STRUKTURBILD SKEGRIE underlag för fortsatta överväganden rörande exploatering i Skegrie Trelleborgs kommun
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING FÖRUTSÄTTNINGAR geografi markägoförhållanden befolkning & arbetstillfällen ANALYS trafik & kommunikationer utveckling trafik & kommunikationer grönstruktur utveckling grönstruktur bebyggelse & funktioner utveckling bebyggelse & funktioner SKEGRIE 2030 markanvändning etapp 1 etapp 2 3 4 5 6 7 8 9 12 14 15 16 18 20 21 22 24 Detta PM har tagits fram av Gunnar Göransson på Trelleborgs kommuns Plan- & byggavdlening under 2012/2013. Illustrationer & kartor: Gunnar Göransson Foton: Gunnar Göransson 2
SAMMANFATTNING Skegrie är i Översiktsplan 2010 för Trelleborgs kommun utpekad som en av sex utvecklingsorter. Målet med utvecklingsorterna är att den offentliga servicen kan bibehållas och förstärkas. Planeringen ska medge utbyggnader efter behov och ge möjligheter att stärka och utveckla centrumfunktioner, kollektivtrafik och gc-trafik. Strukturbilden syftar till att skapa en bild av Skegries utvecklingsmöjligheter och ta ett samlat grepp kring ortens framtida utveckling. Strukturbilden ska skapa en målbild för hur den offentliga servicen på orten kan bibehållas och förstärkas samt hur centrumfunktioner, kollektiv- och gc-trafik kan utvecklas. Strukturbilden presenterar en målbild för de övergripande strukturerna i Skegries utveckling de kommande 20 åren. Rapporten ska ligga till grund för fortsatta överväganden rörande exploatering i området. 3
4 FÖRUTSÄTTNINGAR
geografi Läge, storlek och avgränsning Skegrie är beläget ca sju kilometer nordväst om centrala Trelleborg. Med sitt läge på Söderslätt i direkt närhet av E6/E22 är Skegrie en del i Öresundsregionen med goda pendlingsmöjligheter till Trelleborg och Malmö samt övriga centra inom regionen. Med utgångspunkt i Skegrie nås inom en timmes restid Trelleborg, Malmö, Lund, Ystad och Köpenhamn. Alstad Anderslöv Skegrie Klagstorp Trelleborg Området som berörs av strukturbilden innefattar även byn Snarringe och området sträcker sig från E6/ E22 i väster till Snarringe by i öster. Gislövs läge och Simremarken Beddingestrand Smygehamn Klimat och topografi Den låglänta slätten som Skegrie är belägen på medför känslighet för höga vattenstånd. Stora delar av den omkringliggande jordbruksmarken har avvattnatts av dikningsföretag vilket medfört att delar av den befintliga bebyggelsen ligger inom båtnadsområden. I närhet av byn finns ytterligare båtnadsområden. Genom orten rinner Albäcksån som tjänar som recipient för dagvattnet från orten. Utbyygnaden av Skegrie under 2000-talet har bidragit till ökad andel hårdgjorda ytor. Det har gjort att mindre andel av dagvattnet infiltreras på plats och att en större mängd leds till Albäcksån vilket bidragit till att bebyggelsen närmast Albäcksån har påverkats negativt av översvämningar vid kraftiga regn. Båtnadsområde Område under 3möh 5
markägoförhållanden Trelleborgs kommun utör den största markägaren inom planområdet. Kommunens mark utgörs av stora arealer åkermark som omgärdar Skegrie och Snarringe samt grönområden inom Skegrie. I övrigt består orten av mindre fastigheter med privata fastighetsägare. Trelleborgs kommun 6
