Verksamhetsplan Bilagor

Verksamhetsplan Bilagor 2010 2012 verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan verksamhetsplan

Innehåll Innehållsförteckning - Bilagor verksamhetsplan 2010-2012 Sid Kommunfullmäktige Budgetframställning 5 Revision Budgetframställning 6 Kommunstyrelsen gemensamt/central pott Budgetframställning 11 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Budgetframställning 12 Bilaga 1 Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå 13 Bilaga 2a-b Ramneddragningar 22 Bilaga 3 Investeringsbudget förslag 23 Bilaga 5:1 Uppdrag: Generationsväxling / kompetensförsörjning 24 Bilaga 5:2 Uppdrag: Samordna arbetet med information, service, bemötande och web, det goda värdskapet 25 Kommunstyrelsen Ekonomikontoret Budgetframställning 26 Bilaga 2a-b Ramneddragningar 27 Bilaga 3:1 Investeringsäskande hårdvara 28 Bilaga 3:2 Investeringsbudget förslag 29 Bilaga 5a Pott för att möta ändrade förutsättningar perioden juni-november respektive år 30 Bilaga 5b Löne- och priskompensation 31 Bilaga 5c Ändrad styrmodell av kommunens IT-verksamhet 33 Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Budgetframställning 34 Bilaga 1 Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå 37 Bilaga 2a-b Ramneddragningar 44 Bilaga 2c Priser 2010 57 Bilaga 2c:1 Verksamhetsförändringar pga utebliven priskompensation 58 Bilaga 2c:1:1 Måltidsavgiftsökning 59 Bilaga 2c:2 Verksamhetsförändringar inom ram sparbeting 60 Bilaga 3 Investeringsbudget förslag 61 Bilaga 3:1 Markförvärv för perioden 2010-2012 66 Bilaga 3:2 Indexuppräkning Måltidsverksamheten 69 Bilaga 3:3 Översikt Reinvesteringar 2009-2012 70 Bilaga 3:4 Investeringar - risk och säkerhet förebyggande åtgärder 73 Bilaga 3:5 Investeringar Västra kajen 74 Bilaga 3:6 Investeringar - Förändringsåtgärder av Noliahallarna 75 Bilaga 3:6:1 Investeringsplaner Noliahall 1 77 Bilaga 3:7 Investeringar - Omställning lokaler till annan verksamhet 78 Bilaga 3:8 Investeringar Energitjänsteprojektet 79 Bilaga 4 Taxor 81 2

Innehåll Teknik- och servicenämnden Teknik- och gatukontoret Budgetframställning 82 Bilaga 2a-b Ramneddragningar 85 Bilaga 2c Omfördelningar av ramen 90 Bilaga 2c:1 Utredning av offentlig belysning 92 Bilaga 2c:2 Hastighetsplan 111 Bilaga 2c:3 Ramavtal underlag till investeringsplaner 2010-2012 113 Bilaga 3 Investeringsbudget förslag 116 Bilaga 4 Taxor 124 Bilaga 5 Redovisning nuläge uppdrag VEP 2009 2011 128 Miljö- och byggnämnden Budgetframställning 129 Bilaga 1 Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå 131 Bilaga 2a-b Ramneddragningar 139 Bilaga 2c Verksamhetsförändringar 140 Bilaga 4 Taxor 141 Kultur- och fritidsnämnden Budgetframställning 143 Bilaga 1 Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå 145 Bilaga 2a-b Ramneddragningar 152 Bilaga 2c Äskande utöver befintlig budgetram 163 Bilaga 3 Investeringsbudget förslag 187 Bilaga 4 Taxor 196 Barn- och utbildningsnämnden Budgetframställning 197 Bilaga 1 Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå 198 Bilaga 2a Ramneddragning 1% 208 Bilaga 2b Ramneddragning 2% 210 Bilaga 2c Ambitionsförändringar, konsekvensanalys och riskbedömning 212 Bilaga 3 Investeringsbudget förslag 218 Bilaga 4 Taxor 225 Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Budgetframställning 226 Bilaga 1 Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå 227 Bilaga 2a Ramneddragning 1% 235 Bilaga 2b Ramneddragning 2% 236 Bilaga 3 Investeringsbudget förslag 237 Bilaga 4 Taxor 239 Bilaga 5a Gemensamt uppdrag BUN och NAV: Förutsättningar och behov för det kommunala uppföljningsansvaret. 240 Bilaga 5b Nämnds-/styrelse uppdrag: Förslag på utformning av ett KAP för vuxna 255 3

Innehåll Socialnämnden Budgetframställning 263 Bilaga 1 Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå 264 Bilaga 2a Ramneddragning 1% 275 Bilaga 2b Ramneddragning 2% 277 Bilaga 3 Investeringsbudget förslag 280 Bilaga 4 Taxor 283 Överförmyndarnämnden Budgetframställning 285 Bilaga 1 Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå 287 Bilaga 2a-b Ramneddragning 294 Bilaga 2c Verksamhetsförändringar 295 Räddnings- och beredskapsnämnden Budgetframställning 297 Bilaga 1 Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå 299 Bilaga 2a Ramneddragning 1% 306 Bilaga 2b Ramneddragning 2% 307 Bilaga 3 Investeringsbudget förslag 311 Bilaga 4 Taxor 313 Riktlinjer 314 4

Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Kommunledning valnämnd Budgetframställning Temporär reducering av fullmäktiges ram föreslås genom slopande av prenumerationen på Dagens Samhället motsvarande 35 tkr/år samt genom generell återhållsamhet. Då den 1 respektive 2 procentiga reduceringen av valnämndens ram uppgår till ytterst marginella belopp - 0,7 respektive 1,4 tkr har ingen konsekvensbeskrivning gjorts. 5

Revision Revision Budgetframställning 6

7

8

9

10

Kommunstyrelsen Central pott Kommunstyrelsen Budgetframställning Drift (tkr) 2010 2011 2012 Central pott till KS förfogande: Ägartillskott till Länstrafiken 1 000 1 000 1 000 Investeringar (tkr, löpande pris) från 2009 2010 2011 2012 Central pott till KS förfogande: Nytt ridstall Pitholm 41 550 Infrastruktur travbana Norra Pitholm 10 500 Investeringsreserv 15 071 Totalt 67 121 Kapitalkostnad (avskr, int rta) 3 067 10 763 9 031 9 031 Driftkostnader (infrastruktur, ridstall, omby Sundstgatan) 98 1 253 1 382 1 382 Nytt ridstall på Pitholm beslutas ligga i central pott hos KS med 40 mkr 2007, 2,5 mkr 2008. Förbrukat 350 tkr år 2007. Överfört år 2009 till teknik- och servicenämnden 650 tkr. Följande projekt återstår i centrala potten, investeringsreserv för år 2007 (överfört till 2008 och 2009): Exploatering för nytt villabostadsområde, Bondöprojektet en del i skärgårdssatsningen, åtgärder Ankarskatavägen. Följande projekt återstår i centrala potten, investeringsreserv för år 2008 och 2009: Tillskapande av byacentrum (1 mkr resp år). Driftkostnader ingår för infrastruktur med 98 tkr från 2009, nytt ridstall med 1 000 tkr från år 2010 samt för ombyggnad Sundsgatan med 155 tkr år 2010 och 284 tkr år 2011. 11

Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Budgetframställning Temporära reduceringar av ramen med 1 % respektive 2 % föreslås genom minskat nyttjande av konsulter minskade kostnader för kompetensutveckling, resor i tjänsten samt representation och uppvaktningar. Investeringsäskandet om 250 tkr avser ombyggnad av stadshusets reception/foajé vid huvudentrén. 12

Vision: Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem KS Bilaga 1 Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Kommunstyrelsen Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Barn och unga - vår framtid Barn och unga ges förutsättningar för en god start i livet. Vi tar aktivt tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet. Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem OMFORMULERAT * SCB:s medborgarundersökning Andel elever i % som aktivt försökt påverka olika samhällsfrågor de senaste två åren (pojkar/flickor) Andel elever i % som upplever att deras försök att påverka de senaste två åren har gett resultat (pojkar/flickor) Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Öka kunskapen om och efterlevnaden av FN:s barnkonvention En god medborgardialog för och med unga Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Andel politiker och tjänstemän som utbildats (under mandatperioden för politiker) OMFORMULERING: Antal som deltagit i Unga i Piteå frågar, -projekt Antal unga som deltar i Unga tycker Barn och ungas nyttjande av tobak, alkohol och narkotika minimeras. Ingen ska använda narkotika Andel i % som aldrig rökt Genomsnittliga debutåldern för rökning (pojkar/flickor, första hela cigarett) Andel i % som aldrig druckit alkohol Genomsnittliga debutåldern för alkohol (pojkar/flickor, kände sig berusad) Andel i % som aldrig använt hasch Genomsnittliga debutåldern för hasch/marijuana (pojkar/flickor) Antal Unga tycker projekt där unga deltar Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt 13 Sida 1 av 9

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Kommunstyrelsen KS Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Genom satsningar på utbildning och näringsliv skapas tillväxt som har en avgörande betydelse för kommunens utveckling. Piteå ska år 2020 ha 45 000 invånare Ändringar kommer - ej färdigformulerat Piteå ska år 2010 ha ökat antal arbetstillfällen med 1 000 st jämfört med år 2003 * SCB:s medborgarundersökning Antal invånare i Piteå kommun. Delmål: Piteå ska år 2009 ha 41 300 invånare Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) i Piteå kommun. Delmål: Piteå ska år 2009 ha ökat antal arbetstillfällen med 850 st jämfört med 2003 Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Piteå ska vara en åretruntdestination inom mötesindustri, arrangemang och privatturism Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Tillväxtpolitisk reserv - Antal arbetstillfällen som beviljade projekt förväntas ge, fördelade på EU-projekt och övriga projekt Antal gästnätter uppdelat på svenska och internationella Antal besökare i arrangemang Antal nya arrangemang NYTT Tillväxtpolitisk reserv Totalt antal projekt inom tillväxtreserven Antal arbetstillfällen som projekt inom tillväxtreserven förväntas ge Antal företag som projekt inom tillväxtreserven förväntas ge Andel öppet arbetslösa 16-64 år i Piteå kommun. Mål: Högst 4% *Nöjdhet med arbetsmöjligheter 14 Sida 2 av 9

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Kommunstyrelsen KS Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Genom ett livslångt lärande höja utbildningsnivån hos Piteborna Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande * SCB:s medborgarundersökning Andel i % som studerar vidare inom tre år efter gymnasiet. Mål: Riksgenomsnittet +/- 5 procentenheter Andel i % 20-64 år med eftergymnasial utbildning Andel i % 20-64 år med gymnasial utbildning *Nöjdhet med utbildningsmöjligheter Förbättra näringslivsklimatet i kommunen. Mål: Tillhöra de 30 mest näringslivsvänliga kommuner år 2010 Antal nya företag per 1 000 invånare Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Förutsättningarna att starta nya samt driva och utveckla befintliga företag ska vara goda Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Företagande - Antal ärenden via företagslots - Antal företag som deltar i företagscentrums aktiviteter (varav unga företagare under 30 år) - Antal nya företag per insatsområde enligt tillväxtprogrammet - Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen 15 Sida 3 av 9

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Kommunstyrelsen KS Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Demokrati och öppenhet Piteå präglas av öppenhet, engagemang och delaktighet. Vi verkar för ett tillåtande klimat genom att både ta intryck av och ge avtryck i omvärlden. Piteborna ska känna att det är meningsfullt att engagera sig och att de kan påverka kommunens utveckling * SCB:s medborgarundersökning *Nöjd-Inflytande-Index *Nöjdhet med -information och öppenhet -påverkan -förtroende Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Piteborna ska uppleva så hög tillgänglighet och gott bemötande att de har anledning att tala väl om kommunens service *Nöjdhet med tillgänglighet (komma till tals med kommunens politiker och tjänstemän) *Nöjdhet med bemötande Svar på enkla frågor på telefon, E-post och via Webb (% i KF nätverk) Antal e-tjänster på kommunens hemsida Kommunens kundtjänsttelefoner (Turistbyrån, Personal, Ekonomi, IT, Teknik o Gatu, soc ek bistånd) -svarsfrekvens -servicegrad (väntetid av de besvarade samtalen) Medborgare och kunder är nöjda med bemötande, information, tillgänglighet och service Antal e-tjänster på kommunens hemsida ska öka Åtkomst till kommunens webbsida uttryckt i procent Besöksstatistik på kommunens hemsida Hur god är kommunens information till medborgare? (index i % KF:s närverk) 16 Sida 4 av 9

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Kommunstyrelsen KS Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Ändringar kommer - ej färdigformulerat Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund NYTT * SCB:s medborgarundersökning Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Piteå ska vara den internationella småstaden med ett aktivt utbyte via vänortssamarbete och andra internationella projekt Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Antal internationella samarbetsprojekt per insatsområde enligt tillväxtprogrammet Antal internationella samarbetsprojekt* Antal internationella projekt där Piteå är representerade i styrgrupp. * Internationella projekt har en bredare ansats och går ej redovisa på tillväxtområden 17 Sida 5 av 9

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Kommunstyrelsen KS Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Livsmiljö Piteå erbjuder en trygg och lustfylld livsmiljö med omsorg och utvecklingsmöjligheter i livets alla skeden. Här är det positivt att bo, verka och LEVA. Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla OMFORMULERAT Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer * SCB:s medborgarundersökning *Nöjdhet med trygghet *Nöjdhet med att bo eller leva i din kommun (Nöjd-Region-Index) Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Piteå ska aktivt verka för att Norrbotniabanan byggs Piteås landsbygd har en positiv utveckling vad avser boende, service och arbetstillfällen Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått OMFORMULERAT: Andel av befolkning skrivna utanför stadsbygd (ö-plan def) med mer än 10 km (fågelvägen) till närmaste butik (mjölk säljs) Boende med mer än 10 km till närmaste butik. Piteå ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer *Nöjdhet med -gator och vägar -gång- och cykelvägar -kommunens kollektivtrafik Andel av befolkningen som är skrivna utanför tätort. Antal boende i landsbygd Piteå ska vara en uthållig kommun *Nöjdhet med -miljöarbete (återvinning) -renhållning (gator, parker, sophämtning) CO2-utsläpp i Piteå, ton per invånare inkl och exkl industrin Konsumentpolitiken ska verka för en fungerande marknad ur ett konsumentperspektiv och för pitebornas välfärd ur ett hushållsekonomiskt perspektiv Antal rådgivningar, reklamationsärenden samt budgetrådgivning/skuldsanering 18 Sida 6 av 9

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Kommunstyrelsen KS Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Nytt Nytt Nytt Nytt Piteå ska erbjuda förutsättningar för en god folkhälsa * SCB:s medborgarundersökning CO2-utsläpp från kommunkoncernen ton Andel miljöfordon i Piteå kommun % (geogr omr) Resekostnaderna för tjänsteresor ska minska med 20 procent till 2011 i förhållande till 2008 års penningvärde (ett övergripande mål i resepolicyn). Antal användare av distansöverbryggande teknik. Antal inköpta miljömärkta/lokalproducerade/fair trademärkta livsmedel till kommunal verksamhet. Andel förnyelsebar energi för transportsektorn av totalt förbrukad engergi inom Piteå som geografisk ort. Vattenkvalitet. Antal otjänliga av totala dricksvattenprov Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Lika kommunövergripande Lika kommunövergripande Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Lika kommunövergripande Lika kommunövergripande Kvalitet utsläpp avloppsvatten. Avvikelse mot gränsväde -medelvärde totalfosfor -syreförbrukande ämnen Andel invånare nära livsmedelsbutik Andel invånare nära grönområde Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare 2009? 19 Sida 7 av 9

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Kommunstyrelsen KS Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Personal Kommunen ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser Nytt * SCB:s medborgarundersökning 2011 ska sjukfrånvaron i % understiga 6,5 % Frisknärvaron (0 sjukdagar) ska uppgå till minst 41% 2011 ska frisktalet (0-7 sjukdagar) ska uppgå till minst 69% Lämpligt nyckeltal ur medarbetarenkäten med fokus på ledarskap utifrån fastställd ledarskapspolicy. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Lika kommunövergripande Lika kommunövergripande Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Lika kommunövergripande Lika kommunövergripande Heltid är en rättighet och grunden för anställning i Piteå Kommun, deltid är en möjlighet utifrån verksamhetens behov Andelen heltids- och deltidstjänster fördelat på kön. Mål: Andel heltidstjänster ska öka varje år Piteå Kommun ska vara en jämställd arbetsplats där kvinnor och mäns kompetens, resurser och erfarenheter tas tillvara Antalet timmar som utförs av timanställda fördelat på kön ska minska Kvinnors genomsnittslön i förhållande till mäns genomsnittslön 20 Sida 8 av 9

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Kommunstyrelsen KS Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Ekonomi Kommunens finansiella ställning ska vara långsiktigt hållbar * SCB:s medborgarundersökning Resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag i %. Målnivån mellan 2,0%-3,0% Likviditet; Betalningsberedskap i antal dagar. Mål: Minst 30 dagar Soliditet; Inga lån Nämndernas/styrelsens resultat. Balans mellan ekonomi och verksamhet. Avtalstroheten i kommunen, 95% Extern kapitalförvaltning. Mål: 2% i reala termer Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Nettokostnad för tillväxtarbete kr per kommuninvånare Nettokostnad för konsumentverksamhet kr per kommuninvånare Resultatet. Mål: minst 0 kr i årsresultat Piteå Kommunföretag AB ska klara de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden inom ramen för koncernen Piteå Kommunföretag AB Tillskott från Piteå kommun till kommunala bolag (0 kr) 21 Sida 9 av 9

Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Bilaga 2 Bilaga 2 till budgetframställning Enligt budgetanvisningarna ska effektiviseringar/rationaliseringar av verksamheterna presenteras för alternativ om 1 % respektive 2 % minskad ram. För kommunledningskontorets verksamheter innebär det reducering av ramen med 850 tkr respektive 1 700 tkr. Beloppen har beräknats utifrån kostnadsramen enligt förslaget till VEP 2010 minskat med kapitaltjänstkostnader samt kostnader som har direkt samband med budgeterade intäkter. Reduceringsbeloppen har avstämts med ekonomikontoret. Åtgärderna som föreslås ses som temporära åtgärder vid innevarande lågkonjunktur och finanskris. Åtgärderna som föreslås på 1 procentnivån kommer givetvis att påverka verksamheterna, men bedöms att klaras av med mindre inskränkningar. Däremot kommer 2 procentnivån medföra kännbara effekter för verksamheterna. Skulle den nivån bli bestående finns uppenbara risker för att organisationens personalstyrka måste krympas. Konsekvensbeskrivning av 1 % Reduceringen föreslås koncentreras till anslagen för kostnader avseende konsulter, kompetensutveckling, resekostnader och representation/uppvaktning inom verksamheterna kommunstyrelse, kommunledningskontor, stab- & kanslienhet, information, konsument/skuldsanering, centralarkiv, tillväxtenhet, turistbyrå och personalenhet. Med en procent sparkrav kan verksamheterna på kort sikt klara av att upprätthålla kompetensen. Allt deltagande i kurser, konferenser och mässor för nätverksbyggande kommer prövas och ransoneras till ett minimum. Vidare kommer resekostnader minskas genom att öka nyttjandet av distansöverbryggande teknik för möten och utbildningar samt att verka för att möten/utbildningar/konferenser genomförs i Piteå eller Norrbotten. Det kommer att innebära en viss stagnation av kompetensutveckling. Tidsutdräkten för genomförande av en del utredningar, planer etc. kommer att förlängas i och med minskningen av konsulttjänster. Konsekvensbeskrivning av 2 % Med 2 procent neddragning kommer det att bli svårare för förvaltningen att upprätthålla en god kompetensutveckling bland personalen. Kommunens ambition att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare kommer att påverkas negativt vilket även medför konsekvenser vid rekrytering av personal. En permanentning av 2 procentnivån kräver andra lösningar som kommer att medföra negativa effekter för ambitionsnivå, service, tillgänglighet och även personalstyrkans storlek. 22

Kommunstyr-kommunledningskontor Bilaga 3 INVESTERINGSBUDGET 2010-2012 (tkr) Prio Budget Plan Plan Budgetförslag ordn 2010 2011 2012 KOMMUNSTYRELSEN, KOMMMUNLEDNINGSKONT, totalt 250 0 0 Kapitalkostnader (avskr, int rta) 16 30 29 Om- och tillbyggnad av reception och foajé vid 250 huvudentrén Kapitalkostnad 16 30 29 Förslaget innebär att receptionen placeras rakt framför huvudentrén och förses med öppen disk, sofforna/fåtöljerna vid fönstren vänds och placeras vid vägg, griffeltavlan med information om möten bytts ut mot digital dito, ett av konsumentvägledarnas kontor flyttas till nuvarande receptionslokal. Konsekvenser barn/ungdom: Konsekvenser utbildning, arbete, näringsliv: Konsekvenser demokrati, öppenhet: Förutsättningar för ett mer välkomnande mottagande av besökare/medborgare till stadshuset. Projektet innebär att receptionen kommer direkt i fokus för besökarna. Med en mottagningsdisk i stället för nuvarande "bur med lucka", vilket har myndighetsprägel, fås en servicekaraktär i receptionen. Ett led i förbättring av öppenhet och dialog. Konsekvenser livsmiljö: 23

Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Bilaga 5 Uppdrag kommunledningskontoret Generationsväxling/kompetensförsörjning Under 2007 gjordes en kartläggning på varje förvaltning som redovisade de personer som har nyckelkompetens inom sitt yrkesområde. För att säkra kompetensöverföringen tidigarelades återrekryteringen. Meningen är att den nyanställde ska arbeta jämsides med den person som är på väg att lämna arbetet för att gå i pension. Dubbelbemanningen kan vara upp till ett år och bekostas av omställningsmedel. Det finns idag ett antal tjänster på olika förvaltningar som dubbelbemannas för att säkra kompetensöverföringen. Vidare har äldre medarbetare vid ett antal tillfällen erbjudits pensionslösning för att stimulera till tidigare pensionsavgång till förmån för yngre medarbetare som då kan erbjudas fortsatt arbete. Generationsväxlingen kommer att pågå ett antal år framåt eftersom det är stora årskullar som idag är över 60 år, 600 personer totalt. Nuvarande lågkonjunktur har inverkan på hur generationsväxlingsproblematiken kommer att utvecklas. Det finns en oro över att vara tvungen att säga upp yngre personal. 24

Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Bilaga 5 Uppdrag kommunledningskontoret Samordna arbetet med information, service, bemötande och web, det goda värdskapet Som ett led i att samordna arbetet med information, service, bemötande och webb har ett förslag till en kommunikationspolicy för kommunen utarbetats. Policyn förväntas antas av kommunfullmäktige under hösten 2009. Därefter ska riktlinjer utformas och en revidering av den Grafiska profilen genomföras. Kommunikationspolicy avser all information och kommunikation med Piteå kommun och de helägda bolagen som avsändare. Policyn är ett verktyg för att nå visionen och de strategiska områden som kommunfullmäktige har antagit. Syftet är att kommunikationspolicyn ska stödja och vägleda anställda och förtroendevalda samt fungera som ett instrument för arbetet mot vision, strategiska områden och fastställda mål. Vidare göra medborgarna delaktiga i den lokala demokratin samt informera och kommunicera med kommunens anställda och förtroendevalda för att förmedla en enhetlig och sammanhållen bild av kommunen. 25

Kommunstyrelsen - Ekonomikontoret Kommunstyrelsen Ekonomikontoret Budgetframställning Ekonomikontoret har arbetat fram ett förslag till budget och verksamhetsplan för perioden 2010-2012 i enlighet med de fastställda riktlinjerna. Bedömningen är att bemanningen inte kan minskas i någon större utsträckning, utan att det blir svårigheter att upprätthålla kvalité i vitala styrprocesser. Det sparförslag som tagits fram har därför fokus på att minska utrymmet för att bedriva utvecklingsarbete, vilket kommer att märkas genom att mindre antal utvecklingsprojekt kommer att genomföras. De kostnadsposter som reduceras är köp av konsulttid, resor mm. Verksamhetsmässigt kommer tyngdpunkten att läggas på nedanstående utvecklingsarbeten under kommande år: E-affärer - syftar till att sänka kommunens kostnader för köp av varor och tjänster Fortsatt utveckling av kommunens kvalitetsarbete bland annat avseende kommunövergripande analyser, kopplingen ekonomi-verksamhet, målformulering, medborgardialog mm Det strategiska IT-arbetet vilken väg ska kommunens verksamheter gå inom IT-området och vilka vägval behövs i organisationen av IT-verksamheten Platina göra ett omtag i arbetet med att se över processerna avseende nämndsprocesserna och dokumenthanteringsprocesserna Vidare redovisar ekonomikontoret svar på två uppdrag: Pott för att möta ändrade förutsättningar mellan juni och november respektive år Pris och lönekompensation till nämnder/styrelse Ekonomikontoret redovisar också ett förslag på ändrade styrformer för kommunens IT-verksamhet Inom investeringsområdet äskar ekonomikontoret om ökade anslag för nyanskaffning av hårdvara i kommunen. 26

Kommunstyrelsen - Ekonomikontoret Bilaga 2a och 2b Redovisning av sparbeting motsvarande 1%(425 tkr) och 2%(851 tkr) på förvaltningens budgetomslutning Ekonomikontoret gör bedömningen att personalbemanningen inom förvaltningen är ansträngd. Detta styrks av den utveckling av produktiviteten som ägt rum under den senaste femårsperioden. Till detta kommer att förvaltningen som en grundläggande del i verksamhetsidén har att arbeta med att utveckla de processer som ingår i förvaltningens ansvarsområde. Många av dessa innebär att kommunen får bättre kontroll på verksamhet och resurser och till att sänka den totala kostnadsmassan i kommunen. Mot bakgrund av detta föreslår ekonomikontoret att sparbetinget ska rikta in sig på att minska kostnaderna för externa utgifter kopplade till det utvecklingsarbete som bedrivs och istället driva dessa arbeten fullt ut med befintlig personal. Konsekvensen av detta är att det blir svårt att genomföra det utvecklingsarbete som bedöms nödvändigt för Piteå Kommuns styrsystem. På sikt är utvecklingsarbeten av styrprocesserna grundläggande för utveckling av den kommunala organisationen och Piteå Kommun. 27

Kommunstyrelsen - Ekonomikontoret Bilaga 3 Investeringsäskande hårdvara Bakgrund Sedan 2007 har samtliga hårdvaruinköp genomförts av ekonomikontorets IT-avdelning. Effekterna av detta har varit övervägande positiva: Mer förmånliga priser har erhållits upp till 30%-iga prissänkningar har kunnat uppnås vid de anbudsförfrågningar som genomförts. Detta har möjliggjorts dels tack vare sjunkande dollarkurs, men framförallt tack vare samordnad upphandling Standardiserad hårdvara som är väl fungerande i kommunens tekniska miljö, vilket ger bättre driftsäkerhet och större möjligheter för IT-avdelningen att upprätthålla kompetens och kontroll. Den standardiseringsprocess som genomförts leder också till mer jämn standard över hela den kommunala organisationen Kontroll på in- och utflöde av datorer så att kostnadsmassan kan hållas på beslutad nivå Nuvarande investeringstakt bygger på reinvesteringstakt om fem år, dvs en dator ska ha en livslängd om cirka fem år. Den fastställda investeringsramen innehåller bara reinvesteringsmedel och ingenting avseende nyanskaffning. I praktiken har detta inneburit att budgetramen överskridits, eftersom respektive nämnd/styrelse prioriterat fram driftbudgetmedel för att utveckla verksamheten genom ökad IT-användning. Förslag I syfte att ge verksamheterna möjlighet att prioritera utökningar av mängden hårdvara, genom att omfördela i budgetramen för att täcka den driftkostnad som varje dator har(se bilaga 5c) bör investeringsutrymmet för perioden 2010-2012 utökas med 0,5 mkr per år. Denna utökning ska användas till nyinvesteringar av hårdvara och motsvarar cirka 70(2,5%) datorer per år. Utöver detta kommer barnoch utbildningsnämnden att redovisa förslag på hur verksamheten ska utvecklas genom användandet av IT/media som ett verktyg i undervisningen och vilka ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser detta bedöms ge. Kopplat till detta ges ekonomikontoret i uppdrag att undersöka de ekonomiska effekterna av andra finansieringslösningar än eget köp av datorer och skrivare. 28

Kommunstyrelsen-ekonomikontoret Bilaga 3 INVESTERINGSBUDGET 2010-2012 (tkr) Prio Budget Plan Plan Ekonomikontorets förslag ordn 2010 2011 2012 KOMMUNSTYRELSEN, EKONOMIKONTORET, totalt 5 000 5 000 5 000 Kapitalkostnader (avskr, int rta) 363 1 076 1 768 Investeringar inom IT-området 5 000 5 000 5 000 Kapitalkostnad 363 1 076 1 768 Konsekvenser barn/ungdom: En stor andel av den hårdvara som investeras riktar sig mot barn- och unga i grundskola och gymnasieskola Konsekvenser utbildning, arbete, näringsliv: Konsekvenser demokrati, öppenhet: Konsekvenser livsmiljö: 29

Kommunstyrelsen - Ekonomikontoret Bilaga 5a Pott för att möta ändrade förutsättningar perioden juni-november respektive år Bakgrund Under den senaste 3-årsperioden har kommunen arbetat med en budgetprocess som förskjutits från hösten till våren. I mitten på mars fastställs riktlinjerna för budgetarbetet och årsredovisningen. Nämnderna/styrelsens budgetarbete pågår mellan mars och slutet på april, då budgetberedningens måloch prioriteringsarbete för kommande år vidtar. Budgeten fastställs sedan av kommunfullmäktige i slutet av juni. Under hösten har nämnder/styrelse tid att anpassa verksamheten till det budgetbeslut som fattats. Fördelarna med denna process är att den blir mer tidseffektiv och ger verksamheterna tid att planera under hösten. En uppenbar nackdel med denna tidsplanering är att mängden osäkra faktorer i planeringsförutsättningarna ökar ju tidigare budgetbeslutet tas. Det innebär bland annat att finansbudgeten inte fastställs slutligt förrän vid fullmäktiges novembersammanträde. Förslag Driftbudget Ekonomikontoret gör bedömningen att den planeringshorisont som gäller för driftbudgeten är väl fungerande och att det för nämnder/styrelse är viktigt att ha planeringsförutsättningarna klara i tid. Att avsätta en pott för eventuellt ändrade förutsättningar inom ramen för driftbudgeten bedöms inte nödvändig. Som för all verksamhet ligger det i nämndernas ansvar att ha en så väl fungerande omvärldsbevakning att man klarar av att ta höjd för eventuella försämringar i lagstiftning etc. Om planeringsförutsättningarna är mycket osäkra, som exempelvis inför budgetarbetet 2010, är ett alternativ att ta höjd i riktlinjerna för eventuellt negativa utfall i planeringsförutsättningarna under hösten. Investeringsbudget Inom investeringsområdet är behovet av framförhållning inte lika uttalat som när det gäller att planera mål och resurser för den dagliga verksamheten. Det är också fler parametrar och aktörer som spelar in när det gäller investeringsprojektens omfattning, utformning och finansiering. Ekonomikontoret föreslår att en investeringspott motsvarande cirka 10% av den totala investeringsbudgeten avsätts i samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut i juni. Avrop från denna pott görs till kommunfullmäktiges novembersammanträde. För att avropa ur denna pott bör något av nedanstående kriterier vara uppfyllda: Lagstiftningsförändringar som inte var kända vid tidpunkten för budgetarbetet och som påverkar projektet i negativ riktning Samordningsfördelar med andra projekt som ej var känt under budgetprocessen Externa finansiärer som gör att förutsättningarna för kommunen förändrats i positiv riktning Ett projekt som bedöms viktigt för Piteå, men som inte var känt vid junibeslutet Ett medvetet beslut mot bakgrund av att man inväntar ytterligare beslutsunderlag under hösten 30

