Beskrivning av delprogrammet Organiska miljögifter i luft och nederbörd

Relevanta dokument
Beskrivning av delprogrammet ("Organiska miljögifter i luft och nederbörd)

Beskrivning av delprogrammet Metaller i luft och nederbörd

Hur homogen är den rumsliga fördelningen av per- och polyfluorerade substanser (PFAS) i Mälaren? RENARE MARK

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Version 1 :

YH och internationalisering

Beskrivning av chef vid Karolinska Institutet

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Beskrivning av delprogrammet Partiklar i luft

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198.

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ )

Redovisning av Verksamhetsåret 2005

Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik

halter och deposition

Beskrivning av delprogrammet Partiklar i luft

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav

Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från (CF /04).

SITHS rekommendationer för internt revisionsarbete

Gemensam programbeskrivning

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Systemdrift och Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk

Polyaromatiska kolväten PAH i tätortsluft. Undersökningstyp: Hälsa och urban miljö. Programområde: Mål och syfte med undersökningstypen.

Aktörsgemensam CBRNEstrategi

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

ABB Sverige har fattat beslut om att samtliga entreprenörer och konsulter skall certifieras i arbetsmiljöoch säkerhet

Miljögifter i livsmedel intag och halter

Innehåller instruktioner för hur du ska fylla i mallen Egenkontroll för elinstallationsarbete som finns i EL-VIS Mall

Projektplan. Sametinget och Naturvårdsverket

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet

3. Checklista för upphandling av översiktlig markundersökning med förenklad riskbedömning samt option på geoteknik

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutin för arbete med kommunalt aktivitetsansvar ...

Turismutbildning 2.0

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F)

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Utlysning: Vindval om planering för en hållbar storskalig utbyggnad av vindkraft

PM AKUSTIK

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Kravställ IT system på rätt sätt

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver

Granskning av kommunens tillsyn av fristående förskolor

Intern kontroll inom Försörjningsstöd

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren )

Plan för brandskyddsutbildningar och utrymningsövningar

DAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2018

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer

Anbudsförfrågan revisionsuppdrag Bonava. Uppdrag

Arbetsprogram för Betalningsrådet

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Diarienummer

Riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från kemiindustrin i Sveriges internationella rapportering

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: ,

Malmö stad Rev

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version

HVMFS 2013:19 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS. Bilaga 6 26

Målrelaterad ersättning för kvalitetsindikatorer, tillgänglighet och miljö

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Praktiska råd vid upphandling av tekniska produkter och tjänster. Södra teatern

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB Antal sidor: 12

Plan för systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete inom Oxelösunds kommun

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun Nytt

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner

Förslag till nya etappmål

Nordiskt Forum Malmö 2014

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB Nytt

Förstudie: Towards a Federated Information Model for European Public Safety

Lekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Göransson Arena AB

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Beslut om stöd från Europeiska socialfonden

Allmänna bestämmelser för Certifiering

INTEGRITETSPOLICY ADJURE AB

Förskolan Västanvind

Transkript:

1(14) Beskrivning av delprgrammet Organiska miljögifter i luft ch nederbörd 1. Övergripande beskrivning av delprgrammet, förutsättningar m.m. 1.1 Krt beskrivning av delprgrammet Delprgrammet "Organiska miljögifter i luft ch nederbörd" är ett natinellt prgram sm genmförs på uppdrag av Naturvårdsverket. Mätningarna av rganiska miljögifter i luft ch nederbörd genmförs av IVL Svenska Miljöinstitutet på tre bakgrundsstatiner: Råö, en EMEP statin på svenska västkusten, Aspvreten, en EMEP statin på svenska östkusten (ersätts med Nrunda under 2017) ch Pallas, en AMAP statin i nrra Finland. Vid ytterligare en bakgrundsstatin, Hallahus, en EMEP-statin belägen i södra Sverige, mäts en ämnesgrupp plycykliska armatiska klväten, PAH. EMEP (C-perative prgramme fr mnitring and evaluatin f the lng range transmissin f air pllutants in Eurpe) är ett eurpeiskt mätprgram, inm luftvårdsknventinen under UNECE (The United Natins Ecnmic Cmmissin fr Eurpe), för övervakning av långdistanstransprterade, gränsöverskridande luftförreningar. AMAP (Arctic Mnitring Assessment Prgramme) är ett internatinellt prgram för övervakning av förreningar sm htar den arktiska reginen. Under åren har vissa förändringar avseende mätstatiners lkalisering, prvtagningsfrekvensen samt antal kmpnenter genmförts. Från år 2009 genmförs månadsvisa mätningar både i luft ch i depsitin på samtliga statiner. Verksamheten på alla statiner är frtlöpande. Mätningarna av rganiska ämnen inm ramen för den natinella miljöövervakningen startades 1994 på svenska västkusten ch då på statinen Rörvik. År 2002 flyttades statinen ca 3 km söderut till den nuvarande placeringen på Råö. Mätningarna av rganiska miljögifter på den svenska östkusten, Aspvreten, startades 1994. I januari 2018 kmmer statinen att flyttas till Nrunda. Mätningarna i Pallas startade 1996 ch genmförs i samarbete med Finska Meterlgiska Institutet (FMI). Statinen Vavihill, belägen i södra Sverige inkluderades i miljöövervakningsprgrammet år 2009. Statinen flyttades till närliggande Hallahus i januari 2016. Vid denna statin genmförs endast mätningar av PAH. Omprövning ch uppföljning av

