Slutrapport projektgenomförande - Education for All

Stockholm 2012-04-11 Version 1.3 Slutrapport projektgenomförande - Education for All Projektet är genomfört inom ramen för Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling Innovation för alla.

Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Allmän information... 1 3 Sammanfattning... 2 4 Bakgrund och syfte... 3 5 Målgrupp... 3 6 Projektets mål... 4 7 Redogörelse av projektresultatet... 5 7.1.1 Leverabler... 5 7.1.2 Resultat... 5 7.1.3 Teknisk lösning... 6 7.2 Viktiga insikter... 7 7.2.1 Användbarhet och tillgänglighet... 7 7.2.2 Teknisk lösning... 9 8 Redogörelse av projektets genomförande... 10 8.1 Genomförandeplan/tidplan... 10 8.2 Projektets budget... 11 8.3 Projektets arbetssätt... 11 8.3.1 Projektorganisation... 11 8.3.2 Samarbetsformer och intressenter... 12 8.3.3 Lärdomar från projektet... 13 9 Vad händer nu?... 14 (15)

1 Inledning Projektet Education for All har under 2010-2012 arbetat med att undersöka och utveckla språkstöd för distansutbildningsmiljöer. Fokus för projektet har varit att stödja teckenspråkiga och utlandsfödda med tolkstöd via internetbaserad videokommunikation. Lösningen har realiserats i en prototyp avsedd att motsvara de användbarhetsoch tillgänglighetsmål som återfinns i begreppet Design för alla. Projektets karaktäriseras av användarfokuserat och distribuerat arbete där arbete på distans har varit en naturlig del av både utveckling och genomförda utvärderingar. Projektet har resulterat i ett antal lärdomar om hur den tänkta tjänsten Webbtolken kan utvecklas till en kommersiell tjänst. Vi vet nu att vi klarar tekniken på ett tillfredsställande sätt även om det kvarstår en del utmaningar. Det som däremot behöver mer fokus och forskning är frågeställningarna kring hur vi ska behålla kvaliteten på mötet när vi flyttar det från det fysiska rummet till det digitala videorummet. 2 Allmän information Företag/Organisation: Projektnamn: Författare av detta dokument: Projektets tidplan Symmetri Konsult AB Education for All Erik Sandell 2010-10-19 2012-03-31 (från datum till datum) Referensdokument (ägs av Symmetri Konsult AB) Användbarhetsutvärdering EfA, revision 1.0 Testrapport kösynkronisering EfA, revision 1.0 EfA Förstudierapport version 1.0 EfA Kravspecifikation Användarkrav, version 1.3 Teknisk Kravspecifikation EfA, revision 2.0 Projektplan, version 3.0 Projektplan EfA, version 1.0 (projektintern plan) Definitioner Education for All (EfA): avser detta projekt. Webbtolken: projektets namn på den prototyp till tolkapplikation som utvecklats, även kallad prototypen. 1(14)