Kommunstyrelsen - Ekonomikontoret Bilaga 5b Löne- och priskompensation Bakgrund I många år har Piteå Kommun haft en modell där nämnder/styrelse kompenseras med 100% av den faktiska löneökning som uppstår vid den årliga(oftast) löneöversynen. Löneglidning under löpande år finansieras fullt ut av respektive nämnd/styrelse. Kompensation av prisökning avseende varor och tjänster är mer begränsad. Totalt finns cirka 5 mkr i en årlig prisökningspott. Högsta prioritet har varit att kompensera för ökade el och entreprenörspriser, vilket inneburit att kompensationen för övriga avtalsbundna varor och tjänster legat på 40-50% av den faktiska prisökningen. Förslag Kompensation för löneökningar Nämndernas/styrelsens 100%-iga kompensation för löneökningarna bedöms vara en viktig orsak till den goda styrförmågan kommunen har, något som i förlängningen bidragit till kommunens goda ekonomi. Det främsta motivet till detta är att man ger nämnderna tydliga planeringsförutsättningar. Detta blir extra viktigt i en verksamhet som är så personalintensiv som en kommuns. Att inte ge full kompensation för löneökningarna innebär i praktiken ett sparbeting eller ett effektiviseringskrav på verksamheten. Det är ekonomikontorets bedömning att den bästa styreffekten uppnås om man renodlar det som krävs för att kompensera för löneökningarna från sparbeting. Räcker inte löneökningspengarna till måste man istället genomföra sparbeting. Förutom motivet att ge nämnderna långsiktigt tydliga planeringsförutsättningar är det viktigt att de styrsignaler man skickar ut är rättvisande och styr mot rätt mål. Löneökningsnivåerna kan skifta mellan åren för de olika yrkeskategorierna, vilket innebär att en verksamhet kan belastas hårdare än andra beroende på vilka uppgörelser som görs centralt och/eller lokalt. I ett sådant scenario kommer målet med att stärka en yrkesgrupp lönemässigt att riskera påverka verksamheten negativt, eftersom det leder till behov av sparåtgärder. Då satsningar på vissa yrkeskategorier är något som genomförs i syfte att stärka den kommunala organisationen och arbetet mot kommunens vision är det därför logiskt att sådana satsningar bärs av hela kollektivet gemensamt och uppstår behov av sparbeting hanteras det i särskild ordning genom politiska prioriteringar och inte beroende på hur löneutfallet slår för olika grupper. Sammanfattningsvis är det ekonomikontorets uppfattning att ett system med full kompensation för löneökningar är bättre vad gäller: Tydlighet i planeringsförutsättningarna Rättvisa mellan nämnder/styrelse Styrning mot fastställda personalmål och strategier Politiska prioriteringar Den negativa sidan av detta förslag är att det inte leder till något automatiskt effektiviseringstryck, utan det krävs separata beslut om sparbeting/effektiviseringsåtgärder. Kompensation vid prisökningar avseende köp av varor och tjänster Problematiken med effektiviseringskrav på verksamheten klaras delvis av att kompensationen för köp av varor och tjänster är förhållandevis begränsad. Totalt sett redovisas behov av avtalsreglerad priskompensation om cirka 10 mkr per år. Av dessa kompenseras cirka 50%, eller cirka 5 mkr per år. Historiskt har merparten av denna pott fördelats till köp av energi och entreprenörstjänster, medan resterande delar erhållit mellan 40-50% av redovisade behov. Av samma skäl som redovisades för lönesidan finns det fördelar med att ge full kompensation för de prisökningar som sker mellan åren. 31

Kommunstyrelsen - Ekonomikontoret Det finns dock några avgörande skillnader som motiverar ett annat upplägg jämfört med lönekostnaderna. Det rör sig inte om lika mycket pengar och ger inte lika kraftiga negativa effekter vid utebliven kompensation, vilket innebär att behovet av långsiktighet i planeringsförutsättningarna inte blir lika påtaglig som avseende löneökningarna. I en verksamhet med redan ansträngd ekonomi kan dock konsekvenserna av utebliven priskompensation bli kännbar. Den totala kostnaden inom de flesta varu/tjänsteområden är beroende av avtals- och sortimentstrohet och graden av konkurrensutsättning vid direktköp. Hela denna komplexitet hanteras i arbetet med att utveckla kommunens affärsmässighet i det så kallade E-affärsprojektet. Kopplat till frågan om priskompensation för varor och tjänster finns några områden som behöver klaras ut: Hur ska nämndernas ramar justeras ned/upp beroende på utfallet av den aktuella upphandlingen. För att öka incitamentet för att delta i det viktiga referensgruppsarbetet är det rimligt att nämnder/styrelse får ta del av såväl prisökningar och prissänkningar. Hur ska avtals och sortimentstroheten bedömas i samband med kompensationen Hur ska de nämnder som dels har ett kommunövergripande ansvar, dels köper mycket varor/tjänster i förhållande till andelen egen personal, kompenseras Ekonomikontoret föreslår att dessa frågeställningar klaras ut i arbetet med E-affärer. 32

Kommunstyrelsen - Ekonomikontoret Bilaga 5c Ändrad styrmodell av kommunens IT-verksamhet Bakgrund Under den senaste 5-årsperioden har ekonomikontoret genomfört ett stort utvecklingsarbete av kommunens IT-verksamhet inom ramen för projektet IT-fabriken. I korta drag har arbetet syftat till att möta den ökande användningen av IT i verksamheten och de alltmer komplexa programvarorna med en organisation som kan hålla nere kostnaderna och minska sårbarheten, både personellt och teknikmässigt. Detta har klarats genom standardisering och centralisering av drift, underhåll, support och inköp. Det sista steget i detta arbete togs under 2008 då både grundskola och gymnasieskola integrerades i samma tekniska och organisatoriska plattform som övrig kommunal verksamhet. Detta var inte minst viktigt med tanke på den ökande datoranvändningen i undervisningen. IT-verksamheten har varit anslagsfinansierad inom ekonomikontorets budgetram, men i takt med att den nya organisationen börjat sätta sig har behovet av ett förändrat ekonomistyrsystem för denna verksamhet blivit allt tydligare. Den bild som målades upp vid början av arbetet med IT-fabriken om att IT skulle bli allt mer verksamhetskritiskt visar sig nu stämma. Med ett anslagsfinansierat styrsystem är risken uppenbar att det uppstår överkonsumtion av fria nyttigheter, speciellt i en situation då verksamheten står inför kraftiga volymökningar i form av både hård- och mjukvara. En annan situation som också riskerar uppstå är att beslutanderätten till volymökningar av IT-verksamheten hamnar på ekonomikontoret och inte där den hör hemma. I verksamheten. Sammantaget uppstår okontrollerad kostnadsökning både driftkostnadsmässigt och att investeringsramarna överskrids. Förslag I syfte att motverka okontrollerad utökning av hård- och mjukvara föreslår ekonomikontoret förändrat ekonomistyrsystem avseende kommunens IT-verksamhet. Förslaget bygger på ett köp/säljsystem, vilket innebär att samtliga budgetanslag fördelas ut till respektive nämnd/styrelse i förhållande till antal datorer och skrivare. Utifrån den prislapp per enhet som räknas fram får sedan respektive nämnd/styrelse ökade/minskade kostnader beroende på om man minskar antalet datorer/skrivare. IT-avdelningen har ansvaret för nyoch reinvesteringar av hårdvara. Upp till den fastställda investeringsramen kan nämnderna/styrelsen själv finansiera utökningar genom att omfördela budgetanslag för att finansiera den ökade driftkostnaden(kostnaden per enhet). Enhetspriset består av programvarulicenser, viruslicenser, ersättning till IT-avdelningen för underhåll, support och utvecklingsarbete, lokalhyra etc. Utbyggnad av infrastruktur, nya programvaror beslutas i särskild ordning i samband med respektive års budgetarbete. Besluten ska föregås av sedvanliga investerings- och nyttokalkyler. Ekonomikontoret ska till Kommunfullmäktiges sammanträde i november redovisa innehåll, prislista och tillämpning av föreslagna köp/säljsystem inom kommunens IT-verksamhet. 33

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Budgetframställning Inledning De kommunala fastigheterna är särskilt betydelsefulla för kommunens barn, ungdomar och äldre. Barn och ungdomar tillbringar väsentlig del av sin vakna tid i barnstugor, förskolor, skolor, simhallar, ishallar, ridhus, bibliotek med flera kommunala fastigheter, många äldre lever många år nästan hela dygnet i kommunala servicehus och boenden för äldre. Fastigheternas utseende, storlek, läge och skötsel har stor betydelse för dessa gruppers livskvalitet och är således en viktig kommunal angelägenhet. Härtill kommer att fastighetsbeståndets sammansättning och fastigheternas karaktär och skötsel påverkar kommunens förmåga att dra till sig nya invånare och tillfälliga besökare. Teater, konserthus, idrottsarena och kongressanläggningar är symboler för kultur och framåtanda Kommunala fastigheter har alltså en viktig roll när det gäller att nå målen inom de av fullmäktige beslutade strategiska områdena och i förlängningen att nå kommunens vision. En viktig fråga för oss är att ständigt utveckla våra processer så att vi kan leva upp till vårt uppdrag att leverera god service på ett professionellt sätt med rätt kvalitet. Nöjda kunder är ett kvitto på om vi lyckats. För att klara av detta är vi beroende av andra förvaltningars deltagande och nära samverkan i våra processer. Detta innebär att vi i större omfattning behöver ta ett steg in i kundens planeringsprocess genom en samordnad lokalresursförsörjning. Fastighets- och Servicekontorets bidrag till arbetet med uthållig kommun är en effektiv förvaltning av kommunens fastighetsbestånd, som bidrar till långsiktig ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Detta innebär att skapa ett lokalbestånd som bidrar till högsta möjliga nytta för verksamheten till lägsta möjliga kostnad. I praktiken innebär detta att lokalerna skall vara utformade och utrustade så att de passar verksamheten, finnas tillgängliga på rätt plats, i rätt tid och i rätt omfattning, till rätt kostnadsoch kvalitetsnivå. En förutsättning för att lyckas med detta är att ha ett samlat grepp över alla lokalresurser både egna, förhyrda och mobila. Fastigheter, obebyggda och bebyggda, är en viktig del för att kommunen skall kunna ha en positiv utveckling med tillväxt inom alla olika områden. Målet är att hålla en god markreserv för att klara framtida projekt och exploateringar med fem års framförhållning. Måltidsservice serverar dagligen 10 000 portioner till äldreomsorg, skola och förskola. Vi har de senaste åren arbetat med att tillämpa livsmedelsverkets riktlinjer och rekommendationer att serverar enligt tallriksmodellen, ett brett utbud av sallader, val av produkter av bättre fettkvalitet samt nyttigare bröd och pastasortiment. Visionen är att fortsätta arbetet inom folkhälsorådets prioriterade område kost. Fler klimatsmarta alternativ har införts på menyn. Framtid Vårt bidrag till Piteå kommuns vision och strategiska områden för planeringsperioden. Barn och unga: Genom att erbjuda attraktiva tomter i Piteå kan hemvändare och kommunmedborgare lockas att bygga i kommunen. Ett rikt och varierande utbud som komplement till ett attraktivt boende ger möjlighet för barn och barnfamiljer att trivas i Piteå. Måltidservice erbjuder möjligheter till goda val i våra matsalar. När Måltidsservice investerar i ett modernt produktionssätt skapas förutsättningar för ett utökat sortiment, två rätter och ett vegetariskt alternativ helt i linje med kommunens folkhälsopolitiska mål och livsmedelsverkets rekommendationer. Inom vaktmästeri och städverksamhet erbjuder vi feriearbetsplatser och praktikplatser för skolungdomar. 34

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Utbildning, arbete och näringsliv: Ett utvecklat samarbete med universitet och högskolor är viktig utifrån två faktorer. Dels för utvecklingen av Fastighets- och Serviceförvaltningen då universitet och högskolor bidrar med värdefull kunskap, dels handlar det om att marknadsföra oss som arbetsgivare inför framtida rekryteringsbehov. Genom att erbjuda attraktiva tomter för handel och industri skapas förutsättningar för tillväxt. Demokrati och öppenhet: Kraven på öppenhet, information och snabb service från kunder, kommunmedborgarna och företag ställer allt högre krav på verksamheten. För att möta upp kraven krävs en informationsstrategi och en informationsstruktur. Dessutom krävs god kompetens vad gäller bemötande. Barn och unga skall genom elevråd, matråd, tipslådor och Måltidservice hemsida ges möjlighet att lämna synpunkter och om så önskas träffa representanter från Måltidsservice. Ett utvecklingsområde inom Mark och Skog är att möta allmänhetens behov av information och möjlighet till E-tjänster. Livsmiljö: För boende i Piteå och besökare har det offentliga rummet en stor betydelse för upplevelsen av att leva i eller besöka kommunen. En god tillgänglighet och funktionalitet i våra offentliga lokaler skapar en uppfattning om hur det är att leva och bo i Piteå. För barn, unga och äldre har en näringsriktig och välsmakande mat stor betydelse för studieresultat, hälsa och livskvalitet dietistkompetens krävs. Miljöfrågorna och framförallt klimatförändringarna är i fokus. Personal: Verksamheten står inför ett omfattande generationsskifte. Inom den närmaste 5-årsperioden uppnår 77 av 394 personer 65 års ålder, vilket utgör 20 %. Under 2010 uppnår 12 personer 65 års ålder. Kompetens inom fastighetsbranschen har blivit en bristvara, det råder brist på utbildningsmöjligheter därför måste förvaltningens attraktivitet stärkas för att rätt kompetens ska kunna rekryteras. Det gäller att säkerställa att befintliga kunskaper och kompetenser överförs till nya medarbetare samt att analysera vilka kompetenser som verksamheten behöver i framtiden. Därför blir kopplingen mellan måluppfyllelse, verksamhetsutveckling och kompetensutveckling central. För att förvaltningen ska nå sina mål krävs också att personalen är frisk och trivs på arbetet. Ett fortsatt arbete krävs med rehabiliterings- och friskvårdsarbete för att ytterligare sänka sjukfrånvaron och öka frisknärvaron. Förvaltningen arbetar målmedvetet med rättigheten till heltidsanställningar. Målet är uppnått i alla verksamheter förutom inom Måltidsverksamheten. Ekonomi Osäker världsekonomi och prisutvecklingen på energi och livsmedel ökar svårigheten att ha god kontroll på ekonomin. Ökat fokus på driftoptimering påverkar ekonomin positivt. Kontrollen av ekonomiska ramar, intäkter och kostnader är relativt god för att: Resultatansvarsenheten Städ klarar att parera för volymförändringar samt har god kontroll över kostnader och intäkter. Vaktmästarorganisationen klarar att parera för volymförändringar samt har god kontroll över kostnader och intäkter. Måltidsservice har effektiviserat arbetsprocesser vad gäller personalplanering, inköp och matsedel. Omställningen av produktionen är senarelagd vilket innebär att beslutade sparkrav förskjuts. Underhåll och till viss del drift av våra lokaler kan anpassas efter tillgängliga resurser. Planering pågår för en smidig generationsväxling. 35

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Renodlingsstrategin fortsätter, diskussioner förs med PiteBo och PNF. Positivt är att även privata intressenter visar intresse för köp av fastigheter. Utifrån nuvarande ekonomiska konjunktur kan affärer inom kommunkoncernen vara prioriterade. Ett energitjänsteprojekt startas i syfte att spara energi. Nätverksträffar med andra kommuner i syfte att skapa kontaktnät och forum för utveckling av nyckeltal och jämförelser med varandra inom mark, städ och fastigheter. Rätt kvalitet på byggprojekt varierar utifrån verksamhetens behov, krav på bra inomhusmiljö och estetiska krav. Vidare ska ett kommunalekonomiskt perspektiv vägas in. En utvecklad dialog med kunder skapar en samsyn och förståelse för detta. Detta innebär att vi i större omfattning behöver ta ett steg in i kundens planeringsprocess genom en samordnad lokalresursförsörjning. Samordnade livsmedelsinköp bidrar till bättre priser För att upprätthålla fastigheternas värde behövs en reinvesteringsbudget på 13 mkr, därför krävs en utökning av 2009 års reinvesteringspengar enligt bilaga tillhörande VEP 2009. Vi förutsätter att ramarna kommer att utökas med verklig löneökning. 36

Vision: Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem Bilaga 1 Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Teknik- och servicenämnden Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Barn och unga - vår framtid Barn och unga ges förutsättningar för en god start i livet. Vi tar aktivt tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet. Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem * SCB:s medborgarundersökning Andel elever i % som aktivt försökt påverka olika samhällsfrågor de senaste två åren (pojkar/flickor) Andel elever i % som upplever att deras försök att påverka de senaste två åren har gett resultat (pojkar/flickor) Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål En god medborgardialog för och med unga Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Andelen projekt där barn och unga varit delaktiga per genomförda projekt som berör dem. Mål 90% Andel elever i % som ger positiva betyg på måltiderna i BUN:s elevenkät Barn och ungas nyttjande av tobak, alkohol och narkotika minimeras. Ingen ska använda narkotika Andel i % som aldrig rökt Genomsnittliga debutåldern för rökning (pojkar/flickor, första hela cigarett) Andel i % som aldrig druckit alkohol Genomsnittliga debutåldern för alkohol (pojkar/flickor, kände sig berusad) Andel i % som aldrig använt hasch Genomsnittliga debutåldern för hasch/marijuana (pojkar/flickor) Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt 37 Sida 1 av 7

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Teknik- och servicenämnden Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Genom satsningar på utbildning och näringsliv skapas tillväxt som har en avgörande betydelse för kommunens utveckling. Piteå ska år 2020 ha 45 000 invånare Piteå ska år 2010 ha ökat antal arbetstillfällen med 1 000 st jämfört med år 2003 * SCB:s medborgarundersökning Antal invånare i Piteå kommun. Delmål: Piteå ska år 2009 ha 41 300 invånare Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) i Piteå kommun. Delmål: Piteå ska år 2009 ha ökat antal arbetstillfällen med 850 st jämfört med 2003 Andel öppet arbetslösa 16-64 år i Piteå kommun. Mål: Högst 4% *Nöjdhet med arbetsmöjligheter Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Bilaga 1 Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Genom ett livslångt lärande höja utbildningsnivån hos Piteborna Andel i % som studerar vidare inom tre år efter gymnasiet. Mål: Riksgenomsnittet +/- 5 procentenheter Andel i % 20-64 år med eftergymnasial utbildning Samarbetet med grund- /gymnasieskola, universitet/ högskola ska öka Antal praktikanter och genomförda examensarbeten/- projekt Antal feriearbetare per år Andel i % 20-64 år med gymnasial utbildning *Nöjdhet med utbildningsmöjligheter Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande Förbättra näringslivsklimatet i kommunen. Mål: Tillhöra de 30 mest näringslivsvänliga kommuner år 2010 Antal nya företag per 1 000 invånare Förutsättningarna att starta nya samt driva och utveckla befintliga företag ska vara goda Nyckeltal utvecklas 38 Sida 2 av 7

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Teknik- och servicenämnden Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Demokrati och öppenhet Piteå präglas av öppenhet, engagemang och delaktighet. Vi verkar för ett tillåtande klimat genom att både ta intryck av och ge avtryck i omvärlden. Piteborna ska känna att det är meningsfullt att engagera sig och att de kan påverka kommunens utveckling * SCB:s medborgarundersökning *Nöjd-Inflytande-Index *Nöjdhet med -information och öppenhet -påverkan -förtroende Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Piteborna ska uppleva så hög tillgänglighet och gott bemötande att de har anledning att tala väl om kommunens service Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund *Nöjdhet med tillgänglighet (komma till tals med kommunens politiker och tjänstemän) *Nöjdhet med bemötande Svar på enkla frågor på telefon, E-post och via Webb (% i KF nätverk) Antal e-tjänster på kommunens hemsida Kommunens kundtjänsttelefoner (Turistbyrån, Personal, Ekonomi, IT, Teknik o Gatu, soc ek bistånd) -svarsfrekvens -servicegrad (väntetid av de besvarade samtalen) Medborgare och kunder är nöjda med bemötande, information, tillgänglighet och service Andelen tillgängliga tjänster av totalt antal tjänster riktade till medborgare/företag/föreningar (Definition av tillgängliga tjänster önskas) 39 Sida 3 av 7

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Teknik- och servicenämnden Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Livsmiljö Piteå erbjuder en trygg och lustfylld livsmiljö med omsorg och utvecklingsmöjligheter i livets alla skeden. Här är det positivt att bo, verka och LEVA. Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer * SCB:s medborgarundersökning *Nöjdhet med trygghet *Nöjdhet med att bo eller leva i din kommun (Nöjd-Region-Index) Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål God tillgänglighet för alla grupper till alla kommunens fastigheter Det offentliga rummet ska upplevas attraktivt, tryggt och trivsamt Bilaga 1 Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Antal publika lokaler anpassade för funktionshindrade Antal åtgärder utifrån årlig besiktning * Vad medborgarna tycker om renhållning av gator och väger Piteå ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer *Nöjdhet med -gator och vägar -gång- och cykelvägar -kommunens kollektivtrafik Ökat antal resor i kollektivtrafiken Antal resor i kollektivtrafik Piteå ska vara en uthållig kommun *Nöjdhet med -miljöarbete (återvinning) -renhållning (gator, parker, sophämtning) Trafiksäkra gator, vägar och järnväg Minskad energiförbrukning och andel fossila bränslen i kommunens fastigheter Antal km gång- och cykelväg Olycksstatistik (kommunens vägnät jmf femårsperiods medelvärde) - antal olyckor med döda och personskador Andel elever som använder hjälm, bilbälte (personligt) Energiförbrukningen i kommunens fastigheter, kwh per m 2 BRA klimatkorrigerat (reviderat) CO2-utsläpp i Piteå, ton per invånare inkl och exkl industrin CO2-utsläpp från kommunkoncernen ton Andel miljöfordon i Piteå kommun % (geogr omr) CO2-utsläpp från kommunens fastigheter ton/år 40 Sida 4 av 7

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Teknik- och servicenämnden Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Piteå ska erbjuda förutsättningar för en god folkhälsa * SCB:s medborgarundersökning Vattenkvalitet. Antal otjänliga av totala dricksvattenprov Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Kvalitet utsläpp avloppsvatten. Avvikelse mot gränsväde -medelvärde totalfosfor -syreförbrukande ämnen Andel invånare nära livsmedelsbutik Andel invånare nära grönområde Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare 2009? 41 Sida 5 av 7

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Teknik- och servicenämnden Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Personal Kommunen ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser * SCB:s medborgarundersökning 2011 ska sjukfrånvaron i % understiga 6,5 % Frisknärvaron (0 sjukdagar) ska uppgå till minst 41% 2011 ska frisktalet (0-7 sjukdagar) ska uppgå till minst 69% Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Lika kommunövergripande Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Lika kommunövergripande Heltid är en rättighet och grunden för anställning i Piteå Kommun, deltid är en möjlighet utifrån verksamhetens behov Andelen heltids- och deltidstjänster fördelat på kön. Mål: Andel heltidstjänster ska öka varje år Piteå Kommun ska vara en jämställd arbetsplats där kvinnor och mäns kompetens, resurser och erfarenheter tas tillvara Antalet timmar som utförs av timanställda fördelat på kön ska minska Kvinnors genomsnittslön i förhållande till mäns genomsnittslön 42 Sida 6 av 7

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Teknik- och servicenämnden Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Ekonomi Kommunens finansiella ställning ska vara långsiktigt hållbar * SCB:s medborgarundersökning Resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag i %. Målnivån mellan 2,0%-3,0% Likviditet; Betalningsberedskap i antal dagar. Mål: Minst 30 dagar Soliditet; Inga lån Nämndernas/styrelsens resultat. Balans mellan ekonomi och verksamhet. Avtalstroheten i kommunen, 95% Extern kapitalförvaltning. Mål: 2% i reala termer Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Nettokostnad för fastigheter kr per kommuninvånare Nettokostnad för måltidsverksamheten kr per kommuninvånare Nettokostnad för städverksamheten kr per kommuninvånare Kostnad för gator, vägar och gångvägar inkl belysning kr per inv (exkl admin) Nettokostnad kr per kommuninvånare för gator, vägar samt parkering inkl administration Resultatet. Mål: minst 0 kr i årsresultat Piteå Kommunföretag AB ska klara de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden inom ramen för koncernen Piteå Kommunföretag AB Tillskott från Piteå kommun till kommunala bolag (0 kr) 43 Sida 7 av 7

Sammanställning av sparbeting i Tkr VEP 2010 Bilaga 2a och 2b Nämnd Städ Kost Fast. Vakt Verk. Vakt L o B Prod M o S Tjm JL+JS Summa Krav 1% 9 29 884 153 8 864 0 19 206 2 172 2% 18 58 1 766 306 15 1 728 0 38 411 4 340 Åtgärder 1% 9 100 0 153 318 975 0 57 560 2 172 2% 27 100 0 459 333 2 728 0 133 560 4 340 Kommentar Återhållsamhet Förbättringsåtgärder Minskad personal Utbildning Bilar You Call Renodling Minskat underhåll Energibesparing Konsult Utbildning Friskvård Konsult Generellt för samtliga verksamheter gäller återhållsamhet i den dagliga verksamheten. Städverksamhetens arbetsmiljöförbättrande åtgärder skjuts bortåt i tiden. Några ytterliggare besparingar på måltidsverksamheten vill vi inte göra. Fastighetsvaktmästeriets besparingar innebär personalminskningar Vaktmästeriet klarar besparingar genom minskade administrativa- och utbildningskostnader Lokaler och bostäders neddragning på underhållet innebär försämrad kvalitet Mark och Skog klarar sina besparingar men utvecklingen av verksamheten och handläggningstider kan försämras För tjänstemännen innebär besparingarna inga hälsokontroller, minskade konsultkostnader och utbildnignsinsatser som sker under ett omfattande omställningsperiod då behovet av utbildningsinsatser är stort. Utförligare beskrivningar av konsekvenser finns i bilagorna 2a och 2b 44

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Underlag till Bilaga 2a ramneddragning 1% Verksamhet: Mark & Skog Sparkrav: 19 Tkr Åtgärder 57 Tkr, genom återhållsamhet av verksamhetens kostnader kan besparingen genomföras. Konsekvenser för verksamheten Besparingen klaras utan några större konsekvenser för verksamheten. 45

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Underlag till Bilaga 2a ramneddragning 1 % Verksamhet: Lokaler och Bostäder Sparkrav: 864 Tkr Åtgärder Lokalresursplanering Resursplanering: ½ av Drift lokal Överskott av försäljning Hortlaxområdet 180 Tkr 700 Tkr Sjulnäs 90 Tkr 0 Tkr Centrala Piteå -40 Tkr 300 Tkr Lillpite 45 Tkr -300 Tkr Summa 275 Tkr 700 Tkr Total besparing 2010 tack vare lokalresursplanering 975 Tkr Konsekvenser för verksamheten Lokalresursplanering ger kommunövergripande effekter. Att minska lokalbeståndet utan att för den skull sänka kvaliteten för brukarna kan frigöra pengar. För förvaltningen innebär det att resurser kan frigöras till ökade insatser för ex vis driftsoptimering och underhåll. 46

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Underlag till Bilaga 2a - ramneddragning 1% Verksamhet: Tjänsteproduktion Sparkrav: 1% 206 Tkr Åtgärder: Minskad utbildning 150 Tkr Minskad friskvård 200 Tkr Minskade konsulttjänster 210 Tkr Totalt 560 Tkr Konsekvenser för verksamheten: Att minska utbildningsinsatserna som istället borde ökas är inte bra nu när vi är i full gång med rekrytering av ny personal. Detta innebär att det kommer att ta längre tid att komma in i det nya arbetet och det kommer att finnas risk att vi saknar kunskap för vissa delar av vårt arbete. Att minska friskvården går bra under ett eller två år därefter kan det negativt påverka sjukfrånvaro och att vi är en attraktiv arbetsgivare. Att minska konsulttjänsterna påverkar utvecklingsarbetet, vilket innebär att antingen gör vi detta med egen personal eller att vi inte gör detta alls, vilket kan innebära minskad effektivitet. 47

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Underlag till Bilaga 2a - ramneddragning 1% Verksamhet: Städenheten 0834 Sparkrav: 1 % - 30 Tkr Åtgärder: Minskad ram för förändrings/förbättringsåtgärder av lokaler. Budget 2009 är 400 Tkr. I samråd med samtlig städpersonal föreslås en minskning med 100 Tkr. Konsekvenser för verksamheten: Förbättringsåtgärder har fortlöpande skett under åren 2006-2009. En neddragning av budgeten med 100 Tkr under ett år får inga direkta konsekvenser. 48

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Underlag till Bilaga 2a ramneddragning 1 % Verksamhet 0831 Verksamhetsservice Sparkrav: 8 Tkr Åtgärder Översyn av mobiltelefon användandet inom vaktmästeriet. Översyn av användandet av leasingbilar. Användandet av felanmälan över nätet ökar därför minskar kostnaden för administrativa tjänste köp från YouCall ger 200 Tkr. Minskade utbildnings kostnader med 110 Tkr genom att bara genomföra nödvändiga utbildningar som gäller säkerhet och arbetsmiljö. Konsekvenser för verksamheten Inga större, kanske ökad kostnadsmedvetenhet inom personalgruppen. Minskad kostnad för personalutbildning kompenseras om EPC projektet blir genomfört eftersom det innebär bl.a. kompetenshöjning genom utbildningsinsatser som ingår i projektet 49

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Underlag till Bilaga 2a ramneddragning 1 % Verksamhet: Fastighetsservice Sparkrav: 153 Tkr Åtgärder Minskad ram fastighetsvaktmästeri genom neddragning av personalstyrkan med anledning av minskat fastighetsbestånd tack vare renodling. Konsekvenser för verksamheten Beslutet ger en kortsiktig besparing. Vi har idag en viss övertalighet på grund av pågående renodlingsprojekt, på sikt ser vi ett ökat behov av personal då planer finns att köpa fastigheter av PNF och PiteBo. 50

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Underlag till Bilaga 2b ramneddragning 2% Verksamhet: Mark & Skog Sparkrav: 57 Tkr Åtgärder 133 Tkr, genom återhållsamhet av verksamhetens kostnader kan besparingen genomföras. Färre uppdrag läggs på konsulter. Investeringar på Långnäs flygfält hålls inne! Konsekvenser för verksamheten Minskat nyttjande av externa konsluter ger ökad arbetsbelastning på befintlig personal. Ger mindre utrymme att anlita specialkompetens som krävs i vissa projekt. Att hålla ned investeringstakten på Långnäs flygfält går kortsiktigt men i det långa loppet kommer verksamheten påverkas negativt. 51

