Rapport 1 av Studie 1

Rapport 1 av Studie 1 Ett projekt om undervisningsplanering och IKT genomfört med en lärargrupp vårterminen 2013 Therése Haglind 2014-01-15

Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Metod och genomförande... 5 1.1.1 Enkät... 6 1.1.2 Fokusgruppintervjuer... 8 2 Resultat... 10 2.1 Sammanställning av enkäten... 10 2.1.1 Datorn i skolan... 10 2.1.1.1 Hade du en egen skoldator på högstadiet?... 10 2.1.1.2 Hur ofta har du datorn med dig till skolan?... 11 2.1.1.3 Hur ofta använder du datorn till skolarbete i skolan?... 13 2.1.1.4 Vad använder du oftast datorn till i skolan?... 15 2.1.1.5 I vilka ämnen använder du datorn mest i skolan?... 15 2.1.1.6 Vilka är fördelarna med en egen dator i skolan?... 17 2.1.1.7 Vilka är nackdelarna med en egen dator i skolan?... 17 2.1.2 Datorn hemma... 18 2.1.2.1 Vad använder du oftast datorn till hemma?... 18 2.1.2.2 I vilka ämnen använder du datorn mest hemma?... 19 2.1.3 Telefonen och skolarbete... 20 2.1.3.1 Hur ofta använder du din telefon i skolan till skolarbete?... 20 2.1.3.2 Hur ofta använder du din telefon hemma till skolarbete?... 21 2.1.4 Sociala medier i skolan och hemma... 21 2.1.4.1 Vad av följande använder du mest för/ i skolarbete?... 21 2.1.4.2 Vad av följande använder du mest utanför skolan?... 22 2.1.5 Hur lär du dig bäst och hur vill du helst arbeta?... 23 2.1.5.1 Hur lär du dig bäst ett nytt område?... 23 2.1.5.2 Jobbar du helst ensam eller i grupp med skolarbeten?... 24 2.1.5.3 Hur skulle du vilja arbeta med datorn/ använda datorn, digitala verktyg och sociala medier i skolan?... 25 2

2.1.6 Frågor kopplade till arbetsområdet Språksociologi... 26 2.1.6.1 Vad tyckte du om att materialet till arbetsområdet Språksociologi (det som ni nu har arbetat med) fanns på skolkompassen?... 26 2.1.6.2 Vad tyckte du om att läraren spelade in sin egen film?... 26 2.1.6.3 Tittade du på den/ de filmer som din lärare spelat in? Om inte, varför?... 27 2.1.6.4 Vad tyckte du om att redovisa i form av att göra en egen film?... 27 2.1.7 Sammanfattning av enkätsvaren... 28 2.2 Sammanställning av Fokusgruppintervjuerna... 30 2.2.1 Datoranvändning... 30 2.2.2 Skolkompassen... 32 2.2.3 Arbetsområdet Språksociologi.... 33 2.2.4 Inlärning och Undervisning... 34 2.2.5 Sammanfattning av fokusgruppintervjuerna... 35 3 Kommentarer... 38 Bilaga 1 Enkät Avslutning på momentet om språksociologi, vt 2013... 41 Bilaga 2 Frågor till Fokusgrupp intervjuerna... 48 Bilaga 3 Könsfördelning per program i fokusgrupperna... 50 Bilaga 4 Enkätsvar i SPSS... 51 3

1 Inledning Under våren 2013 genomfördes en studie på en medelstor gymnasieskola i Sverige. Syftet med studie var att låta en grupp lärare tillsammans arbeta fram och genomföra en lektionsdesign med IKT. Den deltagande skolan är en kommunal gymnasieskola med 1362 elever läsåret 2012/2013 (21/8 2012 var det 1362 elever och 14/6 2013 var det 1322 elever inskrivna på skolan). På skolan finns det fyra rektorsområden som innefattar olika program. De undervisande lärarna på skolan tillhör olika rektorsområden och undervisar till största delen på program som tillhör sitt rektorsområde. Läsåret 12/13 såg uppdelningen av program per rektorsområde ut på följande sätt: Rektorsområde 1 (RO 1): VO/OP/IMYRKVO/TE Rektorsområde 2 (RO 2): SA/SP/IM-IA Rektorsområde 3 (RO 3): NA/NV Rektorsområde 4 (RO 4): VF/EN/EK/JING/IM-SPR Läsåret 2012/2013 läste årskurs 1 och årskurs 2 enligt Läroplanen för gymnasieskolan 2011 och årskurs 3 enligt Läroplanen för gymnasieskolan 1994. Därav olika förkortningar för programmen ovan; till exempel OP är en förkortning för omvårdnadsprogrammet enligt 1994 års läroplan och VO är Vård- och omsorgsprogrammet enligt 2011 års läroplan. När enkäten genomfördes var 1:1 satsningen inne på sitt tredje år på skolan. Alla elever och lärare har en egen dator. Datorsalarna är borttagna, istället finns det två skärmsalar (salar med skärm, tangentbord och mus) De stationära datorerna i klassrummen är bortagna och ersatta av dockningsstationer där lärarna kopplar in sin bärbara dator. Alla klassrum är utrustade med projektor. I ett par klassrum finns det smartboards. På skolan finns det en tekniker och en ITpedagog för att administrera och hjälpa elever och personal. I kommunen har det funnits två större IT-satsningar för personalen; Pim och After Pim. När enkäten genomfördes i juni 2013 hade personalen haft två IKT-studiedagar under det senaste året. Kommunens IKT vision, från 2011, bygger på tre ledord; människan, samspel och spaning. I den står det till exempel att samtliga elever och lärare behärskar digitala verktyg som en integrerad del i undervisningen och att den moderna tekniken stödjer den pedagogiska utvecklingen (se bilaga 1). På den deltagande skolan finns det en Handlingsplan för IKT som utgår ifrån kommunens IKT vision. 4

1.1 Metod och genomförande Under vårterminen 2013 genomfördes en studie där syftet var att låta en lärargrupp arbeta tillsammans med undervisningsplanering och IKT. Syftet med gruppen var att ta fram en undervisningsdesign med integrerad IKT som sedan skulle testas i klass och därefter utvärderas. Alla lärare i ämneslaget svenska fick en förfrågan om att vara med i denna studie. Sju lärare valde att vara med i studien. Tre av skolans fyra rektorsområden finns representerade i studien. Det finns ingen klass med från RO3 av den anledningen att ingen av lärarna (som tillhör R03 och undervisar i ämnet svenska) ville eller kände att de hade möjlighet att delta i studien. Lärargruppen valde att arbete med kursen Svenska 1 (SVESVE01) och inom denna kurs, arbetsområdet Språksociologi. Lärarnas klasser (klasserna i studien) gick i årskurs 1 och kom ifrån olika nationella program; Teknikprogrammet, Samhällsprogrammet, VVS- och Fastighetsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet, Ekonomiprogrammet och Yrkesintroduktion VO (eleverna går på yrkesintroduktionsprogrammet mot vård och omsorg). Gruppen genomförde sin undervisningsdesign med sina respektive klasser. En del i denna undervisnings design var att eleverna som redovisningsform spelade in en film, gruppvis. Utgångspunkten för arbetsprocessen har varit följande modell: Under projektet har både kvalitativ och kvantitativ data samlats in. Under planeringsfasen så spelades alla planeringsmöten med lärargruppen in digitalt (8 tillfällen, sammanlagt ca 10 timmar). Under genomförande fasen skrev lärarna individuella lärarloggar och 12 deltagande observation genomfördes i klassrummen. Under utvärderingsfasen genomfördes 20 fokusgruppintervjuer, 6 enskilda lärarintervjuer och en avslutande muntlig grupputvärdering med de deltagande lärarna samt att de delagande eleverna i studien besvarade en enkät. 5

