RIKTLINJER FÖR ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING Riktlinjer för Arbetslivsinriktad rehabilitering i Orsa kommun Dessa riktlinjer är tänkt att fungera som en praktisk handledning av hur sjukskrivnings- och rehabiliteringsarbetet ska fungera inom Orsa kommun. Som chef kan du använda materialet som en daglig hjälp som också ger en förklaring på några vanliga begrepp som används av bl.a. Försäkringskassan. Det som står är i huvudsak hämtat från Försäkringskassans anvisningar, även om hänvisningar i de flesta fall saknas. Riktlinjerna innehåller en checklista som punkt för punkt beskriver vad som kan ske under en sjukskrivning. Har du frågor så vänder du dig till personalkontoret. Uppdaterad 101005 090416 1 (13)
Innehållsförteckning Inledning...3 Tystnadsplikt...3 Dokumentation i Adato...3 E-post...3 Kontakt med arbetsplatsen under sjukskrivningsperiod...3 Samarbetsparter...4 Försäkringskassan...4 Företagshälsovården...4 Arbetsgivarringen...4 Checklista...5 Dag 1 Sjukanmälningsdag...6 Dag 2-14 Sjuklöneperiod...6 Dag 15-90...6 Bidrag för tidig insats, genom företagshälsovården...6 Rehabiliteringskedjan...6 Dag 91-180...7 Rehabiliteringskedjan...7 Rätt till ledighet för att prova annat arbete...7 Dag 181-364...7 Rehabiliteringskedjan...7 Dag 365-...7 Rehabiliteringskedjan...7 Utförsäkrad.....7 Många korta sjukperioder...8 Rehabiliteringsutredning...8 Uppföljning av rehabiliteringsutredning...9 Avstämningsmöte...9 Rehabiliteringsplan...9 Arbetsresor...10 Arbetsträning...10 Beslut om sjuk- och aktivitetsersättning...10 Deltidssjukskrivning...10 Omplacering och omplaceringsutredning...10 Att bryta anställninggsförhållandet...fel! Bokmärket är inte definierat.11 Utlåtande från arbetsgivaren om arbetsförmåga...11 Bilaga 1 Ny förordning om bidrag till företagshälsovården.12 Bilaga 2 Beställningsförfarande hos företagshälsovården...13 I texten förekommer det förkortningar: - Försäkringskassan förkortas Fk - Arbetsförmedlingen förkortas Af 2 (13)
Inledning I grunden ska arbetsförhållandena anpassas till arbetstagarnas olika fysiska och psykiska förutsättningar för att så långt som möjligt förhindra att sjukskrivningar uppstår. Genom att anpassa arbetsuppgifter och arbetsplats kan du underlätta för en anställd att vara kvar i arbetet eller att komma tillbaka efter sjukskrivning. Det handlar inte bara om den fysiska arbetsmiljön utan att i minst lika hög grad om den psykosociala arbetsmiljön. De bestämmelser som ligger till grund för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet hittar du på Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se. Tystnadsplikt Arbetsgivaren har tystnadsplikt när det gäller uppgifter om anställdas hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt som framkommer i samband med hantering av sjuklön och rehabilitering. Tystnadsplikten gäller alla som handlägger frågor som rör rätten till sjuklön eller deltar i anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Ett bra sätt att hantera tystnadsplikten i olika kontakter är att få ett medgivande från den det gäller och komma överens om hur man ska agera, t.ex. i rehabiliteringsmöten för att kunna tala öppet. Dokumentation i Adato Arbetet med sjukskrivningar och rehabilitering ska noggrant och löpande dokumenteras i rehabiliteringsprogrammet Adato, som också följer rehabkedjan. Det ska framgå vilka möten, överenskommelser och rehabiliteringsinsatser som är gjorda samt resultatet av dessa. Det är mycket viktigt att alla kontakter dokumenteras i fall av framtida arbetsrättsliga åtgärder. All skriftlig dokumentation ska förvaras på ett sådant sätt att ingen obehörig får tillgång till