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Underlag till Bilaga 2b ramneddragning 2 % Verksamhet: Lokaler och Bostäder Sparkrav: 2 592 Tkr Åtgärder 1. Lokalresursplanering Resursplanering: ½ av Drift lokal Överskott av försäljning Hortlaxområdet 180 Tkr 700 Tkr Sjulnäs 90 Tkr 0 Tkr Centrala Piteå -40 Tkr 300 Tkr Lillpite 45 Tkr -300 Tkr Summa 275 Tkr 700 Tkr Total besparing 2010 av lokalresursplanering 975 Tkr 2. Förskjutet underhåll Förskjuta planerade underhållsåtgärder till 2011 1753 Tkr 3. Energitjänsteprojektet Energibesparande åtgärder genomförs i form av investeringar, utbildningar och driftoptimering. Målsättningen är att spara 20 % på energikostnaderna 8 Mkr fram till 2012, en grov bedömning är att vi kan spara 2 Mkr redan 2010. Konsekvenser för verksamheten 1. Lokalresursplanering Lokalresursplanering ger kommunövergripande effekter. Att minska lokalbeståndet utan att för den skull sänka kvaliteten för brukarna kan frigöra pengar. För förvaltningen innebär det att resurser kan frigöras till ökade insatser för ex vis driftsoptimering och underhåll. 2. Förskjuta underhållsåtgärder Vi har under ett antal år skjutit på planerade åtgärder och vi ser idag en trend där andelen akuta åtgärder ökar. Risken för skador ökar som på sikt kommer att medföra kostsamma åtgärder. 3. Energitjänsteprojektet En del av besparingarna från energitjänsteprojektet bör användas till att upprätthålla en nivå på underhållet som gör att vi kan ha bra inomhusmiljö och minska risken för kapitalförstöring. Sammanfattning De möjligheter vi ser till besparingar är: Sänkt kvalitet vad gäller planerat underhåll och skötsel i fastigheter vilket kan leda till ökade kostnader för skador och felavhjälpande underhåll Energibesparande åtgärder Ett effektivare lokalnyttjande Vårt förslag är att: Besparingen går att genomföra genom fortsatt lokalresursplanering och energibesparande åtgärder vilket tillsammans ger en besparing på 3 Mkr för 2010. Detta är vårt förslag eftersom att skjuta på underhållsåtgärder ger negativa konsekvenser. 52

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Underlag till Bilaga 2b ramneddragning 2 % Verksamhet: Tjänsteproduktion Sparkrav: 617 tkr Åtgärder: Minskad utbildning 150 Tkr Minskad friskvård 200 Tkr Minskade konsulttjänster 210 Tkr Summa: 560 Tkr Konsekvenser för verksamheten: Sparkravet på 617 Tkr kräver en strategiskt analys av vad i verksamheten som ska prioriteras, då mängden arbete ständigt ökar krävs beslut i vad som ska väljas bort. Att minska utbildningsinsatserna som istället borde ökas är inte bra nu när vi är i full gång med rekrytering av ny personal. Detta innebär att det kommer att ta längre tid att komma in i det nya arbetet och det kommer att finnas risk att vi saknar kunskap för vissa delar av vårt arbete. Att minska friskvården går bra under ett eller två år därefter kan det negativt påverka sjukfrånvaro och att vi är en attraktiv arbetsgivare. Att minska konsulttjänsterna påverkar utvecklingsarbetet, vilket innebär att antingen gör vi detta med egen personal eller att vi inte gör detta alls, vilket kan innebära minskad effektivitet. 53

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Underlag till Bilaga 2b - ramneddragning 2% Verksamhet: Städenheten 0834 Sparkrav: 3 % - 90 Tkr Åtgärder: Minskad ram för förändrings/förbättringsåtgärder av lokaler. Budget 2009 är 400 Tkr. I samråd med samtlig städpersonal föreslås en minskning med 100 Tkr. Konsekvenser för verksamheten: Förbättringsåtgärder har fortlöpande skett under åren 2006-2009. En neddragning av budgeten med 100 Tkr under ett år får inga direkta konsekvenser. 54

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Underlag till Bilaga 2b ramneddragning 2 % Verksamhet 0831 Verksamhetsservice Sparkrav: 22,7 Tkr Åtgärder Översyn av mobiltelefon användandet inom vaktmästeriet. Översyn av användandet av leasingbilar. Användandet av felanmälan över nätet ökar därför minskar kostnaden för administrativa tjänste köp från YouCall ger 200 Tkr. Minskade utbildnings kostnader med 110 Tkr genom att bara genomföra nödvändiga utbildningar som gäller säkerhet och arbetsmiljö. Konsekvenser för verksamheten Inga större, men kanske ökad kostnadsmedvetenhet inom personalgruppen. Minskad kostnad för personalutbildning kompenseras om EPC projektet blir genomfört eftersom det innebär bl.a. kompetenshöjning genom utbildningsinsatser som ingår i projektet 55

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Underlag till Bilaga 2b ramneddragning 2 % Verksamhet: Fastighetsservice Kronor 459 Tkr Åtgärder Minskat fastighetsvaktmästeri genom neddragning av personalstyrkan med anledning av minskat fastighetsbestånd tack vare renodling. Konsekvenser för verksamheten Beslutet ger en kortsiktig besparing. Vi har idag en viss övertalighet på grund av pågående renodlingsprojekt, på sikt ser vi ett ökat behov av personal då planer finns att köpa fastigheter av PNF och PiteBo. 56

Bilaga 2c Priser 2010 Avtalsområde Avtalstid Leverantör Drift budget per avtalsområde 2009 (tkr) Index Prognostis Prognostise erad Prisutveckling kostnads- rad snitt år utveckling 2010 år 2010 (tkr) Kommentarer Bilaga El- avg rörlig del Vi kan säga upp gällande elleveransavtal senast sista november 2009 för leverans år 2011. PiteEnergi Elpriset fastställs 20091230 El avg Fast kostnad PiteEnergi Avisering från PE Total elkostnad PiteEnergi 22 573 tkr 0,0% 0 tkr Energi och nätavgifter (Fasta och rörliga kostnader) Fjärrvärme PiteEnergi 14 085 tkr KPI 1,0% 141 tkr Eldningsolja 145 tkr 37,9% 55 tkr Försumbar förbrukning from 2009 Vatten- och avloppavg Pireva 2 785 tkr 0,5% 15 tkr Ingen taxehöjning Renhållning Pireva 1 955 tkr 0,0% 0 tkr Ingen taxehöjning Parkarbeten Kultur och fritids förvaltningen 2 724 tkr Löneökning 3,0% 82 tkr Underhållsentreprena der Snöröjning, snöbortforsling, sandning med lastbil 2005-12-01--2010-09-30 12 månaders förlängning BDX Företagen AB 21 517 tkr E84 littr 124 1,0% 215 tkr 2 542 tkr T95AME3, SCB anläggningsma skinindex -4,3% 0 tkr Drivmedel Under upphandling 0 tkr Försäkringar Captive-lösning 0,0% 0 tkr fastigheter, egendom Livsmedel, Avtal går ut 2010-06-30 Servera, Menigo (ICA Meny), PPG, Norrmejerier 23 924 tkr SPI 4,0% 957 tkr Index saknas, bedömning av inköp Summa 92 250 tkr 1 465 tkr 2c:1 57

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Bilaga 2c:1 Verksamhetsförändringar på grund av utebliven priskompensation Verksamhet: Måltidsservice Kostnadsslag: Prisökning livsmedel Ekonomisk konsekvens: - 957 Tkr Åtgärder (för att uppnå balans) Med inkomstökningen av måltidsavgifterna som beslutades 2009, täcker vi kostnaden för ökade livsmedelspriser. Konsekvenser: Höjda livsmedelskostnader och utebliven justering av måltidsavgifter under en 3-årsperiod innebär att verksamheten inte klarar att hålla en budget i balans. En omställning av hela måltidsverksamheten pågår och kommer att vara klar 2012. Förutom livsmedelskostnaderna ser vi en minskning av intäkter från särskilda boenden under 2009. Prognosen på helår visar ett intäktsbortfall på 750 Tkr. Då Måltidsservice genomgår en omställningsprocess där sparkrav på 8,7 Mkr av verksamheten beslutats, vilket innebär att personalstyrkan minskar med 23 årsarbetare. Ytterligare sparkrav skulle innebära väldigt stora påfrestningar på verksamheten och skulle skapa stor oreda. 58

Måltidsavgiftökning, i Tkr Bilaga 2c:1:1 Intäkter Kostnader Underlag utifrån 2007 års antal Beräknad intäktsökning (avgiftshöjning) -3 100 portioner Prisökning livsmedel 2010 957 Minskade intäkter pga av minskat antal på särskildaboenden 750 Tidigare års avsaknad av kompensation 533-2 350 1 490 Beslut om att Socialnämnden ska ta del av intäktsökningen med 860 59

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Bilaga 2c:2 Verksamhetsförändringar inom ram - sparbeting Omställning Måltidsservice - Omställning av produktionen: Förskjuten omställning innebär att sparkravet på 2 481 tkr inte kan genomföras under 2010. - Omställning kapitaltjänst: Sparkrav på 1 688 tkr som hänförs till Hortlax ombyggnad kommer att genomföras under 2010 Effekter personalkostnader: Hortlax: Idag Framtid 16,92 14,75 + pedagog -2,17 åa * 380 tkr = 824tkr Norrfjärden: 16,00 12,38-3,62 åa* 380 tkr = 1 375 tkr =1 146 tkr(årsbasis) Landsbygden Hortlax området: Idag Framtid Långträsk 0,94 1,00 Jävre 2,31 2,19 Hemmingsmark 2,19 2,19 Blåsmark 1,38 1,38 Summa 6,82 6,76-0,06 åa * 380 tkr = 23 tkr Norrfjärden området: Sjulsmark 1,00 1,13 Alterdalens sk 0,75 0,75 Alterdalens fsk 1,00 1,00 Summa 2,75 2,88 0,13 åa * 380 tkr = -49 tkr NETTOBESPARING 1 944 tkr 60

Bilaga 3 Investeringsbudget 2010-2012 (tkr) Nämndens förslag Prio Budget Plan Plan Bilaga ordn 2010 2011 2012 TEKNIK-/SERVICENÄMNDEN, FASTIGHETS- OCH SERVICEKONTORET 75 742 56 993 50 025 Energi och miljö Energitjänsteprojektet 1 40 000 35 000 0 Bilaga 3:8 Standardförbättringar Reinvesteringar 2 8 500 9 000 13 000 Bilaga 3:3 Mark och fastighetsförvärv/försälj. Mark och fastighetsförvärv 3 3 700 3 700 3 700 Bilaga 3:1 Nyinvesteringar KS-fastigheter Förändrad verksamhet måltidsservice 4 14 518 4 193 0 Bilaga 3:2 Nyinvesteringar KS-fastigheter Inventarier storkök 4 2 074 0 0 Omfördelning Ospec inventarier omfördelat från driftbudget 5 300 300 300 Arbetsmiljö Solskydd Stadshuset 6 500 0 0 Risk och säkerhet Risk och säkerhet/myndighetskrav 7 2 000 2 000 2 000 Bilaga 3:4 Verksamhetsförändringar Förvaltningsbyggnad Hortlax/Parkskolan 8 2 500 1 500 0 Bilaga 3:7 Nyinvesteringar KS-fastigheter Förändringsåtgärder Noliahallarna 9 2 200 1 000 1 000 Bilaga 3:6 Nyinvesteringar KS-fastigheter Västra Kajen 10 400 2 300 2 400 Bilaga 3:5 Arbetsmiljö Sanering Oden - Strömbacka Återkommer i november Nyinvesteringar KS-fastigheter Carport Markbostäder Blåsmark ( inkl moms) 400 0 Nyinvesteringar KS-fastigheter Sophantering Strömbacka 1 000 0 Mark och fastighetsförvärv/försälj. Inköp fastigheter från kommunala bolag 22 825 Kulturmiljö/offentliga rummet Öppna gamla entren på Christinaskolan 5 600 Verksamhetsförändringar Villa Näsudden 2 500 Mark och fastighetsförvärv/försälj. Försäljning egnahemstomter -700-1 900-1 800 Mark och fastighetsförvärv/försälj. Försäljning övrig mark -100-100 -100 Bilaga 3:1 Mark och fastighetsförvärv/försälj. Försäljning fritidstomter 0-1 250-1 250 Mark och fastighetsförvärv/försälj. Försäljning industritomter -150-150 -150 61

Teknik- och servicenämnden - Fastighets - och servicekontoret Bilaga 3 INVESTERINGSBUDGET 2010-2012 (tkr) Prio Budget Plan Plan Nämndens budgetförslag ordn 2010 2011 2012 TEKNIK-/SERVICENÄMNDEN, FASTIGHETS- OCH SERVICEKONTORET 75 742 56 993 50 025 Kapitalkostnader (avskr, int rta) 3 084 7 979 11 865 Minskade driftkostnader pga investeringar -1 688-1 688-1 688 MARK- OCH FASTIGHETSFÖRVÄRV/FÖRSÄLJNING 2 750 300 23 225 Mark och fastighetsförvärv 3 3 700 3 700 3 700 Kapitalkostnad 139 415 686 Förklaring: Bilaga 3:1 Försäljning egnahemstomter -700-1 900-1 800 Kapitalkostnad -27-124 -261 Förklaring: Bilaga 3:1 Försäljning övrig mark -100-100 -100 Kapitalkostnad -2-12 -19 Förklaring: Bilaga 3:1 Försäljning fritidstomter -1 250-1 250 Kapitalkostnad -28-141 Förklaring: Bilaga 3:1 Försäljning industritomter -150-150 -150 Kapitalkostnad -5-17 -27 Förklaring: Bilaga 3:1 Inköp fastigheter från kommunala bolag 22 825 Kapitalkostnad 860 OMFÖRDELNING 300 300 300 Ospec inventarier omfördelat från driftbudget 5 300 300 300 Kapitalkostnad 29 65 106 NYINVESTERING KS-FASTIGHETER 19 192 8 893 3 400 Investering Måltidsservice 4 14 518 4 193 Kapitalkostnad 547 1 241 1 376 Förklaring: Det finns 35 000 tkr redan avsatta investeringanslag. Beräknad totalkostnad 59 400 tkr i 2011 års prisnivå. Tidigare besparingat 842 tkr och ytterligare besparing 1 688 tkr sker 2010, ingår i VEP 2009-2011. Under 2011-2012 återstår 1 070 kr att spara. -1 688-1 688-1 688 Dessutom finns ramnerdragning pga omställning av produktionen enl VEP 2008. Tidigare besparat 2 614 tkr och ytterligare besparing 2 481 tkr sker 2011-2012, av totalt besparingskrav 5 095 tkr Inventarier Måltidsservice 4 2 074 Kapitalkostnad 300 291 282 62

Teknik- och servicenämnden - Fastighets - och servicekontoret Bilaga 3 INVESTERINGSBUDGET 2010-2012 (tkr) Prio Budget Plan Plan Nämndens budgetförslag ordn 2010 2011 2012 Investering Sanering Oden Strömbacka Kapitalkostnad Förklaring: Återkommer under november Investering förändringsåtgärder Nolia hallarna 9 2 200 1 000 1 000 Kapitalkostnad 74 229 274 Förklaring: Bilaga 3:6 Utbildning, arbete och näringsliv: Skapa möjlighet till bra lokaler för näringsliv och samarbete mellan olika aktörer. Investering Västra Kajen 10 400 2 300 2 400 Kapitalkostnad 15 116 291 Förklaring: Bilaga 3:5 Utbildning, arbete och näringsliv: Ett område där arbete och näringsliv kan utvecklas. Demokrati och öppenhet: Utformning och utveckling sker genom samarbete med aktörer på området och kommunen Livsmiljö: Skapa en oas samt kultur - och rekreationsområde Investering Carport markbostäder Blåsmark, inkl moms 400 Kapitalkostnad 15 30 Förklaring: Behov av Carport vid markbostäder har inkommit från hysergäster. Konsekvenser livsmiljö: För att skapa attraktivare boenden Investering sophantering Strömbacka 1 000 Kapitalkostnad 38 74 Förklaring: Tillskapa en eller flera sophus och inventarier. Konsekvenser livsmiljö: För att ordna avfallshanteringen och sänka driftkostnader. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR 2 500 1 500 2 500 Förvaltningsbyggnad Hortlax/Parkskolan 8 2 500 1 500 Kapitalkostnad 94 243 295 Förklaring: Omställning av lokaler till annan verksamhet. Bilaga 3:7 Utbildning, arbete och näringsliv: Att anpassa lokaler för annat nyttjande 63

Teknik- och servicenämnden - Fastighets - och servicekontoret Bilaga 3 INVESTERINGSBUDGET 2010-2012 (tkr) Prio Budget Plan Plan Nämndens budgetförslag ordn 2010 2011 2012 Investering Villa Näsudden 2 500 Kapitalkostnad 94 Utbildning, arbete och näringsliv: Anpassa fastighet till nyttjande för kommunens personal ENERGI OCH MILJÖ 40 000 35 000 Energitjänsteprojekt 1 40 000 35 000 Kapitalkostnad 1 506 4 302 5 542 Förklaring: Bilaga 3:8 Barn och unga: Kunskapen att använda energi på ett miljövänligt sätt Utbildning arbete och näringsliv: En god marknadsutveckling för företagen Livsmiljö: Förbättrar inomhusmiljön och minskar belasning på utomhusmiljön. ARBETSMILJÖ 500 Investering Solskydd Stadshuset 6 500 Kapitalkostnad 19 37 36 Konsekvenser livsmiljö: Förbättra inomhusmiljön i Stadshuset samt att störa husets exteriör i så liten omfattning som möjligt. STANDARDFÖRBÄTTRINGAR 8 500 9 000 13 000 Reinvestering 2 8 500 9 000 13 000 Kapitalkostnad 320 973 1 783 Förklaring: Utbyte av byggnadsdelar, teknik och utrustning som inte längre går att underhålla. Bilaga 3:3 KULTURMILJÖ/OFFENTLIGA RUMMET 5 600 Investering Öppna gamla entren för Christinaskolan 5 600 Kapitalkostnad 211 Förklaring: Återskapa den ursprungliga utformningen av byggnaden, som innebär att entren fasadmässigt öppnas, att utemiljön anpassas till det, och skolans behov av utvändiga aktivitetsytor och fasadbelysning åtgärdas. Ingår även nytt staket vid musikskolan. 64

Teknik- och servicenämnden - Fastighets - och servicekontoret Bilaga 3 INVESTERINGSBUDGET 2010-2012 (tkr) Prio Budget Plan Plan Nämndens budgetförslag ordn 2010 2011 2012 RISK OCH SÄKERHET 2 000 2 000 2 000 Investering i risk och säkerhet myndighetskrav 7 2 000 2 000 2 000 Kapitalkostnad 75 195 373 Förklaring: Bilaga 3:4 Barn och unga: Att skapa en trygg och säker miljö för barn och unga 65

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Bilaga 3:1 Markförvärv för perioden 2010-2012 Inledning - Bakgrund Årligen sker ett antal fastighetsaffärer på kommunen för att säkerställa olika planerade exploateringsprojekt. Det som kan nämnas och som nyligt förvärvats är ett markområde på Bondön. Detta för att möjliggöra byggande av en kanal med tillhörande service i området. Förvaltningen arbetar också med att sälja tomter för industri, egnahem och fritidsboende. En tydlig trend innan finanskrisen var att allt fler människor ville bygga nytt för att möta de stigande fastighetspriserna på begagnatmarknaden. Hur den ekonomiska krisen kommer att påverka intresset framöver är svårt att förutspå men en minskad efterfrågan torde bli ett resultat av försämrat ekonomiskt läge. Det är dock viktigt, oberoende av konjunktur, att vara rustad att möta framtidens behov. Att ha en god markreserv och en god planering är viktigt för att snabbt kunna möta förändrad efterfrågan. - Syfte Syftet med de investeringarna som uppskattats under kommande treårsperiod är att möjliggöra framtida exploateringsprojekt. Alla investeringar skall främja kommunens utveckling och bidra till att kommunen är attraktiv att bo, leva och verka inom. - Mål Genom att förvärva fastigheter enligt översiktsplan och andra styrdokument möjliggör förvaltningen att företag och medborgare kan trivas i kommunen. Vår markreserv skall vara god och ha sådan kvalitet att intressanta exploateringsprojekt kan genomföras inom en rimlig tidshorisont. 66

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Fullständig investeringskalkyl Nedan presenteras uppskattade förvärv och försäljningar för perioden 2010-2012. Förvärv Område Piteå Centrala, (Översiktsplan) Ankarskatan, (Översiktsplan) Bergsviken Furulund, (Översiktsplan, SCA) Pitholm, (vägar, travbana) Viaduktsvägen, (Inlösen fastigheter) Gläntan, (Naturreservat) Långnäs Övrigt Div. servitut, (Ledningar, vägar, vattenledningar mm) Lantmäteriet, (Förrättningskostnader) Ombud med biträde + motpart, (Advokat) Totalt för perioden Kostnad 1 200 000 kr 500 000 kr 1 000 000 kr 3 000 000 kr 500 000 kr 1 200 000 kr 500 000 kr 300 000 kr 2 000 000 kr 1 000 000 kr 11 200 000 kr ÅR Inv.kost (kr) 2010 3 700 000 kr 2011 3 700 000 kr 2012 3 700 000 kr Försäljning Egnahemstomter 2010-2012 Antal 2010 2011 2012 Furunäset ca 10 st egnahem (2011) 6 560 000,00 kr 420 000,00 kr Långskatan (30-40 st) 30 700 000,00 kr 1 400 000,00 kr 1 400 000,00 kr SUMMA INTÄKTER 700 000,00 kr 1 960 000,00 kr 1 820 000,00 kr Fritidstomter 2010-2012 Antal 2010 2011 2012 Klubben 21 st 21 0 kr 1 250 000 kr 1250 000 kr SUMMA INTÄKTER 0 kr 1 250 000 kr 1250 000 kr 2010 2011 2012 Mark och fastighetsförvärv 3700 3700 3700 Motivering: Över kommande treårsperiod äskas en investeringsvolym om 3 700 000 kr per år. Detta för att kunna möta de förvärv och projekt som kan ses i närtid. Under perioden kan en del större markinvesteringar bli aktuell, t.ex. Ridhuset framtida placering och bildandet av naturreservat vid Gläntan. Norrbotniabanan kommer också att konkretiseras under våren då järnvägsutredningen fastställs, detta kommer att innebära investeringar framöver. 2010 2011 2012 Försäljning egnahemstomter -700-1900 -1800 Motivering: Efterfrågan på attraktiva egnahemstomter finns fortfarande trots den konjunktur vi upplever i världen. Påverkan på fastighetsmarknaden är mindre på en liten ort som Piteå jämfört med t.ex. Stockholm. Nya områden som är under framtagande inom treårsperioden är Långskatan och Furunäset Etapp 1. 67

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret 2010 2011 2012 Försäljning fritidstomter 0-1250 -1250 Motivering: Ny detaljplan för 21 nya fritidstomter på Klubben (Havsbadet) fastställs förhoppningsvis under 2010. Planen är överklagad vilket har medfört att fastställandet har dragit ut på tiden. Under förutsättning att planen fastsälls 2010 kan försäljning påbörjas 2011. 2010 2011 2012 Försäljning övrig mark -100-100 -100 Motivering: Dessa markförsäljningar är när fastighetsägare köper till mark i anslutning till egen fastighet. 10 köp per år beräknas. 2010 2011 2012 Försäljning industritomter -150-150 -150 Motivering: Försäljning av industritomter är väldigt svårt att uppskatta då trycket varierar avsevärt från år till år. En tydlig trend fram till idag har varit att allt fler företag friköpt sin tomträtt. En gissning är att denna trend kommer att avta något i och med den ekonomiska kris som många företag nu upplever. Effekter strategiska områden: - Barn och unga Fastighets- och servicekontoret arbetar för att kunna säkra ett framtida Piteå där våra barn och unga kan se sig verka, bo och leva inom. Att kunna möta vår kommande generations behov och önskemål är en förutsättning för att kunna behålla våra barn i kommunen. - Utbildning, arbete och näringsliv Genom att ha attraktiva områden för våra företag finns goda förutsättningar att knyta nya framgångsrika företag till kommunen. Lyckas Piteå kommun med detta har man goda förutsättningar att kunna erbjuda arbete till våra medborgare. En del företagssatsningar kan även innebära att spetskompetens krävs vilket med fördel kan utbildas lokalt. - Demokrati och öppenhet Samverkan, lyhördhet och en öppen kommunikation är avgörande för en framgångsrik och fungerande planprocess. Alla nya exploateringsprojekt genomförs med hög grad av delaktighet med berörda och intresserade. Planeringsprocessen ger utrymme för att hitta lösningar som tar hänsyn till ekologiska, sociala, kulturella och samhällsekonomiska faktorer. - Livsmiljö Genom att tillskapa varierande boendemiljöer för livets alla skeden har Piteå kommun möjlighet att vara en attraktiv kommun att leva, verka och bo inom. Fritidshus är en möjlighet för människor att komma ifrån vardagen och få ett andrum i tillvaron. Ett fritidshusområde i attraktiv och lugn miljö är inte att förringa i syfte till avkoppling och återhämtning. - Personal Att som tjänsteman och politiker få vara delaktig i hur Piteå kommun skall formas i framtiden skapar ofta ett stort engagemang och kreativitet. Denna kraft skall nyttjas för att hitta nya kreativa lösningar för Piteå kommuns utveckling. Alla framtida investeringar innebär arbete i en redan hårt ansatt plan- och exploateringsorganisation vilket kan klaras med nya resurser eller tydliga prioriteringar. 68

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Bilaga 3:2 Indexuppräkning Måltidsverksamheten Index Entreprenörsindex E-84 littera 124 Basmånad 080401 252,6 090301 256,1 Vilket ger en indexökning på 1,5% För perioden 090301 till 100401 bedöms index stiga med 2,2% Total indexökning 080401 till 100401 bedöms till 3,7% 14 000 Tkr * 3,7% 518 Tkr 2 000 Tkr * 3,7% 74 Tkr Summa 592 Tkr Total investeringsvolym för måltider inklusive indexuppräknat är 59 431 Tkr Investeringsanslag för 2011 Totalt 4 193 Tkr 4 785 Tkr 69

Översikt reinvesteringar 2009-2012 Objekt Benämning Projekt 2009 2010 2011 2012 Brukare 1014 Magasin v:a kajen Renovering grunder o fasader 750 000 kr KS 1035 Komunala Musikskolan Annexet. Ny fasad mot tennisplan Bun 1036 Komunala Musikskolan Återställa fasad (fönster )och gårdsmiljö. Bun 1165 Christinaskolan Fasadrenovering läroverket Bun 1167 Norrmalmskolan Ventilation (nytt LB-16000m3/h, belysning, undertak, brandlarm, sanitet, termostatventiler mm Bun 1167 Norrmalmskolan Byte några kvarvarande fönster hus 02. Går ej Bun längre underhålla 1167 Norrmalmskolan Byte fasadmaterial hus 04. Går ej längre Bun underhålla 1169 F.d Djupviksskolan F.D Djupviksskolan, Fasadrenovering, KS Bytefönster, Tilläggsisolering, Anpassning ventilation 1177 Förskola Backen Ombyggnad yttertak Bun 1194 Nygården Nya fönster Soc 1197 Strömgården Fasadreovering o byte fönster lyan KS 1221 Folkets Hus Storfors Nytt värmesystem, vattenskadesäkring. Ombyggnad vent, inkoppling fjv. Nytt Brandlarm, allmän upprustning, säkring grund. KS 1289 Hyreshus Jävre Ombyggnad balkonger KS 1289 Hyreshus Jävre Byte Garageportar 120 000 kr KS 1327 Bergsviksskolan (ljungskolan) Ny vent i mellandel, Ny belysning o 2 400 000 kr Bun fönsterbänkskanaler,brandcellsbegränsning, Delvis nya fönster, Ny fasadbeklädnad, Invändig renovering, byte innerdörrar. 1329 Blåsmark skola Fasadrenovering gamla delen ( byte fönster) Bun 1346 Förskola Pinjevägen Allmän renovering renovering, nya installationer, Bun rep entre, dränering grund. 1347 Förskola Axvägen Allmän renovering Bun 1402 Gläntan Ombyggnad tak samt nytt tak över entre 100 000 kr KS 1414 Folkets hus Munksund Ombyggnad yttertak KS 1471 Strömnäs skola Byte fönster Hus 03. Går ej längre underhålla. Bun 70

Översikt reinvesteringar 2009-2012 Objekt Benämning Projekt 2009 2010 2011 2012 Brukare 1473 Munksund Skola Nya dörrpartier 8 st Bun 1473 Munksund Skola Klassrumsaggregat ersätts med CA. Förslagsvis Bun 1483 Förskola Gläntan byggs vindfång ut för att rymma nytt CA som ska Ombyggnad bejäna 2 klassrum tak, fasadrenovering, med tillhörande byte grupprum. fönster, I 500 000 kr Bun mark) 1484 Förskola Klubbgärdet Ljudproblem 550 000 kr Bun 1500 Brandstation Sjulnäs Nytt tak 1547 Hyreshus Böle Ombyggnad Balkonger KS 1547 Hyreshus Böle Nya portar till garage ( 5 st) Ks 1553 Markbostäder Svensbyn Nya garageportar Ks 1560 Hyreshus Lillpite Ombyggnad Bakonger KS 1560 Hyreshus Lillpite Justering mark vid garage samt ny portar Ks 1567 Sjulnäs sporthall Byte fönster i omklädning/dusch. Går ej längre KoF 1579 Sjulnäs skola Fasadrenovering Bun 1594 Förskola Lillpite Nya ljuddämpare, byte tilluftsdon, nytt Bun aggregat? 1693 Markbostäder sikfors Nya garagedörrar KS 1726 Björklundaskolan Ombyggnad vent. Se kommentar Bun 1726 Öjaskolan Ombyggnad vent. Se kommentar Bun 1726 Björklundaskolan Björklunda skolan. Nytt undertak samt ny Bun belysning i korridorer 1726 Gymnastik Fasadrenovering Bun 1726 Samlingslokal Fasadrenovering Bun 1726 F.D vårdskolan Fasadrenovering ( byte fönster o trämaterial ) KS 1741 Förskola Björklunda Björklunda fritids/förskola. Ventilation uppfyller 1 300 000 kr Bun inte dagens krav med avseende på barngruppernas storlek. Ny el installation 1815 Folkets hus Norrfjärden Utbyte tak på gamla delen KS 1849 Markbostäder Sjulsmark. Nya garage portar 120 000 kr KS 71

Översikt reinvesteringar 2009-2012 Objekt Benämning Projekt 2009 2010 2011 2012 Brukare 1876 Rosvik skola LM-skolan hus 03, klassrumsaggregat rivs. Nytt Bun centralaggregat, delar av bef kanalsystem används. Nya don som klarar nya normflöden. Idag har hela skolan för låga flöden. 1876 Rosvik skola L-M skolan hus 03. Nya ytterdörrar Bun 1877 Sjulsmark skola Brandskydd 700 000 kr Bun 1877 Sjulsmark skola Allmän upprustning Bun 1890 Förskola Lekgränd Förbättring innemiljö (vent. el? mm.) 750 000 kr Bun 1897 Norrgården Byte fönsterpartier i länk. Går ej längre underhålla 150 000 kr Soc 1900 Stadshuset Nya undertak o belysning i förbindelsegångarna 310 000 kr Ks 1900 Stadshuset Generell upprustning Ks 1930 Strömbacka Strömbacka ljudproblem??????? Bun 1930 Strömbacka Renovering fönster,nya portar o dörrar, 500 000 kr Bun 1931 Strömbacka ( del av freja ) Ny teknik ( vent, el,styr) 800 000 kr Bun 1930 Strömbacka Nya fönster på del av hus 12 ( 05) Bun 1930 Strömbacka Nya fönster på del av hus 1,2 3 o 4 Bun Generellt Åtgärder för att förbättra tillgänglighet i publika 850 000 kr KS lokaler Generellt Åtgärda ljudproblem i förskolor/skolor 1 200 000 kr Bun Generellt Utv. Mark Ombyggnad markanläggningar och dagvatten Generellt Ombyggnad entreer ur städsynpunkt Summa 8 000 000 kr 8 500 000 kr 9 000 000 kr 13 000 000 kr 72

