Masarykova univerzita Filozofická fakulta Ústav germanistiky, nordistiky a nederlandistiky Skandinávská studia Mgr. Eliška Straková Vägar till existentiell hälsa Svenskarnas förhållningssätt och strategier Magisterská diplomová práce Vedoucí práce: Mgr. Alarka Kempe 2015
Härmed intygas att allt material i denna masteruppsats, vilket inte är mitt eget, har blivit tydligt identifierat och att alla källor som jag använder mig av finns i källförteckningen och i bilagorna. Brno 30 april 2015... 2
Det är många som jag skulle kunna tacka men jag säger bara ett stort och varmt tack till tre personer som inspirerade och hjälpte mig mest och det är Lisbeth, Alarka och Nrsimhadeva. 3
Inledning... 6 1 Psykisk ohälsa... 8 1.1 Psykisk ohälsa bland unga i Sverige... 8 1.2 Definitioner:... 8 1.3 Dagens situation i Sverige... 9 1.3.1 Bakgrund till psykisk ohälsa... 10 1.3.1.1 Sverige som ett postmodernt och sekulariserat land... 10 1.4 Hur engagerar man sig i problemet med psykisk ohälsa politiskt... 12 2 Existentiell hälsa... 14 2.1 Bakgrund till existentiell hälsa... 14 2.1.1 KASAM, self-efficacy, religion och spirituality... 14 2.2 Förhållandet mellan existentiell hälsa och hälsa i stort... 15 2.3 Forskning inriktad på den existentiella dimensionen... 16 2.4 Vikten av den existentiella dimensionen... 17 2.5 Definitioner för den svenska kontexten... 19 2.6 WHO och den existentiella dimensionen av hälsa och de åtta existentiella aspekterna... 20 2.6.1 WHOQOL-SRPB field-test instrument... 20 2.7 Existentiell hälsa ur politisk synvinkel... 22 3 Metod och material... 23 4 Konferens om existentiell hälsa på Mälardalens högskola i Västerås.... 24 4.1 Upplevelsen av existentiella dimensioner under rehabiliteringsprocessen vid naturunderstödd rehabilitering (Eva Sahlin)... 24 4.1.1 Vad är naturunderstödd rehabilitering?... 24 4.1.2 Den naturunderstödda rehabiliteringens påverkan på olika dimensioner av den existentiella hälsan... 25 4.1.2.1 Förundran... 25 4.1.2.2 Hoppfullhet... 26 4.1.2.3 Andlig kontakt... 26 4.1.3 Utvärdering... 27 4.2 Existentiella frågor i hälsofrämjande arbete (Catrine Kostenius)... 27 4.2.1 Utvärdering... 29 4.3 Vad innebär det i praktiken att Sverige är ett sekulariserat land (Cecilia Melder)... 29 5 Material och arbete med existentiell hälsa... 30 5.1 Livet och hälsan... 30 5.1.1 Vad är en studiecirkel... 30 5.1.2 Hur arbetar man på kurser om existentiell hälsa... 31 5.1.3 Utvärdering... 31 5.2 Samtalskort... 31 6 Intervjuer om existentiell hälsa... 33 6.1 Intervju med Lena Bergquist... 33 6.1.1 Lena Bergquists väg till arbetet med existentiell hälsa och hennes uppfattning om vad begreppet innebär... 33 6.1.2 Konsekvenser av dålig existentiell hälsa... 34 6.1.3 Existentiell hälsa i vården... 34 6.1.4 Existentiell hälsa inom folkbildningen... 35 6.1.5 Hur ser samtalskorten ut och hur jobbar man med dem inom Studiebundet Vuxenskolan. 35 6.1.5.1 Upplevelse av sammanhang... 36 6.1.5.2 Existentiell styrka och kraft... 36 6.1.5.3 Tillit som livskraft... 36 6.1.5.4 Meningen med livet... 37 6.1.5.5 Upplevelse av helhet... 37 4
6.1.5.6 Harmoni och inre lugn... 38 6.1.5.7 Upplevelse av förundran... 38 6.1.5.8 Förhoppning... 38 6.1.6 Utvärdering av samtalskorten... 39 6.1.7 Den salutogena principen... 40 6.1.8 Ledarens roll... 40 6.1.8.1 Hur kan man bli ledare... 41 6.1.9 Samtalskort är ingen terapi... 42 6.1.10 Samtalskort ett unikt verktyg i ett sekulariserat samhälle... 42 6.1.11 Vilka är intresserade av eller använder sig av samtalskorten... 43 6.1.12 Möjlighet att införa existentiell hälsa i skolor... 43 6.1.13 Hur borde man enligt Lena Bergquist verka för existentiell hälsa i Sverige... 44 6.1.14 Vad gör studieförbundet Vuxenskolan för att sprida information till allmänheten... 45 6.1.15 Vilka vill gå på kurserna i Västerås och vad ger de för feedback... 46 6.1.16 Hur är de som arbetar med existentiell hälsa organiserade... 46 6.2 Intervju med Cecilia Melder... 47 6.2.1 Bakgrund till existentiell hälsa internationellt... 47 6.2.3 Den svenska kontexten... 47 6.2.4 Forskning inom existentiell hälsa i Sverige... 48 6.2.5 Arbetet efter avhandlingen... 48 6.2.6 Brist på språk när man ska uttrycka existentiella besvär... 49 6.2.7 Existentiell folkhälsomodell enligt Cecilia Melder... 49 6.2.8 Vilka använder interventionen och på vilket sätt... 51 6.2.9 Samtalskorten... 52 6.2.9.1 I vilken utsträckning arbetar man med samtalskorten i Sverige... 53 6.2.10 Kurs i existentiell hälsa på Teologiska högskolan i Stockholm... 53 6.2.11 Samarbete med andra och planer för framtiden... 54 6.2.12 Hur ser situationen för existentiell hälsa ut i praktiken... 54 6.2.13 Begreppet existentiell hälsa i folkmun... 55 6.2.14 Konferenser om existentiell hälsa... 55 6.2.15 Sverige som inspiration för andra länder... 56 6.2.16 Hur bör man enligt Cecilia Melder verka för existentiell hälsa i Sverige... 56 7 Diskussion... 57 8 Sammanfattning... 61 Källförteckning... 62 5