3 Sammanfattning Huvudsyftet med projektet Education for All har varit att utveckla och utvärdera en internetbaserad tjänst. Denna ska erbjuda tolkstöd till studerande som har svenska som andra språk, t.ex. teckenspråkiga och som studerar på distans. Tjänsten går under arbetsnamnet Webbtolken. Primära målgrupper har varit teckenspråkiga och utlandsfödda elever på minst gymnasienivå. I projektet har det utöver utvecklingen och utvärdering av Webbtolken genomförts en förstudie av utbildningssituationer, användarbehov och tekniska förutsättningar. Två slutsatser från förstudien är att det finns en potential för tolkning vid distansutbildning, men att behovet av kösynkronisering är begränsat i dagsläget i detta användningssammanhang. Webbtolken har utvecklats i form av en enklare prototyp med målsättningen att uppfylla de krav i förstudien vi bedömt nödvändiga för att kunna genomföra relevanta och realistiska tester. Det tekniska fokuset för projektet har varit att på enklast möjliga sätt integrera de tjänster som tillhandahålls av Tolkcentralen i Örebro, som skulle kunna möjliggöra längre tolksessioner mellan student, tolk och en tredje part/grupp, till exempel lärare eller seminarieledare. Prototypen har byggts utifrån en plattform för Flashplayer och SIP med målsättningen att använda videoformatet H.264 eller alternativt i H.263+. I och med att projektets förutsättningar för trepartskommunikation krävde användningen av en färdig plattform med s k MCU-funktionalitet, BRIA3, blev tyvärr bildkvalitetet i det avslutande användartestet något lägre då BRIA3 inte stöder videoformatet H.264 eller H263+. Totalt har 18 personer utvärderat prototypen i två olika utvärderingar. Övergripande fick Webbtolken ett gott betyg när det gäller användbarhet och tillgänglighet. Oavsett detta identifierades ett flertal förbättringsområden i de båda utvärderingarna. De främsta förbättringsområden som kvarstår inför en fortsatt utveckling av Webbtolken är bland annat: Ändring av den grundläggande konceptuella designen med fokus på att boka en tolk. Eleverna vill fokusera på att kommunicera med sin lärare inte tolken. En förbättrad bildkvalitet för att möjliggöra längre samtal via teckenspråk. Möjlighet att ändra kontrast i det grafiska gränssnittet för att stödja synskadade Skapa språkmoduler för hela gränssnittet. Ska tjänsten stödja utlandsfödda behöver tjänsten erbjuda användarens egna språk. Utöver resultaten från användartesterna har projektet arbetat med att knyta kontakter med organisationer som skulle kunna vara intresserade att utveckla tjänsten vidare mot en kommersiell tjänst. Samtal med möjliga större kunder har förts och flera olika ansökningar av finansiering planeras. 2(14)

4 Bakgrund och syfte Vår idé bakom projektet är att erbjuda distanstolkning som stöd till personer som studerar på distans och har svenska som andra språk, t.ex. teckenspråkiga. Syftet är att göra ett stort kursutbud på gymnasie- och högskolenivå tillgängligt för fler, som därigenom kvalificerar sig för en anställning. Ett exempel på användning är att den studerande loggar in i sitt virtuella klassrum och initierar en sökning på tolk. När en tolk med rätt kompetens blir ledig så kopplas den fram till det virtuella klassrummet. Tolkning sker sen under undervisning sker via skärm eller högtalare, beroende på behov. Syftet med projektet var att utveckla, testa och utvärdera en prototyplösning som integrerar: Tolkcentralen i Örebro En utbildningsplattform (NTI-skolan) En kösynkroniseringsfunktion 5 Målgrupp Den primära målgruppen for EfA är de som har behov av gymnasie- och högskoleutbildning och som har särskilda behov. Det finns uppskattningsvis drygt 1000 000 hörselskadade (källa Handikapprörelsen) och 100 000 teckenspråkiga (källa Sveriges Dövas Riksförbund). 7 445 studenter var 2009 i kontakt med samordnaren för studenter med funktionshinder vid något/någon av landets universitet och högskolor - eller kom till samordnarens kännedom genom lärare och studievägledare vid institutioner/motsvarande (källa Stockholms Universitet). Till detta kommer en större grupp som talar språk från andra länder. En annan målgrupp är intressenter i behov av att kunna tillhandahålla distansutbildningar till en bredare målgrupp, t ex utbildningsanordnare och utbildningsföretag. Det innebär potentiellt alla skolor på gymnasie- och högskolenivå i Sverige. 3(14)