befolkning och arbetstillfällen BAKGRUND Befolkning och arbetstillfällen Skegrie är en ort med högt bebyggelsetryck och positiv befolkningsutveckling. 2011 befolkades orten av 1126 invånare och under 2000-talet har befolkningen ökat stadigt. 2000 hade Skegrie 565 invånare vilket gör att ortens befolkning fördubblats de senaste 10 åren. Ålderstrukturen på befolkningen är väldigt ung jämfört med övriga delar av kommunen. Medelålder ligger på 32 år, vilket är den lägsta medelåldern i kommunen. En tredjedel av befolkningen på orten är under 18 år. I jämförelse med Beddingestrand som är en annan av kommunens utvecklingorter syns att gruppen under 18 år är betydligt större i Skegrie. 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Befolkningsutveckling 2010 2015 2020 2025 2030 Befolkningsutveckling Skegrie beräknas fortsätta växa de närmaste åren och befolkningsprognoserna är positiva. År 2030 beräknas orten ha växt med ca 300 invånare. För att hantera befolkningsökningen beräknas Skegrie behöva växa med i genomsnitt 8 bostäder per år fram till 2030. I byn utgör förskolorna och skolan de största arbetsplatserna. En del privata småföretag är lokaliserade till orten men orten saknar större privata arbetsgivare. 7
8 ANALYS
trafik & kommunikationer Trafikflöden Trafiken genom Skegrie har ökat de senaste åren. Med anläggandet av nya E6/E22 och trafikplatsen nordväst om byn har trafiken ökat och omfördelats. I samband med att E6/E22 byggdes om anlades en ny koppling från väg 628 till E6/E22, väg 517. Det har lett till att genomfartstrafiken i större utsträckning väljer väg 628 i stället för Byavägen och Midsommarängen. I trafikverkets mätningar från 2003 uppmättes ådt till 400/36 +-(30 %). Detta var innan E6/E22 och kopplingen från väg 628 anlagts. Trafikverkets mätningar från 2012 vid samma punkt visar ådt på 1618/99. E6 12880/2820 10930/2640 1657/105 628 629 1997/132 (220/15) (2360/120) 635 E6 628 108 629 635 Andelen tunga transporter som passerar Skegrie har också ökat. Vilket kan antas bero på att det från Trelleborg används som ett alternativt sätt att nå E6/E22 istället för att nyttja västra infarten och ta sig direkt på E6/E22. 12960/2690 5200/780 3100/210 8600/1290 (6770/580) Solgårdens plantskola norr om Snarringe är en målpunkt för tunga transporter. Dessa transporter kör förbi Skegrie via väg 628 och Snarringe via väg 629. Under högsäsongen i augusti-september handlar det som mest om 4-5 transporter om dagen vilket utgör en liten del av den totala tunga trafiken som passerar Skegrie i de trafikmätningar som gjordes 2011. Sedan mätningarna gjordes 2011 har Hedvägens förlängning invigts vilket innebär ytterligare en anslutning till E6/E22 och ger ett alternativ för boende i västra delarna av Trelleborg. Nu nås E6/E22 även vid Maglarpsrondellen vilket ger ett alternativ till vägen förbi Skegrie. Detta innebär att trafiken fördelas på ett annat sätt och belastningen förbi Skegrie minskar. 3850/250 14400/2790 Räknade trafikflöden, totalt antal fordon/antal tunga fordon 1240/100 Trafikverket 2011 ådt (1240/100) Trafikverket tidigare mätningar ådt 1240/100 Kommunen 2009 åvdt Yttre ringväg I ett längre perspektiv ska även en möjlig yttre ringväg tas i beaktning. Om en yttre ringväg blir verklighet kommer den att möjliggöra andra alternativ för genomfartstrafiken. I dagsläget utreds olika alternativ för dragningen av yttre ringvägen. Huvudförslaget går norr om Skegrie och Snarringe men två alternativa dragningar som går i ett sydligare läge finns. 13960/2500 9 Sträckningar yttre ringväg Skulle något av de sydliga alternativen bli aktuella så får det stora inverkningar på utbyggnadsmöjligheterna mellan Skegrie och Snarringe. 9
