har aldrig känt mig berusad

Jag var.. år 13. Har du sniffat någon gång? Nej Ja, en gång Ja, flera gånger 1. Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? (Med narkotika avses t ex hasch, marijuana, ecstasy, LSD, amfetamin och heroin) Ja Nej 1. Har du någon gång använt narkotika? Ja, en gång Ja, flera gånger Nej 1. Om du svarat Ja på fråga 1, vilket eller vilka preparat har du använt? 17. Har du någon gång försökt berusa dig genom något annat medel som inte räknas som alkohol eller narkotika? Ja Nej Om du svarat ja, vilket eller vilka medel har du använt?.. 1. Brukar du skolka? Nej, aldrig Någon gång per termin En eller flera gånger per månad En eller flera gånger per vecka 19. Vad gör du på din fritid? (Markera med kryss de tre vanligaste fritidssysselsättningarna. Om du bara gör en eller två saker, markera endast dessa) Är aktiv i en eller flera föreningar (t ex idrottsförening) Är hemma eller hos kompisar Är på fritidsgård Läser/ägnar mig åt datorn Är på hamburgerbar / bowlinghall eller liknande Är ute utan att göra något speciellt Annat:.