materialet. Observera att det inte är tillåtet att ha egna register över sjukskrivna förvarade någon annanstans i datorn än i rehabprogrammet. När ett ärende avslutas skickas all skriftlig dokumentation, till lönekontoret om medarbetaren fortfarande är anställd och till personalkontoret om anställningen är avslutad, för arkivering. Glöm inte att avluta ärendet i Adato också. E-post När det gäller e-post så är inget system helt säkert vilket innebär att känsliga uppgifter ska hanteras med stor försiktighet. Undvik känsliga uppgifter och personuppgifter om e- post används. Kontakt med arbetsplatsen under sjukskrivningsperiod Det är vikigt att behålla kontakten med arbetsplatsen under en sjukskrivningsperiod. Detta gäller även om arbetslivsinriktad rehabilitering inte pågår. Chefen ska ha regelbunden kontakt med den sjukskrivne. Medarbetarsamtal och lönesamtal ska hållas även om en medarbetare är långtidssjukskriven. Arbetsplatsträffar och andra personalmöten är bra tillfällen för att behålla kontakten med arbetsplatsen. Skicka hem information om viktiga händelser på arbetsplatsen. 3 (13)
Samarbetsparter Försäkringskassan (fk) Försäkringskassan har ett övergripande samordnings- och tillsynsansvar för arbetet med rehabilitering. Det innebär bland annat att de ska se till att arbetsgivarna fullgör sitt rehabiliteringsansvar. När ni gjort en rehabutredning (görs i rehabprogrammet) ska en kopia skickas till försäkringskassan. Arbetsgivaren är skyldig att lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att behovet av rehabilitering ska kunna klarläggas. Det kan handla om upplysningar som rör arbetet eller att arbetsgivaren medverkar till att undersöka möjligheterna till andra arbetsuppgifter. Försäkringskassan kommer att kontakta berörd chef i de fall man behöver upplysningar från arbetsgivaren. Eftersom arbetsgivaren har ett ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering ska man inte vänta på att Försäkringskassan tar kontakt utan starta rehabiliteringsprocessen när man ser att sjukfallet verkar bli långvarigt eller att det finns många korta sjukskrivningar. Aktuellt material från Försäkringskassan finns på www.forsakringskassan.se/arbetsgivare. Som arbetsgivare kan man också ringa Försäkringskassan på 0771-17 90 00. Försäkringskassan har en speciell handläggare som arbetar med Orsa kommuns anställda. Hon heter Åsa Eriksson och har telefonnummer: 010-112 56 09 och E-post: asa.e.eriksson@forsakringskassan.se. Företagshälsovården Företagshälsovården, som har kompetens inom det medicinska, tekniska och psykosociala området, kan anlitas i rehabiliteringsärenden. Den företagshälsovård som Orsa kommun har avtal med är GävleDala företagshälsa. På hemsidan www.gdfh.org finns en närmare beskrivning. Det är alltid respektive chef som gör beställningar hos företagshälsovården. Hur beställning görs ser du i bilaga 2. Arbetsgivarringen Arbetsgivarringen är en ideell förening som startade 2001, Ann-Charlothe Persson arbetar där och kan vara ett stöd för medarbetaren i rehabiliteringsprocessen, exempelvis runt arbetsträning och arbetsprövning, hjälp i möte med försäkringskassa och arbetsförmedling och genom samtal. Hon arbetar även med coachning, grupprocesser, handledningssamtal och kartläggning både för medarbetare och chefer. Läs mer på www.arbetsgivarringensiljan.se. Eller så når du Ann-Charlothe på tfn: 0706-82 12 08 eller mail: acp@arbetsgivarringensiljan.se. Målsättningarna är att Skapa nya möjligheter till rehabiliteringsinsatser för medarbetare inom Arbetsgivarringen. Hjälpa anställda som har svårt att klara nuvarande arbetsuppgifter. Förebygga och minska sjukskrivningstid. Förhindra utslagning. Samråd gärna med personalkontoret innan kontakt tas med arbetsgivarringen. 4 (13)