6 Projektets mål Projektmål (juni 2012) enligt förstudieunderlag Två utbildningsanordnare och potentiella kunder har deltagit i test av EfAs användbarhet och tillgänglighet. 15 representanter från olika målgrupper har genomfört en utvärdering av produkten enligt det testprotokoll som tagits fram efter utvärdering av Etapp 2. Utfall Uppnått. NTI-skolan har deltagit med utbildningsplattform och expertis och Akademedia samt Ross Tensta Gymnasium med testpersoner. 10 användare genomförde utvärderingen. Det färre antalet har enligt vår bedömning inte haft betydelse för testresultatets kvalitet. Projektet är avslutat Uppnås vid godkänd slutrapport. Samtliga milstolpar och leverabler per etapp redovisas i respektive etapplan. Effektmål enligt förstudieunderlag (inom 3-5 år) Det finns en tjänst på marknaden som gör det praktiskt möjligt för "alla studerande" att genomföra utbildningar på distans, på gymnasie- såväl som högskolenivå. Det innebär att en elev med behov av tolk (hörselskadad, synskadad eller utlandsfödd) ska kunna delta i en undervisningssituation på distans. Denna situation kan vara att: genomgå muntlig examinering av individ ta del av, förstå och kommunicera med deltagare, t ex handledare eller andra elever, i en handledning aktivt delta i presentationer av grupparbeten 4(14)

7 Redogörelse av projektresultatet 7.1.1 Leverabler Projektet har i enlighet med förstudieunderlaget levererat en tillgänglighetsanpassad prototyp med begränsad funktionalitet för distansutbildning med möjligheter till tolkstöd. Därtill har projektet levererat en förstudie samt en kravspecifikation för den tekniska lösningen och en för användarkrav. Kravspecifikationerna specificerar de krav på användarmiljö, teknisk lösning och funktioner som bör ställas på en färdig, kommersiell produkt. De specificerar också de krav och funktioner som prototypen har utvecklats efter de delar i den totala kravställningen som bedömts väsentliga för att kunna genomföra tester som uppfyller projektets syfte och mål. 7.1.2 Resultat Den inledande förstudien visade att distansutbildning idag kännetecknas av mycket självstudier. De föreläsningar som görs genomförs bara ibland live - i realtid - mest av tekniska orsaker. Flera lärare och handledare uppskattar att mindre än 10 % sker live idag. En del seminarier och grupparbeten förekommer naturligtvis, men det blir lätt att man använder nätet mer som en resursbank istället för som kommunikationsbank. En stor majoritet av utbildningsmaterialet är hemuppgifter, inläsning och annat textmaterial. Kommunikationen utanför möten sker mestadels via email. Livekommunikation tenderar att bli chatt, antingen inom systemet (som tillhandahåller något internt IM-verktyg) eller via standardprogram. Skype verkar i det senare fallet vara det vanligaste idag. Det finns ett fåtal utbildningar där teckenspråk är en del av undervisningen. I dessa fall sker videokommunikationen antingen genom att en föreläsning som sänds videocastas - ut till eleverna (en kamera aktiv) eller med två deltagare. Det kan vara lärare - student, men även student - student. Den teknik man använder idag är Skype, vilket man tycker är den enda som egentligen fungerar bra. Man har prövat gruppvideokonferensen som kom med Skypes senaste version, men att den håller inte kvaliteten för teckentolkning. Att tekniken fungerar och håller tillräckligt hög kvalitet är A och O för att undervisningen ska kunna ske. Förstudiens viktigaste slutsatser var att: 1. Idag är marknaden för språkstöd för distansutbildningar mindre, men detta beror mest på en outvecklad marknad med låg mognad. Förstudien visade på en potential för denna typ av tjänst. 2. Det finns för närvarande inte något större behov av kösynkronisering i distansutbildningssituationer. Vi bedömde dock att kösynkronisering var tillräckligt intressant för andra tjänster/situationer, och att den skulle kunna innebära nya möjligheter för 5(14)