2(14) verksamheten görs utifrån de mål ch syften sm finns för den natinella miljöövervakningen, där internatinella knversiners arbete är av intresse. Initiering av mprövning av verksamheten görs antingen av ansvarig på Naturvårdsverket eller av prjektansvarig på IVL. 1.2 Mål ch syfte De övergripande målen ch syftet med delprgrammet "Organiska miljögifter i luft ch nederbörd" är: följa upp natinella miljömål ( Frisk luft, Giftfri miljö ) ch reginala (länsvisa) miljömål, miljökvalitetsnrmer för luft samt EU direktiv för luftkvalitet följa upp prtkll inm UNECE, samt inm UNEPs Stckhlmsknventin ge underlag till Arktiska Rådet ch havsknventinerna; OSPAR (Knventinen för skydd av den marina miljön i Nrdstatlanten) ch HELCOM (Knventinen m skydd av Östersjömrådets marina miljö) ge underlag till EUs vattendirektiv (2000/60/EG), då atmsfärisk transprt ch depsitin är en viktig spridningsväg till vattenmråden av ett antal av de ämnen sm pririterats inm detta direktiv att finna långsiktiga förändringar ch tillfälliga variatiner att följa utvecklingen ch uppskatta belastningen för halter ch depsitin av rganiska miljögifter i Sverige ch i den arktiska reginen att belysa lika källrs påverkan, d.v.s. långväga transprt, lkala källr eller reemissin att få underlag för att kunna bedöma bilgiska effekter ch hälsriskuppskattning att få underlag till validering av mdeller 1.3 Styrdkument undersökningar/undersökningstyper Miljöövervakningsmetd: Organiska miljögifter i luft halter ch depsitin Versin 1:2:1 1. Endast natinell miljöövervakning sker. 1 http://www.naturvardsverket.se/uplad/std-imiljarbetet/vagledning/miljvervakning/handledning/metder/underskningstyper/luft/miljgift-luftmiljvervakningsmetd-v1-2-1-20150505.pdf