Inledning När jag berättade för människor i min omgivning vad min uppsats skulle handla om blev det i princip undantagslöst en och samma reaktion hos alla: Vad är existentiell hälsa? Vad handlar det om? Att det uppstår existentiella funderingar under olika livsperioder och livssituationer är man van vid, men att det finns någonting inom den existentiella dimensionen som är viktigt under hela vårt liv och som påverkar hur vi ser på och upplever vår livskvalitet, inklusive hälsan, är inte lika självklart för alla. Denna kanske till och med lite väntade reaktion på ämnesval bekräftade att det är ett, för många obekant, område som allmänheten borde bekantas med. Vissa forskningsområden är intressanta eller relevanta enbart för en begränsad grupp människor, men frågor angående existentiell hälsa är väsentliga för samtliga. Under de senaste åren har man allt oftare tagit upp problemet med ökande ohälsa i Sverige. Dels gäller det antalet sjukskrivningar och sjukdagar på jobbet och dels handlar det om ungdomars situation. Med ohälsa menas oftast i det här sammanhanget psykisk ohälsa i form av ångest, depression, stressrelaterade besvär och liknande. Det är inte lätt att ge distinkta förklaringar eller fastställa orsakerna till detta. Angående hälso- och ohälsoproblematiken har man på senare tid börjat tala om begreppet existentiell hälsa. År 2011 publicerades en avhandling som behandlar just existentiell hälsa, och sedan dess har intresset för ämnet ökat, och på några ställen i Sverige har man börjat ägna sig åt det på olika sätt. Forskningen tyder på att god existentiell hälsa kan vara ett bra verktyg för att bekämpa den så ofta diskuterade ohälsan. Det som ligger i fokus för den här uppsatsen är att undersöka hur man förhåller sig till detta nya verktyg och vad man har valt för strategier att engagera sig i det på olika samhällsnivåer. Uppsatsens mål är, som tidigare nämnts, att besvara frågor som vem det är som tar ansvar för att forskningen inom ämnet 6
fortgår, vem som sprider det till allmänheten eller inför det i praktiken, till exempel inom vården och på vilket sätt detta sker. Är det enskilda personer eller finns det politiska strategier och insatser? Eftersom ämnet är så pass nytt i Sverige finns det inte så mycket skrivet material om hur situationen ser ut. Arbetet består av en teoretisk del, där jag tar upp bakgrunden till existentiell hälsa, internationell forskning som behandlar förhållandet mellan existentiell hälsa och hälsa i stort, och en praktisk del, där jag redovisar resultatet av en fältundersökning. Den teoretiska delen börjar med en översikt av problematiken kring psykisk ohälsa, som har blivit väldigt uppmärksammad i Sverige den senaste tiden och som kanske kan vara en av de största orsakerna till att man har börjat och fortsätter forska inom existentiell hälsa och arbeta med det för att se om det kan vara ett sätt att ta itu med psykisk ohälsa. Det som verkar ha väckt störst uppmärksamhet angående ohälsa är en ökande psykisk ohälsa bland unga i Sverige och därför har jag valt att ta upp det som exempel på hur situationen ser ut i det svenska samhället och på att det finns en stor anledning att ägna sig åt existentiell hälsa, vilket har visat sig ha ett positivt samband med självskattad såväl fysisk som psykisk hälsa. 7
1 Psykisk ohälsa 1.1 Psykisk ohälsa bland unga i Sverige Innan jag beskriver situationen angående psykisk ohälsa bland unga i Sverige ska jag definiera vissa begrepp. Svenskan har till skillnad från många andra språk en bra möjlighet att med ett ord beskriva ett tillstånd då man inte mår bra men då detta tillstånd inte är tillräckligt allvarligt för att en diagnos ska kunna ställas. Jag syftar på ordet ohälsa. Det används dock som ett vidare begrepp, som dels kan beteckna psykiska sjukdomar i form av diagnos men också kan stå för uttryck som inte på något sätt är klart definierade och som man använder i folkmun, till exempel att inte må psykiskt bra. Socialstyrelsen använder i sina material psykisk ohälsa i den förstnämnda betydelsen medan Stockholms stadsmission representerar den bredare betydelsen. 1.2 Definitioner: Ohälsa är tillstånd av (lättare) sjukdom och/eller försvagade kroppsfunktioner. (Nationalencyklopedin) Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar. (SKL, 2009, s. 11) Psykiska besvär beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. De psykiska besvären kan beroende på typ och omfattning i olika grad påverka funktionsförmågan. Symtomen behöver inte vara så omfattande att diagnos kan 8