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Bilaga 3:4 Investeringar - risk och säkerhet förebyggande åtgärder Inledning Som dagens samhälle utvecklas tvingas vi allt mer att tänka på det förebyggande arbetet. De anlagda bränderna i skolor uppgår till 400 st per år i Sverige, tillbud ej inräknade. Senaste exemplen på anlagda skolbränder i Kiruna och Älvsbyn med totalskador på 140 mkr som följd. Bakgrund Vi i Piteå har också haft tillbud och försök till anlagda bränder i skolor under hösten. Det förekommer i kommunernas fastigheter att avlopp pluggas igen med vattenskador och verksamhetsstörningar som följd. Fastigheter byggda på 60 och 70-talet var normerna vad gäller avstånd mellan spjälor och höjd på räcken en annan. Risker finns att små barn kommer igenom spjälor/räcken i trappor/avsatser och kan falla ner flera våningsplan. Skadegörelse kring fasader och på tak har en längre tid varit ett problem, med stora kostnader som följd. Tekniska lösningar är en del i att hålla ner skadekostnader så mycket som möjligt. Totalkostnaden för skador och skadegörelse är i Piteå kommun ca 2 Mkr årligen, då finns det även ett mörkertal vad gäller invändig skadegörelse och kostnaderna för verksamheten. Syfte Att verksamheten som finns i lokalerna ska känna sig trygga och ha en trivsam miljö. Att förebygga i syfte att minimera egendomsskador, personskador och verksamhetsstörningar, samt att de personer som vistas i lokalerna vet att vi som förvaltare, arbetar med att identifierar risker och förebygga risker. Mål Att så snabbt som möjligt få indikering för anlagd brand. Att minimera risken för vattenskada genom investering i teknisk utrustning. Att minimera risken för fallolyckor i trapphus. Att minimera skadegörelse kring ytterfasader/tak med hjälp av kameraövervakning Investeringsutgift In och utvändigt brandlarm behov totalt 11 Mkr Spjälor/Räcken 2 tkr/m. Kamera 8-16 tkr/st. Vattenavstängning kopplat till inbrottslarm 12 tkr/st. Driftkostnadseffekter För en nyinvestering av brandlarm tillkommer driftkostnad Kameror 1 tkr/år. Verksamhetsmässiga effekter Barn och unga För att skapa en trygg och säker miljö för barn och unga gäller det att arbeta förebyggande enligt Lagen Om Skydd Mot Olyckor 2 kap 2.Att komma till en nedbrunnen skola, eller återkommande skadegörelse är ofta en jobbig upplevelse. Personal Återkommande skadegörelse (ex. klotter) skapar olust och otrygghet på arbetsplatsen. Upplever ett arbetsmiljöproblem när ventilation är ur bruk p.g.a. återkommande skadegörelse på tak. 73

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Bilaga 3:5 Investeringar Västra kajen Inledning - Bakgrund 2008 tog Miljö o Byggkontoret fram en vision på hur området Västra Kajen skulle kunna utvecklas. En arbetsgrupp med företrädare för berörda förvaltningar och övriga verksamhetsutövare på området träffas regelbundet för att arbeta med kortsiktiga frågor men även med långsiktiga strategiska frågor. Att förverkliga denna vision innebär att hitta acceptabla lösningar där befintliga verksamheter i form av räddningstjänstens övningsområde, gatukontoret och parkens förråd och arbetsyta kan samsas med kultur, rekreation och företagsamhet enligt intensionerna i visionen. - Syfte Förslaget innebär att det skapas en tydlig fysisk gräns mellan kommunens verksamheter på området och övrigt nyttjande och att möjligöra fortsatt utveckling. - Mål Skapa förutsättningar att utveckla området enligt visionen och att skapa bra ytor och funktion för kommunens verksamheter samt att undvika störningar. Fullständig investeringskalkyl - Investering: 7 000 Tkr fördelat på 3 år - Driftkostnadseffekter: Inga Verksamhetsmässiga effekter - Barn och unga Inga - Utbildning, arbete och näringsliv Ett område där arbete och näringsliv kan utvecklas - Demokrati och öppenhet Utformning och utveckling sker genom samarbete med aktörer på området ock kommunen. - Livsmiljö Skapa en oas samt kultur och rekreationsområde. - Personal Inga 74

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Bilaga 3:6 Investeringar - Förändringsåtgärder av Noliahallarna Inledning Lyhördhet och möjlighet till snabba beslut gällande önskemål om förändringar/ombyggnationer som framförs av våra externa hyresgäster i Noliahallarna bör förbättras. Detta för att säkerställa fortsatta hyresintäkter och även med hänsyn till att vi är konkurrensutsatta då det idag finns olika aktörer som hyr ut lokaler i Piteå. För att möjliggöra detta behövs en årlig budgeterad investeringspott. Bakgrund 050701 köpte Piteå kommun Noliahall 1-4 av Nolia AB. (ca 9 526 m 2 NTA) Noliahallarnas hyresgäster består av ett flertal externa hyresgäster och en intern hyresgäst (Kultur o Fritid). Hall 1 uthyrs till Kultur o Fritid (friidrottshall), Nolia AB (kontor, konferensrum, restaurang), Skribenten, Tarkett, Mediawind och Studiefrämjandet hyr ett eller flera kontorsrum. Hall 2 hyrs ut till Kultur o Fritid (ishall), Hall 3 hyr Bryggans Ek. förening och i Hall 4 hyr Helikopter (reklambyrå) och Nolia AB (kallförråd). Hallarna 1, 2 och 4 samt markområdet upplåts till Nolia AB vartannat år i samband med Noliamässan (mässhyra). Därutöver arrangerar Nolia AB ca 1-2 små mässor per år i friidrottshallen. Utdrag ur beslut (KF 37 05-03-21 vid köpet; att med effektivare förvaltning än vad som är fallet idag åstadkomma en klart förbättrad kostnadseffektivitet med lägre kostnader som följd. Förvaltningsavtal har tecknats mellan kommun och PNF. Driftskostnadsbudget ansvarar fastighetskontoret för men någon speciell budget för önskade investeringar (ombyggnationer m m) finns ej att tillgå, vilket gör det svårt för förvaltare och hyresvärd att snabbt kunna agera utifrån de önskemål om förändringsbehov som våra hyresgäster framför. Syfte Se till att lokalerna i Noliahallarna upplevs attraktiva, skapa ett effektivt användande, möjliggöra utökade evenemangsmöjligheter och därmed ordna bästa möjliga förutsättningar för fullt uthyrda lokaler. Skapa ett mer levande hus som bjuder in till fler mässtillfällen, intressanta möten och utbyte av idéer mellan de olika aktörerna. Mål Att snabbt, efter önskemål och förhandlingar, kunna ta beslut om åtgärd. Att upplevas som en attraktiv hyresvärd Minimera risken för eventuella uppsägningar och tomställda lokaler. Öka hyresintäkterna (ex.vis fler mässtillfällen) Fullständig investeringskalkyl Investeringsutgift (se bilaga 3:61) Årlig investeringspott Ombyggnationsönskemål från PSG och Nolia AB (inkom mars-09) Totalt 1 000 000 kr 1 200 000 kr 2 200 000 kr Driftkostnadseffekter: För att skapa attraktiv uthyrning av kontorslokaler och möjliggöra att del av hall 1 ännu mer kan nyttjas som mässlokal ges möjlighet till fortsatta och ökade hyresintäkter. 75

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Verksamhetsmässiga effekter Barn och unga Utbildning, arbete och näringsliv Skapa möjlighet till bra lokaler för arbete, näringsliv och samarbete mellan de olika aktörerna. Demokrati och öppenhet Livsmiljö Personal Ge förutsättningar för engagerande och snabba beslut i mötet med hyresgästerna 76

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Bilaga 3:61 - Investeringsplaner: Noliahall 1 Ombyggnadsförslag 1. PSG (Piteå Summer Games), Nolia AB och KF (Kultur o Fritid) Nolia AB hyr idag bl.a. 4 st.konferensrum, 1 st.pressrum och 1 st.fikarum i entréplan Noliahall 1. (total yta 298,2 m2 NTA) Nolia har tidigare, i samråd med KF, accepterat att lämna ett av konferensrummen, eftersom KF har behov av att redan under sommaren-09 bygga ett omklädningsrum med dusch för sin friidrottsverksamhet. (KF har fått investeringspengar till detta projekt) PSG kontaktade mars-09 Nolia AB och PNF och framfört önskemål om de resterande konferensrummen, eftersom de är intresserade av att få flytta in i dessa lokaler. Nolia har meddelat; vi ser flera fördelar med en eventuell flytt av PSG till Noliahall 1 och förutom att vi har låg nyttjandegrad på lokalerna så ser vi också positivt på att det finns ytterligare en evenemangsarrangör i huset. PSG önskemål om lokaländring samt synpunkten "om vi ej får denna sammanhängande ytan är vi inte intresserad : - Ny entré öppnas, 6 st. kontor, förråd och allmänna ytor, - Ny färgsättning, nya golv, fungerande markiser, - Översyn av ventilation, flytt av belysning, inkoppling av data- och telefonjack - Flyttning dörrar och nya dörrar med glasrutor in till kontoret - Tillgång till Nolias fikarum och till nya sammanträdesrummet. Nolia har lämnat förslag på att utöka ytan på pressrummet och göra det till en större möteslokal samt att fikarummet blir ett fikarum för alla hyresgäster 2. Övriga framtida investeringar: Beräknad investeringskostnad 1,2 mkr Nolia AB hyr restaurangdelen i Noliahall 1 och de hyr ut den i andra hand till Bölebyns Fiskoch lanthandel. Restaurangen har framfört önskemål om att få bygga om soprum till kylrum. Beräknad investeringskostnad 60-80 000 kr Sätta upp någon form av avskärmningsväggar i friidrottshallen för att möjliggöra uthyrning för små mässor. Beräknad investeringskostnad? Eventuellt behov av nyinvestering i betal mv-stolpar för Noliahallens besökare (nuvarande system svårhanterligt och godtar endast bensinkort) Beräknad investeringskostnad?? 77

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Bilaga 3:7 Investeringar - Omställning lokaler till annan verksamhet Inledning Bakgrund Fd förvaltningsbyggnaden har under ett antal år varit tom, detsamma gäller övre planet på parkskolan i badhusparken. Syfte Att hitta och anpassa dessa lokaler för annat nyttjande, i första hand en kommunal verksamhet. Mål Att minska hyresförlusterna i kommunens fastigheter. Fullständig investeringskalkyl Investeringsutgift 1200 fd förvaltningsbyggnaden i Hortlax 1,0 mkr 1924 Övre planet på parkskolan i badhusparken 1,5 mkr Totalt 2,5 mkr Driftkostnadseffekter: Driftkostnad tom lokal förvaltningsbyggnad hortlax Driftkostnad tom lokal parkskolan Totalt 286 Tkr 180 Tkr 466 Tkr Verksamhetsmässiga effekter - Barn och unga - Utbildning, arbete och näringsliv - Demokrati och öppenhet - Livsmiljö - Personal 78

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Bilaga 3:8 Investeringar - Energitjänsteprojektet Inledning - Bakgrund Fastighets- & Servicekontoret har år 2008 ett fastighetsbestånd på 265 000 m² NTA(t). Av denna yta har kommunen mediakostnader för 246 000 m², och en energiförbrukning som uppgår till 53 GWh (varav 25GWh på el, 27 GWh på fjv samt 1GWh på olja/pellets) för denna yta. Detta tillsammans ger en genomsnittlig förbrukning på 215 kwh /m². Trenden för energiförbrukningen är ökande och utan åtgärder kommer kostnaderna att uppta allt större del av total budget. Vid sidan av detta finns myndighetskrav som genomförande av energideklarationer samt nationella mål om minskad klimatpåverkan när det gäller CO 2 utsläpp. Piteå Kommun är engagerad i Uthållig Kommun där målen utformas med utgångspunkt i åtagandet att sträva efter att uppnå en hållbar energianvändning inom ett energisystem som är tryggt, kostnadseffektivt och ger låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat. Dessutom strävar Kommunen (folkhälsoprogrammet) efter att ytterligare förbättra fastigheter avseende ventilation, buller, termiskt inomhusklimat och belysning i linje med socialstyrelsens råd. Kommunens fastighetsbestånd innehåller en alltmer ökande andel avancerad teknik i installationerna. För att hämta hem potentiella besparingar finns behov av att utveckla teknisk kompetens hos driftpersonal samt effektivisera rutiner inom skötsel och tillsyn. Med anledning av detta startar Piteå Kommun ett projekt med fokus på Energy Performance Contracting (EPC), försvenskat till Energitjänster. Syftet med satsningen är att frigöra dessa besparingspotentialer inom energiområdet och nyttja dem för att öka fastigheternas driftnetto samt investera i modernisering av eftersatta fastigheters energi- och klimatsystem samt kompetens- och verksamhetsutveckling. Kultur & Fritid har ett antal anläggningar som kommer att ingå i projektet Vallsberget, Nolia ishall, LF Arena samt Norrstrandsbadet. - Syfte Syftet med arbetet är att Piteå Kommun ska uppnå en hållbar energianvändning inom ett energisystem som är tryggt, kostnadseffektivt och ger positiva effekter på hälsa, inomhusmiljö, miljö och klimat. - Mål o Minskade driftkostnader med 20 % o En modernisering av fastighetsbeståndets installationer o Energideklarationer genomförda våren 2010 o Utveckla och stärka den egna organisationen avseende kompetenshöjning och utveckling inom drift. o Förankring inom egen organisation samt hos kunder om vikten av energibesparingar. Investeringsvolym - Investeringsutgift Upphandlingen sker i form av s.k. förhandlat förfarande En investering på 300 kr/m² bedöms som aktuellt för Piteå Kommun, grundat på jämförelse med liknande organisationer som redan har genomfört Energitjänsteprojekt. Investeringsvolymen blir 75 miljoner kronor baserat på de byggnader och den yta som ska 79

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret ingå i projektet. Investeringsfördelning blir 40 miljoner kr i 2010 års budget och 35 miljoner kr 2011. Driftkostnadseffekter: Medieförbrukningen minskas med 20 % från 2008 års nivå efter genomförda investeringar och optimeringar i de byggnader och anläggningar som ingår i projektet. Verksamhetsmässiga effekter - Barn och unga Kunskapen om att använda energi på ett miljövänligt sätt bör delges i tidiga skeden i skola och barnomsorg då framtiden påverkas i hög grad. Projektet blir ett verktyg att sätta fokus på frågan i undervisningen. - Utbildning, arbete och näringsliv Ett projekt med denna omfattning ger en god marknadsutveckling för företagen - Demokrati och öppenhet Ingen påverkan - Livsmiljö Projektet resulterar i förbättrad inomhusmiljö och minskad belastning på utomhusmiljön - Ekonomi Ekonomiska vinster sker men är beroende av investeringsvolymen och svår att bedöma före inventering genomförts. Erfarenheter från andra som genomfört energitjänsteprojekt visar på en besparing av driftsbudgeten med 20%. I vårat fall mellan 6 till 8 Mkr/år. - Personal Allmänt innebär projektet en ökad medvetenhet om energianvändning, för personal som är engagerad inom driften medför projektet en uppgradering av kompetensen. 80

Teknik- och servicenämnden Fastighets- och servicekontoret Bilaga 4 Taxor Förslag till reviderad taxa Analys till fullmäktige avseende taxor för Mark och Skog avseende flerbostadshus och Måltidsservice måltidsavgifter kommer att genomföras under våren. Förslag till eventuell förändring kommer att presenteras till fullmäktige i november för att börja gälla från 1/1-2010. 81

Teknik- och servicenämnden Teknik- och gatukontoret Teknik- och servicenämnden Teknik- och gatukontoret BUDGETFRAMSTÄLLNING Kommunens medborgare kommer nästan dagligen i kontakt med Teknik & Gatukontorets verksamheter. Infrastruktur såsom gator och vägar kräver ett mycket långsiktigt tänkande med förnyelseplaner på 25-50 års sikt. Gemensam planering med de kommunala bolagen PiteEnergi och PIREVA är mycket viktig då bolagens anläggningar är placerade i gatuutrymmena. Teknik & Gatukontorets verksamheter måste fungera 24 timmar per dygn året om. Merparten av förvaltningens personal och ett stort antal externa maskinentreprenörer är därför inblandade i beredskapstjänstgöring för att klara driftstörningar och reparation av VA-ledningar, pumpstationer, snöröjning m m. Det är av största vikt att bevara och underhålla de enorma värden som infrastrukturen som byggdes på 60- och 70-talet har. Samtidigt måste satsningar ske inom ny teknik och nya lösningar för att klara miljömässiga och samhälleliga krav. Framtida omfattning av kollektivtrafik samt parkeringsutformning i centrala stan är exempel på områden som kräver tydliga politiska beslut. Tillgänglighet för funktionshindrade är ett viktigt område med uttalade nationella mål som Teknik & Gatukontoret arbetar utifrån. För att uppnå målen krävs ytterligare investeringar de kommande åren. Medborgarnas och näringslivets intresse av inflytande ökar kring servicenivå, trafiksäkerhet, trygghet och tillgänglighet m m. Andelen kommunövergripande uppdrag och stora samhällsprojekt, exempelvis utredningen av Norrbotniabanan, har ökat i omfattning över tid. Det medför sammantaget ökade krav på de små personella resurser som finns på Teknik & Gatukontoret. Förvaltningen har en hårt ansträngd arbetssituation, framför allt inom den administrativa delen. Nuvarande bemanning bedöms vara på miniminivå för att klara upprätthålla verksamheterna och denna situation bedöms inte vara långsiktigt hållbar. Teknik & Gatukontorets personal har under de gångna åren haft högst sjukfrånvaro av samtliga förvaltningar men samtidigt har förvaltningen legat i topp avseende frisknärvaro. En relativt stor andel (25 %) av den personal som idag arbetar inom Teknik & Gatukontoret är födda på 1940-talet och går inom fem år i pension. Förvaltningen ser ett fortsatt behov av omställningsmedel för att klara generationsväxlingen. Det är en nyckelfråga för förvaltningen att framöver klara omställningen att skapa tillräckliga resurser, en rimlig arbetssituation och en väl fungerande generationsväxling så att yngre människor med god utbildning attraheras av att arbeta inom den tekniska sektorn. Kommunövergripande strategiska områden styr verksamheten Barn och unga vår framtid; Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd; Demokrati och öppenhet; Livsmiljö är kommunövergripande strategiska områden som styr hur förvaltningen ska bedriva sin verksamhet. Förslag till mål och nyckeltal/ verksamhetsmått för Teknik & Gatukontorets verksamhetsområden redovisas gemensamt för Teknik- och servicenämnden i separat dokument, se bilaga 1. Kommunövergripande uppdrag Teknik & Gatukontoret har de senaste sex åren genomfört betydande kostnadsneddragningar och de formella sparbetingen uppgår totalt till 8 196 tkr. Det har skett genom personalneddragningar, effektiviseringar, förbättrade upphandlingar i samarbete med inköpsavdelningen, uppskjutet underhåll samt minskningar av omfattning och kvalitet på förvaltningens tjänster. Den rådande lågkonjunkturen och finanskrisen påverkar kommunen i stor utsträckning de kommande åren. Det kommer att krävas stort engagemang och kraftfulla 82

Teknik- och servicenämnden Teknik- och gatukontoret insatser inom Teknik & Gatukontoret för att säkerställa att ekonomi och verksamhet klaras inom givna ramar. Förvaltningen har ett uppdrag att inför år 2010 visa på möjliga effektiviseringar/ rationaliseringar av verksamheten motsvarande 1 % respektive 2 % samt beskriva konsekvenserna av föreslagna åtgärder. Det är av yttersta vikt att beakta inom vilka delar av förvaltningen som besparingar är möjliga utan att verksamheten försämras så mycket att säkerheten och tryggheten för kommuninnevånarna påverkas eller att näringslivet upplever infrastrukturen och servicen i kommunen som undermålig. Lagstadgade krav och förordningar sätter en miniminivå på verksamheten och på förvaltningens budgetram. Förslag på effektiviseringar/rationaliseringar, ramneddragningar samt konsekvensbeskrivning redovisas i bilaga 2 a och b. Köpta tjänster och material utgör en mycket stor del av förvaltningens kostnadsmassa. Ombyggnad av gator och vägar samt snöröjning och halkbekämpning av dessa sker delvis i egen regi men i huvudsak via inhyrda entreprenörer. Olika yttre faktorer påverkar prisutvecklingen för maskiner, grus, sand, beläggningsmaterial, drivmedel m m och kommunens ramavtal innefattar indexreglering av priserna över tid. Inför budgetåret 2010 är prognosen för ej påverkbara avtalsknutna kostnadsökningar 1,2 mnkr. Om förvaltningen inte kompenseras för denna kostnadsökning kommer det att medföra ytterligare sparbeting motsvarande 2,6 %. En sammanställning av Teknik & Gatukontorets ramavtal samt prognos av prisökningarna för kommande år redovisas bilaga 2c3. Piteå kommun köper funktionen belyst väg av PiteEnergi som äger anläggningarna inom gatubelysning. Befintligt avtal mellan PiteEnergi och Piteå kommun innebär att PiteEnergi investerar i belysningsnätet upp till en fastställd nivå och kommunen betalar PiteEnergi för de kapitalkostnader som dessa investeringar genererar. Nya EU-direktiv är beslutade och de innebär att samtliga kvicksilverlampor ska vara helt avvecklade till år 2015. Behovet av årliga investeringar inom offentlig belysning kommer att öka kraftigt då ca 9 000 av totalt drygt 12 000 lampor i kommunen är kvicksilverlampor. Detta medför i sin tur kraftigt ökade kostnader för Teknik & Gatukontorets del de kommande åren. Hur en sådan investering slutgiltigt kan lösas inom kommunkoncernen är ännu oklart. Teknik & Gatukontoret lyfter fram det årliga investeringsbehovet i investeringsbilagan, bilaga 3 och utredningen i bilaga 2c1. Taxeöversyn Teknik & Gatukontoret har ansvar för taxor inom trafik och parkering. Taxeöversyn är genomförd och inför 2010 föreslås taxejusteringar inom parkeringsavgifter och felparkeringsavgifter, se bilaga 4 a och b. Investeringar/reinvesteringar Stora delar av kommunens infrastruktur i form av gator och vägar byggdes under 60- och 70- talet och börjar närma sig slutet av den tekniska livslängden. Reinvesteringsbudgeten har under de senaste fyra åren legat på en acceptabel nivå. För att klara av att upprätthålla en långsiktigt hållbar infrastruktur är det av yttersta vikt att nuvarande reinvesteringsnivå bibehålls och helst ökas med ytterligare 20-25 %. Investeringsäskanden för planperioden redovisas i bilaga 3 Hastighetsplan Stadsbyggnadskvaliteter såsom karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljö- och hälsopåverkan är viktiga för stadens attraktion. En nationell metodik är framtagen för hur kommuner kan arbeta med hastighetsplan och översyn av hastighetsgränser. Syftet är att ge ett underlag som beskriver hur hastighetsgränser kan bidra till att skapa en attraktiv stad. Teknik 83

Teknik- och servicenämnden Teknik- och gatukontoret & Gatukontoret föreslår i bilaga 2c2 att få uppdraget att genomföra en hastighetsplan enligt den nationella metodiken Rätt fart i staden. 84

Teknik- och servicenämnden Teknik- och gatukontoret Bilaga 2a och 2b Kommunövergripande uppdrag - Effektiviseringar/rationaliseringar Förvaltningarna har ett uppdrag att inför år 2010 visa på möjliga effektiviseringar/ rationaliseringar av verksamheten motsvarande 1 % respektive 2 % samt beskriva konsekvenserna av föreslagna åtgärder. Det är av yttersta vikt att beakta inom vilka delar av Teknik & Gatukontoret som besparingar är möjliga utan att verksamheten försämras så mycket att säkerheten och tryggheten för kommuninnevånarna påverkas eller att näringslivet upplever infrastrukturen och servicen i kommunen som undermålig. Lagstadgade krav och förordningar sätter en miniminivå på verksamheten och på förvaltningens budgetram. En minskad ram på 1 % motsvarar 570 tkr och 2 % motsvarar 1 140 tkr. Ramminskning påverkar Teknik & Gatukontorets verksamheter olika beroende på vilka åtgärder som sedan beslutas. Förvaltningen har valt att redovisa förslag på åtgärder samt konsekvenser per verksamhetsområde. Teknisk administration kostnadsbudget 8,7 mnkr Åtgärder: Sedan ett år tillbaka har Teknik & Gatukontoret ett uppdrag att sköta drift och underhåll av VA-ledningsnätet åt PIREVA. Det tar tid att hitta formerna för hur uppdraget ska fungera på ett optimalt sätt. Förvaltningen har ambitionen att klara en neddragning motsvarande 1 % (570 tkr) genom en ökad affärsmässighet. Teknisk administrations kostnader består till största delen av personalkostnader. Effektiviseringar/rationaliseringar motsvarande 2 % (1 140 tkr) inom teknisk administration bedöms som mycket svårt att klara utan då återstår endast personalneddragningar. Konsekvenser: En ökad affärsmässighet medför en anpassning till förvaltningens roll som utförare av annans verksamhet. En personalminskning inom teknisk administration får stora konsekvenser på arbetsbelastningen för kvarvarande personal som redan idag har en mycket ansträngd arbetssituation. Över tid ses ökade krav på de små personella resurser som finns på Teknik & Gatukontoret. Förvaltningen har en hårt ansträngd arbetssituation, framför allt inom den administrativa delen. Nuvarande bemanning bedöms vara på miniminivå för att klara upprätthålla verksamheterna och denna situation bedöms inte vara långsiktigt hållbar. Teknik & Gatukontorets personal har under de gångna åren haft högst sjukfrånvaro av samtliga förvaltningar men samtidigt har förvaltningen legat i topp avseende frisknärvaro. En relativt stor andel (25 %) av den personal som idag arbetar inom Teknik & Gatukontoret är födda på 1940-talet och går inom fem år i pension. Förvaltningen ser ett fortsatt behov av omställningsmedel för att klara generationsväxlingen. Riktlinjerna i verksamhetsplanen för 2010 2012 medger inga äskanden inom driftbudgetramen. Att säkerställa en väl fungerande verksamhet där medarbetarna långsiktigt vill verka är en nyckelfråga för förvaltningen. Framledes måste förvaltningen klara omställningen att skapa tillräckliga resurser, en rimlig arbetssituation och en väl fungerande generationsväxling där yngre människor med god utbildning attraheras av att arbeta inom den tekniska sektorn. 85

Teknik- och servicenämnden Teknik- och gatukontoret Tätortstrafik kostnadsbudget 14,3 mnkr Åtgärder: En fungerande kollektivtrafik är en pusselbit i strävan mot ett uthålligt samhälle. Under förra året ökade antalet resor inom kollektivtrafiken med 9,8 % (30 573 av totalt 342 218 resor). Tätortstrafiken är upphandlad i ramavtal där verksamheten planeras utifrån given budgetram. Effektivisering/rationalisering inom avtalet bedöms för närvarande inte som möjligt. En ramminskning med 1 % (570 tkr) respektive 2 % (1 140 tkr) måste inom detta verksamhetsområde i sådana fall ske via besparingar. En kostnadsminskning på 1 % motsvarar en neddragning med ungefär 32 000 km per år. Det i sin tur motsvarar en indragning av Citylinjen, indragning av all lördagstrafik samt indragning av sommartrafiken till Havsbadet. För att nå en kostnadsminskning med 2 % krävs neddragningar av den viktiga vardagstrafiken. Linje 3/33 (centrum Djupviken) är den linje som har lägst beläggning och minst antal skolskjutselever och en hel nedläggning av denna linje motsvarar den besparing som krävs. Ett annat alternativ är att göra kraftiga neddragningar av turer på samtliga linjer. Konsekvenser: En kostnadsbesparing på 1 % medför med de förslag som nämnts ovan att kollektivtrafiken begränsas till att kunna nyttjas till största delen endast vid arbets- och skolpendling. En kostnadsbesparing på 2 % medför med de förslag som nämnts ovan att ett helt område blir utan kollektivtrafik alternativt att turtätheten på samtliga linjer försämras kraftigt. Ägarbidrag länstrafik kostnadsbudget 7,5 mnkr Åtgärder: Piteå kommuns betalar årligen ett ägarbidrag till Länstrafiken. Kommunens styrning av Länstrafikens verksamhet inom kommunen sker via politiskt styrelsearbete. Ägarbidraget är en konsekvens av detta arbete och inom denna ram kan inga ramminskningar föreslås från förvaltningen. Konsekvenser: Ett förslag från förvaltningen om ramminskning kan inte beaktas då förvaltningen inte besitter påverkansmöjligheter i frågan. Gator barmarksunderhåll kostnadsbudget 12,5 mnkr (minus omdisponering till offentlig belysning 2,1 mnkr); reell kostnadsbudget 10,4 mnkr Åtgärder: I Verksamhetsplan 2009 2011 beviljades medel för standardhöjande barmarksunderhåll inom gator och vägar motsvarande 1,4 mnkr. Underskottet inom offentlig belysning på 2,1 mnkr täcks till stora delar upp av neddragningar inom barmarksunderhållet. En ramneddragning medför att standardförbättrande åtgärder inte kommer att kunna utföras i den utsträckning som tillskottet annars hade medfört. Barmarksunderhållet består av många olika åtgärder som till stora delar är nödvändiga ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Uppriktning av trafikmärken, fungerande dagvattenbrunnar, förbättrad väglinjemålning är exempel på sådana åtgärder. Rationaliseringar pågår ständigt men är av mindre omfattning och de försvinner ofta i kraftigt ökade avtalskostnader. Att minska ramen via effektivisering/rationalisering inom barmarksunderhållet åstadkommes svårligen. Enda sättet att minska ramen för närvarande 86

Teknik- och servicenämnden Teknik- och gatukontoret inom barmarksunderhåll är att skjuta upp beläggningsunderhållet. Konsekvenser: Neddrag av beläggningsunderhållet motsvarande 1 % (570 tkr) respektive 2 % (1 140 tkr) av kostnadsbudgeten medför försämrad gatustandard på grund av ökad spårbildning, potthål och därmed en ökad trafiksäkerhetsrisk. Gator vinterväghållning kostnadsbudget 11,4 mnkr Åtgärder: I Verksamhetsplan 2009 2011 beviljades medel för standardhöjande vinterväghållning. Vid 1 % (570 tkr) ramneddragning medför det att standardförbättrande åtgärder inte kommer att kunna utföras i den utsträckning som tillskottet annars hade medfört. Effektivisering och förändring av bedömningssätt inför utkallning av snösvängen pågår ständigt. De senaste årens varierande väder har medfört helt nya förutsättningar för vinterväghållningen och tidigare års arbetssätt kraftigt förändrats. En ramneddragning på 2 % (1 140 tkr) klaras inte via effektivisering/rationalisering utan innebär att nuvarande startkriterier måste ses över och beslutas så att tidpunkten när åtgärder kan sättas in fördröjs ytterligare. Konsekvenser: Neddrag av vintervägunderhållet motsvarande 1 % av förvaltningens kostnadsbudget medför en återgång till tidigare års budgetnivåer. Neddragning motsvarande 2 % av kostnadsbudgeten medför försämrad gatustandard vintertid med ökade snödjup före plogning initieras, ökad spårbildning, ökad trafiksäkerhetsrisk. Kommunen har ett tydligt ansvar för halkbekämpning och en neddragning bedöms inte vara möjligt att genomföra. Halkolyckor till följd av underlåtenhet att halkbekämpa medför stora kostnader i form av skadestånds- och ersättningskrav från drabbade medborgare. Parkering kostnadsbudget 1,6 mnkr Åtgärder: Piteå kommun har sedan ett antal år tillbaka tre timmars fri parkering med parkeringsskiva. En övergång från parkeringsskiva till parkeringsavgifter på samtliga allmänna parkeringar inom centrala stan kan generera ett intäktsnetto. En sådan övergång kräver en mycket noggrann analys innan genomförande och bedöms tidigast vara möjlig att genomföra till år 2011. Föreslagen taxehöjning bidrar till en beräknad effektivisering/rationalisering motsvarande 200 tkr. Konsekvenser: Införande av parkeringsavgifter medför bl a behov av investeringar i parkeringsautomater samt utökad bemanning för övervakning och administration. Nya arbetssätt, nyanställning av personal, beviljande av investeringsmedel m m Bidrag enskilda vägar kostnadsbudget 1,1 mnkr Åtgärder: Bidraget till enskilda vägar kan inte effektiviseras/rationaliseras då det styrs av regelverk som fastställts av kommunfullmäktige. En ramneddragning inom denna verksamhet kräver ett 87