trafik & kommunikationer Biltrafik och vägnät Med närheten till E6/E22 har Skegrie goda kommunikationer till Malmö och Trelleborg. Från trafikplatsen nordväst om Skegrie nås byn via väg 517. Väg 517 och väg 628 som går runt befintlig bebyggelse tjänar genomfartstrafiken. Dessa båda vägar ligger under trafikverkets trafikhållningsansvar, övriga vägar inom orten har kommunalt väghållningsansvar. Från genomfartsvägarna förgrenar sig vägnätet i huvudgator och kvartersgator inom byn. Huvudaxeln i öst-västlig riktning utgörs av Stationsvägen och Byavägen. Byavägen har tidigare tjänat som genomfartsgata men i samband med att trafikplatsen nordväst om Skegrie anlades leddes trafiken om via väg 628 och väg 517. I nordsydlig riktning utgör Lantmannavägen och Midsommarängen huvudaxlarna. Från dessa huvudgator matas bebyggelsegrupperna i lokalgator som ofta slutar med ett vändplan eller leds i en slinga tillbaka och kopplar på huvudgatorna vid samma punkt. Snarringen nås via väg 629 norrut leder till Östra Värlinge. Från väg 629 matas bebyggelsen vi lokalgator. Vägstrukturen är uppbyggd på att fördela trafiken för att undvika genomfartstrafik inom bebyggelsegrupperna. Trafikslagen är tydligt separerade och gång- och cykelväger utgör ett separat nät som leds i grönområden mellan bebyggelsen. 10
trafik & kommunikationer Gång- och cykelvägar Skegries gång- och cykelväggnät består av separata gång- och cykelvägar som binder samman bebyggelsegrupperna. Framförallt i områdena från 1960 och 2000-talet är separata gång- och cykelvägar i grönytorna som omger bebyggelsen framträdande. En gång- och cykelväg förbinder även Skegrie med Västra Tommarp och Trelleborg. Kollektivtrafik Bussförbindelser med Trelleborg och Malmö finns med busshållplats och pendlarparkering vid Skegrie trafikplats. Regionbuss 146 och 346 trafikerar sträckan med 20 minuters trafik under dagen och tio minuters trafik på morgon och eftermiddag. Genom byn går regionbuss 181 som trafikerar sträckan Vellinge-Trelleborg med avgångar en gång i timmen. Busshållplats GC-vägar 11
utveckling trafik & kommunikationer Biltrafik och vägnät Trafik till utbyggnadsområdet i öster matas från väg 628 med anslutningar norr och söder om skolan. Norr om skolan dras en ny väg som förbinder Skegrie med Snarringe. Väg 628 får en annan utformning och går från att vara en väg för genomfartstrafik till att vara en huvudgata som omges av bebyggelse på båda sidor. Vid entréplatserna till Skegrie ska väg 628 tydligt ändra karaktär. Det ska vara tydligt var orten börjar och var den slutar. Inom orten sänks hastigheten till 40 km/h och på stäckan förbi skolan sänks den till 30 km/h. Med ändrad utformning och lägre hastigheter kommer inte genomfartstrafiken vara lika påtaglig som den är idag. Om yttre ringvägen realiseras kommer genomfartstrafiken att minska betydligt. kvartersmark 2 6 1,5 2,5 2 trottoar vägbana plantering gc-väg förgårdsmark allmän platsmark kvartersmark Det södra området matas från Byavägen och vägnätet förgrenar sig i finmaskiga kvartersgator. Framtida utformning väg 628 Gång- och cykelvägar Nya gång och cykelvägar anläggs för att binda ihop de nya områdena med befintlig bebyggelse och för att skapa ett sammanhängande rekreationsstråk som kopplas till stråket Albäcksån. Kollektivtrafik Pendlarparkeringen vid E6/E22 förblir den viktigaste kollektivtrafikförbindelsen i Skegrie. Parkeringen ska utökas och erbjuda fler parkeringsmöjligheter och cykelparkeringar. Väg 628 från genomfartsgata...... till huvudgata 12