Materialet till i denna rapport kommer ifrån två datainsamlingar. Enkäten som genomfördes i juni 2013 med de deltagande eleverna och fokusgruppintervjuerna som genomfördes i slutet av maj och början av juni 2013. 1.1.1 Enkät För att säkerställa en högsvarsfrekvens så har eleverna besvarat enkäten i pappersform och på lektionstid. Enkäten är strukturerad. Den är uppbyggd med 24 frågor där de flesta frågorna har fasta svarsalternativ. Fyra frågor i enkäten är frisvarsfrågor (se bilaga 1). Svaren har kodats i Excel, bearbetas i SPSS och tabellerna är sedan gjorda i Excel. I stort kan man säga att enkäten innehåller frågor om dels allmänt om datoranvändning (till exempel Hur ofta har du datorn med dig till skolan? och Vad använder du oftast datorn till i skolan?) dels om arbetsområdet Språksociologi (till exempel Vad tyckte du om att läraren spelade in sin egen film? och Vad tyckte du om att redovisa i form av att göra en egen film?). Det finns även någon fråga om inlärning och om Skolkompassen. Enkäten genomfördes i samtliga grupper som deltog i studien och med en svarsfrekvens på 78 % (109 av 139 svarade på enkäten). Av dessa 109 som svarade på enkäten var 61 kvinnor och 47 män. Det är alltså något fler kvinnor än män som har besvarat enkäten (se Q1 i bilaga 4). I Teknikklassen, Samhällsklassen och Ekonomiklassen fanns det en relativt jämn fördelning mellan kvinnor och män, medan i VVS/Fastighet klassen fanns det bara 1 kvinna och resten män. I Vård- och omsorgsklassen fanns det bara kvinnor och i Yrkesintroduktion VO 1 man och resten kvinnor (se Q2 i bilaga 4). Klasstorleken på skolan är (antal elever per klass) är beroende av vilket program det handlar om. De högskoleförberedande programmen brukar ha 32 elever i varje klass, medan de yrkesförberedande klasserna brukar vara något färre. Ekonomiklassen hade 32 elever varav 29 besvarade enkäten. Samhällsklassen 32 varav 28 besvarade enkäten. Teknikklassen 31 elever varav 18 besvarade enkäten. VVS/Fastighet hade 14 elever varav 12 besvarade enkäten. Vård och omsorgsklassen 17 elever varav 11 besvarade enkäten. Yrkesintroduktionsklassen (den grupp som följdes i denna studie med deltagande observation och enkät) hade 13 elever varav 11 besvarade enkäten. När det gäller den relativt låga/ lägre svarsfrekvensen i Teknikprogrammet så kan en förklaring till detta vara att det blev tidsbrist och omplanering av kursens sista lektionstillfällen, hela klassen var inte närvarande när 6

enkäten genomfördes (enligt deras lärare). När det gäller Yrkesintroduktionsklassen så kan antalet elever varierar över läsåret. Fråga nummer 4 (se bilaga 1): I fråga nummer 4 ombads eleverna att rangordna olika alternativ gällande hur de bäst lär sig ett nytt område och använda 1-6 där 1=bäst. Svarsresultaten visade att en del elever inte har rangordnat svaren alls eller inte fullt ut. I detta fall har endast svarsalternativet som markerats med 1:a används övriga svar har behandlats som missing. Även de enkäter med fler än en 1:a, har räknats som missing. Fråga nummer 11 (se bilaga 1): I fråga nummer 11 ombads eleverna att rangordna alternativ gällande vad de oftast använder datorn till i skolan med 1-11 där 1=mest. Svarsresultaten visade att en del elever inte har rangordnat svaren alls eller inte fullt ut. I detta fall har endast svarsalternativet som markerats med 1:a används övriga svar har behandlats som missing. Även de enkäter med fler än en 1:a, har räknats som missing. Fråga nummer 12 (se bilaga 1): I fråga nummer 12 ombads eleverna att rangordna alternativ gällande vad de oftast använder datorn till hemma med 1-11 där 1=mest. Svarsresultaten visade att en del elever inte har rangordnat svaren alls eller inte fullt ut. I detta fall har endast svarsalternativet som markerats med 1:a används övriga svar har behandlats som missing. Även de enkäter med fler än en 1:a, har räknats som missing. Fråga nummer 13 (se bilaga 1): Frågan i enkäten ställdes som en rangordningsfråga (från 1=8) eleverna skulle rangordna vilka sociala medier de använder i skolan. Då flera elever inte rangordnade eller använde alla alternativ, har endast svarsalternativ 1 använts. Övriga svar har betraktats som missing, även de enkäter med mer än en 1:a har behandlats som missing. Fråga nummer 14 (se bilaga 1): Frågan i enkäten ställdes som en rangordningsfråga (från 1=8) där eleverna skulle rangordna deras an-vändning av sociala medier utanför skolan. Då flera elever inte rangordnade eller använde alla alternativ, har endast svarsalternativ 1 använts. Övriga svar har betraktats som missing, även de enkäter med mer än en 1:a har behandlats som missing. Fråga nummer 15 (se bilaga 1): I enkäten uppmanades eleverna att rangordna de tre ämnen som de använde datorn mest i skolan. Då flera inte rangordnat eller inte uppgett tre ämnen, har bara de ämnen som rangordnats med 1 använts. De övriga svaren har markerats som missing. 7