Checklista Tidpunkt/ händelse Sjukanmälningsdag Dag 2 14 Dag 15 90 Löpande men för det mesta efter 90 dagar. Åtgärd Ansvarig Kommentar Den anställde sjukanmäler sig till närmaste chef. Anmäl sjukskrivningen skriftligt till lönekontoret. Ta förnyad kontakt med den anställde, ta reda på sjukskrivningens längd och bedöm möjligheterna till återgång till arbete. Påminnelse om läkarintyg kommer via mail från Adato till dig som chef. Rehabiliteringsutredning görs i rehabprogrammet. En kopia ges till medarbetaren och en skickas till Försäkringskassan. Ett bidrag kan betalas ut för tidiga insatser inom 45 dagar, läs mer i bilaga 1. Chef Chef Chef Blankett till lönekontoret om uppgifter från läkarintyget. Dokumentera löpande i rehabprogrammet. Samråd med personalkontoret vid behov av stöd. Försäkringskassan kallar till avstämningsmöten. Chef Begäran från arbetsgivaren om avstämningsmöte ska göras till Försäkringskassan som sedan kallar berörda till mötet och dokumenterar. Samråd med personalkontoret som också kan medverka vid behov. 91 180 dagar Stäm av förmågan att även klara andra arbeten inom Orsa kommun. Kontakter med Försäkringskassa och arbetsgivarring kan förekomma. Från 90 dagar finns rätt till ledighet för att prova arbete hos annan arbetsgivare. 181 364 dagar Stäm av förmågan att även klara arbeten utanför Orsa kommun. Eventuell kontakt med arbetsgivarring. Kontakter med Försäkringskassa. Chef och personalkontor. Chef och personalkontor. 365 dagar Rätten till sjukpenning upphör i normalfallet. Uppsägning kan bli aktuellt Personalkontor och berörd chef 365 dagar - I vissa fall förlängd sjukskrivning. Löpande kontakter i avvaktan på återgång till arbete eller Sjukersättning Många korta sjukperioder Chefen får en signal via mail från Adato när en medarbetare har 6 eller fler sjukfrånvarotillfällen under 12 månader. Rehabiliteringsutredning görs i rehabprogrammet. Kopia ges till medarbetaren och en skickas till Fk. Chef Chef Dokumentera löpande. Samråd med personalkontor vid ev. behov av omplacering. Dokumentera löpande. Samråd med personalkontor vid behov av stöd. Beroende på Försäkringskassans beslut. Dokumentera löpande. Samråd med personalkontoret vid behov av stöd. Möjlighet att kräva sjukintyg från första sjukskrivningsdagen. 5 (13)
Dag 1 Sjukanmälningsdag Den anställde ska göra sjukanmälan till närmaste chef som anmäler detta skriftligt till lönekontoret på speciell blankett. Om sjukanmälan har skett till annan än arbetsledningen ska närmaste chef ta personlig kontakt med den anställde för att undvika att anmälan blir anonym. Det är viktigt att närmaste chef tidigt får en god bild av sjukdomens omfattning och orsaken till sjukskrivningen. En arbetsgivare har möjlighet att besluta att en anställd ska visa läkarintyg från första frånvarodagen. Detta kan bli aktuellt t ex när en anställd har varit sjukskriven sex gånger eller fler under en tolvmånadersperiod. Samråd med personalkontoret om detta skulle vara aktuellt. I dessa fall bör den lokala arbetstagarorganisationen informeras om att läkarintyg kommer att begäras från första sjukdagen. Se även det som står under rubriken Många korta sjukperioder. Dag 2-14 Sjuklöneperiod Gränsen för sjukskrivning utan läkarintyg går vid sju dagar. Från och med den åttonde dagen krävs läkarintyg för fortsatt sjukskrivning. Ta förnyad kontakt med den anställde när läkarintyget kommer in. Ta reda på sjukskrivningens längd och bedöm möjligheterna till återgång till arbete. Dag 2-14 kallas även sjuklöneperiod. Deltidssjukskrivning kan tas upp under sjuklöneperioden. Att betala