Teknik- och servicenämnden Teknik- och gatukontoret beslut om besparing. Tidigare år har kraftiga besparingar gjorts inom denna verksamhet och om ytterligare besparingar beslutas så föranleder 1 % (570 tkr) ramneddragning en halvering av nuvarande bidragsnivå. En ramneddragning motsvarande 2 % (1 140 tkr) medför att bidraget upphör helt. Konsekvenser: Beslut om ramneddragning medför en försämrad service till medborgare inom landsbygden. Offentlig belysning kostnadsbudget 6,2 mnkr Åtgärder: Piteå kommun köper funktionen belyst väg av PiteEnergi. Offentlig belysning har de senaste åren gått med betydande underskott och för år 2009 beräknas underskottet uppgå till 2,1 mnkr. Tidigare år har underskottet klarats inom förvaltningens ram då ytterligare budgetmedel ej beviljats. Neddragningar har skett inom förvaltningens övriga verksamheter, framför allt inom barmarksunderhållet. Ett nytt EU-direktiv, Ekodesign har beslutats och det innebär bland annat att samtliga kvicksilverlampor ska avvecklas till år 2015. Inom kommunen är ca 9 000, av totalt drygt 12 000 lampor, kvicksilverlampor. För att klara utbyte av dessa lampor och armaturer till år 2015 så krävs stora investeringar hos PiteEnergi. Dessa investeringar medför kraftigt ökade kapitalkostnader för Teknik & Gatukontoret. Nuvarande anläggning hos PiteEnergi är åldersstigen med enfasledningar på de flesta områdena och armaturerna härstammar merparten från 1970-talet. Branschen som helhet är inte förberedd för det nya EU-direktivet och det finns få väl utvecklade produkter på marknaden. I Sverige ses några trender inom offentlig belysning; en spretig utveckling där några kommuner satser på dimring kombinerat med energisparande lampor. Andra väljer att enbart fokusera på energisparande lampor. Hela offentliga Sverige står inför att avveckla kvicksilverlampor och gamla ineffektiva högtrycksnatriumlampor, vilket är betydande investeringsbelopp. Nya metallhalogenlampor kommer men de är dyra än så länge. Metallhalogenlamporna möjliggör lägre effekt och längre avstånd mellan stolparna, vilket ger behov av färre belysningskällor. LEDlamporna har börjat sitt intåg på marknaden men ännu bedöms tekniken inte som färdigutvecklad och många brister finns ännu, innan denna teknik slår igenom fullt ut. Många kommuner har de senaste åren övertagit belysningsanläggningarna från energibolagen. Teknik & Gatukontoret bedömer att kortsiktiga effektiviseringar/rationaliseringar inte kan genomföras inom denna verksamhet. Att släcka belysningspunkter medför stora engångskostnader och bedöms inte vara ekonomiskt eller verksamhetsmässigt försvarbart. Kortsiktiga besparingar inom offentlig belysning är också svårt att genomföra. Det krävs ett långsiktigt arbete med investeringar i energieffektiva anläggningar som klarar de av samhället ställda energi- och miljökraven. Konsekvenser: Inom detta område är effektiviseringar/rationaliseringar eller ramneddragningar inte genomförbart. Resultatenheter kostnadsbudget 31,7 tkr Åtgärder: Förvaltningens resultatenheter består av transportenhet, verkstad, VA-förråd och uppdragsverksamhet. Dessa verksamheters kostnader täcks av motsvarande intäkter vilka till merparten kommer från förvaltningens egna verksamheter. 88

Teknik- och servicenämnden Teknik- och gatukontoret Här sker fortlöpande effektiviseringar/rationaliseringar i syfte att hålla nere kostnaderna inom förvaltningen. Prisnivån jämförs kontinuerligt med andra marknadsaktörer och verksamheterna har ett politiskt krav på att ligga 5 8 % under öppna marknaden. Konsekvenser: För resultatenheter av detta slag råder andra typer av styrmedel där beställaren ställer krav på effektiviseringar/rationaliseringar. Det är förvaltningens bedömning att avsteg från denna princip försvårar ekonomistyrningen av dessa typer av verksamhet varför inga ytterligare effektiviseringar/rationaliseringar föreslås. Teknik- och servicenämndens förslag till effektiviseringar/rationaliseringar Nämnden godkänner förvaltningens förslag enligt ovan och förordar vid 1 % neddragning förslaget om ökad affärsmässighet motsvarande 570 tkr och vid 2 % neddragning också minskning av beläggningsunderhållet motsvarande 570 tkr totalt 1 140 tkr. Nämnden vill också framhålla vikten av att parkeringsutredningen genomförs snarast. 89

Teknik- och servicenämnden Teknik- och gatukontoret Bilaga 2c Omfördelningar inom ram: Utebliven priskompensation Teknik & Gatukontorets verksamheter bedrivs till större delen av upphandlade externa parter och den egna personalens andel av den totala kostnadsmassan motsvarar endast 16 %. Kompensation för löneökningar är därför en relativt liten del av förvaltningens kostnadsökningar. Förvaltningen samarbetar med kommunens inköpsavdelning vid upphandling av varor, tjänster och entreprenader. Avtalstroheten är mycket god. En utebliven kompensation för ökade kostnader för el, bränsle, material, maskinentreprenader m m ger en mycket negativ påverkan på förvaltningens fortsatta ekonomi och verksamheter och innebär ett reellt sparbeting motsvarande 1,2 mnkr, se bilaga 2c3. Som tidigare år begärs kompensation för ökning av ägarbidrag till Länstrafiken med 1 105 tkr och tillkommande kapitalkostnader med 85 tkr för år 2010 (253 tkr för år 2011, 418 tkr för år 2012) på grund av nyinvestering i gatubelysning. Teknik- & Gatukontoret har ingen påverkansmöjlighet på de ökade kostnaderna och har tidigare kompenserats för dessa ökade kostnader. Konsekvenser: Svårighet att upprätthålla verksamheterna och klara förvaltningens uppdrag. Kraftiga omprioriteringar av budget kommer att krävas. Offentlig belysning Piteå kommun köper funktionen belyst väg av PiteEnergi. Lagen om ekodesign av energianvändande produkter började gälla den 1 maj 2008. Direktivet om ekodesign berör ett stort antal produktkategorier, som måste uppfylla hårdare energi- och miljökrav. Kommittén för ekodesign har fattat beslut om en ny förordning med produktkrav för gatubelysning (Lot 9). Den kommer att på sikt fasa ut vissa typer av armaturer och lampor vilket i hög grad kommer att påverka funktionen gatubelysning de kommande åren. I bifogad rapport beskrivs nuläget och ett antal förslag på åtgärder och tidplan, se bilaga 2c1. Hastighetsplan Syftet med en hastighetsplan är bl a att ge ett långsiktigt underlag som beskriver hur hastighetsgränser kan bidra till att skapa en attraktiv stad. Stadens karaktär skapas av många olika faktorer där utformningen av och utseendet hos stadens golv och väggar, dvs gaturummet och fastigheterna, är viktiga beståndsdelar. Stadsbyggnadskvaliteter såsom karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljö- och hälsopåverkan är viktiga för stadens attraktion. Riksdagen beslutade i maj 2007 att införa nya hastighetsgränser. Sveriges kommuner och Landsting har tillsammans med Vägverket tagit fram en handbok och en arbetsmetodik som underlag för väl avvägda hastighetsgränser och för att skapa enhetlighet mellan olika kommuner och mellan kommunala och statliga vägnät. Teknik & Gatukontoret föreslår att ett politiskt beslut fattas om att Piteå kommun ska genomföra en hastighetsplan enligt den nationella arbetsmetodiken som Sveriges kommuner och landsting samt Vägverket tagit fram. Förvaltningen har för avsikt att inordna hastighetsplanarbetet i den ordinarie verksamheten och den initiala inventeringen är den största arbetsinsatsen. Uppdragsbeskrivning redovisas i bilaga 2c2. 90

Teknik- och servicenämnden Teknik- och gatukontoret Sammanfattning Teknik & Gatukontorets reella ramneddragning år 2010 påverkas av ett flertal faktorer, där det kommunövergripande uppdraget att se över möjliga effektiviseringar och rationaliseringar motsvarande 1 respektive 2 % endast är en del. Utebliven kompensation för prisökningar inom ramavtal, utebliven kompensation för kostnadsökning ägarbidrag Länstrafiken samt befintligt underskott inom offentlig belysning innebär att den sammantagna besparingseffekten för förvaltningen. Vid 1 % ramneddragning 5 mnkr och vid 2 % ramneddragning 5,5 mnkr. Effektiviseringar/rationaliseringar/ramneddragningar 1 % motsvarar 570 Utebliven priskompensation 1 170 Utebliven kompensation kostnadsökning ägarbidrag Länstrafiken 1 105 Tillkommande kapitalkostnader PiteEnergi 85 Underskott offentlig belysning 2 100 Total ramneddragning (tkr) 5 030 Alternativt: Effektiviseringar/rationaliseringar/ramneddragningar 2 % motsvarar 1 140 Utebliven priskompensation 1 170 Utebliven kompensation kostnadsökning ägarbidrag Länstrafiken 1 105 Tillkommande kapitalkostnader PiteEnergi 85 Underskott offentlig belysning 2 100 Total ramneddragning (tkr) 5 600 91

92 Bilaga2c1

93 Bilaga2c1

94 Bilaga2c1

95 Bilaga2c1

96 Bilaga2c1

97 Bilaga2c1

98 Bilaga2c1

99 Bilaga2c1

100 Bilaga2c1

101 Bilaga2c1

102 Bilaga2c1

103 Bilaga2c1

104 Bilaga2c1

105 Bilaga2c1

106 Bilaga2c1

107 Bilaga2c1

108 Bilaga2c1

109 Bilaga2c1

110 Bilaga2c1

Teknik- och servicenämnden Teknik- och gatukontoret Bilaga 2c 2 Hastighetsplan BAKGRUND Riksdagen beslutade i maj 2007 att införa nya hastighetsgränser. Det innebär att Vägverket, länsstyrelserna och kommunerna har rätt att införa hastighetsgränser i intervaller om 10 km/timme från 30 km/timme till 120 km/timme. Sveriges kommuner och Landsting har tillsammans med Vägverket tagit fram en handbok och en arbetsmetodik som underlag för väl avvägda hastighetsgränser. Syftet är att skapa en god överensstämmelse i hastighetsreglering mellan olika kommuner och mellan kommunala och statliga vägnät. Vägverket har under 2008 genomfört första etappen med omskyltning av europavägar och vissa riksvägar. Vägverket vill samordna fortsatta översyner tillsammans med bl a kommunala väghållare och erbjuder därför ett finansiellt stöd till kommuner som under 2009 eller 2010 tar fram en hastighetsplan enligt handboken Rätt fart i staden. För Piteå kommuns del kan ett bidrag på halva utredningskostnaden sökas, dock maximalt 150 tkr. Bidragen utbetalas under 2009 och 2010 när hastighetsplanen är färdig. SYFTE OCH MÅL Syftet med en hastighetsplan och en översyn av hastighetsgränserna är bl a att ge ett underlag som beskriver hur hastighetsgränser kan bidra till att skapa en attraktiv stad. Stadens karaktär skapas av många olika faktorer där utformningen av och utseendet hos stadens golv och väggar, dvs gaturummet och fastigheterna, är viktiga beståndsdelar. Stadsbyggnadskvaliteter såsom karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljö- och hälsopåverkan är viktiga för stadens attraktion. Målet med en hastighetsplan är att skapa en grund för ett långsiktigt arbete som underlättar kommunens arbete med att anpassa hastighetsgränserna till de transportpolitiska målen, anpassa hastighetsgränserna till kommunens vision och mål, förtydliga motivet till val av hastighetsgränser, synliggöra behov av olika åtgärder samt förbättra förutsättningarna för trafikanternas acceptans och efterlevnad. För att skapa en acceptans och efterlevnad av förändrade hastighetsgränser krävs ofta samtidiga förändringar i gaturummets utseende som förstärker det budskap som eftersträvas. AVGRÄNSNINGAR Piteå kommun är en relativt stor kommun till ytan och en hastighetsplan innebär ett omfattande utredningsarbete där varje gata/väg initialt ska inventeras och klassificeras. Hastighetsplanarbetet kommer att etappindelas och inleds med en översyn av den centrala stadskärnan. Hastighetsplanen kommer att inordnas i ordinarie arbete och den initiala inventeringen är den största arbetsinsatsen. METODIK Teknik & Gatukontoret avser arbeta enligt metodiken i handboken Rätt fart i staden. Hastighetsplanen är ett långsiktigt styrdokument UPPDRAGSORGANISATION Beställare: Styrgrupp: Kommunfullmäktige Teknik & servicenämnden 111

Teknik- och servicenämnden Teknik- och gatukontoret Uppdragsledare: Arbetsgrupp: Referensgrupp: Teknik & Gatuchef Åsa Öberg Teknik & Gatukontoret Trafik- och projektenheten Eva Vikström, Annika Stenvall, Kjell Norberg, Underhållsenheten Anders Jönsson samt eventuellt konsultstöd Representanter från Miljö & Byggkontoret Externa samråd och informationsmöten med berörda parter; polisen, Vägverket Region Norr, näringslivsrepresentater, Tillväxtenheten, Räddningstjänsten, Barn- och Utbildningsförvaltningen, grannkommuner, kollektivtrafik, taxi, ambulans, representanter för funktionshindrade och äldre medborgare m fl TIDPLAN Arbetet med hastighetsplanen kan påbörjas med inventering under hösten 2009 och beräknas vara avslutat innan utgången av år 2010. HUVUDAKTIVITETER Nulägesbeskrivning och analys Fortlöpande förankring och samråd under utredningens gång Optimering och anpassningar utifrån stadsbyggnadskvaliteterna; karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet, miljö och hälsa enligt metodiken i Rätt fart i staden Slutrapport planeras till våren 2011. FÖRSLAG TILL BESLUT Att uppdra åt Teknik & Gatukontoret att genomföra en hastighetsplan enligt den nationella arbetsmetodiken som Sveriges kommuner och landsting samt Vägverket tagit fram i handboken Rätt fart i staden. 112

VEP 2010-2012 Bilaga 2c3 Teknik & Gatukontoret Ramavtal - underlag inför verksamhetsplanen 2010-2012 Avtalsområde Avtalstid Leverantör Ramavtalets omfattning inom driften år 2010 (tkr) Index Prisutveckling snitt år 2006-2008 Prognostiserad kostnadsutveckling år 2010 (tkr) Kommentarer Energi PiteEnergi 5 200 0% 0 Prognos 2010 68,9 öre per kwh, Enligt prognos från Fastighetskontoret 2009-04-20 beräknas energipriset oförändrade år 2010. Enligt FSK sjunker elpriset 2010 med motsvarande kostnadsökning 2009. Externa lokaler 2003-01-01-- årlig förlängning med 9 mån uppsägningstid Piteå Näringsfastigheter AB 1 700 % per år 34 Prognos 2010 ökning 3,0%. *Bidrag enskilda vägar *Maskiner, fordon, tillbehör och personresurser *Snöbortforsling, sandning med lastbil *Vinterväghållning maskin & transport 2005-12-01--2009-09-30, 12 månaders förlängning 2005-12-01 -- 2009-09- 30, 12 månaders förlängning AB Transport and Logistics ATL BDX Företagen AB 2005-10-01 -- 2009-09-30 Maskintjänst i Piteå AB, ATL, BDX Företagen AB, Mats Petterssons Lastmaskiner, SG Lastmaskin, Bil & Maskin i Storsund, Hellströms, Nordisk Maskintjänst AB ingår i s:a Maskiner, fordon, tillbehör ingår i s:a Maskiner, fordon, tillbehör 850 T92 SÅ2, SCB anläggning smaskinind ex 11 500 T92 SÅ2, SCB anläggning smaskinind ex T92 SÅ2, SCB anläggning smaskinind ex T92 SÅ2, SCB anläggning smaskinind ex +2,8% per år 26 Vägverkets index uppräknas årligen, kommunens bidrag är kopplat till index enl KF beslut. Prognos 2010 ökning 3% +2,8% per år 345 Prognos 2010 ökning 3,0%. +2,8% per år ingår i s:a Prognos 2010 ökning 3,0%. Maskiner, fordon, tillbehör +2,8% per år ingår i s:a Prognos 2010 ökning 3,0%. Maskiner, fordon, tillbehör 113

VEP 2010-2012 Bilaga 2c3 Teknik & Gatukontoret Ramavtal - underlag inför verksamhetsplanen 2010-2012 Avtalsområde Avtalstid Leverantör Ramavtalets omfattning inom driften år 2010 (tkr) Index Prisutveckling snitt år 2006-2008 Prognostiserad kostnadsutveckling år 2010 (tkr) Kommentarer Sand- och grusprodukter 2008-09-01 tom 2010-08- 31 12 månaders förlängning GMI AB 900 40% SCB:s transportin dex T92 SÅ2, 60% index E84 litt. 1012 + 2,9% per år 27 Prognos 2010 ökning 3,0%. *Drivmedel och olja på bulk 2008-06-01 tom2011-05- 31 *Drivmedel, Stationstankning 2007-01-01 -- 2009-12-31 Preem Petroleum AB, OK Q8 ingår i s:a AB, Norsk Hydro Olje AB, Statiol drivmedel och Detaljhandel AB, AB Svenska olja på bulk Shell *Beläggningsarbeten 2008-05-01--2011-04-30 NCC Roads AB 5 100 E 84, basmånad juni-04 *Tätortstrafik 2007-01-01--2012-12-31 Centrala Buss i Norrbotten AB 13 400 AKI, NPI Drivmedel index Skoogs Bränsle AB 900 +9% per år 27 Prognos 2010 ökning 3,0%. +9% per år ingår i s:a drivmedel och olja på bulk Prognos 2010 ökning 3,0%. +9% per år 153 Prognos 2010 ökning 3,0%. +2,6% per år 500 Prognos beräknad trendframskrivning av bef avtal Försäkringar fordon IF 250 30% minskning Försäkringar tjänsteresor Europeiska Oförändrat 2009. Försäkringar fastigheter, Captive-lösning 20 Oförändrat 2009. egendom Drift & underhåll off belysning 2005-01-01--2014-12-31, PiteEnergi årlig förlängning 3 100 elpris fast t o m 2007, drift o uhåll enl NPI, basmånad okt-04, +1,28% +1,5% 47 Offentlig belysning har sedan tidigare år ett årligt underskott på 2100 tkr till följd av prisökningar utan priskompensation - har inneburit neddragningar inom annan verksamhet. 114

VEP 2010-2012 Bilaga 2c3 Teknik & Gatukontoret Ramavtal - underlag inför verksamhetsplanen 2010-2012 Avtalsområde Avtalstid Leverantör Ramavtalets omfattning inom driften år 2010 (tkr) Index Prisutveckling snitt år 2006-2008 Prognostiserad kostnadsutveckling år 2010 (tkr) Kommentarer Besiktning, drift & underhåll industrispår 2009-06-01 2011-05-31 med 12 månaders förlängning Strukton Rail Ab och Banverket produktion 400 Entreprena dindex E 84 litt. 3015med oktober månad 2004 som basmånad. +3% per år 12 Totalt (tkr) 45 320 prisökning inkl energi 1 170 2,58% prisökning exkl energi 1 170 2,58% Prisjustering i ramavtalen är kopplad till utvecklingen av fastställda indexserier under hela avtalsperioden och kan inte påverkas förrän ny upphandling görs. *Rådande oljeprisnivå påverkar avtalets prisutveckling i relativt stor omfattning. 115

VEP 2010-2012 Bilaga 3 INVESTERINGSBUDGET 2010-2012 (tkr) Teknik- och servicenämndens förslag Nämndens Budget Plan Plan förslag 2010 2011 2012 prio ordn TEKNIK- OCH GATUKONTORET Ospecificerad investeringsram överf från drift 50 50 50 Ombyggnad gator/vägar (reinvesteringar) exkl off belysning 1 10 000 10 000 10 000 Transportenheten investeringsram fordon 2 1 200 1 200 1 200 Uppdragsverksamhet investeringsram 3 500 500 500 Gång- och cykelvägar enligt plan exkl offentlig belysning 4 1 500 1 500 1 500 Offentlig belysning plan inför 2015 5 5 000 10 250 10 250 Sundsgatan etapp 4 6 5 900 0 0 Cirkulationsplats, Sundsgatan - Industrigatan 7 3 290 0 0 Sundsgatan tillägg till etapp 3, Kyrkbrogatan 8 1 100 0 0 Tillgänglighetsåtgärder gc-passager samt enkelt avhjälpta hinder enligt tillgänglighetsplan 9 2 200 2 200 2 200 Upprustning parkeringshus 10 250 250 250 Backens affärsområde etapp 1 (ny gata) 11 2 600 0 0 Storgatan etapp 6, 7 (Ombyggnad genomfarter Rådhustorget inkl gångfartsgata Kyrkbrogatan delen Rådhustorget-Prästgårdsgatan) 12 200 3 064 0 Sundsgatan tillägg till etapp 3 (kyrkbrovalv) 13 1 000 0 0 Sundsgatan tillägg till etapp 3 (gröna oaser) 14 1 600 0 0 Storgatan tillägg till etapp 3 (fontän) 15 500 0 0 Storgatan etapp 5, (gångfartsgata delen Lillbrogatan -Västergatan inkl korsning Lillbrogatan - Storgatan) 16 200 3 300 0 Parkeringsautomater 17 200 0 0 Stängning av korsning Timmerleden - Kolugnsvägen, vid Kappa 18 200 2 000 0 Exploatering Furunäset lågenergiområde, gata 19 1 500 0 0 Storgatan (delen Bergsviksvägen-Kolmilavägen) 0 2 575 0 Munksundsvägen, delen Rondellen-Tistelvägen 0 2 060 2 120 Backens affärsområde etapp 2 (Fläktgatan, del av Fabriksgatan) 0 200 2 756 Storgatan etapp 8 och 9 (Rådhustorget - Trädgårdsgatan) 0 0 5 638 Parkeringsplatser Löjan 0 0 42 400 Ombyggnad Prästgårdsgatan, delen Kyrkbrogatan - Uddmansgatan samt öppning av Aronsgatan 0 0 4 452 TOTALT 38 990 39 149 83 316 116

VEP 2010-2012 Bilaga 3a INVESTERINGSBUDGET 2010-2012 (tkr) Investeringarnas påverkan på de strategiska områdena Barn och unga - vår framtid En förutsättning för en god start i livet för barn och unga är att trygghet, trafiksäkerhet och tillgänglighet prioriteras. I investeringsprojekt som berör barn och unga tillvaratas deras engagemang, delaktighet och kreativitet. Utbildning, arbete och näringsliv För kommunens utveckling och tillväxt är infrastrukturella investeringar en förutsättning. Att skapa attraktiva, tillgängliga, och trafiksäkra miljöer är viktiga grundläggande drivkrafter i samhället. Under den kommande treårsperioden föreslås ett antal åtgärder som syftar till att utveckla Backens affärsområde i nära samarbete med näringslivet. Demokrati och öppenhet Arbetet bedrivs ofta i en öppen process där berörda intressen ges många tillfällen att påverka projekten och dess innehåll. Livsmiljö Utformningen av attraktiva miljöer påverkar uppfattningen av Piteå. Det påverkar också trafikanternas beteende. Med rätt utformade trafiklösningar skapas ett lugnare och trafiksäkrare Piteå där medborgare kan bo, verka och LEVA. Innehåller åtgärder som förbättrar förutsättningarna för oskyddade trafikanter och kollektivtrafik, vilket kan stimulera beteenden som leder mot bättre miljö och hälsa. Under den kommande treårsperioden föreslås en mångfald av insatser för att färdigställa ett attraktivt gaturum i centrala stan. Teknik- och Servicenämndens Budgetförslag Prio Budget Plan Plan Internränta under perioden 4,5 % ordn 2010 2011 2012 KOMMUNSTYRELSEN, TEKNIK- OCH GATUKONTORET, tota 38 990 39 149 83 316 Kapitalkostnader (avskr, int rta) 1 602 4 755 9 560 Driftkostnader pga investeringar 350 437 355 Intäkter pga investeringar -123-397 -690 Ospecificerad investeringsram överf från drift 50 50 50 Kapitalkostnad 6 18 30 117

VEP 2010-2012 Bilaga 3a Teknik- och Servicenämndens Budgetförslag Prio Budget Plan Plan Internränta under perioden 4,5 % ordn 2010 2011 2012 Reinvesteringsramar 11 700 11 700 11 700 Ombyggnad gator/vägar (reinvesteringar) exkl off belysning 1 10 000 10 000 10 000 Kapitalkostnad 401 1 149 1 884 Kommunens gatu- och vägnät uppgår till 388 km (varav GC-väg 79 km). En stor del av dessa byggdes under 60-och 70-talen och tidigare och behovet av förnyelse är stort. Under 2008 uppgick utbytestakten på gata/väg till 60 år. Ambitionen är att kunna minska utbytestakten under perioden 2010-2012. Transportenheten investeringsram fordon 2 1 200 1 200 1 200 Kapitalkostnad 87 289 513 Intäkt pga investering -87-289 -513 Transportenheten är ett komplement till och prispressare mot öppna marknaden. Investeringsramen för fordon och tillbehör bör hållas jämn över åren. För att säkerställa behovet av återanskaffning, arbetsmiljö- och miljökrav bör ramen ökas från 900 tkr till 1 200 tkr. Uppdragsverksamhet investeringsram 3 500 500 500 Kapitalkostnad 36 108 177 Intäkt pga investering -36-108 -177 Rätt utrustning är en förutsättning för att rationellt och kostnadseffektivt utföra beställda uppdrag. Uppdragsgivare är det kommunala bolag samt den egna och andra förvaltningar. Ambitionen är att vara en komplett serviceorganisation och en attraktiv samarbetspartner. Påbörjade projekt 10 100 0 0 Storgatan tillägg till etapp 3 (fontän) 15 500 Kapitalkostnad 19 37 36 Fontän Storgatan Sundsgatan tillägg till etapp 3, Kyrkbrogatan 8 1 100 Kyrkbrogatan (delen Sundsgatan - Prästgårdsgatan) Kyrkparkeringen ingick inte i den ursprungliga kalkylen för etapp 3 - byte genomfört där kyrkparkeringen ersatte delen Kyrkbrogatan (delen Sundsgatan - Prästgårdsgatan) Kapitalkostnad 42 82 80 Ökad driftkostnad 155 284 284 Sundsgatan tillägg till etapp 3 (gröna oaser) 14 1 600 Kapitalkostnad 60 119 117 Tillskapande av gröna oaser på Kyrkparkeringen Sundsgatan tillägg till etapp 3 (kyrkbrovalv) 13 1 000 Kapitalkostnad 38 74 73 Stenläggning kyrkbrovalv, korsningen Sundsgatan - Kyrkbrogatan Sundsgatan etapp 4 6 5 900 Kapitalkostnad 222 440 432 Dessa åtgärder kommer att till största delen färdigställa Sundsgatans ombyggnad i centrum. Avser delen Kyrkbrogatan - Trädgårdsgatan samt Kyrkbrogatan (delen Sundsgatan - Nygatan), ökade projekteringskostnader samt prisökningar för etapp 3 och 4 118

VEP 2010-2012 Bilaga 3a Teknik- och Servicenämndens Budgetförslag Prio Budget Plan Plan Internränta under perioden 4,5 % ordn 2010 2011 2012 Nationella mål, direktiv och lagkrav 8 700 13 950 13 950 Tillgänglighetsåtgärder gc-passager samt enkelt avhjälpta hinder enligt tillgänglighetsplan 9 2 200 2 200 2 200 Kapitalkostnad 83 247 409 Medlen syftar till att bygga bort brister enligt tillgänglighetsplanens åtgärdsprogram. I detta ingår även anpassningar av viktiga gångpassager och gångstråk för att förbättra tillgänglighet och säkerhet för funktionshindrade i hela kommunen. Åtgärderna utformas så att de harmonierar med den attraktiva gestaltning som används i centrum. Gång- och cykelvägar enligt plan exkl offentlig belysning 4 1 500 1 500 1 500 Kapitalkostnad 57 168 279 Ökad driftkostnad 0 8 16 Utbyggnad av gång- och cykelvägnätet enligt plan med 1 500 tkr årligen under planperioden. Det innebär en nivå om ca 1 km gångoch cykelväg per år. Offentlig belysning plan inför 2015 5 5 000 10 250 10 250 Kapitalkostnad 213 856 1 709 Energieffektiviseringsåtgärder av befintliga anläggningar så att de klarar de nya kraven från EU före 2015. Totalt har PiteEnergi 9 000 kvicksilverlampor och ev 3 000 natriumlampor som måste ersättas med annan armatur och lampa innan utgången av 2015. Total investeringsutgift beräknas till 48 000 tkr. Exploateringsområden 1 500 0 0 Exploatering Furunäset lågenergiområde, gata 19 1 500 0 0 Kapitalkostnad 57 111 109 Ökad driftkostnad 10 10 10 Detaljplan för nytt bostadsområde med lågenergihus planeras, totalt nio villatomter och två mindre hyreshus Upprustning gaturum 3 940 11 249 54 860 Upprustning parkeringshus 10 250 250 250 Kapitalkostnad 10 28 46 Ommålning väggar och parkeringsplatser Utbyte belysning Beräknad investeringsutgift om genomförande över tre år. Om motsvarande åtgärder ska klaras inom drift beräknas åtgärderna vara klara om femton år. Storgatan etapp 6, 7 (Ombyggnad genomfarter Rådhustorget inkl gångfartsgata Kyrkbrogatan delen Rådhustorget-Prästgårdsgatan) 12 200 3 064 Kapitalkostnad 8 130 243 Fortsatt ombyggnad av Kyrkbrogatan till gångfartsgata med anslutning till utförd etapp 2008. Gångfartsgata innebär att gatan utformas för blandtrafik mellan gående och fordons-trafik, vilket innebär att fordon får endast framföras i låg hastighet (gångfart) och på de gåendes villkor. Åtgärden följer intentionen i trafikutredning för Piteå centrum. 119