utveckling trafik & kommunikationer nya vägar nya gc-vägar 40 zon 30 zon e6/e22 genomfartstrafik huvudgata kvartersgata gc-vägar 13
grönstruktur Landskapet Skegrie ligger på Söderslätts låglänta och bördiga jordar. Kring orten breder den vidsträcka slätten ut sig. Slätten karaktäriseras av det flacka landskapet med långa siktlinjer där enstaka träd och lövdungar avtecknar sig mot horisonten. Åkermarken är ofta indelad i tydliga räta gränser som ger framträdande riktlinjer i landskapet. Linjära element som alléer och pilerader förstärker de räta linjerna i landskapet. De väl avgränsade kyrkbyarna med ofta uppstickande kyrkor eller väderkvarnar utgör landmärken på slätten. Den bördiga jorden medför få obrukade ytor, vilket gör att det finns en brist på allemansrättslig mark. Rekreationsområden Albäcksån som sträcker sig från kommunens nordvästliga delar och mynnar i Östersjön väster om Trelleborg stad utgör en grön korridor genom jordbrukslandskapet. Stråket är en del i den övergripande grönstrukturen i kommunen och är det enda större sammanhängande grönområde som finns i Skegries närhet. Den gröna korridoren består av 6-10 meter breda skyddszoner som på varje sida om ån är tillgängliga för allmänheten. De allmänt tillgängliga grönområden som finns på Söderslätt är viktiga att ta vara på och stärka tillgängligheten till. Stora delar av slätten brukas som odlingsmark vilket medför att det inte finns mycket allmänt tillgänglig mark. Ortens grönstruktur Inom Skegrie är grönstrukturen uppdelad i små enheter som inom varje bebyggelseenklav är väl sammanlänkade. I de nyare 1960-tals och 2000-tals områdena omgärdas bebyggelsegrupperna av öppna gröna ytor av parkkaraktär. Genom dessa grönytor löper gång- och cykelstråk som binder ihop de olika bebyggelsegrupperna. I 1960- och 70-tals områdena är grönskan i de privata trädgårdarna mer uppvuxen vilket bidrar till att skapa en lummig karaktär. I de nyaste områdena från 2000-talet bidrar inte grönskan i de privata trädgårdarna till det intrycket i samma utsträckning. Grönstrukturen i kyrkbyn och det gamla stationssamhället består mest av privata lummiga trädgårdar. Den småskaliga grönstrukturen är dock dåligt sammankopplad med större rekreations- och grönområden. Slätten söder om Skegrie Den gröna korridoren längs med Albäcksån Grönområde i 2000-tals området 14
utveckling grönstruktur Landskapet Det omkringliggande landskapet görs mer tillgängligt visuellt inom orten genom att åkerkilar sparas. Utblickar över slätten är en del i utformningen av bebyggelsen. Sammanhängande rekreationsstråk Grönstråket längs med Albäcksån breddas. Framförallt söder om Byavägen finns mytor att bredda stråket. Söder om byavägen berörs ån av Strandskydd på 100 meter. Detta område ska hållas allmänt tillgängligt och kan utnyttjas för anläggande av våtmarker som fungerar som utjämningsmagasin för det dagvatten som leds bort från utbyggnadsområdena. Grönstråket längs ån förbinds med den befintliga grönstrukturen i byn och med grönområden i den nya bebyggelsen. Sammantaget skapas ett rekreationsstråk som är tillgängligt från alla delar av Skegrie. Grönstruktur i utbyggnadsområdena Inom det nybyggda området öster om väg 628 skapas en större central park mellan Skegrie och Snarringe. I parken finns möjlighet för anläggandet av en ny fotbollsplan i anslutning till skolans utbyggnadsområde. Norr och söder om parken reserveras ytor för lekplatser och mindre grönytor. Grönytorna i utbyggnadsområdena kopplas till grönstråket längs Albäcksån. 15