3(14) 1.3.1 Övriga styrdkument Bens(a)pyren mfattas av ett EG-direktiv för luftkvalitet (2004/107/EG), det s.k. fjärde dtterdirektivet, sm anger ett målvärde på 1.0 ng/m 3 sm inte bör överskridas efter 31 december 2012 2. Bens(a)pyren mfattas ckså av ett natinellt miljömål under miljökvalitetsmålet "Frisk luft", i vilket en halt på 0.1 ng/m 3 sm årsmedelvärde i huvudsak ska underskridas 3. Att i största möjliga mån följa upp det mätprgram sm rekmmenderas av EMEP 4 ch AMAP 5. 1.4 Beställare, ansvarig utförare samt styrning ch förankringsprcesser Mätningarna inm delprgrammet "Organiska miljögifter i luft ch nederbörd" genmförs av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket. Val av lkaler är baserade på att belysa reginal påverkan. Mätningarna utförs på lika breddgrader. Det är strategiskt viktigt att utnyttja etablerade mätstatiner även för rganiska miljögifter då samband med andra luftförreningar ch meterlgiska parametrar då kan studeras. Det huvudsakliga syftet med delprgrammet har inte förändrats under den tid mätningarna pågått, däremt har prgrammet avseende ingående ämnesgrupper ch prvtagningsfrekvens genmgått förändringar. Eventuell förändring av målsättningen initieras av Naturvårdsverket mt bakgrund av miljöövervakningens övergripande syften. Andra eventuella förändringar avseende genmförande kan initieras antingen av Naturvårdsverket eller av utföraren. Föreslagna förändringar förankras hs Naturvårdsverket. 1.5 Finansiering ch kstnad Delprgrammet ingår i den natinella miljöövervakningen ch finansieras via medel sm beslutas av Naturvårdsverkets miljöövervakningsnämnd. Den årliga kstnaden för delprgrammet är ca 2.7 miljner SEK (2018). 2 http://eur-lex.eurpa.eu/lexuriserv/lexuriserv.d?uri=oj:l:2005:023:0003:0016:sv:pdf 3 http://www.miljmal.nu/ 4 http://tarantula.nilu.n/prjects/ccc/reprts/mnitring%20strategy_full.pdf 5 http://www.amap.n/

4(14) 1.6 Användare ch användningsmråden Data framtagna inm prgrammet används för rapprtering ch uppföljning av EUdirektiv. De primära användarna av resultat framtagna inm delprgrammet är Naturvårdsverket, EMEP ch AMAP, samt frskare både i Sverige ch internatinellt. Andra målgrupper är studenter ch lärare vid högsklr ch universitet. Resultat av mätningarna från Råö, Pallas, Vavihill ch Aspvreten/Nrunda utnyttjas även sm referenser t.ex. till mätningar i urban miljö ch för att belysa förhöjda halter i närheten av källr. Mätningarna kan ckså användas för prjekt under Naturvårdsverkets Screeningsprgram. Rapprter från screningsuppdragen finns tillgängliga i den natinella screeningdatabasen (IVL t..m. 2017, därefter SGU). 1.7 Uppföljning av syfte Mätningarna inm delprgrammet ger en uppfattning m förekmst av de lika rganiska miljögifterna i bakgrundsmråden i södra ch nrra Sverige. Eftersm delprgrammet är långsiktigt, kan ckså tidstrender av belastning av lika ämnen följas upp (Brrström-Lundén, 1995). Resultaten framtagna inm delprgrammet använd för uppföljning ch validering av beräkningsmdeller (EMEP-MSCE EAST), sm underlag för värdering av lika källrs betydelse för t.ex. depsitinsberäkningar, samt sm bakgrundsbidrag vid bestämning av betydelsen av emissiner sm källa till förekmst av rganiska ämnen. 2. Infrmatin sm erhålls inm delprgrammet 2.1 Statinsnät I delprgrammet ingår tre bakgrundsstatiner, Råö ch Nrunda på svenska västrespektive östkusten ch Pallas i nrra Finland. Nrunda ersätter Aspvreten från ch med 2017. Utöver dessa tre statiner genmförs det även mätningar av PAH i Hallahus, en statin i södra Sverige. 2.2 Variabler Valet av variabler är baserat på att de är vanligt förekmmande i luft ch depsitin, d.v.s. de är kvantitativt betydande. Vidare är de pririterade i internatinella knventiners arbete, t.ex. i POP prtkllet under UNECEs Luftvårdsknventin,

5(14) (CLRTAP), Stckhlmsknventinen under UNEP ch marina knventiner så sm OSPAR ch HELCOM. Urvalet av variabler exemplifierar ämnesgrupper med lika ursprung ch med delvis lika kemiska ch fysiska egenskaper, vilket gör att de kan transprteras ch depneras med lika prcesser. Från januari 2009 utökades miljöövervakningsprgrammet med nya ämnen. Ytteliggare förändringar i mätprgrammet gjrdes 2017. Nedanstående ämnen ingår för närvarade i mätprgrammet.