VEP 2010-2012 Bilaga 3a Teknik- och Servicenämndens Budgetförslag Prio Budget Plan Plan Internränta under perioden 4,5 % ordn 2010 2011 2012 Storgatan etapp 5, (gångfartsgata delen Lillbrogatan - Västergatan inkl korsning Lillbrogatan - Storgatan) 16 200 3300 Kapitalkostnad 8 139 261 Ökad driftkostnad 160 160 160 Uppvärmning och gestaltning av gatan i likhet med tidigare etapper, gångfartsområde (trafikklassad marksten) inkl fasadbelysning från etapp 3 Om markvärme utesluts blir investeringsutgiften 2 300 tkr Storgatan etapp 8 och 9 (Rådhustorget - Trädgårdsgatan) 5 638 Kapitalkostnad 212 Ombyggnad av Storgatan, etapp 8 ej uppvärmd gågata delen Rådhustorget - Persgatan och etapp 9 gångfartsgata delen Persgatan - Trädgårdsgatan Storgatan (delen Bergsviksvägen-Kolmilavägen) 2 575 Kapitalkostnad 97 192 Ombyggnad av Storgatan delen Bergsviksvägen-Kolmilavägen. Investeringen är en miljöprioriterad åtgärd där Storgatan smalnas av och parkeringsplatser tillskapas och GC-väg anläggs Cirkulationsplats, Sundsgatan - Industrigatan 7 3290 0 Kapitalkostnad 124 246 241 Minskad driftkostnad -50-50 Med denna investering kan trafikljusen slopas och bättre in- och utfarter till backens affärscentrum tillskapas. En investering kommer i alla fall att behövas när trafikljusen ska bytas år 2009. Alt investeringsutgift 1,5 mnkr för att enbart byta ut trafikljus Munksundsvägen, delen Rondellen-Tistelvägen 2 060 2 120 Kapitalkostnad 77 234 Minskad driftkostnad 0 0-90 Vägen byggs om från 13 m väg till 7,5 m + gc-väg 3,0 m samt förses med ny toppbeläggning. Investeringen innefattar delen Rondellen till Tistelvägen, en sträcka på ca 2 250 m. Parkeringsplatser Löjan 42 400 Kapitalkostnad 1 596 F n utgår vi från att Aronsgatan förlängs ner till Sundsgatan. Fastigheten säljs för bostadshus på västra sidan Aronsgatan och på östra sidan bygger Piteå kommun ett parkeringshus med ca 270 parkeringsplatser. Kalkylen är svårbedömd så här tidigt i processen. Ombyggnad Prästgårdsgatan, delen Kyrkbrogatan - Uddmansgatan samt öppning av Aronsgatan 4 452 Kapitalkostnad 167 Prästgårdsgatan har tidigare byggts om vad avser VA och ytskikt. Här avses en fortsättning fram till Kyrkbrogatan som skulle kombineras med en tilltänkt rivning och nybyggnad av kv Löjan. Öppning av Aronsgatan fram till Sundsgatan. 120

VEP 2010-2012 Bilaga 3a Teknik- och Servicenämndens Budgetförslag Prio Budget Plan Plan Internränta under perioden 4,5 % ordn 2010 2011 2012 Utveckling för handel och näringsliv 3 000 2 200 2 756 Stängning av korsning Timmerleden - Kolugnsvägen, vid Kappa 18 200 2 000 Kapitalkostnad 8 90 164 Kappa har önskemål om en stängning av korsningen mellan Kolugnsvägen och Timmerleden i höjd med Industrigatan. Åtgärden kräver ett flertal ombyggnationer för att säkerställa andra näringslivstransporter i området. Ny busshållplats/- vändplats, ombyggnation av Kolugnsvägen vid OK samt anpassningar av korsningen Timmerleden - Kolugnsvägen både vad gäller vägbana samt järnväg. Vägverket är väghållare för Timmerleden och ytterst ansvarig för ett beslut om stängning av korsningen. Backens affärsområde etapp 1 (ny gata) 11 2 600 Kapitalkostnad 98 194 191 Ökad driftskostnad 25 25 25 I detaljplanearbetet för Backens affärsområde ligger förslag om upprustning av infrastrukturen. För att tillgodose näringslivets och handelns behov föreslås en ny dubbelriktad gata från nya infarten till Backens affärsområde till Willys tomt. En flytt av befintlig vattenledning krävs för att kunna genomföra projektet. Backens affärsområde etapp 2 (Fläktgatan, del av Fabriksgatan) 200 2 756 Kapitalkostnad 8 119 Fläktgatan inkl gc-vägar, Fabriksgatan inkl gångbana I detaljplanearbetet för Backens affärsområde ligger förslag om upprustning av infrastrukturen. För att tillgodose näringslivets och handelns behov föreslås en upprustning av gaturummet där Fläktgatan kompletteras med en gc-väg och Fabriksgatan (delen Fläktgatan - Sundsgatan) kompletteras med gångbana. Parkeringsautomater 17 200 0 Kapitalkostnad 25 48 46 Den pågående parkeringsutredningen analyserar en möjlig övergång från parkeringsskiva till parkeringsavgifter på samtliga allmänna parkeringar inom centrala stan. Projekteringspengar yrkas för att utreda förrutsättningar för ett genomförande bl a investering i fler parkeringsautomater, utökad bemanning för övervakning och administration. Grov kalkyl enligt Tyréns utredning "Mer plats för bilar?" 121

Transportenhetens fordon och tillbehör Reg nr Årsmod Fordonstyp/Märke Fordonstyp Ålder Rek teknisk Kostnad /år Byte 2010 Byte 2011 Byte 2012 Byte 2013 ålder FBM 708 1992 2010 VOLVO F12 6 x 2 Lastbil/Slambil 18 15 108 000 1 620 000 UEN 643 2003 VOLVO FH12 6X2 Lastbil/Slambil 7 15 122 667 LKL 126 2008 VOLOV FM 9 6 x 2 Lastbil/Slambil 2 15 86 667 SNX 371 2006 VOLVO FM 13 6x2 Spolbil 4 15 220 000 JMZ 083 1995 2012 VOLVO FL10 6 x 2 Slambi 15 15 153 333 2 300 000 SNE 790 2001 VÄGHYVEL CAT 140G Väghyvel 9 15 166 667 SMS 682 2001 Volvo L50 D Traktor 9 10 120 000 2009 WILLE 355 B Traktor 1 10 63 400 JTK 981 1998 VOLVO FL6 10 Liten Spolbil 12 15 73 333 MLZ 835 1987 VOLVO FL6 10 LitenSpolbil 23 15 0 SRT 136 2002 Opel Vivaro Servicebil 8 15 0 HFD 795 1998 VW transporter Servicebil 12 15 14 667 PWH 123 1993 VW LT 31 Servicebil 17 15 16 667 PBY 807 2006 Opel Movano DH Servicebil 4 15 17 667 WXL 747 2005 Opel Movano Servicebil 5 15 16 333 OSF 347 1989 VW LT -31 Servicebil 21 15 0 UGR 414 2003 MERCEDES SPRINTER 416 Servicebil 7 15 22 000 SWO 603 2002 Renualt Kangoo Servicebil 8 15 2 000 RRE 359 2000 VW LT35 DH Servicebil 10 15 19 333 EAY 018 1995 Ford Transit Servicebil 15 15 20 000 UHL 240 2003 MERCEDES SPRINTER 416 Servicebil 7 15 22 000 HGU 161 1999 VW LT 35 Servicebil 11 15 16 667 DBS 184 1999 Skoda Pick-Up Servicebil 11 15 2 667 OEY 695 1990 VW LT -31 Servicebil 20 15 0 OPJ 555 1990 VW LT -31 Servicebil 20 15 0 MDR 996 1987 VW SKÅP -31 Servicebil 23 15 0 AED 496 1991 VW transporter Servicebil 19 15 0 HBN 724 1999 Skoda Pick-Up Servicebil 11 15 2 667 RWZ 143 2001 Skoda Octavia Kombi Servicebil 9 15 0 SEY 053 2001 VW Transporter Servicebil 9 15 0 SAW 157 2001 Lynz Glx 5900 Skoter 9 15 2 000 HKX 524 2008 Ford Transit 350 Servicebil 2 15 16 000 GLM 430 2008 Ford Transit DH Servicebil 2 15 17 333 XPM 653 2006 Skoda Octavia Kombi Servicebil 4 15 6 667 BEO 082 1996 Renualt Laguna Servicebil 14 15 2 000 Fordonsbyten totalt 1 330 733 1 620 000 0 0 2 300 000 Bilaga 3b 122

Bilaga 3b Reg nr Årsmod Fordonstyp/Märke Fordonstyp Ålder Rek teknisk Kostnad /år Byte 2010 Byte 2011 Byte 2012 Byte 2013 ålder 1982 VATTENTANK Tillbehör 28 20 7 500 1986 SNÖSLUNGA SVEDALA LSV240/80 Tillbehör 24 15 0 2000 SNÖSLUNGA SVEDALA LSV265/81 Tillbehör 10 15 66 667 1986 SOPMASKIN VIKING Tillbehör 24 15 13 333 2002 DIAGONALPLOG-SIDOVINGE Tillbehör 8 20 10 000 1999 DIAGONALPLOG-SIDOVINGE Tillbehör 11 20 10 000 1999 DIAGONALPLOG-SIDOVINGE Tillbehör 11 20 10 000 2000 DIAGONALPLOG-SIDOVINGE Tillbehör 10 20 10 000 1995 DIAGONALPLOG-SIDOVINGE Tillbehör 15 20 10 000 1972 SPETSPLOG-SIDOVINGE Tillbehör 38 20 0 1972 SPETSPLOG-SIDOVINGE Tillbehör 38 20 0 1972 SPETSPLOG-SIDOVINGE Tillbehör 38 20 0 1972 SPETSPLOG-SIDOVINGE Tillbehör 38 20 0 1992 LUMEX UNDERBETT Tillbehör 18 15 7 667 1992 LUMEX UNDERBETT Tillbehör 18 15 0 2003 MÄHLERS UNDERBETT Tillbehör 7 15 7 667 1995 SANDSPRIDARE Tillbehör 15 15 4 000 1999 SANDSPRIDARE Tillbehör 11 15 4 000 1999 SANDSPRIDARE Tillbehör 11 15 4 000 2003 SANDSPRIDARE Tillbehör 7 15 4 000 2008 SANDSPRIDARE Tillbehör 2 15 4 000 1990 SANDSPRIDARE Tillbehör 20 15 4 000 1990 SANDSPRIDARE Tillbehör 20 15 0 1992 REDSKAP TIL TRAKTOR Tillbehör 18 15 0 1992 DOSERINGSSKOPA TILL TRAKTOR Tillbehör 18 15 0 1986 SNÖBLAD TILL L 50 Tillbehör 24 15 0 1995 SNÖBLAD TILL L 50 Tillbehör 15 15 5 667 2006 VIKPLOG TILL L 50 Tillbehör 4 15 5 667 1997 SANDSKOPA TILL L 50 Tillbehör 13 15 4 000 2004 INSPEKTIONSKAMERA KAMERA 6 10 100 000 100 000 100 000 1992 KOMMUNIKATIONSRADIO 20 ST Tillbehör 18 20 7 500 2007 KLIPPAGGREGAT TILL VÄGHYVEL Tillbehör 3 15 15 000 2004 LASER TILL VÄGHYVEL Tillbehör 6 15 7 333 1992 SLAMTANK Tillbehör 18 17 70 588 1 200 000 Tillbehör byten totalt 392 588 1 200 000 100 000 100 000 0 Byte fordon och tillbehör totalt 1 723 322 2 820 000 100 000 100 000 2 300 000 123

Teknik- och servicenämnden Teknik- och gatukontoret Bilaga 4a Beskrivning av gällande taxor och avgifter, inom trafik och parkering m m Inom verksamheten trafik och parkering finns idag följande taxor/avgifter: a) Parkeringsavgifter (biljettautomat för avgiftsbelagd parkering) b) Felparkeringsavgift och kontrollavgift c) Avgift för dispensansökningar avseende breda, långa och tunga fordon d) Försäljningspris för parkeringsplats e) Avgifter för upplåtelse av allmän plats En kortare beskrivning av dessa avgifter följer nedan: a) Parkeringsavgifter, inkl nyttokort Detta är de avgifter som betalas av kunden i biljettautomat för att få parkera på avgiftsbelagd P-plats, gällande gatumarksparkering i centrum. Även avgift för nyttokort ingår i dessa taxor, taxa D. Nyttokort är endast avsedda för näringsidkare som vill undvika daglig betalning i biljettautomat. Nyttokortet gäller för parkering med P-skiva i max 2 timmar inom avgiftsbelagd P-plats. Taxorna A-D som berör parkeringsavgifter och nyttokort höjdes senast 2002-04-01. Efter beslut om lokala trafikföreskrifter 2002, så tillämpas i praktiken endast taxa A och D idag. Förslag 2010 : Ingen förändring av parkeringsavgifterna i våra p-automater. En höjning överensstämmer inte med kommunens policy i övrigt när det gäller parkeringar. Idag är det >90% av parkeringsplatserna som har p-skivan och ger fri parkering i 3 timmar. Höjning av nyttokortsavgiften från 2 000:- till 2 500:-/år och från 200:-/mån till 250:-/mån. b) Felparkeringsavgift och kontrollavgift Detta är de avgifter som betalas av fordonsägaren när inte gällande parkeringsregler har följts, inom allmän gata/plats (felparkeringsavgift) eller inom fastighets-/tomtmark (kontrollavgift). De högsta avgifterna tas ut för överträdelser som påverkar trafiksäkerhet och framkomlighet. Avgiften för att parkera på handikapplats och för övriga förseelser (stått över tid m m), höjdes senast 2004-02-01. Avgifterna för samtliga övriga förseelser höjdes senast 2002-04-01. Förslag 2010: Höjningar föreslås i enlighet med bilaga 4b. Höjning av felparkeringsavgifterkontrollavgifter och felparkering på gatumark. c) Avgift för dispensansökningar avseende breda, långa eller tunga fordon Kommunen tar ut avgift sedan 2002-04-01(enligt KF beslut 5, 2002). Avgiften avser handläggning av dispenser för långa, breda eller tunga fordon, besluten fattas via delegation. De högsta avgifterna tas ut för de mest utredningskrävande ansökningarna, dvs bredd > 4,5 m, längd > 35 m och tunga transporter. Tilläggsavgift 400 kr tas ut för skyndsam handläggning. Gällande avgifter är oförändrade sedan 2002-04-01. Förslag 2010: Höjning av transportdispenser med 200:- däremot behålls avgifterna oförändrade då det gäller krävande utredning och skyndsam handläggning som idag är dispensavgiften plus 400:- Dispenser LTF som innebär undantag från lokala trafikföreskrifter, parkering på p- förbudszon etc. Dessa dispenser kan som förslag läggas på en avgift enligt taxa D som idag är 200:-/månad eller 2 000:-/år. Kortare dispenser LTF under en månad bör vara avgiftsfri. Motivet till detta är att många korttidsdispenser är flyttdispenser, som rör sig över någon dag och skulle ge upphov till onödigt mycket administration. 124

Teknik- och servicenämnden Teknik- och gatukontoret d) Försäljningspris för parkeringsplats Det finns ett fastlagt försäljningspris för allmän P-plats (KF-beslut 1990 11 19), men det är idag ytterst ovanligt att allmän P-plats säljs eller hyrs ut till fastighetsägare eller privatpersoner. De politiska riktlinjerna har under en längre tid varit att dessa P-platser ska användas till allmänhetens behov. Uthyrning av P-plats via avtal, sker i mindre omfattning för i första hand tillfälliga behov. Fastställd taxa finns ej. För längre uthyrning via avtal tillämpas normalt en kostnad som motsvarar prisbilden hos Fastighetskontoret och Pitebo, kostnaden per plats och månad varierar normalt mellan 150-250 kr (exkl moms) beroende på parkeringsanläggningens standard, tillgång till motorvärmare etc. För tillfälliga P-tillstånd vid entreprenader etc debiteras normalt en kostnad motsvarande taxa D (Nyttokort). Innebär 200 kr/plats och månad, oavsett anläggningens standard och utan motorvärmare.. e) Avgifter för upplåtelse av allmän plats Avgifter enligt KF-beslut 1990 05 14 gällande taxa indexuppräknas med KPI från oktober 90. Avser upplåtelser för skyltar/banderoller, försäljning, mötestält, cirkus, upplag, torgplats m m. Förvaltningen har sedan tidigare ett uppdrag att se över upplåtelsepolicyn. Översynen berör flera nämnder och arbetet har påbörjats. Ovanstående förslag till förändringar eller bibehållande av nuvarande taxor finns redovisade i bilaga 4b. Taxor och avgifter 2009 inom trafik, parkering etc-jämförelse med andra kommuner 125

Bilaga 4 b Taxor och avgifter(kr) 2009 inom trafik,parkering etc- Jämförelse med andra kommuner Uppgifterna är från April 2009 Kursiva, rödmarkerade sifffror = förslag till ändring a) Parkeringsavgifter inkl nyttokort (Avgiftsbelagd P-plats) Max avg/tim Min avg/tim Nyttokort/år Nyttok./mån Piteå 10 10 2 000/2 500 200/250 Luleå 10 4 4300 150 Boden 0 0 0 0 Skellefteå 12 2 2500 Umeå 15 5 4530 377 Ö-vik 10 2630 Anm: Samtliga P-avgifter utom nyttokort är inklusive moms. Pågående tvist mellan Sveriges kommuner och Skatterverket ang. moms på p-avg. b) Felparkeringsavgifter- Kontrollavgift och felparkering på gatumark Förb. Stanna RH-plats*) Busshpl Korsning Överg.ställe Mot färdrikt. GC-bana P-förb. LTF*) Övriga *) Piteå 500/ 600 700/ 800 500/600 500/600 500/600 300/500 500/ 600 250/350 250/350 Luleå 1) 800 800 800 800 800 500 800 800 350/500 Boden 2) 400 700 400 400 400 400 400 250 150 Skellefteå 600 600 600 600 600 600 600 350 350 Umeå 700 700 700 700 700 700 700 500 350 Ö-vik 400 400 400 400 400 400 400 400 250 *) RH-plats= P-plats för rörelsehindrade med tillstånd; LTF= Lokal trafikföreskrift, d.v.s P-förbud enligt LTF eller dispens från föreskrift enligt LTF Övriga= Ej betalt avgift, stått utöver tillåten tid, ej följt parkeringsvillkor etc. 1) fr. o m 2008-01-01 2) RH-plats höjdes 2006 c) Transportdispenser (lång,bred, tung transport) och övriga dispenser från LTF*) - Avgifter för handläggning Längd<35 m Längd> 35m Bredd<4,5m Bredd>4,5m Tung transp. Utredn.krävande Skyndsam handl. Dispens LTF*) Piteå 200/400 200/400 200/400 400/600 400/600 400+ 400+ 0/** Luleå 200 200 200 200 200 500 400 200 Boden 0 0 0 0 0 0 0 0 Skellefteå 400 400 400 400 400 800+ 600+ 0 Umeå 548 1041 548 1041 950 0 avgift x 2 0 Ö-vik 250-740 beroende av dispenstyp och handläggning. (indexregl.) ** förslag: Lika nyttokortavg. taxa D som föreslås bli är 250:-/mån eller 2 500:-/år kortare än 1 mån är avgiftsfritt 126

Bilaga 4 b Avgift b-c- är utan moms d) Tillfälliga parkeringstillstånd inom gatumarks- eller tomtmarksparkeringar**) (kr/mån) Gatumark **) Tomtmark **) Piteå 0/250* 0/250* Luleå 200 200 Boden 200 200 Skellefteå Ö-vik 212 212 **) Tillämpas endast under begränsas tid och vid särskilda omständigheter, t. ex vid ombyggnationer i Piteå C där närhet till fordon krävs. * förslag 250:-/månad eller 2 500:-/år, kortare tid än 1 mån avgiftsfritt 127

Teknik- och servicenämnden Teknik- och gatukontoret Bilaga 5 Redovisning nuläge uppdrag VEP 2009 2011 Bilaga 5:1 Riktade temporära insatser som kan förbättra utbudet av kollektivtrafik I VEP 2009 2011 fick Teknik & Gatukontoret i uppdrag att med riktade, temporära insatser förbättra utbudet av kollektivtrafik och ett engångsanslag på 200 tkr beviljades. Per april 2009 har extra turer satts in under sport- och påsklovet till Havsbadet och Vallsberget samt kvällsturer till centrum under tjejkvällen i april. Under sommaren och hösten är ytterligare insatser planerade. Bilaga 5:2 Standardhöjande underhåll av gator och vägar Förvaltningen beviljades medel motsvarande 2,0 mnkr, till vissa delar är dessa intecknade till följd av underskott inom offentlig belysning. Arbetet med att inventera befintlig standard av vägnätet och upprättande av åtgärdsprogram är påbörjat och kommer att slutföras under maj 2009. Bilaga 5:3 Planera för åtgärder från tillgänglighetsplanen Förvaltningen beviljades investeringsmedel motsvarande 1 mnkr i VEP 2009 2011 för åtgärder från tillgänglighetsplanen. Under sommaren 2009 kommer inventering utifrån tillgänglighetsplanen att göras samt ett antal mindre projekt att genomföras. Bilaga 5:4 Samordning av drift och skötsel av det offentliga rummet I arbetet med tänkt åtgärdsplan har Miljö och Bygg involverats och den tidigare sopgruppen har återaktiverats. Konkret har Teknik och Gatu omfördelat veckotimmar så att bättre renhållningsstandard i centrala staden erhålls under helgdagar. Renhållning av infarterna till Piteå har utökats. 128

Miljö- och byggnämnden Miljö- och byggnämnden Budgetframställning Verksamheten vid miljö- och byggnämnden präglas 2010-2012 av hög arbetsbelastning till följd av ny och förändrad lagstiftning, ny Plan- och bygglag, arbete med EU:s ramdirektiv för vatten samt energideklarationer i byggnader. Därutöver förutses hög arbetsbelastning till följd av ökade ambitioner nationellt inom planerings- och miljösidan. Ny strandskyddslagstiftning som träder i kraft i mitten av 2009 kommer att medföra en påtagligt ökad arbetsbelastning under 2010. Flera stora projekt medför fortsatt intensivt arbete, t ex Norrbotniabanan, vindkraftsetableringar, planprogram Backen, Uthållig kommun, energi och klimatrådgivning. Den verksamhet som till följd av konjunkturen har minskat är prövning av olika typer av ärenden. Under 2008 minskade antalet ansökningar/anmälningar med ca 15 %. Första kvartalet 2009 har byggandet minskat med 25 %. Ett fortsatt lägre inflöde av ärenden förutses även för 2010 med en motsvarande minskning av intäkter som följd. Generationsväxlingen med tillhörande erfarenhetsförluster och rekryteringssvårigheter fortsätter att vara påtaglig och får konsekvenser för verksamheten. Nämnden samordnar uppdraget att ta fram en klimat och energiplan med projektet Uthållig kommun. Arbetet har påbörjats. Insatser för ett Energieffektivt och starkt näringsliv är ett EU-projekt som nämnden deltar i under 2010. Projektet innebär bl a att uppmärksamma energifrågorna i tillsynen av små och medelstora företag där effektiviseringspotentialen visat sig vara stor. Projektet för att utveckla planeringsmetoder för vindkraft för vilket nämnden erhållit bidrag från Boverket har genomförts till vissa delar. Bl a ska landskapsanlys och riktlinjer för etableringar tas fram samt en utvärdering av den demokratiska processen för vindkraftsetablering genomföras. Projektet slutredovisas under 2010. Nämnden äskade överföring av dessa medel från 2008 års bokslut. Miljö- och byggnämndens förslag till reviderade mål och nyckeltal redovisas i bilaga 1. Nämnden anhåller om att få tillämpa de reviderade målen och nyckeltalen fr o m 2009. Hur Miljö- och byggnämnden avser genomföra ramneddragning med 1 respektive 2 % redovisas i bilagorna 2a och b. Allra största delen av nämndens budget utgörs av personalkostnader. Ambitionen har varit att föreslå besparingar som inte innebär personalneddragningar. Sammanfattningsvis är bedömningen att en neddragning med 1 % kan ske med vissa mindre konsekvenser som följd såsom minskad kompetensutveckling och sämre service till allmänheten. En neddragning med 2 % får däremot allvarliga följder för den lokala demokratin och verksamhetens genomförande. 129

Miljö- och byggnämnden Miljö- och byggnämnden arbetar kontinuerligt med taxeöversyner för att undvika enstaka större höjningar av taxor för nämndens verksamhet. Nämndens arbete med taxor redovisas i bilaga 4. 130

Vision: Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem Bilaga 1 Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Miljö- och byggnämnden Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Barn och unga - vår framtid Barn och unga ges förutsättningar för en god start i livet. Vi tar aktivt tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet. Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem * SCB:s medborgarundersökning Andel elever i % som aktivt försökt påverka olika samhällsfrågor de senaste två åren (pojkar/flickor) Andel elever i % som upplever att deras försök att påverka de senaste två åren har gett resultat (pojkar/flickor) Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål En god medborgardialog för och med unga Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Antal planer med medverkan av barn och unga/totala antalet planer som berör barn och unga (under aktuella mätperiod) Barn och ungas nyttjande av tobak, alkohol och narkotika minimeras. Ingen ska använda narkotika Andel i % som aldrig rökt Säker tobakshantering gentemot barn och unga Andel kontrollerade tobaksobjekt med säker hantering Genomsnittliga debutåldern för rökning (pojkar/flickor, första hela cigarett) Andel i % som aldrig druckit alkohol Genomsnittliga debutåldern för alkohol (pojkar/flickor, kände sig berusad) Andel i % som aldrig använt hasch Genomsnittliga debutåldern för hasch/marijuana (pojkar/flickor) Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt 131 Sida 1 av 8

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Miljö- och byggnämnden Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Genom satsningar på utbildning och näringsliv skapas tillväxt som har en avgörande betydelse för kommunens utveckling. Piteå ska år 2020 ha 45 000 invånare Piteå ska år 2010 ha ökat antal arbetstillfällen med 1 000 st jämfört med år 2003 * SCB:s medborgarundersökning Antal invånare i Piteå kommun. Delmål: Piteå ska år 2009 ha 41 300 invånare Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) i Piteå kommun. Delmål: Piteå ska år 2009 ha ökat antal arbetstillfällen med 850 st jämfört med 2003 Andel öppet arbetslösa 16-64 år i Piteå kommun. Mål: Högst 4% *Nöjdhet med arbetsmöjligheter Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Bilaga 1 Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Handläggningstid miljö, dagar. Mål: 3 veckor Handläggningstid bygg, dagar. Mål: 3 veckor Antal beslut som överklagats/1000 beslut Antal beslut som ändrats/1000 beslut Genom ett livslångt lärande höja utbildningsnivån hos Piteborna Andel i % som studerar vidare inom tre år efter gymnasiet. Mål: Riksgenomsnittet +/- 5 procentenheter Andel i % 20-64 år med eftergymnasial utbildning Andel i % 20-64 år med gymnasial utbildning *Nöjdhet med utbildningsmöjligheter Antal bygglov/år (inkomna ansökningar under aktuell mätperiod) Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande Förbättra näringslivsklimatet i kommunen. Mål: Tillhöra de 30 mest näringslivsvänliga kommuner år 2010 Antal nya företag per 1 000 invånare Förutsättningarna att starta nya samt driva och utveckla befintliga företag ska vara goda 132 Sida 2 av 8

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Miljö- och byggnämnden Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Demokrati och öppenhet Piteå präglas av öppenhet, engagemang och delaktighet. Vi verkar för ett tillåtande klimat genom att både ta intryck av och ge avtryck i omvärlden. Piteborna ska känna att det är meningsfullt att engagera sig och att de kan påverka kommunens utveckling Piteborna ska uppleva så hög tillgänglighet och gott bemötande att de har anledning att tala väl om kommunens service * SCB:s medborgarundersökning *Nöjd-Inflytande-Index *Nöjdhet med -information och öppenhet -påverkan -förtroende *Nöjdhet med tillgänglighet (komma till tals med kommunens politiker och tjänstemän) *Nöjdhet med bemötande Svar på enkla frågor på telefon, E-post och via Webb (% i KF nätverk) Antal e-tjänster på kommunens hemsida Kommunens kundtjänsttelefoner (Turistbyrån, Personal, Ekonomi, IT, Teknik o Gatu, soc ek bistånd) -svarsfrekvens -servicegrad (väntetid av de besvarade samtalen) 133 Sida 3 av 8 Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Ökad delaktighet i planering och samhällsbyggnad Medborgare och kunder är nöjda med bemötande, information, tillgänglighet och service Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Antal närvarande/samrådsmöte (genomsnitt) uppdelat M Kv Antal inkomna åsikter/plan (genomsnitt) Antal inkomna yttranden per plan Antagna detaljplaner med normalt planförfarande av totala antalet planer Antagna detaljplaner med planprogram av totala antalet antagna planer Antal närvarande/öppet sammanträde (M Kv) Andel nöjda kunder bemötande Andel nöjda kunder tillgänglighet Antal e-tjänster

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Miljö- och byggnämnden Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått * SCB:s medborgarundersökning Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund 134 Sida 4 av 8

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Miljö- och byggnämnden Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Livsmiljö Piteå erbjuder en trygg och lustfylld livsmiljö med omsorg och utvecklingsmöjligheter i livets alla skeden. Här är det positivt att bo, verka och LEVA. Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Piteå ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer Piteå ska vara en uthållig kommun * SCB:s medborgarundersökning *Nöjdhet med trygghet *Nöjdhet med att bo eller leva i din kommun (Nöjd-Region-Index) *Nöjdhet med -gator och vägar -gång- och cykelvägar -kommunens kollektivtrafik *Nöjdhet med -miljöarbete (återvinning) -renhållning (gator, parker, sophämtning) Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Livsmiljön är god för djur, natur och människors hälsa Säker livsmedelshantering Det offentliga rummet ska upplevas attraktivt, tryggt och trivsamt Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Andel partiklar i luften i förhållande till miljökvalitetsnorm Andel kvävedioxid i luften i förhållande till miljökvalitetsnorm Andel vattendrag med god status Andel lägenheter >2 våningar utan hiss Andel livsmedelsanläggningar med god hygienisk hantering (omformulerat) (Nyckeltal om miljöbedömningar bort) Nöjdhet med trygghet (SCB) CO2-utsläpp i Piteå, ton per invånare inkl och exkl industrin CO2-utsläpp från kommunkoncernen ton Nöjdhet med att bo och leva (SCB) Andel miljöfordon i Piteå kommun % (geogr omr) Piteå ska erbjuda förutsättningar för en god folkhälsa Vattenkvalitet. Antal otjänliga av totala dricksvattenprov 135 Sida 5 av 8

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Miljö- och byggnämnden Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått * SCB:s medborgarundersökning Kvalitet utsläpp avloppsvatten. Avvikelse mot gränsväde -medelvärde totalfosfor -syreförbrukande ämnen Andel invånare nära livsmedelsbutik Andel invånare nära grönområde Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare 2009? Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått 136 Sida 6 av 8

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Miljö- och byggnämnden Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Personal Kommunen ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser * SCB:s medborgarundersökning 2011 ska sjukfrånvaron i % understiga 6,5 % Frisknärvaron (0 sjukdagar) ska uppgå till minst 41% 2011 ska frisktalet (0-7 sjukdagar) ska uppgå till minst 69% Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Lika kommunövergripande Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Lika kommunövergripande Heltid är en rättighet och grunden för anställning i Piteå Kommun, deltid är en möjlighet utifrån verksamhetens behov Andelen heltids- och deltidstjänster fördelat på kön. Mål: Andel heltidstjänster ska öka varje år Piteå Kommun ska vara en jämställd arbetsplats där kvinnor och mäns kompetens, resurser och erfarenheter tas tillvara Antalet timmar som utförs av timanställda fördelat på kön ska minska Kvinnors genomsnittslön i förhållande till mäns genomsnittslön 137 Sida 7 av 8

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Miljö- och byggnämnden Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Ekonomi Kommunens finansiella ställning ska vara långsiktigt hållbar * SCB:s medborgarundersökning Resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag i %. Målnivån mellan 2,0%-3,0% Likviditet; Betalningsberedskap i antal dagar. Mål: Minst 30 dagar Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Nettokostnad myndighetsutövning kr per kommuninvånare Nettokostnad hållbar utveckling kr per kommuninvånare Soliditet; Inga lån Självfinansieringsgrad 50% Självfinansieringsgrad, % Nämndernas/styrelsens resultat. Balans mellan ekonomi och verksamhet. Avtalstroheten i kommunen, 95% Extern kapitalförvaltning. Mål: 2% i reala termer Resultatet. Mål: minst 0 kr i årsresultat Piteå Kommunföretag AB ska klara de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden inom ramen för koncernen Piteå Kommunföretag AB Tillskott från Piteå kommun till kommunala bolag (0 kr) 138 Sida 8 av 8