Fråga nummer 16 (se bilaga 1): I enkäten uppmanades eleverna att rangordna de tre ämnen som de använde datorn mest hemma. Då flera inte rangordnat eller inte uppgett tre ämnen, har bara de ämnen som rangordnats med 1 använts. De övriga svaren har behandlats som missing. Fråga nummer 17 (se bilaga 1): Frågan i enkäten ställdes som en rangordningsfråga (från 1-4 och ett alternativ för det finns inga fördelar). Då flera elever inte rangordnade eller använde alla alternativ, har endast svarsalternativ 1 använts övriga svar har behandlats som missing, även de enkäter med mer än en 1:a har behandlats som missing. Fråga nummer 18 (se bilaga 1): Frågan i enkäten ställdes som en rangordningsfråga (från 1-4 och ett alternativ för det finns inga nackdelar). Då flera elever inte rangordnade eller använde alla alternativ, har endast svarsalternativ 1 använts övriga svar har behandlats som missing, även de enkäter med mer än en 1:a har behandlats som missing. 1.1.2 Fokusgruppintervjuer Fokusgruppintervjuerna är inspelade digitalt. Materialet är sedan inlagt och bearbetat i Inqscribe. Antalet elever i projektet var 139. I projektet arbetade eleverna i grupper och dessa arbetsgrupper utgör formen för fokusgruppen. Dessa arbetsgrupper bestod av 3-4 elever. Den undervisande läraren ombads att ta fram fyra fokusgrupper från sin klass. Lärarna uppmandes att försöka få en jämn fördelning mellan könen. Av de 139 deltagande eleverna var 62 elever medverkande i fokusgruppintervjuerna. I en av elevgrupperna var elevantalet 13 och antalet elever i arbetsgrupperna var lite annorlunda än i de övriga klasserna. I denna undervisningsgrupp gjordes det en fokusgruppintervju med 6 deltagande elever. I en annan av klasserna var det en fokusgrupp som inte dök upp för intervjun, därav finns det 3 och inte 4 fokusgruppintervjuer från den klassen. Det gjordes 20 fokusgruppintervjuer med sammanlagt 62 elever; 35 tjejer och 27 killar. Intervjuerna hölls på ordinarie lektionstid och spelades med diktafon. En av grupperna ville inte bli inspelade och då utgörs dokumentationen av nedskrivna anteckningar under intervjuens gång. I bearbetning av materialet ses den enskilda gruppen som en enhet och behandlas i materialet som en enhet och inte som en intervju med enskilda deltagare. Intervjuen är ett samtal med gruppen där deltagarna ofta bygger vidare på varandras tankar och meningar. Frågorna till fokusgruppintervjuerna rör sig kring fyra teman: 8

Datoranvändning (ex Använder ni datorn mycket i skolan? och Vad använder ni den till?) Skolkompassen (ex Vad använder ni Skolkompassen till?) Arbetsområdet Språksociologi (ex Ni har jobbat med Språksociologi. Hur tycker ni att det har varit?, Har det varit upplagt på ett annat sätt än det brukar vara? och Vad tyckte ni om att spela in egen film som redovisning?) Inlärning och Undervisning (ex Hur lär ni er bäst?) Ekonomiprogrammet, Samhällsprogrammet och Teknikprogrammet är högskoleförberedande program. 31 elever deltog från dessa program i fokusgruppintervjuerna. Vård- och omsorgsprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet ses som yrkesförberedande program och 31 elever deltog från dessa program i fokusgruppintervjuerna (Se bilaga 3 för könsfördelning per program i fokusgrupperna). 9

2 Resultat Först kommer resultaten från enkäten att redovisas. Därefter en sammanställning av Fokusgruppintervjuerna. 2.1 Sammanställning av enkäten 2.1.1 Datorn i skolan I denna del redovisar jag för hur många elever som hade en egen skoldator på högstadiet, hur ofta de har med datorn till skolan, hur ofta de använder datorn till skolarbete i skolan, vad de använder datorn till i skolan, i vilka ämnen de använder datorn mest i skolan och vilka fördelarna respektive nackdelarna är med att ha en egen dator i skolan. 2.1.1.1 Hade du en egen skoldator på högstadiet? En övervägande majoritet av eleverna, 78,9 %, 86 elever, svarar att de inte hade en egen skoldator på högstadiet. Detta betyder dock inte att de inte använde datorn i skolan. En del elever uppgav i fokusgruppintervjuerna att skolan hade datorvagnar som drogs in i klassrummet vid behov. 21 elever (19,3%) uppgav att de hade en egen skoldator på högstadiet. 90 80 70 60 50 40 Hade du en egen skoldator på högstadiet? 30 20 10 0 Ja Nej Figur 1. Omfattning av elever med egen skoldator på högstadiet (fråga 3) 10

Dessa 19,3 % eller 21 elever är relativt spridda över de deltagande programmen. Tittar man på Teknikklassen så ser man att ingen har uppgett att de hade en egen dator på högstadiet en förklaring till detta kan vara att det bara var 18 av 31 elever som besvarade enkäten. Enkätsvaren ger heller ingen information om vilka högstadieskolor som eleverna har gått på. 30 25 20 15 10 5 Hade en egen skoldator på högstadiet. Hade inte en egen skoldator på högstadiet. 0 Figur 2. Egen skoldator på högstadiet korrelerat med program Sammanfattningsvis så hade 19,3 % av eleverna en egen skoldator på högstadiet och 78,9 % hade det inte. En del elever uppgav i fokusgruppintervjuerna att de hade tillgång till datorer via så kallade datorvagnar som vid behov drogs in i klassrummet. De 19,3 % med egna datorer på högstadiet är fördelade över de deltagande programmen i studien. I enkäten finns det ingen fråga som ger svar på vilka högstadieskolor som eleverna kommer ifrån. 2.1.1.2 Hur ofta har du datorn med dig till skolan? I enkäten uppger 61,5% av eleverna att de har med sig datorn varje dag i skolan och 31,2 procent att de har med sig datorn nästan varje dag vilket ger att 92,7 % uppger att de har ned sig datorn varje eller nästan varje dag i skolan. 37,6 % inte har med sig datorn varje dag i skolan. 6,4 % (7 elever) uppger att de nästan aldrig har med sig datorn till skolan. 11

70 60 50 40 30 Hur ofta har du datorn med dig till skolan? 20 10 0 Varje dag Nästan varje dag Nästan aldrig Figur 3. Frekvens av elevernas medtagande av datorn till skolan (fråga 6) Det går inte att se en skillnad mellan könen i fråga om hur ofta de har med sig datorn till skolan. Att det var fler tjejer som svarade Nästan varje dag i förhållande till killarna, kan sannorlikt förklaras med att det var fler tjejer än killar som svarade på enkäten (se tabell Jag är * Hur ofta har du datorn med dig till skolan? Crosstabulation i bilaga 4). Det går däremot att urskilja skillnader gällande programtillhörighet (se tabell 1 nedan). 18 av 29 elever på ekonomiprogrammet uppger att de varje dag har med sig datorn till skolan, 15 av 17 på teknikprogrammet, 25 av 28 på samhällsprogrammet, 0 av 12 på VVS/Fastighet, 5 av 11 på Vård/Omsorg och 4 av 11 på annat (Yrkesintroduktion VO 1). 29 av 29 elever på ekonomiprogrammet anger att de varje dag eller nästan varje dag har med sig datorn till skolan, 17 av 17 elever på teknikprogrammet, 28 av 28 elever på samhällsprogrammet, 8 av 12 elever på VVS/Fastighet, 10 av 11 elever på vård och omsorg och 9 och 11 av eleverna på annat (Yrkesintroduktion VO 1). 4 elever på VVS/Fastighet, 1 elev på Vård/Omsorg och 2 på annat (Yrkesintroduktion VO 1) svarar att de nästan aldrig har med sig datorn till skolan. Motsvarande siffra på Ekonomiprogrammet, Teknikprogrammet och Samhällsprogrammet är 0. Dessa siffror både bekräftas och förstärks av fokusgruppintervjuer och även lärarintervjuerna som gjordes. 12