distansutbildningar i framtiden när marknaden utvecklas. Därför inkluderades en sådan funktionalitet i vår prototyp, Webbtolken. Bland de förändringar som gjordes i den första versionen av prototypen utifrån labbtestets resultat, var att möjlighet till trepartssamtal implementerades med hjälp av en fristående klient. Utöver detta genomfördes justeringar och ändringar av den grafiska designen samt interaktionsdesignen med målsättningen att öka prototypens användbarhet. Några mer konkreta exempel är att loginsidan ändrades till användarens startsida, en avsluta samtal-knapp lades till och det gjordes förenklingar i tjänsten när det gäller användarens möjlighet att röra sig mellan olika funktioner. Även de skarpa testerna föll väl ut och genererade användbara insikter i hur applikationen kan förbättras ytterligare. Totalt tio personer deltog i denna andra utvärdering, fem stycken utlandsspråkiga gymnasieelever från Ross Tensta gymnasium och fem teckenspråkiga från olika delar av landet. Vi genomfördes även en användbarhetsutvärdering av NTI-skolans distansutbildningsplattform. Fokus låg fortfarande på att utvärdera kommunikationskvalitet och generell användbarhet. I det avslutande testet utvärderades även EfAs bokningsfunktion. Kösynkroniseringsmodulen har använts i användartesterna i begränsad omfattning i bokningsförfarandet. Vi har inte kunnat användartesta kösynkronisering då Tolkcentralen inte haft möjlighet att ge oss den tillgång till sin tekniska miljö som krävs, eller implementera det stöd som behövs för kösynkronisering i sin miljö. Projektet har därför fokuserat på att genomföra tekniska testerav kommunikationen med ett system motsvarande Tolkcentralens (baserat på deras databasstruktur), och att denna kommunikation fungerar som vi har tänkt oss. Vi har även testat att data som skickas mellan systemen behandlas på rätt sätt på bägge sidor. 7.1.3 Teknisk lösning En teknisk kravspecifikation och en tillgänglighetsanpassad prototyp har tagits fram för att på bästa sätt kunna uppfylla projektmålen. Vårt fokus i den tekniska lösningen har varit att på enklast möjliga sätt integrera de tjänster som tillhandahålls av Tolkcentralen i Örebro med ett lätt använt och intuitivt gränssnitt för användaren som möjliggör för längre tolksessioner mellan student, tolk och en tredje part/grupp. Förenklat så kan man dela upp den tekniska lösningen i fem delar: 1. Användarens webbaserade GUI baserat på Adobes Flashplayer 10.x med integrationer mot Tolkcentralens SIP gränssnitt 2. Tolkcentralens SIP miljö 3. Kö/bokningsfunktionalitet i form av webservices som kommunicerar med en egen kopia av Tolkcentralens bokningsmiljö 6(14)

4. Intellivic Flash2SIP, tredjepartverktyg för att möjliggöra för kommunikationen mellan Webbtolken och Örebro Tolkcentral 5. BRIA3, tredjepartverktyg som tillkom på slutet för att kunna genomföra äkta treparts sessioner via Webbtolken, och moderera en konferens med tre eller flera deltagare innehållande audio- och videoströmmar. Flash2SIP är en hyrd produkt som fungerar som en brygga mellan protokollen Flash och SIP och är ett val man gjorde för att slippa att själv utveckla denna övergång mellan protokollen. Kö/bokningsfunktionaliteteten är en viktig del i det flöde som en tolksession utgör, allt från att boka en tolk till att koppla upp en tolksession samt informera användaren om aktuell status möjliggörs här.. Vi har även i de inledande tekniska testerna kunnat säkerställa att vi kan integrera mot Tolkcentralens kö dess databasstruktur med hjälp av webservices. NTI har i de skarpa testerna möjliggjort för användarna att få åtkomst till Webbtolken från deras miljö via en enkel länk. Den tekniska miljön, bortsett från Örebro Tolkcentral, har hostats på Westbahr AB under utvecklingen och testerna. Prototypen har visat på möjligheterna och att det tekniskt faktiskt går att ta fram en Webbtolk som möjliggör för teckenspråkiga och utlandsfödda att delta i undervisning på distans och att tjänsten i framtiden kan kommunicera med olika köer och på så sätt möjliggöra kösynkronisering. Den har även visat på svårigheterna att i en begränsad labbmiljö realisera en lösning som är så beroende av faktorer utanför den projektets tekniska lösning. Den tekniska kravspecifikationen har under projektets gång reviderats för att korrekt spegla de förutsättningar som kommer att krävas för att kunna ta fram en fullskalig teknisk lösning. 7.2 Viktiga insikter 7.2.1 Användbarhet och tillgänglighet Webbtolken har överlag fått gott betyg när det gäller användbarhet och tillgänglighet från målgrupperna i de två olika användbarhetsutvärderingarna, men ett flertal förbättringsområden identifierades i båda utvärderingarna. Utifrån resultatet från den första utvärderingen genomfördes förändringar i Webbtolken främst på följande områden. Grafisk design där kontrasten ökades mellan olika element. Interaktionsdesign där inloggningsförfarandet och förfarande att koppla upp till lärare och tolk förenklades. Även flöden mellan olika vyer förenklades. Vidare förändrades vissa knappars placering och vissa funktioner lades till. 7(14)