resekostnader i stället för sjuklön kan också vara aktuellt. Dag 15-90 Om en medarbetare blir eller beräknas bli sjukskriven längre tid än två veckor ska Rehabiliteringsutredning göras. Utredningen gör du i rehabprogrammet Adato. En kopia ges till medarbetaren och en skickas till försäkringskassan. Lönekontoret gör en anmälan till försäkringskassan efter 14 dagars frånvaro. Bidrag för tidiga insatser hos företagshälsovården Syftet med bidraget är att stimulera arbetsgivare att satsa på tidiga insatser vid sjukfrånvaro, för återgång i arbete. Med tidig insats menar man från dag 1 till dag 45 då insatsen ska vara slutförd. Detta gäller bara nya sjukfall. Bidraget går till företagshälsovården (GävleDala företagshälsa) men ni får ett reducerat pris när ni köper vissa tjänster av dem. Ni får det reducerade priset utefter hur mycket ni handlar för, högsta reducerade priset för ett läkarbesök är 350 kr och för de koordinerade insatserna är det 4500 kr. Läs mer om bidraget i bilaga 1. Rehabiliteringskedjan Från den 1 januari 2009 finns det en s.k. rehabiliteringskedja med fasta tidpunkter för vad som ska ske i hanteringen av en långtidssjukskrivning. Insatser ska göras så tidigt som möjligt och åtgärderna ska i första hand ske inom hälso- och sjukvården och på arbetsplatsen. Den som behöver byta arbete ska få stöd av Arbetsförmedlingen. 6 (13)
Under de första 90 dagarna av en sjukskrivning bedöms endast om arbetstagaren har förmåga att klara sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder. När man gör rehabiliteringsutredningen innebär detta att man i första hand fokuserar på möjligheterna att återgå till det tidigare arbetet. Om utredningen visar att det inte är möjligt att återgå till det tidigare arbetet, ska förmågan att klara andra arbeten inom kommunen utredas. Se vidare under Dag 91 180. Dag 91-180 Stäm av förmågan att även klara andra arbeten inom Orsa kommun. Kontakter med Försäkringskassa och arbetsgivarringen kan förekomma. Rehabiliteringskedjan Från och med den 91 dagen i en sjukperiod innebär prövningen av rätten till sjukpenning att det även ska beaktas om arbetstagaren kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Detta innebär att man som arbetsgivare ska kunna ha en uppfattning om medarbetaren skulle kunna utföra annat lämpligt arbete inom kommunen. För att kunna bedöma detta behövs en diskussion med den sjukskrivne medarbetaren om förmåga utifrån sjukdomen och förutsättningar i övrigt att klara ett annat arbete. Förutsättningar i övrigt kan t.ex. avse tidigare arbeten och utbildning. Rätt till ledighet för att prova annat arbete För att rehabiliteringskedjan ska kunna fungera finns också regler för rätt till ledighet under sjukskrivningsperioden. Reglerna innebär att en arbetstagare som varit sjuk i 90 dagar eller mer har rätt att vara ledig från sin anställning för att prova nytt arbete. Som mest kan den anställde vara ledig i nio månader. Frågan om rätt till ledighet kommer alltså upp när den första 90 dagarna av sjukskrivningen har passerat och förmågan att klara andra arbeten blir aktuell. Dag 181-364 Rehabiliteringskedjan Från och med den 181 dagen av en sjukperiod ska om inte särskilda skäl talar mot det dessutom bedömas om arbetstagaren kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den anställde. Det kan förekomma att den anställde har önskemål eller tankar på att prova arbete hos en annan arbetsgivare. I dessa fall ska personalkontoret kontaktas för samråd. Det kan bli frågan om kontakter med t.ex. arbetsgivarringen eller arbetsförmedlingen. Dag 365- Rehabiliteringskedjan Efter 365 dagar upphör i normalfallet rätten till sjukpenning och arbetsförmågan bedöms i förhållande till hela arbetsmarknaden. I undantagsfall kan sjukskrivningen förlängas efter ansökan från den det gäller. Om man får kännedom om att Försäkringskassan tänker dra in sjukpenningen eller redan gjort detta, ska personalkontoret kontaktas. 7 (13)