6(14) Variabel Enhet / klassade värden Kemisk frmel Grupp 1. Plycykliska armatiska klväten 1 (PAH): Mätsäkerhet Analys ±% Fenantren ng/m 3 C 14 H 10 17 1 Antracen ng/m 3 C 14 H 10 17 1 Fluranten ng/m 3 C 16 H 10 17 1 Pyren ng/m 3 C 16 H 10 17 1 Bens(a)antracen ng/m 3 C 18 H 12 17 1 Krysen ng/m 3 C 18 H 12 17 1 Bens(b)fluranten ng/m 3 C 20 H 12 17 1 Bens(k)fluranten ng/m 3 C 20 H 12 17 1 Bens(a)pyren ng/m 3 C 20 H 12 17 1 Dibens(ah)antracen ng/m 3 C 22 H 14 17 1 Bens(ghi)perylen ng/m 3 C 22 H 12 17 1 Inden(cd)pyren ng/m 3 C 22 H 12 17 1 Grupp 2. Plyklrerade bifenyler 1 (PCB) ch hexaklrbensen (HCB): PCB 28 pg/m 3 PCB 52 pg/m 3 PCB 101 pg/m 3 PCB 118 pg/m 3 PCB 153 pg/m 3 PCB 138 pg/m 3 PCB 180 pg/m 3 HCB 2 pg/m 3 Grupp 3. Pesticider: - hexaklrcyklhexan (- pg/m 3 HCH) - hexaklrcyklhexan (- pg/m 3 HCH) p,p-ddd pg/m 3 C 12 H 7 Cl 3 14 1 C 12 H 6 Cl 4 14 1 C 12 H 5 Cl 5 14 1 C 12 H 5 Cl 5 14 1 C 12 H 4 Cl 6 14 1 C 12 H 4 Cl 6 14 1 C 12 H 3 Cl 7 14 1 C 6 Cl 6 20 C 6 H 6 Cl 6 20 C 6 H 6 Cl 6 20 C 14 H 10 Cl 4 20

7(14) Variabel Enhet / klassade värden p,p-ddt pg/m 3 p,p-dde pg/m 3 -klrdan pg/m 3 -klrdan pg/m 3 trans-nnaklrdan pg/m 3 -Endsulfan 2 pg/m 3 β-endsulfan 2 pg/m 3 Aldrin 2 pg/m 3 Dieldrin 4 pg/m 3 Heptaklr 2 pg/m 3 Grupp 4. Brmerade flamskyddsmedel: Kemisk frmel Mätsäkerhet Analys ±% C 14 H 10 Cl 4 20 C 14 H 8 Cl 4 20 C 10 H 6 Cl 8 20 C 10 H 6 Cl 8 20 C 10 H 5 Cl 9 20 C 9 H 6 Cl 6 O 3 S 20 C 9 H 6 Cl 6 O 3 S 20 C 12 H 8 Cl 16 20 C 12 H 8 Cl 6 O 20 C 10 H 5 Cl 7 20 BDE 47 pg/m 3 C 12 H 6 Br 4 O 20 BDE 99 pg/m 3 C 12 H 5 Br 5 O 20 BDE 100 pg/m 3 C 12 H 5 Br 5 O 20 BDE 85 4 pg/m 3 C 12 H 5 Br 5 O 20 BDE 153 4 pg/m 3 C 12 H 4 Br 6 O 20 BDE 154 4 pg/m 3 C 12 H 4 Br 6 O 20 BDE 209 2 pg/m 3 C 12 Br 10 O 20-30 Hexabrmcyklddekan, pg/m 3 C 12 H 18 Br 20 6 HBCDD (alfa, beta, gamma) 2 Hexabrmbenzene, HBB 4 pg/m 3 C 6 Br 6 Pentabrmtluene, PBT 4 pg/m 3 C 7 H 3 Br 5 30 50 Pentabrmethylbenzene, pg/m 3 PBEB 4 C 8 H 5 Br 5 1,2-Dibrm-4-(1,2- pg/m 3 dibrmethyl) cyclhexane, C 8 H 12 Br 4 TBECH 4 Bis(2-ethylhexyl) pg/m 3 tetrabrmphthalate, C 24 H 34 Br 4 O 4 BEH-TEBP 4 1,2-Bis(2,4,6- pg/m 3 tribrmphenxy)ethan, C 14 H 8 Br 6 O 2 BTBPT 4 50 100 50 30