Hur ofta har du datorn med dig till skolan? Varje dag Nästan varje Nästan aldrig dag Total Ekonomi 18 11 0 29 Teknik 15 2 0 17 Vilket program går du på? Samhäll 25 3 0 28 VVS/Fastighet 0 8 4 12 Vård/Omsorg 5 5 1 11 Annat 4 5 2 11 Total 67 34 7 108 Tabell 1. Frekvens av elevernas medtagande av datorn till skolan korrelerat med vilket program eleven går på Sammanfattningsvis kan man säga att 61,5 % av eleverna i studien anger att de har med sig datorn varje dag till skolan. Det innebär att 38,5 % inte har med sig datorn varje dag i skolan. I fokusgruppintervjuerna framkommer bland annat att en anledning till detta att eleverna inte uppfattar som att datorn används så mycket i skolan och då är det snarast jobbigt att bära den med sig. 92,7 % av eleverna uppger att de varje dag eller nästan varje dag har datorn med sig till skolan. Det finns ingen direkt skillnad i denna fråga gällande kön, men det går att se en skillnad mellan program. 2.1.1.3 Hur ofta använder du datorn till skolarbete i skolan? 26,6% uppger att de använder datorn varje dag till skolarbete i skolan, 56 % uppger att de använder datorn nästan varje dag till skolarbete i skolan och 16,5 % uppger att de nästan aldrig använder datorn till skolarbete i skolan. Ingen elev uppger att den aldrig använder datorn i skolan till skolarbete. 60 50 40 30 20 10 0 Varje dag Nästan varje dag Nästan aldrig Aldrig Hur ofta använder du datorn till skolarbete i skolan? Figur 4. Omfattning av elevernas användning av datorn till skolarbete i skolan (fråga 7) 13

Genom att titta på korrelationen mellan hur ofta eleven anger att de använder datorn i skolan till skolarbete och vilket program eleven går på så går det att se skillnader. Det är en skillnad här mellan de högskoleförberedande klasserna i denna studie och de yrkesförberedande klasserna. Av 12 elever på VVS/Fastighet svarar 8 att de nästan aldrig använder datorn i skolan till skolarbete. Av 11 elever på Vård och omsorgsprogrammet uppger 4 att de nästan aldrig använder datorn i skolan till skolarbete. Av 108 svarande elever (alla program) är det 29 elever som anger att de använder datorn varje dag i skolan till skolarbete. I Ekonomiklassen uppger 15 elever att de använder datorn varje dag till skolarbete i skolan och 14 elever uppger att de använder den nästan varje dag. Vilket program går du på? Hur ofta använder du datorn till skolarbete i skolan? Total Varje dag Nästan varje dag Nästan aldrig Ekonomi 15 14 0 29 Teknik 2 13 2 17 Samhäll 11 16 1 28 VVS/Fastighet 1 3 8 12 Vård/Omsorg 0 7 4 11 Annat 0 8 3 11 Total 29 61 18 108 Tabell 2. Frekvens av elevernas användning av datorn till skolarbete i skolan korrelerat med vilket program eleven går på. 29,4% av eleverna i studien uppger att de använder datorn till annat än skolarbete varje dag i skolan. 25,7% uppger att de aldrig använder datorn till annat än skolarbete i skolan (se Q8 i bilaga 4). Sammanfattningsvis kan man säga att det bara är 26,6% uppger att de använder datorn varje dag till skolarbete i skolan. 56 % uppger att de använder datorn nästan varje dag i skolan till skolarbete men det är ändå 16,5% som uppger att de nästan aldrig använder datorn i skolan till skolarbete. Det finns en liten skillnad mellan de yrkesförberedande programmen och de högskoleförberedandeprogrammen där eleverna på de högskoleförberedande eleverna i större utsträckning uppger att de använder datorn i skolan till skolarbete. Vad detta beror på, om det ligger på programnivå, på elevnivå eller om det beror på till exempel de lärare som undervisar klassen ger enkäten inga svar på. 14

2.1.1.4 Vad använder du oftast datorn till i skolan? 50,5 % av eleverna svarade att de oftast använder datorn till att skriva texter i skolan. 8,3 % att de oftast använder datorn i skolan till att använda skolkompassen, 6,4 % Facebook, 4,6 % göra Powerpoints, 3,7 % kolla youtubeklipp, 2,8 % annat, 0,9 % Twitter, 0,9 % läsa nyheter och 0,9 % att de oftast använder datorn i skolan till att skriva labbrapporter. 60 50 40 30 20 10 Vad använder du oftast datorn till i skolan? 0 Figur 5. Elevernas uppfattning av mest frekvent användningsområde av datorn i skolan (fråga 11) Sammanfattningsvis kan man säg att det eleverna i studien uppger att de allra mest använder datorn till i skolan är att skriva texter. 2.1.1.5 I vilka ämnen använder du datorn mest i skolan? 34,9 % uppger att det ämne de använder datorn mest i skolan är svenska. 21,1 % uppger att de använder datorn mest i samhällskunskapen i skolan och 16,5 % att det är i ämnet historia som de använder datorn mest i skolan. 8,3 % teknik, 2,8 % engelska, 2,8 % psykologi, 1,8 % So-ämnen, 0,9 % Matematik, 0,9 % Kemi och 0,9 % att det är i religionskunskapen som de använder datorn mest i skolan. Här bör tilläggas att alla klasser inte läser alla ämnen och att alla klasser inte läser till exempel religionskunskap (som är ett gymnasiegemensamt ämne) i årskurs 1. 15

40 35 30 25 20 15 10 I vilka ämnen använder du datorn mest i skolan? 5 0 Figur 6. Omfattning av elevernas användning av datorn i skolan i förhållande till ämne (fråga 15) Det går inte att se någon skillnad i frågan om vilket ämnen eleverna använder datorn mest i skolan och vilken könstillhörighet eleverna har (se subject_school * Sex Crosstabulation i bilaga 4). Tabell 3 nedan visar att VF och VO som grupp anser att det är ämnet svenska som de använder datorn i mest i skola. Det är till exempel bara 5 i Ekonomiklassen som anser att det är i ämnet svenska som de använder datorn mest. 18 elever i Ekonomiklassen uppger att det ämne som de använder datorn mest i skolan är Samhällkunskap. 16 elever i Samhällsklassen uppger att det är i ämnet historia som de använder datorn i mest i skolan. subject_school Program EK TE SA VVS VO Annat Total Svenska 5 5 1 9 9 9 38 Engelska 1 0 0 1 1 0 3 Teknik 0 9 0 0 0 0 9 Matte 0 1 0 0 0 0 1 Kemi 0 1 0 0 0 0 1 Psykologi 0 0 3 0 0 0 3 Historia 2 0 16 0 0 0 18 Samhäll 18 0 5 0 0 0 23 Religion 0 0 1 0 0 0 1 Soämnen 0 0 2 0 0 0 2 99 3 2 0 2 1 2 10 Total 29 18 28 12 11 11 109 Tabell 3. Uppfattning av vilket ämne där dator används mest korrelerat med program. 16