Språk och termer - de termer som används på knappar och alternativa funktioner förenklades De teckenspråkiga som medverkade i den första utvärderingen ansåg att kvaliteten på bilden var acceptabel för kortare samtal. I den andra och större utvärderingen visade resultatet att de genomförda förändringarna hade ökat användbarheten i tjänsten i alla avseenden förutom i bildkvaliteten. Utvärderingen visade på följande förbättringsområden: 1. Övergripande koncept Tolkfunktionen har varit huvudfokus i utvecklingen av Webbtolken. Flera användare reagerade på att Webbtolken var inriktad på att ringa eller boka en tolk och inte på kontakten eller kommunikationen med lärare eller andra studenter. Fokus bör därför flyttas från tolk till lärare, elever eller arbetsgrupp. I övrigt var de allra flesta deltagare mycket positiva till Webbtolken som koncept. Flera teckenspråkiga blev positivt överraskande över att de även fick se läraren, eftersom de bara förväntade sig att få se tolken. 2. Kommunikationskvalitet När trepartsfunktionalitet lades till prototypen inför fälttestet så blev bildkvaliteten lägre p.g.a. den tekniska lösningen. För de utlandsspråkiga gymnasieeleverna hade detta mindre betydelse eftersom ljudet och ljudkvaliteten var viktigare är bilden. Däremot fick den lägre bildkvaliteten större påverkan på de teckenspråkigas upplevelse av tjänsten. De ansåg överlag att bildkvaliteten behöver bli markant bättre. Flera ansåg att bildkvaliteten fungerar för kortare tolkningssessioner men det skulle bli tröttsamt att försöka följa med längre än ett par minuter. 3. Interaktions- och grafisk design I den andra utvärderingen hade ingen av de medverkande några som helst problem med att använda gränssnittet när det gäller att logga in och ringa upp tolk och lärare. Däremot hade flera av de utlandsspråkiga gymnasieeleverna svårigheter att genomföra en bokning av ett nytt samtal med läraren. Bokningsfunktionen utvärderades inte i det första testet. Bokningsflödet bör därför ses över för framtida versioner. En del deltagare ansåg att den gråa färgskalan var tråkig. En teckenspråkig som även var synskadad upplevde att kontrasterna var för låga i färgvalet. Man bör därför ge användaren möjlighet att ändra färgskala med fokus på kontrast. 4. Språk I båda versionerna var alla information i gränssnittet på svenska. Om en utgångspunkt är att EfA ska vara en tolktjänst bör information vara på användarens första språk vilket flera av de utlandsfödda påpekade. 8(14)