8(14) Variabel 2-Ethylhexyl 2,3,4,5- tetrabrmbenzate, EH- TBB 4 Enhet / klassade Kemisk frmel värden pg/m 3 C 15 H 18 Br 4 O 2 Syn/anti-dechlrane Plus 4 pg/m 3 C 18 H 12 Cl 12 Mätsäkerhet Analys ±% 50 30 Decabrmdiphenylethane, pg/m 3 DBDPE 4 Grupp 5. Perflurinerande ämnen, (PFAS): C 14 H 4 Br 10 50 Perflrktansulfat, PFOS 2 pg/m 3 Perflrktansyra, PFAO 2 pg/m 3 Perflurbutansyra, PFBA 4 pg/m 3 Perflurpentansyra, PFPeA 4 pg/m 3 Perflurhexansyra, PFHxA 4 pg/m 3 Perflurheptansyra, pg/m 3 PFHpA 4 Perflurnnansyra, PFNA 4 pg/m 3 Perflurdekansyra, PFDA 4 pg/m 3 Perflurundekansyra, pg/m 3 PFUnDA 4 Perflurbutansulfnat, pg/m 3 PFBS 4 Perflurhexansulfnat, pg/m 3 PFHxS 4 Perflurdekansulfnat, pg/m 3 PFDS 4 Flurtelmersulfnat, pg/m 3 6:2-FTS 4 Perflurktansulfnamid, pg/m 3 PFOSA 4 Dixiner/furaner ch klrparaffiner 1,2 : 2378-TCDD 2 fg/m 3 12378-PeCDD 2 fg/m 3 123478-HxCDD 2 fg/m 3 123678-HxCDD 2 fg/m 3 123789-HxCDD 2 fg/m 3 1234678-HpCDD 2 fg/m 3 OCDD 2 fg/m 3 SUMMA PCDD 2 fg/m 3 C 8 HF 17 O 3 S.K 20 C 8 HF 15 O 2 20 C 4 HF 7 O 2 20 C 5 HF 9 O 2 20 C 6 HF 11 O 2 20 C 7 HF 13 O 2 20 C 9 HF 17 O 2 20 C 10 HF 19 O 2 20 C 11 HF 21 O 2 20 C 4 HF 9 O 3 S 20 C 6 HF 13 O 3 S.K 20 C 10 HF 21 O 3 S.H 3 N 20 C 8 H 5 F 13 O 3 S 20 C 8 H 2 F 17 NO 2 S 20 C 12 H 4 Cl 4 O 2 25-30 C 12 H 3 Cl 5 O 2 25-30 C 12 H 2 Cl 6 O 2 25-30 C 12 H 2 Cl 6 O 2 25-30 C 12 H 2 Cl 6 O 2 25-30 C 12 HCl 7 O 2 25-30 C 12 Cl 8 O 2 25-30 - 25-30

9(14) Variabel Enhet / klassade värden Kemisk frmel Mätsäkerhet Analys ±% 2378-TCDF 2 fg/m 3 C 12 H 4 Cl 4 O 25-30 12378/12348 -PeCDF 2 fg/m 3 C 12 H 3 Cl 5 O 25-30 23478-PeCDF 2 fg/m 3 C 12 H 3 Cl 5 O 25-30 123478/123479 -HxCDF 2 fg/m 3 C 12 H 2 Cl 6 O 25-30 123678-HxCDF 2 fg/m 3 C 12 H 2 Cl 6 O 25-30 123789-HxCDF 2 fg/m 3 C 12 H 2 Cl 6 O 25-30 234678-HxCDF 2 fg/m 3 C 12 H 2 Cl 6 O 25-30 1234678-HpCDF 2 fg/m 3 C 12 HCl 7 O 25-30 1234789-HpCDF 2 fg/m 3 C 12 HCl 7 O 25-30 OCDF 2 fg/m 3 C 12 Cl 8 O 25-30 SUMMA PCDF 2 fg/m 3-25-30 SUMMA PCDD/PCDF 2 fg/m 3-25-30 SCCP (C 10-13 ) 2 pg/m 3 25-30 MCCP (C 14-17 ) 3 pg/m 3 25-30 1 Ackrediterade analyser; 2 Nya variabler fr..m. 2009; 3 Nya variabler fr..m. 2013; 4 Nya variabler fr..m. 2017 För uppgift m halter i luft ch mängder i depsitin ch m hur dessa varierar hänvisas datauttag från datavärdskapet för luftkvalitet (http://www.smhi.se/klimatdata/milj/luftmiljdata ). Prvtagnings- ch analysmetdik beskrivs i Miljöövervakningsmetd: Organiska miljögifter i luft halter ch depsitin Versin 1:2:1. Mätsäkerheten för de enskilda ämnena sm ingår i de ackrediterade analyserna har beräknats enligt Guide t the Expressin f Unceartainty in Measurement (GUM) ch baseras bl. a. på repeterbarhetstester, säkerhet för halten i den certifierade standarden, säkerheten i vlymsbestämningen ch i blankvariatinen. Hela metden är beskriven i IVLs ackrediterade miljösystem ch tillhandahålls av kvalitetsansvarige på IVL. 2.3 Kringinfrmatin sm samlas in i delprgrammet Den kringinfrmatin sm insamlas i delprgrammet mfattar beskrivning av statiner såsm krdinater, ftdkumentatin, anteckningar från besök vid statiner eller vid någn frm av förändring vid statinerna.