Arbetstagare som lämnar sjukförsäkringen då tidsbegränsad sjukersättning upphör eller sjukpenningdagarna tagit slut gäller följande: för arbetstagare som deltar i åtgärdsprogram genom arbetsförmedlingen ska arbetsgivaren godkänna tjänstledighet utan lön under den tiden programmet pågår. Arbetstagaren kan delta i programmet högst 3 månader och får under den tiden aktivitetsstöd. Utförsäkrad Försäkringskassan meddelar medarbetaren om att den kommer att bli utförsäkrad. Medarbetaren måste meddela arbetsgivaren detta snarast. Ett möte med fk och arbetsförmedlingen samt medarbetaren bokas för överföring från Fk till Af, där medarbetaren får delta i en arbetslivsintroduktion under 3 månader. Under den perioden är medarbetaren tjänstledig utan lön från arbetsgivaren och får sin ersättning genom a- kassan. Efter dessa tre månader kan medarbetaren få fortsätta på en förlängd introduktion i totalt 300 dagar. Blir det aktuellt för medarbetare i Orsa kommun ska personalkontoret kontaktas. Många korta sjukperioder Upprepade korta sjukskrivningar ska uppmärksammas av arbetsledningen. Korta sjukskrivningar inverkar på arbetsplanering och arbetsbelastning, samt kan också vara inkörsporten till en lång sjukskrivning. Korta sjukskrivningar är också kostsamma för arbetsgivaren. När det förekommer sex korta sjukperioder eller fler under en tolvmånadersperiod får du som chef ett mail från rehabprogrammet Adato om det. Chefen gör då en rehabiliteringsutredning tillsammans med berörd medarbetare. Även om det finns färre än sex sjukperioder under en tolvmånadersperiod ska Rehabiliteringsutredning göras om berörd chef eller medarbetaren anser att det finns anledning. Hälso- och livsstilsfrågor ska beröras i samband med utredningen. Rehabiliteringsutredning För att kunna fullgöra arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ska rehabiliteringsutredning göras i följande fall. Medarbetaren har varit eller beräknas bli sjukskriven mer än 14 dagar. Medarbetaren har många korta sjukperioder utan läkarintyg, sex gånger eller fler under en tolvmånadersperiod. Medarbetaren själv begär det. När det i övrigt finns anledning till ett samtal om hälso- och livsstilsfrågor. Respektive chef ansvarar för att en rehabiliteringsutredning genomförs tillsammans med medarbetaren. Kontakta personalkontoret om det finns behov av stöd eller medverkan. Rehabiliteringsutredningen är i första hand en utredning för att samla in fakta och i andra hand starten på ett eventuellt rehabiliteringsarbete. Om medarbetaren begär det så kan en facklig företrädare eller annan stödperson delta. Vid konflikter mellan den anställde och arbetsledaren kan det vara svårt att göra en rehabiliteringsutredning. Kontakta då i första hand personalkontoret för samråd. 8 (13)
Utredningen görs i rehabprogrammet. Medarbetaren ska få en kopia. Skicka även en kopia till Försäkringskassan, Box 210, 792 23 Mora. Uppföljning av rehabiliteringsutredning Respektive chef ska regelbundet följa upp sjukskrivningen tillsammans med medarbetaren. Det finns flera syften med detta. Det är ett sätt att underlätta för medarbetaren att upprätthålla kontakten med arbetsplatsen. Det finns då möjlighet till information och avstämning om aktuella saker på arbetsplatsen. Det behövs också en löpande avstämning av medarbetarens möjlighet att komma tillbaka till arbetet. Avstämningsmöte Försäkringskassan ska