bebyggelse & funktioner Bebyggelse Skegrie är till stor del en pendlingsort med villabebyggelse. Den friliggande villan med privat trädgård är den dominerande bostadsformen. I den övergripande villastrukturen syns tydliga skillnader mellan olika områden i byn. Tydliga områden är kyrkbyn, stationssamhället, randbebyggelsen längs med byavägens södra sida, 60-tals bebyggelsen i Solängen, 70-tals bebyggelsen i söder-, norr-, och västerängen samt de två områdena som byggts ut under 2000-talet i norra delarna av byn. Kyrkbyn som tydligt avgränsas av Albäcksån är tydligt skiljd från den övriga bebyggelsen. De gamla strukturerna vad gäller gatusträckning, byggnaders placering och material är fortfarande väl synligt i kyrkbyn. Öster om kyrkbyn längs med byavägen och stationsvägen ligger det gamla stationssamhället med gatuhus intill vägen utan förgårdsmark. Stationssamhäl lets bebyggelse sträcker sig även söder om stationsgatan. Dessa kvarter är små och har en rutnätsstruktur. Gatunätet är genomsläppligt och gestaltningen av bebyggelsen är varierad. Mellan kyrkbyn och stationssamhället längs med den södra sidan av Skegrie byaväg ligger villor ut mot det öppna åkerlandskapet. Bebyggelsen övergår till jordbrukslandskapet via trädgårdarna. Norr om stationsvägen ligger Solängnen. Där är bebyggelsen återhållsam i sin utformning och tydligt präglad av 1950- och 60-talets ideal. Bebyggelsen utgörs av fristående villor i ett plan och fasaderna går i rött eller gult tegel. I områdena från 1960-talet och framåt är kvarterstruktuern glesare än i stationssamhället. Gatunätet är uppdelat på ett tydligare sätt och lokalgatorna går i slingor eller slutar i återvändsgränder. Kvarteren kring ängsgatorna har en annan estetik och med branta tak och fasader i mörka kulörer. Bebyggelsen här är i 1 ½ plan. Kvartersstrukturen är den samma som i Solängen. Områdena från 2000-talet har ytterligare en annan karaktär. Husen är större men kvartersstrukturen är den samma som i 1960- och 70-tals områdena. 1800-tals bebyggelse i stationssamhället Bebyggelse i 1960-tals bebyggelse 2000-talets bebyggels 16
bebyggelse & funktioner Funktioner Skegrie utgörs till största delen av villabebyggelse. Offentlig service finns i form av tre förskolor och en F-5 skola samt biblioteksverksamhet. Karaktären av bostadsort/pendlingsort är tydlig och för annan service hänvisas till Trelleborg. Det finns inget tydligt centrum och de mötesplatser som finns är i anslutning till skolan och förskolorna. Rörelse och folkliv längs byns grönområden och gång- och cykelbanor är framträdande men tydliga mötesplatser saknas. Mötesplatser för Skegrieborna finns utanför byn. Norr om Skegrie längs med väg 628 ligger Slättarps gård som med sitt café, restaurang och gårdsbutik fungerar som en mötesplats. Även Skegrie BK:s lokaler som ligger i Snarringe är en mötesplats för Skegrieborna. De offentliga mötesplatser som finns i Skegrie idag ligger samlade längs med Byavägen och Stationsvägen. Målpunkter som skolan och förskolor, brottarklubben och busshållplatser ligger längs med det stråket. Andra målpunkter i byn är lekplatsen mellan Norrängen och Västerängen, bollplan och pulkabacke norr om rågvägen, kyrkan samt pendlarparkeringen vid trafikplatsen vid E6/E22. Föreningslivet är mer levande i byn. Brottarklubben Altona bedriver brottningsträning i idrottshemmet. Andra föreningar som är aktiva i byn är fotbollsklubben Skegrie BK (fotboll) och Skegrie Farmers (streethockey). Skegrie villaförening är också aktiv och värnar om Skegries utveckling samt anordnar diverse evenemang som t.ex. loppmarknad, valborgsfirande och midsommarfirande. 