10(14) 2.4 Infrmatin sm krävs från andra delprgram Mätprgrammet ska kunna anpassas efter "nya ämnen ". Tillkmmande ämnen kan t.ex. identifieras i mätningar inm Naturvårdsverkets "Screeningprgram". 2.5 Använda mdeller Inga mdeller används i delprgrammet. Resultaten framtagna inm prgrammet används dck för uppföljning ch validering av beräkningsmdeller inm bl.a. EMEP. 3. Organisatin, kvalitetsrutiner ch ansvarsfördelning 3.1 Ansvar för delprgrammets utfrmning samt administratin ch genmförande Delprgrammets utfrmning utvärderas frtlöpande av prjektansvarig på IVL i samråd med ansvarig för Prgrammråde Luft på Naturvårdsverket. Det övergripande ansvaret för delprgrammets administratin ch genmförande ligger hs namngiven prjektledare enligt Naturvårdsverkets kntrakt, f. n. Eva Brrström-Lundén. Katarina Hanssn på IVL ansvarar för det löpande arbetet inm mätprgrammet. Mätprgrammet i Pallas genmförs i samarbete med FMI sm ckså sköter prvtagningsdelen. 3.2 Kvalitetsrutiner ch ansvarsfördelning 3.2.1 Prvtagning ch analys IVL är ackrediterat enligt SWEDAC för analyser inm delprgrammet (PAH ch PCB). Kvalitetsansvarig är f.n. Camilla Hållinder-Ehrencrna vid IVL. För de övriga ämnesgrupper sm inte mfattas av ackrediteringen (t.ex. pesticider ch PBDE) utförs analyserna i enlighet med den manual sm ligger till grund för ackrediteringen, vilket bl. a. innebär att standarder kalibreras mt en certifierad standard ch att referensmaterial i det mån det finns används. Berörd persnal på IVLs ackrediterade labratrium har genmgått utbildning för de kemiska analyser ch den prvhantering de utför ch har s.k. körkrt för verksamheten. Renheten av prvtagningsmaterial (adsrbent ch filter) samt depsitinsytan undersöks med fältblanker. Eventuell kntaminering av prven vid upparbetning ch analys