Sammanfattningsvis kan man säga det ämne som de flesta elever i enkäter lyfter som det ämne i skolan som de använder datorn mest i är svenska. 34,9 % uppger ämnet svenska, 21,1 samhällskunskap och 16,5 % historia som de använder datorn mest i skolan. 2.1.1.6 Vilka är fördelarna med en egen dator i skolan? 52,3% anger att den största fördelen med att ha en egen dator i skolan är att det är lättare att hålla ordning på sina arbeten och material från lärarna, 11 % att den största fördelen är att de kan ta med sig den hem och arbeta med skoluppgifter hemifrån, 3,7 % att det är roligare att använda datorn än vanliga läroböcker och papper och penna, 2,8 % anger att den största fördelen är att det är lättare att samarbeta med klasskamrater när man har grupparbeten, 1,8 % att det är att det blir mer varierad undervisning med datorer, 1,8 % uppger annat och 2,8 % anser att det inte finns några fördelar med att ha en egen skoldator. Största fördelen lättare att hålla ordning på sina arbeten och material från lärarna 52,3% det är roligare att använda datorn än vanliga läroböcker och papper och penna 3,7 % det är lättare att samarbeta med klasskamrater tex när man har grupparbeten 2,8 % det blir mer varierad undervisning med datorer 1,8 % det är bra för att jag kan ta med den hem och arbeta med skoluppgifter hemifrån 11 % Annat 1,8 % det finns inga fördelar 2,8 % Tabell 4. Fördelarna med en egen dator i skolan (fråga 17) Sammanfattningsvis så kan man säga det som de flesta eleverna i enkäten nämner som den största fördelen med att ha en egen skoldator är att det är lättare att hålla ordning på sina arbeten och material från lärarna, 52,3 % anger detta. 2.1.1.7 Vilka är nackdelarna med en egen dator i skolan? När det gäller frågan om nackdelar med att ha en egen dator i skolan så är svarsfrekvensen mer spridd. 19,3% anger att den inte används så mycket i de olika ämnena. 16,5% anger att den gör så att jag har svårt att fokusera på det jag ska göra. 18,3% anger att det trådlösa nätverket fungerar dåligt. 21,1 anger att det inte finns några nackdelar med en egen dator i skolan. 17

Största nackdelen den används inte så mycket i de olika ämnena 19,3% den gör så att jag har svårt att fokusera på det jag ska göra 16,5 % det trådlösa närverket fungerar dåligt 18,3 % annat 6,4 % det finns inga nackdelar 21,1 % Tabell 5. Nackdelarna med en egen dator i skolan (fråga 18) Sammanfattningsvis kan man säg att 21,1 % av eleverna inte ser några nackdelar med att ha en egen skoldator och att det utöver det är relativt jämt fördelat mellan de övriga svarsalternativen. 19,3 % anser att den inte används så mycket i de olika ämnena, 16,5 % att den gör så att de får svårt att fokuserar på det som de ska göra och 18,3 % säger att den största nackdelen med att ha en egen skoldator i skolan är att det trådlösa nätverket fungerar dåligt. 2.1.2 Datorn hemma I denna del redovisar jag vad eleverna anger att de använder datorn till mest hemma samt vilket ämne de använder datorn mest i hemma. 2.1.2.1 Vad använder du oftast datorn till hemma? 21,1 % uppger att de använder datorn hemma mest till Facebook och 19,3% uppger att de använder datorn hemma mest till att skriva texter. 10,1 % svarar annat, 9,2 % använda skolkompassen, 2,8 % Twitter, 1,8 % läsa nyheter och göra Powerpoints och 0,9 % läsa böcker. 18

25 20 15 10 5 0 Vad använder du oftast datorn till hemma? Figur 7. Uppfattning om mest frekvent användningsområde av dator hemma (fråga 12) 2.1.2.2 I vilka ämnen använder du datorn mest hemma? 24,8 % av eleverna anger att det är i ämnet svenska som de använder datorn mest hemma. 1,8 % engelska, 9,2 % teknik, 0,9 % fysik, 5,5 % psykologi, 11,9 % historia, 12,8 % samhäll, 4,6 % religion, 0,9 % idrott, 3,7 % vårdämnen och 2,8 % att det är till So-ämnen. 30 25 20 15 10 I vilka ämnen använder du datorn mest hemma? 5 0 Figur 8. Uppfattning om vilket ämnen eleverna använder datorn till mest hemma (fråga 16) 19

Sammanfattningsvis kan man säga att eleverna använder datorn mest hemma till Facebook och skriva texter och att det är i ämnet svenska som de använder datorn mest hemma. 2.1.3 Telefonen och skolarbete I denna del redovisar jag för hur ofta eleverna uppger att de använder telefonen i skolan till skolarbete och hur ofta de uppger att de använder den hemma till skolarbete. 2.1.3.1 Hur ofta använder du din telefon i skolan till skolarbete? 23,8% uppger att de nästan varje dag eller varje dag använder sin telefon i skolan till skolarbete. 75,2% uppger att de nästan aldrig eller aldrig använder sin telefon i skolan till skolarbete. Vad skolarbete här innebär är inte definierat. 70 60 50 40 30 20 Hur ofta använder du din telefon i skolan till skolarbete? 10 0 Varje dag Nästan varje dag Nästan aldrig Aldrig Figur 9. Omfattning av elevernas användning av sin telefon i skolan till skolarbete (fråga 9) 7 av 29 elever på ekonomiprogrammet anger att de varje dag eller nästan varje dag använder telefonen i skolan till skolarbete, 4 av 17 på teknikprogrammet, 4 av 28 på samhällsprogrammet, 5 av 12 på VVS/Fastighet, 1 av 11 på Vård/Omsorg och 1 av 11 på Yrkesintroduktion VO (se Vilket program går du på?*hur ofta använder du din telefon i skolan till skolarbete? Crosstabulation i bilaga 4). 20

2.1.3.2 Hur ofta använder du din telefon hemma till skolarbete? 16,6 % uppger att de använder mobiltelefonen hemma till skolarbete varje dag eller nästan varje dag. 83,5 % uppger att de nästan aldrig eller aldrig använder mobiltelefonen hemma till skolarbete. 60 50 40 30 20 Hur ofta använder du din telefon hemma till skolarbete? 10 0 Varje dag Nästan varje dag Nästan aldrig Aldrig Figur 10. Omfattning av elevernas användning av sin telefon hemma till skolarbete (fråga 10) 5 av 29 ekonomielever anger att de varje dag eller nästan varje dag använder sin telefon hemma till skolarbete, 2 av 18 elever på teknikprogrammet, 6 av 28 elever på samhällsprogrammet, 2 av 12 elever på VVS/Fastighet. 2 av 11 elever på Vård/Omsorg och 1 av 11 elever på Yrkesintroduktion VO (se Vilket program går du på?* Hur ofta använder du din telefon hemma till skolarbete? Bilaga 4) Sammanfattningsvis kan man säga att 23,8 % av eleverna varje dag eller nästan varje dag använder sin telefon i skolan till skolarbete och att 16,6 % av eleverna använder den hemma till skolarbete varje dag eller nästan varje dag. 2.1.4 Sociala medier i skolan och hemma I denna del redovisar jag för vilka sociala medier eleverna uppger att de använder i skolan respektive hemma. 2.1.4.1 Vad av följande använder du mest för/ i skolarbete? 27 % av eleverna uppger att de mest använder mejl för/i skolarbete. 20,2 % Facebook, 8,3 % uppger att de använder inga sociala medier i skolan, 11,9 % olika slags forum, 6,4 % Twitter, 5,5 21