5. Teknisk prestanda och utformning Under flera testsessioner uppstod tekniska problem. Det främsta var att bildöverföringen från elev till lärare och tolk fallerade. De utlandsspråkiga gymnasieeleverna upptäckte sannolikt inte detta eftersom deras kommunikation vilar på audio medan de teckenspråkiga som råkade ut för problemen var tvungna att avbryta testet. Orsaken till dessa tekniska problem behöver utredas i eventuellt efterföljande projekt. Data kring deltagarnas olika tekniska förutsättningar (operativsystem, webbläsare, fysisk plats, brandväggar m.m.) har samlats in. Den främsta tekniska förändring som flera teckenspråkiga deltagare efterfrågade var dels bättre bildkvalitet enligt ovan och dels möjlighet att friare disponera storleken på bildfönstren. När det gäller bildfönstren så ville flera teckenspråkiga kunna göra bilden på tolken större och bilden på läraren mindre eftersom denna är mindre viktig. Sammantaget återspeglas projektets slutsatser i den reviderade användarkravspecifikationen. 7.2.2 Teknisk lösning Utvecklingsarbetet och testerna av Webbtolken har överlag fallit väl ut och de olika delarna i projektet har varit väl avvägda. Fokus har hela tiden legat på att få till en tjänst som kan leverera tolkning över internet för döva och utlandsfödda men även att tekniskt kunna säkerställa att det går att boka och sätta upp sig i kö för realtidstolkning med Tolkcentralen i Örebro. De tre stora utmaningarna som funnits genomgående i hela projektet har varit följande: 1. Det grafiska gränssnittet, kontrast, storlekar på de olika fönstren där videokommunikationen presenterats samt namnstandard och utseende på knappar och ledtexter 2. Video- och ljudkvalitet 3. Trepartsvideokommunikation Det grafiska gränssnittet har kontinuerligt förbättrats för varje testomgång vad gäller kontrast, namnstandard och fönsters placering och utformning. Prototypen och projektets resultat ger ett gott utgångsläge för att utveckla en bra slutprodukt. I samspel med Örebro tolkcentral beslutade vi att använda oss av videoformatet H.264 eller alternativt i H.263+, och för audio formatet enligt ljud standarden G721 alternativt G722. Uppdateringshastigheten skulle vara minst 15 fps (frames per second). Webbtolken levererar idag audio och video enligt dessa krav men bildöverföringen påverkas av utomliggande faktorer som brandväggar, bandbredd, user agents, och webbläsare. Bland annat tappades bilduppkopplingen vid vissa tillfällen, som nämnts ovan. Orsakerna till detta utreds. 9(14)

När det gäller trepartskommunikation utvärderades alternativet att bygga en egen lösning på en plattform baserad på open source, Asteriks. Det visade sig dock att detta skulle ta för lång tid utifrån projektets begränsade tid och budget. Projektet valde då att använda en annan lösning, en färdig plattform med s.k. MCUfunktionalitet, BRIA3, som skulle säkerställa trepartsvideokommunikationen i användartesterna. BRIA3 stöder inte videoformatet H.264 eller H263+ vilket påverkade bildkvalitet i sluttesterna som blev något lägre. Inför de skarpa användartesterna meddelade Intellivic, vår leverantör av den hyrda produkten Flash2SIP, att deras huvudägare beslutat att inte hyra ut tjänsten längre. Vi kunde dock använda projektets licenser tills vi hade genomfört de sista användartesterna. Detta innebär att för att utveckla en färdig produkt behövs en annan lösning som hantera kommunikationen mellan protokollen Flash och SIP. Sammantaget så finns de slutsatser och krav på teknik för att realisera EFA s prototyp till en produktionslösning samlade i den reviderade Tekniska Kravspecifikationen. 8 Redogörelse av projektets genomförande 8.1 Genomförandeplan/tidplan Projektet har tagit fram prototypen i två steg. Den första versionen testades med användare i laboratoriemiljö och utifrån detta kunde vi dra slutsatser om hur kravspecifikationerna och prototypen skulle förbättras. Efter att prototypen förbättrats testades den andra versionen sen skarpt i naturlig användarmiljö. Etapp och huvudaktiviteter Ursprunglig tidplan Slutlig tidplan Kommentar Etapp 1: Förstudie och kravställning Förstudie Start 2010/10/15 Slut 2011/01/31 Start 2010/10/15 Slut 2011/01/31 Ingen avvikelse. Användarkravställning, research Användarkravställning, kravspecifikation Teknisk kravspecifikation Etapp 2: Utveckling Interaktionsdesign och grafisk design Laboratorietest Avtal om testplatser Start 2011/02/01 Slut 2011/06/30 Start 2011/02/01 Slut 2011/09/11 Ny sluttid överenskoms beroende på svårigheter att rekrytera testpersoner till laboratorietestet. Teknisk utveckling och testning Etapp 3: Integration och test Start 2011/07/01 Start 2011/09/11 Ny sluttid 10(14)