11(14) kntrlleras genm att använda labratrieblanker. Förluster under upparbetning krrigeras med hjälp av interna standarder. Halterna av de lika kmpnenterna kvantifieras genm att utnyttja certifierade standarder. Den analytiska variatinen bestäms genm upprepad analys av standarder. Vidare upparbetas kntrllprver (referensmaterial) ch analyseras tillsammans med prver. Detta för att få en uppfattning m den analytiska variatinen under en längre tidsperid. 3.2.2 Utvärdering ch resultatredvisning Vid utvärderingen identifieras ch kvantifieras de lika ämnena. Vidare kan krrelatinsstudier med andra luftförreningar utföras, t.ex. EMEP data. Studier av luftmassrnas ursprung ch transprtväg är till str hjälp när det gäller den gegrafiska lkaliseringen av källmråden. Då mätningarna av rganiska miljögifter numera genmförs på månadsbasis är trajektriestudier inte aktuella för bestämning av källmråden. För den typen av studier bör prvtagningstiden inte överstiga en vecka. För att förstå lika depsitinsprcesser kan kvalitativa skillnader mellan luft- ch depsitinsprv studeras. Vid uppskattningar av depsitinsmängder används de mängder sm uppmätts på prvtagningsytan sm är 1 m 2. Data från mätningarna redvisas dels för mätperiden ch för depsitin beräknas dygnsmedelvärden. Redvisningar görs i tabellfrm. Vartannat år (i samband med sakrapprten) redvisas även retrspektivt följande: medelvärden av respektive ämne tidstrender jämförelser; de halter sm erhålls sätts i natinell samt internatinellt perspektiv resultat av jämförelser mellan lika variabler, meterlgiska parametrar samt till andra luftförreningsparametrar 3.2.3 Datalagring Data framtagen inm delprgrammet sammanställs i tabellfrm. Prjektledaren ansvarar för att utvärderade ch validerade levereras till datavärd., vilket f.n. innehas av SMHI 6. 3.2.4 Kvalitetskntrller SWEDAC genmför en årlig revisin av kvalitetsrutiner. IVLs labratrium deltar ckså regelbundet i prvningsjämförelser, vilka finns dkumenterade i enlighet med IVLs ackreditering. En genmgång ch validering av data genmförs innan de inrapprteras till datavärd. Dessa rutiner innehåller möjlighet att upptäcka slumpvisa såväl sm systematiska fel. Uppmätta halter av de rganiska ämnena ställs i relatin till den analytiska variatinen liksm till blankvärden. Vidare genmförs ckså en rimlighetsbedömning av halter i luft ch depnerade mängder. 6 http://www.smhi.se/klimatdata/milj/luftmiljdata

4. Tillgänglighet ch dkumentatin 12(14) 4.1 Data/Resultat Rapprtering av utvärderade ch validerade data görs kalenderårsvis till datavärden för luftkvalitet (f.n. SMHI), där data lagras i en speciell databas. Data kan hämtas via webben (http://www.smhi.se/klimatdata/milj/luftmiljdata). Där finns ckså hänvisning till e-pstadress samt telefnnummer dit användare kan vända sig för att få tillgång till ytterligare data eller infrmatin. De validerade mätresultaten rapprteras även till internatinella databaser (EMEP, AMAP samt OSPAR-CAMP 7 ). 4.2 Rapprter/Prdukter En s.k. sakrapprt sammanställs vartannat år. Rapprten belyser utvecklingen mt miljömål ch ger en analys av trender av respektive ämnesgrupp ch mätstatin. 4.3 Dkumentatin av delprgrammet Dkumentatin avseende prvtagnings- ch analysmetder finns tillgängligt i sakrapprten från år 2016 (Sjöberg et al., 2016) ch statusrapprten från 2006 (Hanssn et al., 2006). Uppdatering av dkumentatin inm delprgrammet avseende metder för prvtagning ch analys, datalagring samt av genmförda prvningsjämförelser görs av kvalitetsansvarig vid IVL. 4.4. Revisin av beskrivningen Beskrivningen av delprgrammet för Miljögifter i luft ch nederbörd uppdateras/revideras i enlighet med Naturvårdsverkets avtal. Huvudansvarig för uppdateringen är prgrammrådesansvarig vid Naturvårdsverket. 7 The Cmprehensive Atmspheric Mnitring Prgramme (http://www.spar.rg/cntent/cntent.asp?menu=00910301410000_000000_000000)