Miljö- och byggnämnden Bilaga 2a Bilaga 2b Bilaga 2c Miljö- och byggnämnden 2010 Miljö- och byggnämnden har under många år visat större eller mindre överskott. Överskotten beror på att nämndens intäkter är beroende av konjunkturen och därmed svåra att prognostisera. Under första kvartalet 2009 minskade antalet ärenden med 25 % vilket innebär en betydande intäktsminskning för 2009. Ett fortsatt lågt inflöde av ärenden förutses även för 2010 med en motsvarande minskning av intäkter som följd. Effektiviseringar/rationaliseringar - 1 % (bilaga 2 a) Ramneddragning med 1 % innebär för Miljö- och byggnämndens del en neddragning med 156 tkr för 2010. En neddragning med 1 % förutses klaras genom allmän återhållsamhet, genom minskad kompetensutveckling, genom att satsa på telefon-, video- och IT-möten i större utsträckning än tidigare, genom att utveckla den digitala nämnden och genom att inte genomföra Arkitektveckan 2010. Konsekvenser En ramneddragning med 1 % bedöms kunna ske med vissa begränsade effekter såsom minskad service till allmänheten. Minskad kompetensutveckling av personalen leder på sikt till sämre service till allmänheten. Effektiviseringar/rationaliseringar - 2 % (bilaga 2 b) Ramneddragning med 2 % innebär för Miljö- och byggnämndens del en neddragning med 311 tkr för 2010. Neddragningen förutses klaras, förutom genom allmän återhållsamhet, genom att satsa på telefon-, video- och IT-möten i större utsträckning än tidigare, genom att utveckla den digitala nämnden, genom att inte genomföra Arkitektveckan 2010, genom ett sammanträde mindre, genom indragning av leasingbil, genom minskade konsultinköp och genom minskade inköp av maskiner och inventarier. 139

Miljö- och byggnämnden Bilaga 2a Bilaga 2b Bilaga 2c Konsekvenser En ramneddragning med 2 % kan ske men till priset av allvarliga konsekvenser för verksamheten såsom minskad och sämre service till allmänheten, risk för minskat demokratiskt inflytande över verksamheten, begränsning av möjligheten att göra platsbesök vilket är en fundamental del av verksamheten, begränsning av möjligheten att köpa in kompetens där så erfordras samt begränsning av möjligheten till inköp av nödvändigt tekniskt stöd till verksamheten. Verksamhets- och/eller volymförändringar (bilaga 2 c) Den nya lagstiftningen inom strandskyddet kommer att innebära ökad arbetsbelastning under 2010 vilket kommer att lösas genom omfördelning av befintliga personalresurser. En fördjupad översiktsplan avseende strandskyddet måste tas fram och innebär samråd med länsstyrelsen, naturvårdsintressen och enskilda i stor omfattning. Arbetet innebär att resurser måste avsättas såväl personellt som ekonomiskt. I vilken omfattning är i dagsläget svårt att överblicka innan den nya strandskyddslagstiftningen har beslutats av riksdagen. Ambitionsförändringar Nämnden planerar inte några ambitionsökningar för 2010. 140

Miljö- och byggnämnden Bilaga 4 Miljö- och byggnämndens taxor (bilaga 4) Miljö- och byggnämnden har ett kontinuerligt arbete med taxeöversyner för att undvika enstaka kraftigare höjningar av taxor. Plan- och bygglagen Miljö- och byggnämnden beslutade i september 2008 att höja grundbeloppet för bygglovtaxan från nuvarande 36 kr (sedan 3 år) till 38 kr för 2009, 40 kr för 2010 och 42 kr för 2011. Höjningen motsvarar en ökning med ca 1 600 kr för ett bygglov för en normalvilla. Eftersom byggandet fortsätter att gå ner är det osäkert om taxehöjningen totalt sett leder till ökade intäkter. Miljöbalken En reviderad taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken beslutades av kommunfullmäktige i december 2008. Taxan börjar tillämpas från 2009. Taxan innebär en höjning av timkostnad och är en anpassning till ny lagstiftning. Nya koder för de miljöfarliga verksamheterna har införts och ändringarna innebär ökade intäkter från vissa företag och minskade intäkter från andra. Sammantaget innebär den nya taxan något ökade intäkter. Storleken på intäkterna påverkas av konjunkturen och det är i dagsläget svårt att bedöma om den nya taxan verkligen leder till ökade intäkter. Livsmedelslagen Livsmedelstaxan ändrades under 2006 och har inneburit ökade intäkter för kontoret men också ökade åtaganden för kontroll. Taxan finansierar en livsmedelsinspektörstjänst samt kostnader för provtagningar. Någon ändring av livsmedelstaxan är inte aktuell. Enligt gällande taxa kan indexuppräkning ske. För 2010 kommer taxan att höjas motsvarande ca 5 % utifrån då gällande konsumentprisindex. Utredning av finansiering av GIS och MBK verksamheten Miljö- och byggkontoret har kommunens huvudansvar för GIS (Geografiska Informationssystem) och MBK (Mätning, Beräkning, Kartläggning). Piteå kommun har i dagsläget en god plattform för att hantera geografisk information utifrån olika behov. Med alltifrån webbaserade tjänster för daglig handläggning av ärenden till mer avancerade verktyg för t ex översiktsplaneframställning. Under åren har verksamheten intensifierats och utgör numera en naturlig del i det dagliga arbetet för många. Aktuell användarstatistik gällande den webbaserade karttjänsten på kommunens intranät uttagen 2009-03-25: Antal användare: 780, totalt antal besök: 22053. Att ha god tillgång till aktuella kartor med aktuella uppgifter om fastighetsägare, befolkningsstrukturer mm är viktigt för många kommunala verksamheter (inklusive kommunala bolag). Kostnaderna för att hålla dels den tekniska plattformen i drift med bl a underhållsavtal för programvaror samt att ha en god tillgång till aktuell information har ökat under åren. Ett exempel är Lantmäteriets höjning av fastighetsinformationen från ca 80 000 kr/år till drygt 150 000 kr/år. 141

Miljö- och byggnämnden Bilaga 4 Miljö och byggkontoret utreder finansieringsfrågan för närvarande och kommer att redovisa resultatet före utgången av maj månad 2009. 142

Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Budgetframställning Utifrån det ansträngda ekonomiska läget har nämnderna i Kommunfullmäktiges direktiv för verksamhetsperioden ålagts stor återhållsamhet samt att inte redovisa ökningar av de ramar som redan är lagda för verksamheterna. Kultur- och fritidsnämnden har lagt ett mål som innebär att man avser att redovisa ett överskott på innevarande budget på 1 miljon kronor. I stort sett alla kostnadsslag berörs. Nämndens mening är att det är möjligt att redovisa återhållsamhet på denna nivå i ett par års tid för att bidra till god ekonomisk hushållning under de kommande ekonomiska krisåren. Nämnderna får enligt direktiven inte heller äska medel utöver de ramar som redan är beslutade för sina respektive verksamheter. Kultur- och fritidsnämnden respekterar detta beslut med ett par undantag: Studio Acusticum har 2009 överförts från Piteå Näringsfastigheter till Kultur- och fritidsnämnden. I samband med beslutet att nämnden får ansvaret för den verksamheten startades en utredning med syfte att skapa en fast organisationsstruktur för Studio Acusticum samt att redovisa en verksamhetsplan och budget. Nämnden redovisar som en del av VEP 2010-12 resultatet av den utredningen inklusive den ekonomiska ram som krävs för att kunna utföra det uppdrag som verksamheten ålagts. Vidare har Piteå Presenterar ett uppdrag att utveckla vinterstaden Piteå för att ytterligare positionera Piteå som länets största turistort. För att deras uppdrag ska kunna förverkligas är de beroende av en väl fungerande isorganisation. Då Kultur- och fritidsnämnden är den kommunala enhet som svarar för den verksamheten finns ett äskande med som förutsättning för att Piteå Presenterar ska kunna utveckla Piteå till en välbesökt vinterturistort. Till investeringen används medel från ospecifierade investerings- respektive moderniseringsanslaget. Slutligen begär nämnden täckning för driftkostnader som redovisats i samband med beviljade investeringar. Barn och unga - vår framtid Nämndens arbete med att utveckla mötesplatser där många generationer möts fortsätter. De naturliga mötesplatser som finns i de olika kommundelarna ska utvecklas både vad avser de fysiska förutsättningarna till spännande och önskade möten men också vad avser verksamhetsinnehåll. Även om de flesta naturliga mötesplatserna är idrottsanläggningar har det visat sig attrahera ungdomar som inte själva idrottar. Det är viktigt att Kultur- och fritidsnämnden kan erbjuda de ungdomarna goda möjligheter att skapa sig en rik fritid. Därför fullföljer nämnden sina investerings äskanden som syftar till att renovera och utveckla våra sporthallar. Norrfjärden, där nämnden redan beviljats anslag, rustas under innevarande år och näst i tur enligt planen står Pitholms Sporthall, därefter Munksund sim- och sporthall och till sist Sjulnäs Sporthall. Parallellt med de fysiska investeringarna rustar nämnden också sina resurser för att med personal kunna möta ungdomarna. Det sker dels genom våra ungdomskonsulenter som har Påse Pengar till förfogande för ungdomars egna idéer, dels genom att vår egen sport- och simhallspersonal utbildas och handleds av konsulenterna för att på ett bra och respektfullt sätt kunna möte de ungdomar som besöker våra anläggningar. Till sist förs en diskussion med Folkets Hus föreningen om ett nytt uppdrag som alternativ till den traditionella ungdomsgård de hittills bedrivit. Det går ut på att de ska kunna verka i alla kommundelar, främst i de lokaler som nu rustas, som en resurs för ortens ungdomar. 143

Kultur- och fritidsnämnden En annan stor utmaning för nämnden är att stötta föreningslivet så att de kan klara den stora minskning av antalet ungdomar. Många föreningar har redan svårt att fylla sina grupper, här behöver föreningslivet hjälp med samordning och utveckling. Ett uppdrag som nämnden givit förvaltningen. Utbildning, arbete och näringsliv Att nämnden är en viktig resurs i detta sammanhang har blivit allt tydligare. Via Föreningsservice tillhandahålls en mycket stort antal praktikplatser via samverkan med NAV och Arbetsförmedling. Både via förvaltning och Föreningsservice erbjuds utbildnings- och beredskapsarbeten av skilda slag. Samverkan med näringslivet sker allt oftare, för tillfället som mest via Påse Pengar, hälsoprojektet för ungdomar där de kommersiella gymen deltar samt med arrangörer av kulturarrangemang. Demokrati och öppenhet Allt förändringsarbete som nämnden gör genomförs i samverkan med berörda brukare. Både vad gäller verksamhet, bidragsreglemente eller fysiska förändringar av anläggningar. Förvaltningen prioriterar medborgar- och brukarkontakter, att ge snabba och korrekta svar på kommuninvånares tankar och förslag är prioriterat. Utveckling av hemsidan ska även det prioriteras samt olika former att telefonitjänster. Biblioteket genomför att stort demokrati- och mångfaldsprojekt som syftar till att göra biblioteken öppnare, tolerantare och kunnigare i bemötandet av olika kulturer samt andra olikheter i människors förmåga att ta till vara vårt utbud. Livsmiljö Piteå har många underbara miljöer som medverkar till att förgylla tillvaron. Nämnden arbetar med att tillgängliggöra dessa för fler medborgargrupper. Att våra populäraste gång- och cykelstigar ska bli mer tillgängliga även för de som har funktionsnedsättningar är högt prioriterat, att våra lekplatser ska anpassas till alla barns förutsättningar ett annat viktigt område samt att våra parker och grönområden ska upplevas inte bara som vackra utan också som trygga prioriteras. Vårt utbud ska ge möjlighet till aktiv fritid i attraktiva utemiljöer men också platser för lugn och kontemplation. För att allt detta också ska bli känt och nyttjat krävs en bra och genomtänkt informations- och marknadsföringsstrategi. Nämnden har därför ett pågående arbete med att utveckla dessa områden via nya tekniker såsom bildskärmar i centrala stan och mobilteletjänster men också genom broschyrer, annonsering, utvecklad hemsida, intressant pressinformation och samverkan med andra aktörer. Sammantaget innebär nämndens verksamhetsplan för perioden fortsatt fokus på folkhälsoinsatser inom samtliga av Kommunfullmäktige beslutade strategiska områden. 144

Vision: Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem Bilaga 1 Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Kultur- och fritidsnämnden Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Barn och unga - vår framtid Barn och unga ges förutsättningar för en god start i livet. Vi tar aktivt tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet. Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem Barn och ungas nyttjande av tobak, alkohol och narkotika minimeras. Ingen ska använda narkotika * SCB:s medborgarundersökning Andel elever i % som aktivt försökt påverka olika samhällsfrågor de senaste två åren (pojkar/flickor) Andel elever i % som upplever att deras försök att påverka de senaste två åren har gett resultat (pojkar/flickor) Andel i % som aldrig rökt Genomsnittliga debutåldern för rökning (pojkar/flickor, första hela cigarett) Andel i % som aldrig druckit alkohol Genomsnittliga debutåldern för alkohol (pojkar/flickor, kände sig berusad) Andel i % som aldrig använt hasch Genomsnittliga debutåldern för hasch/marijuana (pojkar/flickor) Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Barn ska ha möjlighet att ta del av ett varierat kultur- och fritidsutbud En god medborgardialog för och med unga Unga ska ha inflytande på produktion av sin fritidskonsumtion Alla barn i årskurs 5 ska vara simkunniga Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Utlåning barn- och ungdomslitteratur Antal kulturprogram för barn samt antal deltagare (dans, musik, teater, berättarstunder) Antal aktivitetsformer hos föreningar som får bidrag Antal föreningsaktiva ungdomar (personligt) Antal ungdomsarrangemang samt deltagare - Antal ungdomsprojekt, därav PÅPP omformulerad Antal simkunniga barn/ung - årskurs 3 - årskurs 5 Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt 145 Sida 1 av 7

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Kultur- och fritidsnämnden Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Genom satsningar på utbildning och näringsliv skapas tillväxt som har en avgörande betydelse för kommunens utveckling. Piteå ska år 2020 ha 45 000 invånare Piteå ska år 2010 ha ökat antal arbetstillfällen med 1 000 st jämfört med år 2003 * SCB:s medborgarundersökning Antal invånare i Piteå kommun. Delmål: Piteå ska år 2009 ha 41 300 invånare Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) i Piteå kommun. Delmål: Piteå ska år 2009 ha ökat antal arbetstillfällen med 850 st jämfört med 2003 Andel öppet arbetslösa 16-64 år i Piteå kommun. Mål: Högst 4% *Nöjdhet med arbetsmöjligheter Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Bilaga 1 Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Antal utbildningar/studieakt för föreningslivet (ny) Genom ett livslångt lärande höja utbildningsnivån hos Piteborna Andel i % som studerar vidare inom tre år efter gymnasiet. Mål: Riksgenomsnittet +/- 5 procentenheter Andel i % 20-64 år med eftergymnasial utbildning I Piteå finns ett rikt föreningsliv och möjlighet till god folkbildning Antal studiecirklar - antal studiecirkeldeltagare - antal studietimmar Andel i % 20-64 år med gymnasial utbildning *Nöjdhet med utbildningsmöjligheter Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande Förbättra näringslivsklimatet i kommunen. Mål: Tillhöra de 30 mest näringslivsvänliga kommuner år 2010 Antal nya företag per 1 000 invånare Alla ungdomar engagerade i nämndens projekt ska erbjudas kontakter i näringslivet Antal ungdomar som via Ung haft kontakter med näringslivet 146 Sida 2 av 7

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Kultur- och fritidsnämnden Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Demokrati och öppenhet Piteå präglas av öppenhet, engagemang och delaktighet. Vi verkar för ett tillåtande klimat genom att både ta intryck av och ge avtryck i omvärlden. Piteborna ska känna att det är meningsfullt att engagera sig och att de kan påverka kommunens utveckling * SCB:s medborgarundersökning *Nöjd-Inflytande-Index *Nöjdhet med -information och öppenhet -påverkan -förtroende Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Medborgare och kunder är nöjda med bemötande, information, tillgänglighet och service Öka brukarnas möjligheter att påverka verksamheterna Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Antal verksamheter tjänster möjliga att erbjuda med 24 timmars service - varav genomförda Andelen tillgängliga tjänster av totalt antal tjänster riktade till medborgare/företag/föreningar Piteborna ska uppleva så hög tillgänglighet och gott bemötande att de har anledning att tala väl om kommunens service Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund *Nöjdhet med tillgänglighet (komma till tals med kommunens politiker och tjänstemän) *Nöjdhet med bemötande Svar på enkla frågor på telefon, E-post och via Webb (% i KF nätverk) Antal e-tjänster på kommunens hemsida Kommunens kundtjänsttelefoner (Turistbyrån, Personal, Ekonomi, IT, Teknik o Gatu, soc ek bistånd) -svarsfrekvens -servicegrad (väntetid av de besvarade samtalen) Genomsnitt antal närvarande/brukarråd/träffar Nöjdkundindex 147 Sida 3 av 7

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Kultur- och fritidsnämnden Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Livsmiljö Piteå erbjuder en trygg och lustfylld livsmiljö med omsorg och utvecklingsmöjligheter i livets alla skeden. Här är det positivt att bo, verka och LEVA. Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer * SCB:s medborgarundersökning *Nöjdhet med trygghet *Nöjdhet med att bo eller leva i din kommun (Nöjd-Region-Index) Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Piteborna har möjlighet att ta del av ett varierat kultur- och fritidsutbud God tillgänglighet till skärgården för pitebor och besökare Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Nöjd-Medborgar-Index - Kultur - Fritid Antal besökare - totalt stadsbiblioteket - totalt webben stadsbiblioteket - konsthall - totalt simhallar Piteå ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer *Nöjdhet med -gator och vägar -gång- och cykelvägar -kommunens kollektivtrafik Det offentliga rummet ska upplevas attraktivt, tryggt och trivsamt Antal - Idrottsarrangemang (utöver serielagd idrott) omformulerad - Publika arrangemang, varav lokala arrangörer, ny Piteå ska vara en uthållig kommun *Nöjdhet med -miljöarbete (återvinning) -renhållning (gator, parker, sophämtning) Antal belysningsanläggningar "dekorationsbelysning" i kommunen (ny) Skärgårdsturer, antal passagerare/säsong CO2-utsläpp i Piteå, ton per invånare inkl och exkl industrin Antal övernattningar i uthyrningsstugorna skärgården CO2-utsläpp från kommunkoncernen ton "Nöjdkundindex" Andel miljöfordon i Piteå kommun % (geogr omr) * Hur nöjd är Du med parker, grönområden och strövområden Piteå ska erbjuda förutsättningar för en god folkhälsa Vattenkvalitet. Antal otjänliga av totala dricksvattenprov 148 Sida 4 av 7

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Kultur- och fritidsnämnden Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått * SCB:s medborgarundersökning Kvalitet utsläpp avloppsvatten. Avvikelse mot gränsväde -medelvärde totalfosfor -syreförbrukande ämnen Andel invånare nära livsmedelsbutik Andel invånare nära grönområde Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare 2009? Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått 149 Sida 5 av 7

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Kultur- och fritidsnämnden Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Personal Kommunen ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser * SCB:s medborgarundersökning 2011 ska sjukfrånvaron i % understiga 6,5 % Frisknärvaron (0 sjukdagar) ska uppgå till minst 41% 2011 ska frisktalet (0-7 sjukdagar) ska uppgå till minst 69% Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Lika kommunövergripande Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Lika kommunövergripande Heltid är en rättighet och grunden för anställning i Piteå Kommun, deltid är en möjlighet utifrån verksamhetens behov Andelen heltids- och deltidstjänster fördelat på kön. Mål: Andel heltidstjänster ska öka varje år Piteå Kommun ska vara en jämställd arbetsplats där kvinnor och mäns kompetens, resurser och erfarenheter tas tillvara Antalet timmar som utförs av timanställda fördelat på kön ska minska Kvinnors genomsnittslön i förhållande till mäns genomsnittslön 150 Sida 6 av 7

Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått Nämnd/förvaltning: Kultur- och fritidsnämnden Bilaga 1 Strategiska områden Kommunövergripande mål Kommunövergripande nyckeltal/verksamhetsmått Ekonomi Kommunens finansiella ställning ska vara långsiktigt hållbar * SCB:s medborgarundersökning Resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag i %. Målnivån mellan 2,0%-3,0% Likviditet; Betalningsberedskap i antal dagar. Mål: Minst 30 dagar Soliditet; Inga lån Nämndernas/styrelsens resultat. Balans mellan ekonomi och verksamhet. Avtalstroheten i kommunen, 95% Extern kapitalförvaltning. Mål: 2% i reala termer Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser Öka de externa intäkterna utan snedvridning av konkurrensen Nämndsvisa nyckeltal/ verksamhetsmått Nettokostnad kr per kommuninvånare - Kulturverksamhet - Fritidsverksamhet - Parker Externa intäkter Resultatet. Mål: minst 0 kr i årsresultat Piteå Kommunföretag AB ska klara de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden inom ramen för koncernen Piteå Kommunföretag AB Tillskott från Piteå kommun till kommunala bolag (0 kr) 151 Sida 7 av 7

Kultur- och fritidsnämnden Bilaga 2a Ramreducering 1% (ca 1 miljon) Reducering bidragsram till uppdragsföreningar 250,0 Reducering kontantbidrag till föreningar 250,0 Personalreduceringar 250,0 Kortare säsong ishallar 50,0 Utbyggnad Nautilus ger högre intäkter 200,0 Bilaga 2b Ramreducering 2% (ca 2 miljoner) Nedläggning Nolia ishall 1 200,0 Förvaltningschefstjänsten utannonseras ej, internrekrytering 850,0 Personalreduceringar 600,0 Reducering bidrag studieförbund 250,0 Försäljning Vallsberget 500,0 152

Kultur- och fritidsnämnden Tillägg till bilaga 2 a och 2 b Föreningsservice 1) Spar på 250 resp. 500 I kr och ören betyder 250 uppsägning av 2 personer samt ca. 150 i tappade intäkter. 500 = uppsägning av 4 personer samt ca. 300 i tappade intäkter (Poolverksamhet). Det betyder att vi knappast kan klara vårat uppdrag. 4 års arbete med att finna en framtida modell att arbeta med och stötta föreningslivet känns bortkastade. Bidraget fördelas i grova drag enl. följande: 1) Lokalhyra (inkl städ) 270 2) Ökade personalkostnader 325 KFN beslut 2004:3 3) IP skogen 85 KFN beslut 2004:3 4) Vh bidrag 230 5) Arb. Ledning (0,5) * 230 * är idag utlagd på anställd poolpersonal. ** om/när finanserna tillåter beräknas en utvecklingsansvarig att anställas. Målet är att göra det innan året slut. Idag ligger det på styrelsen. 153

Kultur- och fritidsnämnden Tillägg till bilaga 2a och 2b Dnr: 2008/0022 Att: Kultur och Fritidsförvaltningen Piteå kommun Konsekvensbeskrivning för neddragning av kommunalt bidrag till Föreningen Piteå Museum Piteå museum har i dagsläget i uppdrag av Piteå kommun att tillhandahålla lokal kulturhistoria till besökare av museet och övriga inom kommunen som omfattas av vår verksamhet. För detta erhåller vi, förutom kostnadsfria lokaler med vaktmästeri, städning och liknande, sedan 2002 ett årligt verksamhetsbidrag på cirka 1 187 000 kr. samt ytterligare cirka 40 000 kr årligen som tillägg för att fylla ut lönebidragen. Bidraget hjälper till att sysselsätta 4 anställda fördelat på 2 löneanställda samt 2 lönebidragsanställda. Att vi i dagsläget får ihop ekonomin beror helt på att en av de löneanställda är för närvarande sjukskriven på halvtid. Museets verksamhet innehåller Kulturmiljövård, insamling och vård av föremål och fotografier, pedagogisk verksamhet till barn och ungdom, utställningar, museishop samt en hel del annat som ryms inom ramen för typisk museiverksamhet. Då bidraget från Piteå kommun varit oförändrat i 7 års tid har det i praktiken inneburit allt stramare villkor för museets löpande verksamhet. Vi har under de senaste åren tvingats skära ned internt i vår organisation till den grad att samtliga intäkter motsvaras i stort sett av lönekostnaderna samt fasta kostnader. Vi har inte haft råd att ersätta den ordinarie anställda som slutade 2005, vilket inneburit en ökad belastning på övriga i personalen. Som läget är nu, våren 2009, fördelar vi våra tjänster på följande: 1 receptionist/administrativt ansvarig, 1 föremålsansvarig, 1 museichef/museipedagog och 1 bebyggelseantikvarie. Inom ramen för tjänsterna ryms en mängd olika arbetsuppgifter och vi hjälps alla åt att hålla museet öppet. Det är vår bedömning att vi i nuläget är precis på gränsen för att kunna upprätthålla en professionell museiverksamhet. Vi har skurit ned på alla enheter och det enda som är kvar är att minska personalstyrkan. För närvarande finansierar vi de flesta inköp av ex. teknisk utrustning eller inventarier och satsningar inom olika områden med externa medel. Främst i form av bidrag från länsstyrelse och landsting samt en viss mån av företagssponsring. Ett förfarande som är tidsödande och som skapar en stor osäkerhet när framtida insatser planeras. Det ger inte en god kontinuitet i verksamheten och i det långa loppet leder det till en splittrad arbetssituation, då vi tvingas prioritera områden som man kan få bidragsmedel för, inte nödvändigtvis de som är i stort behov. Det är också viktigt att komma ihåg att eftersom verksamheten bedrivs i föreningsform sker en hel del arbetsinsatser helt ideellt; bl.a. styrelsearbete, föreläsningar, research till utställningar, författande till årsbok och separata utgivningar (som exempel kan nämnas att boken om Norrmalm har författats på ideell basis och givits ut av museets förlag). Föreningen har även höjt medlemsavgiften två år i rad. Om Piteå museum får sänkta bidragsmedel med 100 000 eller 200 000 kr blir effekten densamma: Vi tvingas i första hand till att rikta oss ännu hårdare på sådant som ger en direkt inkomst, ex. anstränga oss än mer för att söka upp sponsorer och bidrag samt att ta betalt för samtliga tjänster som museet tillhandahåller. Det innebär att vår service gentemot Kultur och Fritid, Barn och Utbildning samt Miljö och Bygg måste att upphöra i sin nuvarande form och bli helt uppdragsbaserad. Vår byggnadsantikvarie måste jobba helt och hållet med uppdrag som ger direkt ersättning i pengar. När det gäller skolverksamheten tvingas även den att finansiera sig själv - Eftersom fokus för museipedagogen/museichefen kommer att ligga på att generera projektmedel och sponsorer kan mycket lite tid läggas på att förnya och utveckla den pedagogiska verksamheten, vilket i längden försämrar kvalitén på den. 154

Kultur- och fritidsnämnden Sänkta bidragsmedel med 100 resp. 200 tkr kommer även att försämra öppettiderna. Den personal som jobbar på museet kommer att tvingas fokusera på att driva de externt finansierade projekten så pass att receptionen och därmed museet måste ha öppet färre timmar per vecka. Detta drabbar även helgöppet och möjligheterna att ha öppet under sommarens alla veckor. Det kommer vidare att leda till att personalen tvingas lägga mindre tid till att förnya utställningarna med bilder och föremål ur våra egna samlingar, och mer på olika projekt. De inarbetade nätverken till barn och ungdomar löper en stor risk att försämras om de inte kan förnyas och underhållas. Det föreligger stor risk att ett sänkt bidrag resulterar i personalnedskärningar, vilket i sin tur leder till att Kultur och Fritid tvingas välja vill man ha barn- och ungdomsverksamhet eller vill man ha kulturmiljövård? I förlängningen är detta ytterst en demokratifråga, om vem som ska ha tillgång till vårt kulturarv. Museet har under många år arbetat upp en verksamhet som syftar till att vara en oberoende mötesplats för alla som är intresserade av pitebygdens historia. Vi har byggt upp en kunskapsbas kring kulturhistoria, som kan användas för att påverka samhällsplanering. Museet är en plattform för unga och gamla som vill knyta an till sina rötter och få perspektiv på sin egen tillvaro. Ett rum för tillresta utifrån att lära sig mer om den plats de befinner sig på ett informationsutrymme för Piteå, om Piteå. Vem ska få tillgång till det, alla människor oavsett bakgrund eller bara de som kan betala för det? Personal och styrelse vid Föreningen Piteå museum 155

Kultur- och fritidsnämnden Tillägg till bilaga 2a och 2b Konsekvenser sparåtgärder VEP 2010 Förhöjd hyra Hockeyalliansen. Hockeyalliansen betalar idag en hyra för ishallen på 105.000 kr. Den hyran betalas genom att de utför städ, snöskottning och utsmyckning på Storgatan. I övrigt bekostar Hockeyalliansen för personalen som sköter ishallen perioden 15/9- ca 15/3 varje vinter. Personalen, idag 3 personer, har lönebidrag på mellan 60-80 % från arbetsförmedlingen. Under 2008 varslade man all personal då arbetsförmedlingen hotade med att dra ned bidragen. Detta varsel drogs tillbaka då arbetsförmedlingen förlängde befintliga avtal ytterligare ett år. Kultur Fritid betalar alla driftskostnader på ishallen förutom personalkostnaderna. Budgetramen för ishallen är för 2009 1.545.000 kr varav kapitaltjänsten uppgår till 90.000 kr. och internhyran till fastighetskontoret är på 800.000 kr. Förändrar förvaltningen avtalet med hockeyalliansen för att exvis ta ut en högre hyra bedömer jag att hockeyalliansen inte kommer att kunna åta sig detta uppdrag längre. Det är i dagsläget oklart om nämnden får tillgodoräkna sig internhyran som besparing. Förkortad issäsong För att spara 50.000 kr krävs det att man drar ned issäsongen på Nolia med en månad. Det man spar då är energikostnader. Konsekvensen blir att verksamheten tappar framförallt träningstid, men också matchtid. Tveksamt om alla ungdomslag kan delta i seriespelet om man inte har egen is under hela seriespelet. Ungdomsserierna löper från ca.1/10-ca.15/3. Vad som kan vara realistiskt är i så fall en senare start ex 1/10 men fortsatt drift till 15/3. Då ishallen är det verktyg som krävs för att utföra sin idrott är det förvaltningens mening att det är rimligare att minska driftbidragen till hockeyn i stället för att reducera tillgången till lokalen (ishallen) För att spara 50.000 kr på LF Arena krävs att man drar ned säsongen ca. tre veckor alternativt att man tar ut en högre hyra för augusti då PHC hyr anläggningen. Idag betalar PHC ca. 60-70.000 kr vilket inte täcker elkostnaderna fullt ut. Förslaget från mig är att vi förordar en ökad hyra för PHC i augusti på 50.000 kr från dagens nivå vilket motsvarar de faktiska driftkostnaderna för aktuell tid. Får effekt från 2010. Försäljning Vallsberget Om kommunen säljer Vallsberget (alpinanläggningen) sparar man på sikt den budgetram som idag är på 580.000 kr. Konsekvensen blir också att skidalliansen får klara alla sina driftskostnader på det driftsbidrag vi äskar för 2010 på 300.000 kr. Försäljningen innebär vissa initiala kostnader i form av försäljningskostnader och ev krav får köparen. Genomförs försäljningen under 2010 får man ut spareffekten från 2011. 156