% annat och 1,8 % blogg och msn. På kommentarfältet på fråga 13 finns svar som NE, Skolkompassen, Blocket, Youtube, Google och Spotify. 30 25 20 15 10 5 0 Vad av följande använder du mest för/i skolarbete? Figur 11. Omfattning av användning av sociala medier för/i skolarbete (fråga 13) 2.1.4.2 Vad av följande använder du mest utanför skolan? 39,4% uppger att de mest använder Facebook utanför skolan och 20,2 % uppger att de mest använder Twitter utanför skolan. 6,4 % mejl, 5,5 % blogg, 4,6 % olika slags forum och annat. 0,9 % uppger MSN och att de inte använder några sociala medier utanför skolan. På kommentarfältet på fråga 14 finns svar som Google, Skype, Youtube, Instagram, musikprogram och Skolkompassen. 22

45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Vad av följande använder du mest utanför skolan? Figur 12. Omfattning av användning av sociala medier utanför skolan (fråga 14) Sammanfattningsvis kan man säga att 27 % av eleverna mest använder mejl för/i skolarbete och 20,2 % använder Facebook för/i skolarbete. Utanför skolan använder eleverna mest Facebook, 39,4%. 2.1.5 Hur lär du dig bäst och hur vill du helst arbeta? I denna del redovisar jag för hur eleverna har svarat att de lär sig bäst, om de helst jobbar ensamma eller i grupp och hur de vill arbeta med digitala redskap/verktyg i skolan. 2.1.5.1 Hur lär du dig bäst ett nytt område? 38,5 % av eleverna anger att de tycker att de bäst lär sig ett nytt område när läraren har en genomgång om/av området. 15,6 % genom att arbeta med instuderingsfrågor, 13,8 % uppger att det är genom att se en film om området och genom att diskutera med en kamrat, 2,8 % anger att de lär sig ett nytt område bäst genom grupparbete. 5,5 % svarar annat på denna fråga. 23

45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Hur lär du dig bäst ett nytt område? Figur 13. Uppfattning om hur man lär sig bäst ett nytt område (fråga 4) 2.1.5.2 Jobbar du helst ensam eller i grupp med skolarbeten? 58,7 % av eleverna svarade att det är olika om de helst vill arbeta ensamma eller i grupp skolarbeten. 19,3 % anger att de helst vill arbeta ensamma. 70 60 50 40 30 20 Jobbar du helst ensam eller i grupp? 10 0 Ensam I grupp Olika Figur 14. Uppfattning om man jobbar helst ensam eller i grupp (fråga 5) 24

2.1.5.3 Hur skulle du vilja arbeta med datorn/ använda datorn, digitala verktyg och sociala medier i skolan? Frisvaren för fråga 24 har gett svar på två saker: Hur skulle du vilja arbeta med datorn/ använda datorn, digitala verktyg och sociala medier i skolan? och Skulle du vilja använda datorn mer eller mindre eller som det är nu? I fritextsvaren är de flest elever som tycker att det är bra som det är nu. Datorn används tillräckligt i skolan och till de områden som de anser att det behövs. Det funkar bra som det är nu. Jag tycker att det är bra som det är nu. MEN jag tycker att man ska kunna få skriva uppsatser och prov på datorerna för det sparar tid och är lättare för eleverna. Alltså att det kan stänga av internetet i de salarna som de skriver prov osv. Efter det kommer de elever som anser att datorn borde användas mer i skolan och gärna på fler/andra sätt. Använda datorn är bra tycker jag! Mer arbete med digitala verktyg på matte lektionerna. Sociala medier är bra i grupparbetena Det är miljövänligt så datorn bör användas mer extra information, uppgifter, redovisa med ibland. Lösningsförslag i ämnen De elever som i fritextkommentarerna till fråga 24 är kritiska och gärna ser att datorn inte används i skolan lika mycket är färre än de andra grupperna. Jag har ingen glädje av datorn alls så man blir bara trött och irriterad på att ständigt behöva ta med den, hålla koll på den och liknande. Tycker den endast är jobbit. Jag vill inte använda datorn, tycker man klarar sig lika bra utan de. Mer penna och papper, mindre dator. Jag har fått jätte mycket problem med mina ögon sen jag började gymnasiet. Bland de elever som uppger att de vill använda datorn mer i skolan nämner ofta att de vill använda den till att anteckna, skriva, söka information och göra Powerpoints. Någon skriver att han/hon använder datorn till översättning i skolan, någon annan skriver att man kanske kan använda mer sociala medier och kanske ha en Facebook-grupp för varje ämne. Sammanfattningsvis kan man säga att de flesta eleverna (38,5 %) uppger att de allra bäst lär sig ett nytt område när läraren har en genomgång om detta. De allra flesta tycker att det är lite olika om 25

man vill jobba ensam eller i grupp. De flesta eleverna anser att datorn används tillräckligt mycket i skolan i dag och till bra saker. Några vill använda datorn mer i skolan än vad de gör idag, några vill använda datorn mindre i skolan än vad de gör idag. 2.1.6 Frågor kopplade till arbetsområdet Språksociologi Här tar jag upp frågor som är kopplade mer specifikt till arbetsområdet Språksociologi. Exempelvis vad eleverna tyckte om att läraren spelade in en egen film och vad de tyckte om att ha film som redovisningsform. 2.1.6.1 Vad tyckte du om att materialet till arbetsområdet Språksociologi (det som ni nu har arbetat med) fanns på skolkompassen? 64,2% tycker att det var mycket bra eller bra att materialet till arbetesområdet fanns på skolkompassen och därmed i digital form. 21,1 % tyckte att detta varken var bra eller dåligt. 5,6 % tyckte att detta var dåligt eller mycket dåligt. 45 40 35 30 25 20 15 Vad tyckte du om att materialet till arbetsområdet språksociologi fanns på skolkompassen? 10 5 0 Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt Figur 15. Uppfattning om att materialet till arbetsområdet språksociologi fanns på skolkompassen (fråga 19) 2.1.6.2 Vad tyckte du om att läraren spelade in sin egen film? 54,1% uppgav att det tyckte att det var bra eller mycket bra att läraren spelade in sin egen film. 16,5 % tyckte att detta varken var bra eller dåligt och 9,2 % att det var dåligt eller mycket dåligt. Två lärare valde att inte spela in någon film. En lärare valde att spela in ljud till en Powerpoint istället för en film. 26