Prototyprevision, användargränssnitt Fälttest Slut 2011/12/31 Slut 2012/01/31 överenskoms beroende på senarelagt slutdatum i etapp 2. Teknisk testning Etapp 4: Utvärdering och rapportering Analys, utvärdering, rapportering Start 2012/01/01 Slut 2012/03/31 Start 2012/02/01 Slut 2012/03/31 Ingen avvikelse av slutdatum. 8.2 Projektets budget Sammantaget har vi förbrukat samtliga medel som finansierats av PTS och de aktörer som varit delaktiga i projektet har skjutit till egna timmar i samtliga etapper. En slutlig avräkning av egenfinansierad tid visar att denna i flera fall legat något över budget. Budgetpost Budget Utfall Begärd finansiering från PTS (kr inkl moms) 1916000 1916000 Egen finansiering (kr inkl moms) 734000 874000 Totalt 2650000 2790000 8.3 Projektets arbetssätt 8.3.1 Projektorganisation Projektets organisation illustreras av denna figur: Ulf Winroth, projektägare Erik Sandell, projektledare Ulf Winroth, användardel Per Segell, teknisk projektledning Henrik Thörnqvist, utbildning NTI Interaktionsdesign Utveckling Användartester Tekniska tester och integration Tillgänglighet och användbarhet Not: Per Segell delegerade teknisk projektledning till Niclas Palmquist. 11(14)

Projektteamet bestod av följande personer: Roll För- och efternamn Projektägare Projektledare Intressentkoordinator och marknadsansvarig Ansvarig för Interaktionsdesign och testledare Tillgänglighets och användbarhetsspecialist Teknisk projektledare, ansvarig för teknisk utveckling och tester Expert/ansvarig distansutbildningsplattform och pedagogik, NTIskolan Ulf Winroth, Symmetri Erik Sandell, Synrand Hans Siljebäck, Human Kind Ulf Winroth, Symmetri Sinclair Andersen, Symmetri Niclas Palmquist, Westbahr Henrik Thörnqvist, NTIskolan Utöver detta har dessa personer varit knutna till projektet: Roll Expert, distanstolkning För- och efternamn Johnny Kristensen, Tolkcentralen Expert distansutbildning Johan Åkerman, NTI-skolan Följande personer har ingått i projektets styrgrupp: Ulf Winroth, Symmetri Erik Sandell, Synrand Hans Siljebäck, HumanKind 8.3.2 Samarbetsformer och intressenter Samarbetet mellan ett antal organisationer har varit avgörande för projektet: Symmetri Konsult AB har stått för interaktionsdesign, användarkravspecifikation samt användarutvärderingar gällande användbarhet och tillgänglighet. Westbahr AB har stått för utveckling av prototypen, integration och tekniska tester. 12(14)