1. Skegrie Kyrka 2. Idrottshemmet (brottarklubben) 3. Ängens förskola 4. Skegrie skola, förskola & bibliotek 5. Slättens förskola 6. Skegrie BK klubblokal 7. Solgården, växthus & driveri 8. Slättsrps gård 9. Fotbollsplan och pulkabacke 10. Valborgs- & midsommarfirande 11. Lekplats 12. Pendlarparkering 17
utveckling bebyggelse & funktioner Skapa en central knutpunkt Vid korsningen mellan Stationsvägen och väg 628 skapas den centrala knutpunkten i Skegrie. Med utbyggnad av skola och bostäder på östra sidan av väg 628 växer Skegrie ihop med Snarringe och korsningen Stationsvägen och väg 628 hamnar i centralt läge av orten. På den platsen samlas skola och förskola, idrottshall och fotbollsplan för fritidsaktiviteter. Det är också i det här läget som verksamhetsetableringar kan bli aktuella. Längs med väg 628 föreslås bebyggelse med möjligheter till verksamheter i bottenplan. För att utnyttja läget vid det stråk som har störst trafikflöde och ligger i anslutning till ortens övriga offentliga verksamheter. Utveckling bostäder Runt skolans utbyggnadsområde exploateras marken för bostäder. Skegrie växer ihop med Snarringe och den befintliga cykelvägen mellan byarna utgör ett centralt stråk i den nya bebyggelsen. Inom utbyggnadsområdet kompletteras Skegries bostadsutbud med flerbostadshus i 2-3 våningar närmast väg 628 med möjlighet till verksamheter i bottenplan, radhus i närheten av skolan och fribyggartomter ut mot jordbruksmarken. Snarringe hyser kulturhistoriska värden som en tydligt avgränsad by på Söderslätt. Dessa värden bevaras genom att åkerkilar sparas i söder och norr. Åt söder expanderar Skegrie ut på jordbruksmarken i söderläge mot Albäcksån. Bebyggelsen i det området utgörs av fristående villor som håller sig på avstånd från ån för att ge plats åt dagvattenhantering då området ligger lågt och är känsligt för översvämningar och höga vattenstånd. Expansion av bebyggelsen Skegrie växer ihop med Snarringe Skegrie växer söderut mot åkerlandskapet och Albäcksån Målpunkter inom byn Skolans expansionsområde Skegries nya knutpunkt 18
19
20 SKEGRIE 2030
markanvändning Etapp 2 50 bostäder öppet mot jordbrukslandskapet sammanhängande rekreationsstråk bef. bebyggelse ny bebyggelse skola/förskola skolans utbyggnadsområde grönstruktur åkermark vattendrag ringväg alt. norr ringväg alt. syd nya vägar nya gc-vägar lågpunkter i landskapet reserveras för dagvattenhantering Etapp 1 150-300 bostäder skola/förskola idrottshall och fortbollsplan 21
etapp 1 I en första etapp exploateras området österut mot Snarringe. Inom området möjliggörs för ca 150-300 bostäder. Skegries ensidiga villabebyggelse kompletteras med andra bostadsformer. Behovet av större areal för skola och förskola tillgodoses inom området öster om den befintliga skolan och norr om Slätttens förskola. I anslutning till skolan skapas ytor för idrottshall, fritidsgård och fotbollsplan. Det nya området exploateras i tre olika kvarterstyper. Närmast väg 628 tillåts typ 1 som innehåller flerbostadshus i 2-3 våningar med möjlighet till verksamhet i bottenplan. Kring parken och närmast skolan och förskolan tillåts typ 2 som består av radhus och mindre villatomter. Typ 