30 25 20 15 10 Vad tyckte du om att läraren spelade in sin egen film? 5 0 Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt Figur 16. Uppfattning om att läraren spelade in sin egen film (fråga 20) 2.1.6.3 Tittade du på den/ de filmer som din lärare spelat in? Om inte, varför? Fråga 21 lyder Tittade du på den/de filmer som din lärare spelade in? 45 % har uppgett att de tittat på den film/filmer som läraren spelade in, 36,7 % har uppgett att de inte gjorde det. Här får man dock tänka på att inte alla lärare (av olika orsaker) spelade in en egen film(se Q21 bilaga 4). Fråga 22 är en fritextfråga och frågan lyder Om du inte tittade på filmen/filmerna, varför tittade du inte på filmen/filmerna? I fritextsvaren på denna fråga förekommer främst två svarsalternativ och det är; Det fanns ingen film/läraren spelade inte in en film och Jag behövde inte titta på en film för att förstå, jag klarade mig utan. 2.1.6.4 Vad tyckte du om att redovisa i form av att göra en egen film? 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt Vad tyckte du om att redovisa i form av att göra en egen film? Figur 17. Uppfattning om att redovisa i form av att göra en egen film (fråga 23) 27

67 % av eleverna i studien svarar att de tycker att redovisa ett arbetsområde i form av att spela in en egen film är bra eller mycket bra. 15,6 % att det varken var bra eller dåligt och 8,2 % att det var dåligt eller mycket dåligt att ha film som redovisningsform på arbetsområdet språksociologi. Sammanfattningsvis så kan man säga att 64,2 % tyckte att det var bra eller mycket bra att materialet till arbetsområdet fanns på skolkompassen. 54,1 % av eleverna tyckte att det var bra eller mycket bra att lärarna spelade in en egen film. 45 % uppgav att de tittat på filmen. 36,7 % att de inte gjort det. 67 % av eleverna tyckte att det var bra eller mycket bra att ha film som redovisningsform. 2.1.7 Sammanfattning av enkätsvaren 19,3 % av eleverna en egen skoldator på högstadiet och 78,9 % av eleverna i studien hade inte en egen skoldator på högstadiet. 61,5 % av eleverna har med sig datorn varje dag till skolan. Det innebär att 38,5 % av eleverna inte har med sig datorn varje dag i skolan. I denna fråga finns det inte någon direkt skillnad mellan kön, men det går att se en skillnad mellan programmen. 26,6% uppger att de använder datorn varje dag till skolarbete i skolan och 56 % uppger att de använder datorn nästan varje dag i skolan till skolarbete. Det finns en skillnad mellan de yrkesförberedande programmen och de högskoleförberedandeprogrammen i denna fråga där eleverna på de högskoleförberedande programmen i större utsträckning har med datorn till skolan och använder den mer frekvent till skolarbete. Eleverna använder datorn mest i skolan till att skriva texter och i skolan använder de den mest i ämnet svenska. Den största fördelen eleverna ser med att ha en egen skoldator är att det är lättare att hålla ordning på sina arbeten och material från lärarna (52,3 %). 21,1 % av eleverna ser inte några nackdelar med att ha en egen skoldator, 19,3 % anser att den inte används så mycket i de olika ämnena, 16,5 % att den gör så att de får svårt att fokuserar på det som de ska göra och 18,3 % säger att den största nackdelen med att ha en egen skoldator i skolan är att det trådlösa nätverket fungerar dåligt. Hemma använder eleverna datorn mest till Facebook och att skriva texter. Ämnet svenska är det ämne som de även hemma anser att de använder datorn mest i. 23,8 % av eleverna använder sin telefon i skolan till skolarbete varje dag eller nästan varje dag och 16,6 % av eleverna använder den hemma till skolarbete varje dag eller nästan varje dag. 28

27 % av eleverna mest använder mejl för/i skolarbete och 20,2 % använder Facebook för/i skolarbete. Utanför skolan använder eleverna mest Facebook, 39,4%. Eleverna lär sig ett nytt område allra bäst vid genomgång av läraren och ibland vill de arbeta ensamma och ibland i grupp. De flesta tycker att datorn används lagom mycket i skolan, några vill använda den mer andra mindre. Majoriteten av eleverna tyckte att det var bra eller mycket bra att materialet till arbetsområdet fanns på skolkompassen, att läraren spelade in en egen film och att ha film som redovisningsform. 29

2.2 Sammanställning av Fokusgruppintervjuerna Resultaten från fokusgruppintervjuerna redovisas utifrån de fyra teman som intervjuerna behandlar; Datoranvändning, Skolkompassen, Arbetsområdet Språksociologi och Inlärning och Undervisning. 2.2.1 Datoranvändning De flesta grupperna anser att de använder datorn mycket eller ganska mycket i skolan och att de oftast har med sig datorn varje dag till skolan. Speciellt tydligt är detta i fokusgrupperna med elever från Teknikprogrammet, Samhällsprogrammet och Ekonomiprogrammet. Detta illustreras i följande citat Ja det gör vi. / /Väldigt mycket. / / Hela tiden. (Fokusgrupp 18) och Ja / / nej / / jag har alltid med mig den / / jag också (Fokusgrupp 10). Men eleverna lyfter också att de har med datorn till skolan och använder den på lektionerna inte alltid betyder att de använder den till lektionsarbete. Detta syns till exempel i följande svar Jag använder den nästan varje lektion. 90-100% tror jag och det är inte alltid skolarbete men datorn är oftast med och på. (Fokusgrupp 14) och använder den mkt nästan till varje lektion, man antecknar väl om man behöver det och om det är en lektion där man inte använder den då gör man väl något annat på datorn (Fokusgrupp 10). En del fokusgrupper uppger att de inte använder datorn mycket i skolan och att de inte alltid har med sig datorn till skolan. Detta är mer tydligt i fokusgrupperna med elever från VF. När det gäller fokusgrupperna från VO ger de en mer blandad bild. En del menar att de använder datorn mycket i skolan och att de har med sig datorn varje dag, medan andra uppger att de nästan aldrig använder datorn i skolan och nästan aldrig har med sig datorn till skolan. Detta illustreras med följande citat: Interviewer: använder ni datorn mkt i skolan? / /Nej / /inte så jätte mycket men till den del saker behöver man det / / nej jag håller med den används inte så mycket det är väl mest till och kolla och ha något att göra på rasterna känner jag, jag tycker inte att det används så mycket till skolarbete(fokusgrupp 8) Interviewer: använder ni datorn mycket i skolan? / / nej / /nej inte jag heller / /nej tyvärr inte (Fokusgrupp 6) I denna studie går det att se en skillnad i denna fråga beroende på vilket program eleverna går på. Det finns en skillnad mellan de högskoleförberedande programmen i denna studie och de yrkesförberedande programmen i denna studie. Denna skillnad bekräftas i de enskilda lärarintervjuerna, fokusgrupper intervjuerna och deltagande observationerna. Det är dock inte lika 30