sammankalla till avstämningsmöten när flera parter behöver träffas i samband med en sjukskrivning. Försäkringskassan samordnar och kallar berörda till mötet samt svarar för minnesanteckningar. Syftet med avstämningsmötet är att klarlägga vad den anställde kan och inte kan göra på grund av sin sjukdom och ta ställning till behovet av rehabiliteringsåtgärder. Vid mötet bör det också klarläggas om det finns andra orsaker än sjukdom som gör att den anställde inte kan arbeta. Normalt deltar den sjukskrivne medarbetaren, Försäkringskassan, berörd chef, och läkaren i mötet. Representant från personalkontoret medverkar vid behov. Trots att det är Försäkringskassan som kallar till avstämningsmöte är det mycket viktigt att arbetsgivaren tar initiativ till avstämningsmöte. Kontakta (ring eller maila) försäkringskassans handläggare, begär ett avstämningsmöte och beskriv anledningen till mötet. Ett avstämningsmöte kan också vara angeläget när: det inte finns tillräckligt underlag för att kunna ta ställning till åtgärder, eller diagnosen är diffus, eller det är svårt att bedöma behovet av insatsen, eller inriktningen är att den anställde inte kan vara kvar på sin arbetsplats, eller vi i övrigt bedömer att det är viktigt att alla parter träffas samtidigt för diskussion om förutsättningar och åtgärder. Målet med avstämningsmötet är att få underlag för en plan för återgång till arbete. Om det finns behov av rehabiliteringsplan och rehabiliteringsersättning ska Försäkringskassan göra en sådan plan snarast. Rehabiliteringsplan Rehabiliteringsplan ska upprättas av Försäkringskassan när det finns behov av arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder för att den sjukskrivne ska kunna återgå till arbete. Även om det är Försäkringskassan som upprättar planen är det viktigt att planeringen sker i samråd med den sjukskrivne och arbetsledaren. Det är för det mesta innehållet i rehabiliteringsutredningen eller resultatet av ett avstämningsmöte som ligger till grund för planeringen. Planen ska innehålla ett konkret mål för rehabiliteringen samt de åtgärder som behövs, en tidsplan, ansvars- och kostnadsfördelning. Här kan det 9 (13)
uppkomma en förhandlingssituation med Försäkringskassan om ansvars- och kostnadsfördelning. Arbetsresor Det kan uppkomma situationer då den anställde kan arbeta men på grund av sjukdomen inte kan resa till arbetet. I stället för sjuklön kan arbetsgivaren då betala den anställdes merkostnader för resor till arbetsplatsen, om man är överens om detta. Den anställde får då lön som vanligt samt ersättning för merkostnaderna för resor. På samma sätt kan Försäkringskassan betala kostnaderna för resor i stället för sjukpenning. Kontakta Försäkringskassan för frågor. Arbetsträning Arbetsträning är en rehabiliteringsåtgärd som ska ingå i den rehabiliteringsplan som Försäkringskassan upprättar. Efter ansökan från den det gäller betalar Försäkringskassan i normalfallet rehabiliteringsersättning under tiden. Arbetsträning är en vanlig metod för att träna upp arbetsförmågan i en viss arbetsuppgift för att komma tillbaka till sitt ordinarie arbete eller för att inskolas i ett nytt arbete. Ofta innebär arbetsträningen en stegvis upptrappning i arbetstid tills man når den nivå man kommit överens om. Arbetsträning rekommenderas särskilt när någon ska byta arbetsuppgifter eller omplaceras till annan arbetsplats. Under arbetsträningen ska någon annan ha ansvaret för att arbetet blir utfört. Det är viktigt att vara överens om syfte och mål med Försäkringskassan, så att inga missförstånd uppstår. Beslut om sjuk- och aktivitetsersättning Sjukersättning betalas ut om till personer över 30 år om man bedömer