Tolkcentralen i Örebro har tillhandahållit tolkresurser och tillgång till expertis och plattform för distanstolkning. NTI-skolan har deltagit i projektet och tillfört expertis i distansutbildning och distansutbildningsplattformar. HumanKind har bidragit med erfarenhet och expertis inom tillgänglighet och språkhinder, inte minst när det kommer till teckenspråkiga samt fungerat som marknadsansvarig. Projektet har till största delen drivits på distans då deltagarna var geografiskt spridda i Sverige och Slovakien. Avstånden har dock kunnat överbryggas med tät epostkommunikation, regelbundna telefonmöten och fokus på planen. 8.3.3 Lärdomar från projektet Det stod klart tidigt i projektet att vår budget skulle begränsa våra möjligheter i alla etapper, men att vi ändå med pragmatiska lösningar skulle kunna ta fram och testa en prototyp som uppfyllde projektets syfte. Beroende av flera organisationers frivilliga medverkan gör ett projekt sårbart. Tolkcentralen har t ex inte haft möjlighet att ge oss den tillgång till sin tekniska miljö som krävdes eller att implementera det stöd som behövdes för kösynkronisering i sin miljö. För att kunna realiseras inom projektets ramar bygger inte prototypen fullt ut på öppen källkod. Denna sårbarhet visade sig ganska tydligt då en leverantör, Intellivic, upphörde med en tjänst projektet använde sig av. För att den färdiga tjänsten inte ska bli beroende av andra tjänsteleverantörers proprietära kod och programvara bör den i så hög grad som möjligt bygga på öppna gränssnitt. Det visade sig även vara svårt att rekrytera testpersoner. Även med tät kontakt med intresseorganisationer, flertalet skolor och direkt med flera privata kontakter så visade det sig mycket svårt att rekrytera tillräckligt många testpersoner för att uppnå projektets mål beträffande antal testpersoner. Detta gällde främst personer från målgruppen döva och hörselskadade. En intressant lärdom från projektet är att det är fullt möjligt att genomföra ett projekt av denna magnitud och längd med en mycket distribuerad projektgrupp med ett minimum av personliga möten. Denna typ av organisation medför dock ett antal utmaningar. Bland annat är teknikberoendet stort och det finns en ökad risk av missförstånd mellan deltagare som aldrig har träffat varandra. En viktig faktor för att minska risken är kontinuerlig och tät kontakt mellan projektdeltagare, med korta avstämningar för att vara säker på att man förstår varandra. En annan faktor som minskar risken är användandet av flera olika tekniska kanaler, som mail, chat, telefon och videokonferenser. Projektets deltagare samlades dock vid några enstaka tillfällen och våra erfarenheter visar att det personliga mötet behövs vid vissa tillfällen för att säkerställa en tydlig gemensam målbild och förståelse för mer komplexa utmaningar som uppstår under gång. 13(14)

9 Vad händer nu? Nu har vi en relativt bra bild av vad som krävs för att ta projektets resultat vidare till en färdig lösning. Därför arbetar några av projektdeltagarna sen en tid tillbaka med projektpartnern NTI (Academedia) för att hitta matchande programutlysningar. Målet för befintligt partnerskap är att hitta fyra till fem utlysningar att söka mer finansiering från. För detta söker vi också olika potentiella kunder/partners som kan vara medsökande. Vi har under projektets gång presenterat EfA för ett antal potentiella intressenter. Syftet har varit att hitta en kund som kan tänka sig att finansiera en för dem skräddarsydd lösning. Erfarenheten vi drog av dialogen vi haft med potentiella kunder och finansiärer är att det fortfarande är svårt, även för offentliga organisationer med ett tillgänglighetsuppdrag, att hitta budget för utveckling av tillgängligheten i organisationers stödsystem. Mjuk finansiering ser därför ut att vara vägen tills att vi kan presentera en helt färdigutvecklad och attraktivt förpackad lösning. Fler intressenter ser att den grundfunktionalitet som vi utvecklat inom EfA kan användas även inom deras ansvarsområde. Ett tydligt exempel på hur vi arbetat med vårt nätverk för att sprida kunskapen om EfA är när vår projektpartner NTI fick möjlighet att tala under symposiet Accessing Society i första riksdagskammaren. Symposiet var arrangerat av Europeiskt Teckenspråkscenter och Drottning Silvia var invigningstalare. Bland annat var integrationsministern en av talarna. Symposiet livesändes via webben och finns nu upplagt på Youtube. Vi vet nu att vi kommer att klara tekniken på ett tillfredsställande sätt. Det som behöver mer fokus och därtill forskning är frågeställningarna kring hur vi ska behålla kvaliteten på mötet när vi flyttar det från det fysiska rummet till det digitala videorummet. Det har gjorts en del forskning men inget har vad vi vet renderat i någon utveckling av metodik och standarder för distanstolkning. Vi har dock adresserat den utmaningen i våra kommande ansökningar. 14(14)