tydligt i enkätsvaren även om det även där går att se en skillnad. I några klasser upplevdes frågorna om de använder datorn mycket i skolan och om de har med sig datorn till skolan varje dag som en icke fråga. Det verkar också finnas olika uppfattningar inom en och samma klass om datorn används mycket i skolan eller inte. På frågan om varför de inte har med sig datorn till skolan så svarar eleverna i fokusgrupperna oftast att det beror på att datorn är tung att bära på, att det är jobbigt att ta med sig den och att de ändå inte använder den så mycket i skolan. Några svarar att om de tar med sig datorn eller inte till skolan beror på vilka ämnen de har den dagen. Detta illustreras med följande citat om man vet att man har en lektion där man vet att man inte behöver datorn så tar man inte med sig den för det är jobbigt att bära på liksom (Fokusgrupp 1) På frågan om vad de använder datorn till så svarar de allra flesta fokusgrupperna att de använder datorn till att anteckna, skriva texter, göra Powerpoints och söka fakta. Annat som nämns är att hämta material och lämna in inlämningar på skolkompassen och använda sig av länkar och youtube-klipp som läraren har lagt ut. De tycker att det är ett smidigt sätt att hålla ordning på sina saker och att det flesta tycker att de är enklare att skriva på datorn än med penna och papper. Men det finns också de elever som säger att de heller skriver med papper och penna, även om dessa är i minoritet. Fokusgrupperna lyfter även fram att de använder datorn på rasterna och till att lyssna på musik och kolla Facebook. När det kommer till frågor om vilka ämnen som de använder datorn i så skiljer sig svaren en del åt. Men ett ämne som lyfts fram som man aldrig använder datorn i är matematik. Eleverna förklarar detta med att datorn i skolan oftast används för att skriva och i matten skriver man inte så mycket på det sättet. Det upplevs svårt att anteckna på datorn i matematiken och eleverna förderar att i detta ämne göra det med papper och penna. Men några fokusgrupper nämner att de hemma använder datorn för att arbeta med matematiken. Då handlar det till exempel om att se instruktionsfilmer på Youtube (ibland som den egna läraren har spelat in), att använda länkar som läraren lagt upp eller för att använda de rättningsmallar/facit som läraren lagt på skolkompassen. Det går att se att de ämnen som eleverna uppger att de använder datorn mest i hör ihop med det som de anger att de använder datorn mest till i skolan. Det är ämnen där det handlar om att skriva och söka information på olika sätt. Idrotten diskuteras i några grupper och där 31

kommenterar man det just så att oftast använder man datorn inte i idrotten, men när det är teori på idrotten, så används den ibland. Flera i fokusgrupperna tar upp datorn det första det gör när de kommer in i ett klassrum för vara förberedda, andra säger att det beror på vilken lektion och vilken lärare som de har och ytterligare några att de anser att datorn är en distraktion för dem och att de kan störa sig på att läraren måste lägga tid på de elever som inte gör det som de ska. Detta märks i följande svar På tekniken är det uppgifter som vi måste använda datorn, läraren lägger fram en uppgift så det är självklart att vi ska använda datorn (Fokusgrupp 13) och nu har vi gått ett år så vi vet vilka lektioner som vi har datorn på så när vi kommer till den lektionen då startar vi datorn och vi är redo, dom behöver inte säga nånting. / / Asså vi vet vad läraren kommer att ha för slags genomgång och lektion så då är man ju liksom förberedd på något sätt (Fokusgrupp 19) På frågan om de använder telefonen istället i skolan om de inte har med sig datorn så svarar fokusgrupperna olika på denna fråga. En del säger att de använder telefonen till skolarbete om de glömt datorn hemma och att de då använder den till att söka fakta eller leta efter någon specifik information. De säger att det är smidigare för att datorn är så långsam. Men de säger också att det inte går att använda den till vad som helst, t.ex. skriva och öppna dokument. De som säger att de inte gör det tar upp att om de glömt datorn så skriver de hellre på papper och sitter med en kompis som har datorn med sig och samarbetar med uppgiften. Detta illustreras med följande citat nej, kanske till att söka info det funkar ju att söka på Google och det är inte alls lika smidigt då blir det att man skriver med penna och papper (Fokusgrupp 9) Ett par grupper diskuterar surfplattor och tycker att detta vore ett bra alternativ istället för datorerna. De tycker att datorn är tung att bära på och osmidig, samtidigt som surflattan bara är att trycka igång, det går snabbare. 2.2.2 Skolkompassen De flesta fokusgrupper tycker att de använder Skolkompassen ganska mycket. De använder den till att ladda ner Powerpoints som läraren lagt upp, hämta instruktioner och instuderingsfrågor med mera. Men det är inte så många som uppger att de har som rutin att gå in på Skolkompassen utan det gör de om någon säger att de ska göra det. Nästan alla uppger att de tycker att Skolkompassen är bra och att det underlättar skolarbetet; allt finns där och man kan inte tappa bort något. Ett par grupper diskuterar detta utifrån att det är 32

rättvist för alla får tillgång till materialet, även om man har missat en lektion. Detta illustreras med följande citat: om man ska göra en uppgift så ligger uppgiften där och då kanske det ligger länkar där som man ska kolla på (Fokusgrupp 19) ja / /ja väldigt mycket / / Asså jag hade varit död om jag inte hade haft den inför prov. / / Asså lärarna lägger in allt där. / / Och vi lämnar in våra uppgifter där. / / Det finns länkar / / Vi skickar bara in inlämningarna via skolkompassen / / Det fungerar bra, förutom om internet strular nån gång. / / Jag tycker att det är enklare. / / Det enda som är jobbigt det är om mapparna stänger sig. (Fokusgrupp 13) Flera grupper tycker att det kan vara krångligt att hitta till och i Skolkompassen eftersom lärarnas rum ser olika ut. Nästan inga fokusgrupper har hört tals om eller vet vad portfolioverktyget är för något. 2.2.3 Arbetsområdet Språksociologi. Området Språksociologi har uppfattats olika i de olika fokusgrupperna. En del tycker att det har varit ett roligt område, en del har jobbat med det innan och kände igen en del av det som togs upp. Andra tycker att det har varit ett svårt område och några att det har varit ett tråkigt område. En del tycker att undervisningen inte har varit annorlunda än den brukar vara och en andra tycker att det har varit mycket annorlunda, till exempel att de har arbetat mer med datorn och att de har fått arbeta i grupp. Alla lärare spelade inte in någon film, men i de klasser som läraren gjorde det så uppfattades det som något positivt och bra. På frågan om varför de tror att läraren gjorde det så är det två svar som förekommer mer än andra och det är att det var för att visa hur deras (elevernas egna filmer) filmer skulle kunna se ut och att det var för att visa att det inte är så farligt att spela in en film, kan läraren så kan eleverna. Detta illustreras med följande citat hon byggde upp en madrass så om vi gjorde fel så är det inte så farligt (Fokusgrupp 15) och för att framhäva hur vi ska göra kanske och visa ett syfte med det / / och om hon gör det kanske vi känner oss lite säkrare sen också (Fokusgrupp 2). På frågan om vad de tyckte om att ha film som redovisningsform så skiljer sig svaren åt en del även om majoriteten av fokusgrupperna är positiva till detta. Många grupper svarar att de har tyckt att detta har varit roligt eller mycket roligt. De upplever det som ett nytt sätt att arbeta på där de får vara kreativa och lite mer fria. Dels i och med att de har haft viss frihet i hur de har utformat själva uppgiften dels att de har behövt gå utanför klassrummet för att lösa den. En del 33