att återgång till något arbete inte är möjligt. Sjukersättning är inte tidsbegränsad. Det kan dock finnas personer som fått tidsbegränsad sjukersättning enligt tidigare regler. Om Försäkringskassan beviljar sjukersättning kan arbetsgivaren bryta eller omreglera anställningsförhållandet Aktivitetsersättning betalas till personer under 30 år som är arbetsoförmögna för minst ett år framåt. Denna ersättning tidsbegränsas. När Aktivitetsersättning beviljas har arbetstagaren rätt att behålla sin anställning. Försäkringskassan informerar inte arbetsgivaren vid beslut om sjuk- och aktivitetsersättning. Därför är det viktigt att uppmana den anställde att visa upp sitt beslut så snart som möjligt. Anteckna beslutet i Adato samt informera lönekontoret om beslutet. Deltidssjukskrivning Deltidssjukskrivning är den vanligaste och naturligaste vägen tillbaka till arbete och den frågan ska prioriteras i diskussionen med heltidssjukskrivna. Detta innebär att diskussionen i hög grad måste fokusera på möjligheter och på vad den sjukskrivne kan klara av, trots sin sjukdom. Omplacering och omplaceringsutredning Omplaceringsutredning ska påbörjas när det bedöms att den sjukskrivne inte kan återgå till sitt ordinarie arbete utan är i behov omplacering för att kunna återgå till arbete. 10 (13)
Omplaceringsskyldigheten omfattar inte befattningar som redan är tillsatta och arbetsgivaren är heller inte skyldig att inrätta nya befattningar. Organisationen får inte ändras så att andra arbetstagare drabbas negativt. Arbetstagaren ska ha de allmänna kvalifikationer som normalt krävs av den som söker arbetet. En viss tid för upplärning ska man också räkna med att det finns behov av. När arbetsgivaren har fullgjort sitt rehabiliteringsansvar, försvinner det förstärkta anställningsskyddet och arbetsgivaren kan tillämpa reglerna om uppsägning av personliga skäl. Därför är det mycket viktigt att det sker en genomtänkt planering, att tänkbara alternativ prövas och att det finns en utförlig dokumentation. Omplaceringsutredningen görs av personalkontoret med hjälp av blankett som finns i Adato. För att underlätta omplaceringar mellan förvaltningar ska alla lediga kommunala anställningar och vikariat överstigande två veckor, anmälas till personalkontoret i god tid innan annonsering sker (se riktlinjer för rekrytering). Att bryta anställningsförhållandet Rehabiliteringsutredningen och rehabiliteringsplaneringen ska ligga till grund för att vidta de åtgärder som gör att den sjukskrivne medarbetaren ska kunna återgå till tidigare eller annat arbete hos arbetsgivaren. Så länge som arbetsgivaren inte har fullgjort sitt rehabiliteringsansvar har arbetstagaren ett förstärkt anställningsskydd, dvs. att arbetstagaren inte kan sägas upp på grund av sjukdomen eller dess konsekvenser. Det förstärkta anställningsskyddet för medarbetaren förbrukas om denne vägrar delta i rehabilitering eller avbryter en påbörjad rehabilitering utan giltigt skäl. Det kan i vissa fall bli aktuellt att bryta ett anställningsförhållande i samband med en sjukskrivning. Detta är när Sjuk- eller Aktivitetsersättning beviljas och när man inte kommer längre i rehabiliteringsarbetet. Det handlar då om en uppsägning på grund av personliga skäl. Kontakta personalkontoret i dessa fall. Utlåtande från arbetsgivaren om arbetsförmåga Försäkringskassan kan begära att en arbetstagare som gör anspråk på sjukpenning lämnar ett utlåtande från arbetsgivaren med uppgifter om möjligheter som finns på arbetsplatsen att ta tillvara den sjukskrivnes arbetsförmåga. När en sådan begäran kommer så ska personalkontoret kontaktas för det är endast de som skriver dessa utlåtanden. Mall finns i Adato. 11 (13)