5. Referenser Anttila, P., Brrström-Lundén., Hanssn, K., Hakla H., and Vestenius, M (2016) Assessment f the spatial and tempral distributin f persistent rganic pllutants (POPs) in the Nrdic atmsphere, Atmspheric Envirnment 13(14) Hung, H., Katsyiannis A., Eva Brrström-Lundén, E., Olafsdttir, K., Aas, W., t Breivik, K., Bhlin-Nizzett, P., Sigurdssn, E., Hakla H., Bssi R., Skv H., Sverk, E., Barresi, E., Fellin P.and Wilsn, S. (2016) Tempral trends f Persistent Organic Pllutants (POPs) in arctic air: 20 years f mnitring under the Arctic Mnitring and Assessment Prgramme (AMAP). Envirnmental Pllutin Sjöberg K., Brrström-Lundén E., Danielssn H., Fredricssn M., Hanssn K., Pihl- Karlssn G., Ptter A., Wängberg I., Kreuger J., Nans T., Paulssn E., Areskug H., Alpfjrd H., Anderssn C., Jsefssn W. (2016): Natinell luftövervakning - sakrapprt med data från övervakning inm Prgrammråde Luft t..m. 2015. IVL rapprt C224. http://www.ivl.se/sidr/publikatiner/publikatin.html?id=5345 Bidleman, T., Agsta, K., Anderssn, A., Brrström-Lundén, E., Haglund, P., Hanssn, K., Laudn, H., Newtn, S., Nygren, O., Ripszam, M., Tysklind, M., and Karin Wiberg, K. (2015) Atmspheric pathways f chlrinated pesticides and natural brmanisles in the nrthern Baltic Sea and its catchment. AMBIO 2015, 44 (Suppl. 3):S472 S483 DOI 10.1007/s13280-015-0666-4 Kallenbrn, R., Hung, H. and Eva Brrström-Lundén (2015) Atmspheric Lng-Range Transprt f Persistent Organic Pllutants (POPs) int Plar Regins in: In Persistent Organic Pllutants (POPs): Analytical Techniques, Envirnmental Fate and Bilgical Effects Cmprehensive Analytical Chemistry Vlume 67, PP 412-428 Hanssn K., Brrström-Lundén E., Palm Cusins A. and Leppenen S., (2006): "Atmspheric cncentratins in air and depsitin fluxes f POPs at Råö and Pallas, trends and seasnal and spatial variatins", IVL rapprt U1967 Brrström-Lundén E., Palm A., Strömberg K., Junedahl E. ch Leppanen S., (2003): "Atmspheric Cncentratins and Depsitin Fluxes f Persistent Organic Pllutants (POPs) at the Swedish West Cast and in Nrthern Fennscandia". Statusrapprt IVL U716. Brrström-Lundén E., (1995): "Measurements f Semivlatile Organic Cmpunds in Air and Depsitin". Department f Analytical and Marine Chemistry, Götebrg universitet Datavärd SMHI: http://www.smhi.se/klimatdata/milj/luftmiljdata Miljöövervakningsmetd för Organiska miljögifter i luft halter ch depsitin Versin 1:2:1, 2015-05-05 (2005-12-12) http://www.naturvardsverket.se/uplad/std-imiljarbetet/vagledning/miljvervakning/handledning/metder/underskningstyper/luf t/miljgift-luft-miljvervakningsmetd-v1-2-1-20150505.pdf

14(14) Bilaga 1. Delprgrammets Mål Preciserat syfte Undersökningar Statinsnät Organiska miljögifter i luft ch nederbörd Bedöma lika källrs bidrag ch långdistanstransprtens betydelse Följa utvecklingen ch uppskatta belastningen för halter ch depsitin av rganiska miljögifter i Sverige ch i den arktiska reginen Organiska miljögifter i luft ch nederbörd Råö, Pallas, Aspvreten/Nrunda, Hallahus Variabler Plycykliska armatiska klväten (PAH) Plyklrerade bifenyler (PCB) Hexaklrbensen (HCB) Pesticider Hexaklrcyklhexaner (HCHs) DDT, DDE, DDD Klrdaner Endsulfan Aldrin, Dieldrin, Heptaklr Flamskyddsmedel Plybrmerade difenyletrar (PBDEs) HBB, PBT, PBEB, TBECH, BEH-TEBP, BTBPT, EH-TBB, Syn/anti-dechlrane Plus, DBDPE (luft) Hexabrmcyklddekan (HBCDD) Perflurinerade ämnen, PFAS Dixiner/furaner ch klrparaffiner Styrdkument Undersökningstyper Endast natinell övervakning Utvärderingsverktyg Underlag till natinella indikatrer Dataleveranser Beskrivning av delprgram Versin 9 Övrigt Natinellt Datavärdskap för Luftkvalitet Rapprter/prdukter Validerade data samt s.k. sakrapprt till Naturvårdsverket Ansvarig utförare år 2017 Organisatin Prjektledare Kvalitetsansvarig IVL, Svenska Miljöinstitutet Eva Brrström- Lundén Karin Sjöberg