Kultur- och fritidsnämnden Tillägg till bilaga 2a och 2b Reducering kontantbidrag till föreningar 250 Konsekvensanalys sparkrav 2010 Bidrag till föreningar 1. Kommunalt aktivitetsbidrag 100 Konsekvenser: Inga för föreningar. Ramreducering kan göras utan konsekvenser pga minskade antal aktivitetstillfällen för åldern 7-20 år som i sin tur beror på minskat barnantal i kommunen. 2. Lönebidrag svårt att bedöma i dagsläge, men kan bli ca 50-100 Konsekvens: Samverkan mellan Föreningsservice och föreningar minskar om överskottet från Lönebidragskontot läggs på sparkravet istället. Överskottet på kontot beror på att föreningarna inte har råd att behålla sina anställda. Detta i sin tur beror på försämringar i det statliga stödet till föreningsanställda och att det kommunala bidraget = 10 %, inte betalas ut till föreningar utan anställd personal. 3. Utbildning/utvecklingsbidrag 100 Anordna Idrottsforum vartannat år. Kostnaden och tidsåtgången är inte försvarbar till det antal deltagare som var 2008. Kravet på flexibilitet vad avser ledarutbildningsbidrag (1 dagars utbildningar och utbildningar som anordnas av andra än idrottsförbundet) kan inte tillmötesgås. Konsekvenser: Inget Idrottsforum 2009 i den omfattning som det var 2008. Ingen utveckling av ledarutbildningar. Om det blir mer 4. Hyresbidrag 223 Bevilja hyresbidrag endast till föreningarnas verksamhetslokaler, ej till administrationslokaler (i bägge fall avser det ungdomsföreningar, ej vuxenföreningar). Konsekvenser: 14 föreningar blir utan bidrag. Se nedan vilka. Finska förening 15 053 kr Infjärdens SK 12 600 kr Jävre IF 16 800 kr MSSK 3 528 kr Piteå Båtklubb 20 000 kr Piteå Hockey 20 000 kr Piteå IF 20 000 kr Wibax Innebandy 20 000 kr Piteå Sim 16 800 kr Piteå Sportfiske 20 000 kr Riviera Friidrott 12 600 kr Sikfors SK 7 000 kr Öjebyns Handboll 2 747 kr Öjebyns Innebandy 19 597 kr 157

Kultur- och fritidsnämnden Reducering bidrag studieförbund De studieförbund som erhåller verksamhetsbidrag av Kultur Fritid är: ABF 38,0 % av totala verksamhetsbudgeten Bilda 8,0 % FU 1,3 % SFR 10,0 % SV 20,0 % NBV 8,6 % MBSK 5,7 % Sensus 8,4 % Verksamhetsbidragets budget för 2009 är: 1 939 000 kr En minskning av budgetramen med 250 000 kr skulle innebära: 1 689 000 kr. Preliminär minskning av respektive studieförbunds verksamhetsbidrag 2009 baserat på det procenttal man tidigare haft i förhållande till övriga studieförbund ABF -95 000 kr Bilda -20 000 kr FU - 3 250 kr SFR -25 000 kr SV -50 000 kr NBV -21 500 kr MBSK -14 250 kr Sensus -21 000 kr Totalt: -250 000 kr Konsekvenser i verksamheten Studieförbundens verksamhet riktar sig till vuxna och äldre men har även satsningar på skapande verksamhet för ungdomar när det gäller bl a musik och teater. Vilken konsekvens en eventuell inbesparing på 2009 års budget med 250 000 kr är svår att påvisa i dagsläget men förmodligen kommer verksamheten att drabbas genom ett minskat utbud. 158

Kultur- och fritidsnämnden Tillägg till bilaga 2a och 2b Personalreduceringar enheten fritid 250 resp. 300 Motsvarar ca 1 administrativ assistenttjänst, alternativt del av konsulenttjänst I det fall sparåtgärder kommer att innebära nerdragning av tjänster på enheten fritid är det önskvärt att beakta kompetensnivå utifrån nämndens uppdrag för: - Ungdomsarbete, bl. a fortsatt arbete med och utveckling av PÅPP - Folkhälsoarbete, bl. a PUFF och planerad vidareutveckling i EU-projekt - Bidragsutredningen med föreslagna åtgärder att arbeta mer konsultativt gentemot föreningslivet och att fungera som samordnare/länk mellan föreningslivet och politiken Konsekvens av nerdragning motsvarande 1 tjänst innebär en sänkt servicegrad internt på förvaltningen och externt föreningsliv/brukare/medborgare. Vid nerdragning av konsulenttjänst kan planerat utvecklingsarbete komma att påverkas och senareläggas, såsom exempelvis implementering av arbetet med PUFF och planerad start hösten 2009. Vid nerdragning av administrativ tjänst påverkas arbetet på enheten fritid för konsulenterna med både genomförande och utvärdering i arbetet då konsulenternas arbete med administration ökar med de administrativa sysslor som annars sköts av den administrativa gruppen. Kvalitet avseende ärendehantering påverkas oavsett om nerdragning blir fråga om konsulenttjänst eller administrativ tjänst. Neddragning av både administrativ tjänst och konsulenttjänst genererar merarbete för hela organisationen/förvaltningen och frågan är om det leder till besparing totalt sett då arbetet i stället måste göras av chefer och andra konsulenter. Om assistenter blir berörda av neddragning torde det bli fråga om turordning av samtliga assistenttjänster på förvaltningen. Personalreducering parken 250 000:- En personalreducering inom Parken kommer att få konsekvenser under sommarsäsongen. Sedan tidigare har personalstyrkan under vintertid minskats, och i dagsläget kan inte fler personer tas bort om vi skall klara att uppfylla våra åtaganden och uppdrag. För att spara 250 000:- på personalen måste 1,6 säsongsanställda parkarbetare tas bort. Konsekvenserna av detta kommer framför allt att märkas i Piteå stad i form av följande åtgärder: Stadens infarter klipps 1 gång/säsong Grönstråk vid gångväg Olof Palmes gata- Ankarsskatan samt Industrigatan och Rönngatan klipps 1 gång/säsong Fontänen i södra Hamn stängs av Puts i stadens parker minskar Utsmyckningar med sommarblommor dras ner till ett absolut minimum. I princip utsmyckas endast Uddmansgatan/Byxtorget Underhåll på perennplanteringar och buskage minskar. I byarna har besparingar redan genomförts. I dag består Parkens arbete i byarna till stor del av skötsel åt beställare varpå indragningar i personalstyrkan skulle innebära att vi kan tvingas att frånsäga oss externa intäkter. 159

Kultur- och fritidsnämnden Tillägg till bilaga 2a och 2b Personalreducering parkadministration/arbetsledning 300 000:- Konsekvenserna av att ta bort 1 administrativ tjänst på parken blir följande: Uppbyggnad av strukturen och innehållet på parkens hemsidor blir ej uppdaterade. Uppdateringar av parkens GIS-system EttNollPark blir kraftligt fördröjda/ uteblir vilket är allvarligt eftersom programmet används som bla planeringsgrund i verksamheten. Konsekvenser av detta är bla att vi inte kommer att ha kontroll på vilken mark vi enligt detaljplaner skall sköta. Detta arbete måste i framtiden göras av någon annan. Inventering av naturmark för att undersöka behoven av röjning/gallring/trädfällning blir kraftigt lidande. Allmänheten får sämre service när det gäller besked om ex trädfällningar. Detta arbete måste i framtiden göras av någon annan. Ingen tar hand om tillståndsprövningar och markfrågor. Detta arbete måste i framtiden göras av någon annan. Plan för tätortsnära skogar kan inte tas fram. Steg ett i detta arbete är att planlägga mark i närheten av skolor och daghem. Planen är till för att öka variationen i markerna vilket gynnar friluftslivet. Fotodokumentation kan ej genomföras till enheten och/eller till förvaltningen. Dessa konsekvenser får effekt 2011-01-01 då nuvarande tjänsteinnehavare går i pension. Många av dessa arbetsuppgifter måste utföras. Om en person plockas bort innebär detta att arbetsuppgifterna måste fördelas på kvarvarande personal vilket i dagsläget inte är rimligt. Den disponibla tiden räcker inte till för kvarvarande administrativ personal (2 st). Det i sin tur innebär att vi tvingas att ta resurser från säsongspersonalen till detta, vilket i slutändan ändå slår tillbaka på verksamheten. Framtidsplanerna för den aktuella tjänsten är att dess innehåll kommer att förändras och utvecklas i och med återbesättning 2011. En utbildad landskapsingenjör/ landskapsarkitekt/ motsvarande kommer att förstärka enhetens gröna kompetens och därmed vår möjlighet att utföra projektering samt planering. Den nya kompetensen kommer att öka parkens möjligheter att arbeta för ett grönare Piteå med förbättrad livsmiljö vilket gynnar pitebor, näringsidkare och besökare. Att förbättra den gröna strukturen i staden kan göras dels på parkmark men även genom att aktivare arbeta extern mot ex bostadsbolag såsomn PNF, PiteBo, HSB, och privata företag. Genom att erbjuda vår kompetens i dessa sammanhang kan stadens gröna struktur förbättras radikalt inte minst i bostadsområdena till glädje för alla. Personalreduceringar på LF arena Om vi minskar personalen så kommer det inte längre att vara dubbelbemannat, vilket medför att service till Norrmalmia och LF blir sämre när arrangemang sker under samma tid under måndag-fredag. Bemanningen idag är konstruerad så att det alltid finns verksamhetsvaktmästeri på dessa anläggningar kvällstid. = dubbelbemaning! Om det är en match på LF samtidigt som det är ex. innebandy i Norrmalmia kan det betyda att föreningarna får vänta till isen är spolad eller...vad det nu månde vara. Tillsynen på båda anläggningarna vad gäller övriga utrymmen blir också lägre. Detta är inte diskuterat i personalgruppen utan är bara ett förslag som måste MBL förhandlas om det nu skall bli av 160

Kultur- och fritidsnämnden KONSEKVENSER SPARBETING Tillägg till bilaga 2a och 2b Har räknat på neddragning av en respektive två tjänster fördelat på tre alternativ: 1 biblioteksassistent 2 biblioteksassistenter 1 biblioteksassistent, 1 bibliotekarie. Alternativ 1: 1 biblioteksassistent Inom biblioteksorganisationen finns i dagsläget två biblioteksassistenter som är födda 1947, en heltidsanställd och en halvtidsanställd. Dessa kan genom det framlagda pensionsavtalet lösas ut under 2009/10. Kostnaden för pensionsavgången belastar dock enheten fram till 2012 och full effekt ges inte förrän 2013. Att lösa ut bägge och endast tillsätta en tjänst på 0,5 är enda vägen att gå om det inte ska bli fråga om uppsägning. Båda personerna har sin arbetstid förlagd till stadsbiblioteket. Att plocka bort samtliga timmar från samma del av enheten fungerar emellertid inte. En mindre dålig lösning är att fördela neddragningen mellan filialer och stadsbibliotek, förslagsvis 0,5 på PSB och 0,5 på filialen i Sjulnäs. För att ekvationen ska gå ihop måste därtill bibliotekarietimmar flyttas från Stadsbiblioteket till Sjulnäs. Kan lösas genom att filialföreståndaren/ bibliotekarien stationeras på heltid i Sjulnäs och inte som idag när 25% av tjänsten är förlag till Stadsbiblioteket. Konsekvenser Stadsbiblioteket förlorar 0,5 assistent och 0,25 bibliotekarie, totalt för båda grupperna 0,75. Kopplat till assistenttjänsten tappar PSB mycket tid vad gäller den dagliga administrationen av fjärrlån, tidningar/tidskrifter, post, kassa, film samt pass i utlåningdisken. Merparten av arbetsinsatsen rör således rutinuppgifter som måste fullgöras varje dag för att servicen mot låntagarna inte ska bli lidande. På bibliotekariesidan så rör det sig uteslutande om pass i informationsdisken. Tid måste frigöras från andra delar av verksamheten för att fylla dessa luckor och följden blir att båda grupperna får mindre tid för inre arbete. Därför kan vissa delar av verksamheten behöva plockas bort, exempelvis: Boken kommer, Kafékvällarna och Läslustombudsträffarna. Flexibiliteten vad gäller personer som kan åka bokbuss vid sjukskrivningar minskar, förmodligen måste någon tur ändras eller möjligen dras in. Den planerade utökningen av bokbussverksamheten uteblir helt. Vidare blir det bekymmersamt för personalen att plocka ut den ålagda helgkompen varför söndagsstängning kan bli aktuellt. Utrymmet för sjukskrivningar och semestrar minskar. Vad gäller filialen i Sjulnäs så måste öppettiderna ses över. Möjligheten att besöka skolklasser ute på skolorna försvinner och det blir svårare att ta emot klassbesök. Sjukskrivningar och VAB medför förmodligen att filialen måste stängas under dessa dagar. Alternativ 2: 2 biblioteksassistenter Förutom pensionsavgångarna måste då en halvtid sägas upp. Konsekvenser Utöver ovan nämnda så tillskjuter ytterligare försämringar. Utgår man från LAS-listan drabbas Stadsbiblioteket och då i synnerhet bokbuss- och barnverksamheten hårdast. Flexibiliteten med två chaufförer försvinner och barnavdelningens aktiviteter måste bantas. Verksamheten blir ännu känsligare för sjukskrivningar eller annan typ av frånvaro. Söndagsstängning och minskade öppettider blir antagligen omöjligt att undvika. Den yttersta konsekvensen blir sämre tillgänglighet, sämre service och förmodligen - minskade besök samt minskade utlån. 161

Kultur- och fritidsnämnden Alternativ 3: 1 biblioteksassistent, 1 bibliotekarie På assistentsidan gäller samma som under exempel 1. För bibliotekarierna dras en heltid bort från Stadsbiblioteket, möjligen kan en mindre del (ca 10%) av de till Sjulnäs överflyttade bibliotekarietimmarna lämnas kvar. Konsekvenser Ser man till LAS-ordningen på bibliotekariesidan så försvinner stora delar spetskompetensen inom IT. Inte bra med tanke på utvecklingspotentialen för 24-timmarsservicen. Kan eventuellt kompenseras en aning genom att programverksamhet/marknadsföring läggs ned och fokus i den tjänsten istället flyttas till IT-sidan. Fler pass i informationsdisken för kvarvarande bibliotekarier gör att möjligheten till att ta emot skolklasser och studiebesök minskar, likaså tillfälle att fördjupa sig i biblioteksfrågor som medieplanering, databassökningar, internutbildning m.m. När mediebevakningen och informationskunskapen fördelas på färre är risken överhängande att kvaliteten och kompetensen inom området sjunker. För övrigt gäller samma som under alternativ två, dvs att verksamheten blir ännu känsligare för sjukskrivningar och annan typ av frånvaro som utbildningar, konferenser etc. Söndagsstängning och minskade öppettider blir antagligen omöjligt att undvika. Den yttersta konsekvensen blir sämre tillgänglighet, sämre service och förmodligen - minskade besök samt minskade utlån. Förutom allt detta får man räkna med att den påfrestning en personalneddragning innebär påverkar personalen på ett negativt sätt. Exakt hur det tar sig i uttryck är svårt att säga, men till fördel för låntagarna lär det knappast vara. 162

Kultur- och fritidsnämnden Bilaga 2c Ramökningar, drift Budget Plan Plan 2010 2011 2012 Summa äskande ramökning 2238 2238 2238 Summa äskande ramökn pga invest 307 314 320 Isorganisation (bilaga) 230 230 230 Centrumutveckling Rosvik KS 155 (bilaga 2:2 b) Studio Acusticum (bilaga) 2 008 2 008 2 008 Ramökning pga investering På Vallsberget görs investering 2009 med snökanon- 300 300 300 anläggning, belysning och sekretariat vilket innebär en driftskostnadsökning på 300 kr. Skidalliansen tar över driftsansvaret för längdspår, skidskyttestadion och sekretariat och får detta som ett driftsbidrag till föreningen. Investering skärgårdspaket 7 14 20 Underhåll strandkaj 163

Kultur- och fritidsnämnden Tillägg till bilaga 2c Isorganisation I maskinutbytesplanen tar vi upp en ny jordbrukstraktor till Parken med snöslunga där vi behåller den nuvarande och nyttjar den till isorganisationen. Dessutom tar vi upp ett äskande om en till 4-hjuling med slunga och snöblad så att vi kan ha igång två 4-hjulingar samtidigt. Vad gäller personal och övriga driftskostnader så föreslår vi en summa på 380 kr med fördelningen arbetsledare 5 mån. 215 kr (en praktiskt arbetande lagbas som gör administrativa sysslor då den inte behöver vara ute på isen), övrig personal 75 kr, övrig drift 90 kr (bränsle, förbrukningsmaterial, skyltar, reparationer etc). Befintliga resurser som vi kan överföra från Parken är då 75 kr från Fåröbanan samt 75 kr som vi fick 2009 för tidig isbana. Totalt 150 kr. Det innebär ett driftsäskande för isorganisationen på totalt 230 kr från 2010. 164

P r o j e k t b e s k r i v n i n g V i n t e r i P i t e å Bakgrund Vintern är en outvecklad period för turism och evenemang. Som sommarstad har vi länge varit väldigt starka med guldkorn som Piteå Summer Games, PDOL, kanalsim mm. Nu är det dags att vi lyfter även vintern! VIP har funnits sen 2003 i olika skepnader och nu är det tid för att göra något som är ekonomiskt försvarbart långsiktigt - dessutom i världsklass. Idé Bo Sandström utflyttad till Falun Borlänge i 14 år har bl.a. arbetat med destinationsutveckling vinter, ser stora möjligheter i Piteå. Piteå Presenterar har som vision att Piteå ska vara Sveriges bästa långfärdsskridsko destination 2012 Efter att ha arbetat med Holländska skridskoförbundet och deras Världscup i Marathon speed skating under 4 år vet vi vad som krävs för att lyckas. När vi dessutom gjort ett antal studieresor till Weissensee i Österrike som nog är en av de mest lyckosamma i ämnet har vi ytterligare lärt oss läxan för att lyckas. Idén är att skapa en ny arena av världsklass på havsis. Vi har närheten till boendet, vi har också med ett antal kompletteringar de maskinella förutsättningarna för att lyckas. I Piteå Presenterar har vi den organisation som krävs för att organisera, sälja in och marknadsföra detta. Utifrån denna arena ska vi skapa de evenemang som krävs för att lyckas. Vi förlänger skridskosäsongen i Piteå med 2 månader vilket givetvis gynnar Piteåborna och blir ju också en ny arena för våra skolor. Syfte Att skapa en internationellt och nationellt intressant arena som blir navet i den framtida vintersatsningen i Piteå. Att vi tillsammans med Kommunen ska skapa en fungerande is organisation och lättillgänglig arena vilket är grunden i denna satsning. Att utifrån detta att göra ett event på cirka 7 till 10 dagar, där vi bygger på med många olika aktiviteter. Förutom VC i Marathon speed skating, Bothnialoppet, företagsstafett ser jag skidåkning, fiske, Mountain bike, sparkrace, isracing, skotercross, musik mässor och mycket mer. Målgruppen är Sverige och Holland. Långfärdsskridskoåkning är den snabbast växande motionsformen i stora delar av Sverige - så även i Piteå. Vi ser det idag som den enda vägen att gå när det gäller VIP och där också hitta en ekonomi i satsningen som är långsiktigt hållbar. Vi har en enorm potential, låt oss visa det! Mål och förväntat resultat Vi ska skapa ett Vinter i Piteå som motsvarar de möjligheter vi faktiskt har här uppe. Via den tv- sändning som följer med ett eventuellt VC Marathon speed skating bli ett nytt turistmecca för Holländarna sommar som vinter. Tävlingarna är dörren till Holland som vi marknadsföringsmässigt ska nyttja på flera sätt. Räkneexempel - vad kan detta generera? Vi räknar med att denna satsning inom 3 år ska locka 4000 nya turister som vi inte skulle nå på annat sätt än detta. De kommer både sommar som vinter och stannar här i snitt i 5 nätter och de lämnar efter sig c:a 1350 kr per dag. Inkl boende. Detta skulle generera 27 miljoner tillbaka till besöksnäringen! Jag räknar också med att inom 3 år skulle 30 familjer flytta till regionen tack vare detta. Hälsoeffekter Vi skapar en ny stadsnära arena som kommer att vara tillgänglig inte bara för våra besökare utan själklart även för våra invånare. Detta är en motionsform som alla kan delta i utan stora kostnader. Skolorna kommer att kunna nyttja denna arena kostnadsfritt 4 månader per år! Självklart får detta positiva hälsoeffekter i kommunen. 165 www.weinzatwork.com

PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll 17 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2008-06-09 KS 155 Dnr 08/KS239 144 Utveckling av Rosviks centrum projekt inom ramen för byacentrumutvecklingen Beslut Kommunstyrelsen beslutar: att godkänna att de i bilagan rekommenderade åtgärderna genomförs, att högst 1 000 000 kronor tilldelas Rosvik för utveckling av byacentrum, att kultur- och fritidsförvaltningens ökade kostnader för drift och förvaltning av plantering, träd och buskage under år 1 finansieras ur projektet och finansiering för kommande år hänskjuts till budgetberedningen samt att kommunledningskontoret administrerar anslaget. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 3 december 2007, 255 att överföra 1 miljon kronor ur den centrala investeringspotten till projekt upprusting av byacentrum samt om direktiv för genomförande av projektet. En arbetsgrupp kring centrumutveckling i Rosvik har bildats med representanter för boende, föreningar, företagare, ungdomsråd och berörda kommunala förvaltningar. Idéerna kring hur Rosviks centrum skulle kunna utvecklas har tagits fram i samband med samverkansmöten i Rosvik. På dessa möten har också en prioritering gjorts av föreslagna idéer. Arbetsgruppen har arbetat fram förslag till hur centrum i Rosvik ska bli en vackrare och trivsammare plats med möjligheter till aktiviteter och kulturinslag. De prioriterade åtgärderna, kostnadsberäkningar och förslag på genomförande redovisas i bilaga 155. Driftskostnaderna för förvaltning av plantering, träd och buskage ryms inom projektet som finns i förslaget bekostas av projektmedel för 2009. Driftskostnaderna för 2010 tas upp i budgetberedning för 2010. Beslutsunderlag Landsbygdsutvecklarens tjänsteskrivelse 2 juni 2008 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 166

STUDIO ACUSTICUM - EN DEL AV ARENA PITEÅ 167

Innehållsförteckning 1. Piteåmodellen 2. Resurser och kompetens 3. Mål och prioriterade insatser 4. Verksamhetens budget Bilagor * Projektdirektiv Studio Acusticum * Preliminär handlingsplan, projektperiod * Organisationsbeskrivning till och med 1 januari 2009. 168

1. Piteåmodellen Piteå har sedan länge ett inarbetat arbetssätt inom arrangemang och arenaområdet. Arbetssättet (den så kallade Piteåmodellen ) utgår ifrån att kommunen själv inte skall vara någon stor arrangör, utan att man via Kultur och Fritidsförvaltningen och på andra sätt uppmuntrar och stöttar föreningsliv (med i huvudsak ideella krafter), privata aktörer och andra som brinner för att genomföra kulturarrangemang och konserter. I Piteå har man valt att göra fyra stycken ändamålsenliga arenor, specialanpassade för olika behov. Arena Piteå* utgör en komplett infrastruktur för arrangörer, artister och publik. Strategin för Arena Piteå följer Piteåmodellen, vilket innebär att Arena Piteå inte själv agerar som arrangör, utan fokuserar på att 1) tillhandahålla en attraktiv miljö för kultur-/musikarrangemang 2) så långt det är möjligt stötta de aktörer som vill genomföra arrangemang De som genomför arrangemang i Arena Piteå är istället privata aktörer, föreningsliv och exempelvis Musikhögskolan. På detta sätt skiljer sig Piteå från många andra städer, där man nyttjar skattemedel för att själva arrangera och på så sätt konkurrera med de privata aktörerna. *Studio Acusticum utgör Arena Piteå tillsammans med Norrmalmia Sport- och Evenemang, LF-arena och Christinasalen. Studio Acusticum är ett unikt konserthus med uppgift att erbjuda en attraktiv miljö för konserter och kulturarrangemang i Piteå och Norrbotten. S.A erbjuder en unik k miljö för forskning och utbildning riktad främst till aktörer inom musik, ljudteknik och medier (Institutionen för musik och medier) och är en naturlig ingång och besöksmål i Musikstaden Piteå. Övriga arenor kompletterar med publikkapacitet, teknisk utrustning etc. 169

2. Resurser och kompetens Studio Acusticum invigdes oktober 2007. Tiden efter invigningsperioden har ägnats åt inventering av vilka behov och totala resurser arrangörsstaden och Arena Piteå har. Utifrån denna bild har organisationen skapats. Arena Piteås verksamhet är i dag en del av Kultur- och Fritidsförvaltningen vilket möjliggör en bättre samordning och samplanering med övriga kultur- och musiksatsningar i kommunen. I Piteå har vi byggt en slimmad organisation i jämförelse med andra konserthus. Heltidstjänster för marknadsföring, teknik och service är vanligt förekommande. Samarbeten med organisationerna Piteå Presenterar och Piteå Turistbyrå effektiviserar och förenklar marknadsföringsarbetet. Personalkostnader för enheten motsvarar i själva verket 3 tjänster. Detta tack vare att de delfinansieras av andra aktörer. Konserthuschef 100% Roger Norén Finansieras till 45% av Institutionen för Musik och Medier Producent 100% AnnaCarin Johansson Administration och bokföring, 10% Ekonom KF, Maj-Britt Waara Förvaltningsgemensam resurs Lokalansvarig/ hustekniker/ scenmästare 50% Inhyrd extern personal motsvarande 50% 170

Reception 150% I samband med organisatoriska förändringar på Acusticum och Studio Acusticum görs en översyn av receptionsfunktionen. Nedan beskrivs ett förslag på den nya receptionsfunktionen som delas mellan Pnf, LTU och Studio Acusticum (Kultur och Fritid). Receptionens arbetsuppgifter Receptionen har följande arbetsuppgifter: - Basservice till hyresgäster o Reception/information o Hantering nycklar, larm/larmsystem, kodkort o Hantering och bokning av konferensrum o Kontorsservice (posthantering, kopiering och fax, avläsning och redovisning) - Konserthusstöd o Biljetthantering: Kontantkassa/kassaapparat, TICNET, BABS (kortbetalning) o Larm o låsning loger och studiolokaler o Skyltning av evenemang o Webbinformation - Övrigt o Övrig kontorsservice erbjuds till hyresgäster mot timersättning. (Not. Samordning av reception med Institutionen för musik och medier kan bli aktuellt i ett senare läge. ) Bemanning och finansiering Nedan beskrivs grundprinciperna för bemanning och finansiering av receptionen. 1. Receptionen bemannas Kontorstid: 8-17, måndag-fredag Kvällstid: utifrån Studio Acusticums behov. Vid arrangemang kvällstid bemannas receptionen av en värdinna som finansieras med arbetsmarknadsstöd 60% 2. Personal rekryteras/kontrakteras av Kultur och Fritidsförvaltningen. 3. Kultur och Fritidsförvaltningen erhåller årlig ersättning om max 250 tkr från Pnf för upprätthållande av funktionen Basservice till hyresgäster. 171

Alla konserthus i landet har sin egen profil och sitt eget innehåll och därmed olika förutsättningar för sin existens. Nedan följer exempel på konserthus som i viss mån är jämförbara med Studio Acusticum och Arena Piteå. Nedanstående resurser i respektive hus härrör till husens konsertverksamhet. Kulturens Hus i Luleå Programchef Producent Tekniker Reception, Marknadsföring, Ticnet 1 st 1 st 3 st 5 st Totalt antal tjänster 10 st Produktionsbudget Marknadsföringsbudget 800 000 kr 500 000 kr Västerås konserthus Programchef Produktionskoordinator Teknisk chef Scenmästare Tekniker Foajépersonal 1 st 1 st 1 st 1 st 1 st 1 st Totalt antal tjänster 4,5 st Samverkar med Länsmusiken och Sinfonietta beträffande markndadsföring och reception/biljettförsäljning Produktionsbudget och marknadsföringsbudget okänt 172

Vara konserthus Konserthuschef Produktionschef Ekonom Scenchef Tekniker 1 st 1 st 1 st 1 st 1 st Totalt antal tjänster 4,5 st Samverkar med Länsmusiken beträffande reception/biljettförsäljning och marknadsföring, utöver konsertorganisationen finns även en konferenssäljare. Produktionsbudget och marknadsföringsbudget okänt Gävle Konserthus Konserthuschef Programchef Ansvarig externa produktioner Projektledare profilområde världsmusik Marknad/ Service/ Kassa/ Konferens Ekonomi Scenteknik 1 st 1 st 1 st 1 st 6 st 2 st 2 st Totalt antal tjänster 10 st Samverkar med Gävle symfoniorkester Produktionsbudget och marknadsföringsbudget okänt 173

3. Mål och prioriterade insatser Under de kommande åren kommer vi att arbeta mot nedanstående mål. - Arena Piteås verksamhet blir synliggjord lokalt, regionalt och nationellt. - Studio Acusticums roll utvecklas i sin roll som konserthus, forskningsmiljö och ingång till musikstaden Piteå. - Studio Acusticum blir erkänd som attraktiv och innovativ miljö med en akustik i världsklass. - Hela Arena Piteå ska arbeta för att bli en mötesplats som utgör en självklar del av människors vardag. Publikarbete tillsammans med arrangörer är därför ett högprioriterat område för hela organisationen. Verksamhetens leds och följs upp utifrån följande områden: - Positionering och profilering - Kunder och partner - Program/aktiviteter - Verksamhetsresurser (lokaler, utrustning, bemanning) Samspel och samarbete Att skapa mervärden runt konsertproduktioner är en framgångsfaktor för Konserthus idag. I Piteå har vi unika möjligheter tack vare akustik i världsklass, tekniska infrastrukturen och miljön som Acusticum-området bjuder. Samarbeten som möjliggörs är bland andra - Nationell arena för Folkets Hus och Parkers Digitala Hus-satsning. - Dokumentationer och inspelningar av konsertproduktioner (ex. Barbara Hendricks) - Universitetskurser av tillresande artister och producenter (ex. The Real Group) 174

4. Verksamhetens budget Beräknade intäkter och kostnader för 2010 Intäkter LTU, Konserthuschef 275 000 LTU, lokalhyra 9 000 LTU, receptionstjänster 40 000 PNF, receptionstjänster 250 000 Arbetsmarknadsstöd 84 000 Hyresintäkter Studio Acusticum 152 000 Hyresintäkter Norrmalmia sport och evenemang 60 000 Tjänste intäkter (kopplas mot kostnadspost tjänsteköp) 150 000 Provision biljettförsäljning 70 000 Intäkt NOLIA för arenapitea.se 24 000 Total summa intäkter 1 114 000 Kostnader Personalkostnader (konserthuschef, producent, reception, husvärd 50%) 1 700 000 Kontorshyra 60 000 Tjänsteköp (vaktmästare, ljud, ljus etc) Kopplas mot intäktspost tjänsteintäkter 220 000 Reparation o underhåll (ljud tex. bandbyte, ljus, tyger, service avtal arenaskärmar etc) 322 000 Telefon, data, skärmar, Ticnet 50 000 Produkstionsnära kostnader (resor, logi, produktions kostnader, lokalens iordningsställande, ljud, ljus, projektorer etc.) Delar av dessa kostnader kopplas mot intäktspost tjänste- och hyresintäkter 440 000 ticnet systemavgift 45 000 Babs paylink+ bankavgifter 10 000 Marknadsföring och värdskap (Visningsresor tillsammans med Piteå Presenterar för att visa våra arenor typ den som genomförs 24 april. Radioreklam, tv- reklam, annonsering, pressbearbetning) 275 000 Totala kostnader 3 122 000 Differens -2 008 000 175