Bilaga 1 Ny förordning om bidrag till företagshälsovården. Regeringen har beslutat om denna förordning och den gäller från 1 januari 2010. Syftet med bidraget är att stimulera arbetsgivare att satsa tidiga på insatser vid sjukfrånvaro, för återgång i arbete. Med tidig insats menar man från dag 1 till dag 45 då insatsen ska vara slutförd. Detta gäller alltså nya sjukfall. Bidraget går till företagshälsovården (GävleDala företagshälsa) men ni får ett reducerat pris när ni köper vissa tjänster (se nedan) av dem. Ni får det reducerade priset utefter hur mycket ni handlar för, högsta reducerade priset för ett läkarbesök är 350 kr och för de koordinerade insatserna är det 4500 kr. Det är försäkringskassan som godkänner och betalar ut bidraget till företagshälsovården. Vi kan få reducerad kostnad för: 1. Läkarbesök, där en enklare arbetsförmågebedömning av läkaren sker och läkarintyg skriv ut. 2. Koordinerade insatser. Är för den anställdes återgång i arbete samt arbetsanpassning. I de Koordinerade insatserna ingår alltid SASSAM-utredning 1 som är ett utredningssamtal, arbetsplatsbesök och sjukgymnast för funktionsutredning (ev. MAB 2 ) Dessa tre insatser (ev. fyra) måste ingå för att ni ska få det reducerade priset. I de koordinerade insatserna ingår även en bedömning av ev. samordning av insatser med sjukvården samt om försäkringskassan ska kontaktas. Ett avslutande trepartsmöte ska också ske. Läkarbesök ingår inte i koordinerade insatser. I SASSAM-utredningen ser man över åtgärder och planering för återgång i arbete, en bedömning av arbetsförmågan i förhållande till nuvarande arbete, undersökning av arbetsplatsanpassning, kostnad för arbetsresor, ändrade arbetstider, deltidssjukskrivning med mera. I Orsa gör vi så här: Efter 14 dagars sjukskrivning görs en rehabiliteringsutredning mellan dig som chef och berörd medarbetare i rehabprogrammet (skicka en kopia till försäkringskassan) Är det svårbedömt om medarbetaren kan komma tillbaka i arbetet kan ett läkarbesök bokas för en enklare arbetsförmågebedömning. Vet ni att det blir svårt för medarbetaren att komma tillbaka till ordinarie arbete kan koordinerade insatser bokas. Det är du som chef som ser över vilka personer, i rehabprogrammet, det här gäller hos dig och är ansvarig för att en utredning sker. Viktigt att börja arbetet direkt efter 14 dagars sjukfrånvaro för att hinna genomföra utredningen innan de 45 dagarna. Beställningar sker som vanligt av respektive chef hos företagshälsovården, GävleDala företagshälsa. 1 SASSAM står för: strukturerad arbetsmetod för sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering 2 MAB står för: multidisciplinär arbetsförmågebedömning (sker av läkare, sjukgymnast och psykolog) 12 (13)
Bilaga 2 Beställningsförfarande hos företagshälsovården Orsa kommun har ett eget team hos GävleDala Företagshälsa som vi kontaktar vid beställning eller frågor. Beställning görs alltid av respektive chef. Sjuksköterska Britt-Inger Nordberg tele: 010-483 19 85 eller 073-059 99 12 e-post: britt-inger.nordberg@lg.se Företagsläkare Bo Johansson tele: 0771-77 88 00 Beteendevetare Gullvi Dahlberg tele: 010-483 19 87 eller 070-883 99 16 e-post: gullvi.dahlberg@lg.se Ergonom Mats Wiklund tele: 010-483 19 67 eller 073-030 02 16 e-post: mats.wiklund@lg.se Växel är öppen alla vardagar året runt mellan kl. 8.00 16.30 på tele: 0771-77 88 00 GävleDala Företagshälsa finns i samma hus som försäkringskassan i Mora, vid fridhemsplan. Vid behov åker de till Orsa. Tjänster utförs endast efter överenskommelse med ansvarig chef (muntligt för mindre uppdrag och skriftligt eller via bekräftad e-mail för större uppdrag) 13 (13)