3 utgörs av områdena längst i norr och söder och består av fribyggartomter för villor. Det södra området för för fribyggartomter kan ha en ekologisk profil med möjlighet för småskalig odling och bebyggelse som är utformad med en stark inriktning mot att skapa ett ekologiskt hållbart boende. Strukturen är tätast kring väg 628 och skolans utbyggnadsområde för att gradvis glesas ut och i mötet med jordbrukslandskapet vara mer öppet för att ta tillvara de vidsträckta utblickarna över slätten och göra jordbrukslandskapet närvarande i bebyggelsen. Genom området löper ett grönstråk med gång och cykelväg samt öppna dagvattendiken som leder bort dagvattnet till dammar i anslutning till Albäcksån söder om utbyggnadsområdet. Grönstråket utgör en del i det sammahnhängande rekreationsstråket och binder ihop lekplatser inom området med den centrala parken samt med grönstråken i den befintliga bebyggelsen. bebyggelse typ 1 typ 2 typ 3 skola/förskola grönstruktur park lekplats åkermark nya vägar nya gc-vägar yttre ringväg 22
etapp 1 Området trafikmatas från väg 628 och en koppling för biltrafik till Snarringe finns norr om skolans utbyggnadsområde. Snarringe och Skegrie förbinds även genom gång och cykelvägen från Stationsvägen till fotbollsplanen i Snarringe. Typ 1 Typ 1 utgörs av flerbostadshus i 2-3 våningar. De ska vara flexibla och kunna användas för bostadsändamål och för verksamheter ibottenplan om underlag och behov finns. Närmast väg 628 tillåts bebyggelsen vara något högre för att skapa en tätare kärna kring skolan och förskolan som ska bli den centrala knutpunkten i Skegrie. I dessa kvarter möjliggörs för ca 50 bostäder. Typ 2 Det andra typkvarteret innehåller radhus och små villatomter. Dessa kvarter lokaliseras i närheten av skolan och parken mitt i utbyggnadsområdet. Med närhet till park och skolgård kan de privata trädgårdarna hållas relativt små och skapa en tätare struktur. Bebyggelsen är placerad med entré mot kvartersgatorna och en smal remsa förgårdsmark som övergår i gaturummet för att skapa en mjuk övergång mellan privat och offentligt. I dessa kvarter möjliggörs för 50-100 bostäder Typ 3 Det tredje typkvarteret utgörs av fristående villor. Områden med typ 3 bebyggelse är tänkta för fribyggartomter. De ligger i de norra och södra delarna av utbyggnadsområdet. Omgärdad av jordbrukslandskapet ska bebyggelsen utformas så att de vidsträckta utblickarna som finns tas tillvara och att jordbrukslandskapet känns närvarande i byn. Ca 80 nya bostäder kan skapas i de här områdena. 23
etapp 2 Etapp 2 utgörs av området söder om byavägen. Området vänder sig mot Albäcksån och det öppna jordbrukslandskapet. Bebyggelsen har en tydlig ekologisk prägel med odlingsmöjligheter och närhet till naturen. Här möjliggörs för ca 50 bostäder. Området närmast Albäcken som är känsligt för höga vattenstånd utnyttjas för fördröjning av dagvatten och rekretionsstråket längs är mer tillgängligt och sammankopplat med grönstråken inom byn. Bebyggelsen matas via en gata från Byavägen. Gångoch cykelvägar koppla samman området med bebyggelsen norr om Byavägen. Albäcksån omfattas av strandskydd på 100 meter söder om Byavägen ingen bebyggelse planeras inom den zonen. Området närmast Albäcksån som förutom att det ligger inom strandskydd är känsligt för översvämningar reserveras för dagvattenhantering och som en del i rekreationsstråket längs Albäcksån. ny bebyggelse grönstruktur åkermark vattendrag nya vägar nya gc-vägar 24
25