sättas och är ofta normala reaktioner på en påfrestande livssituation. (SKL, 2009, s. 11-12) Psykiska sjukdomar och psykiskt funktionshinder är när symtom eller funktionsnedsättning är av den typ eller grad att det kvalificerar till en diagnos. Det är vanligt med psykiska besvär bland barn och ungdomar och det är oftast övergående. Det är viktigt att inte sjukdomsförklara det som är normala reaktioner i livet samtidigt som tidig identifiering av allvarliga tillstånd kan påverka prognosen positivt. Socialt utanförskap, arbetslöshet, långtidssjukskrivningar, psykisk sjukdom och missbruk kostar samhället betydande summor och de enskilda individerna och deras närstående stort lidande. (SKL, 2009, s. 12) Psykisk ohälsa används i dag ofta som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykisk sjukdom. (SKL, 2009, s. 11) 1.3 Dagens situation i Sverige De senaste åren har begreppet psykisk ohälsa börjat nå fram till allmänheten och uppmärksammas flitigt av både tidningar och olika webbsiter. En möjlig förklaring till ett sådant utbrett intresse är olika forskningsrapporter som visar att många unga svenskar inte mår psykiskt bra. En sådan statistik presenteras i Stockholms Stadsmissions ungdomsrapport från 2013, och den visar att var fjärde ung människa i Sverige mellan 18 och 25 inte mår bra (Stockholms Stadsmission, 2013, s. 12). Socialstyrelsen ger vart fjärde år ut en folkhälsorapport som har som syfte att ge en översiktlig beskrivning och analys av hur hälsotillståndet utvecklas i olika befolkningsgrupper och bidrar med underlag för hälsopolitiken (Socialstyrelsen, 2009, s. 3). Jag har valt att i stor utsträckning använda mig av 2009 års 9
folkhälsorapport eftersom den mer detaljerat än rapporten från 2013 behandlar just den psykiska hälsan. Folkhälsorapportens resultat från 2009 visar att det självskattade nedsatta psykiska välbefinnandet inte kan bortförklaras med sådana påståenden som att ungdomar uppfattar och upplever psykiska besvär på ett annat sätt än tidigare. Statistiken visar nämligen att antalet unga som behandlats inom psykiatrisk slutenvård också har ökat. Den största tillväxten inom slutenvården har registrerats vid sådana diagnoser som depressioner, ångesttillstånd och självmordsförsök (Socialstyrelsen, 2009, s. 95). Detta sammanträffande objektifierar de självrapporterade psykiska besvär som ungdomarna uppgav. 1.3.1 Bakgrund till psykisk ohälsa Det finns inga belagda förklaringar till varför psykisk ohälsa blir allt vanligare bland människor och framför allt bland ungdomar i Sverige. Institutioner som berörs av detta fenomen kommer dock med olika hypotetiska motiveringar. I Stockholms Stadsmissions ungdomsrapport från 2013 nämns följande som möjliga orsaker: Rädsla att misslyckas, prestationskrav, egna förväntningar på livet som inte uppfylls och stress kopplat till livsval är några orsaker. Bidragande är också förändrade livsvillkor, till exempel en tuffare bostads- och arbetsmarknad. Även värderingar och normer kring utseende, prylar och sexualitet har betydelse. (Stockholms Stadsmission, 2013, s. 5) 1.3.1.1 Sverige som ett postmodernt och sekulariserat land DeMarinis (2006) ser på den postmoderna tiden i Sverige som en tid av kaos där man inte har tillgång till verktyg som skapar en funktionell andlig och existentiell världsbild. Melder (2011) menar att den postmoderna kontexten kan leda till mental 10
dysfunktion eftersom det inte finns några givna sanningar som man kan relatera till när det gäller ens liv och som man kan använda sig av när svåra situationer uppstår. 1.3.1.1.1 Individualisering och ifrågasättande av traditioner I Socialstyrelsens folkhälsorapport från 2009 diskuteras varför allt fler ungdomar lider av nedsatt psykiskt välbefinnande. I det sammanhanget tar man upp samhällsförändringar som bland annat tar sig uttryck i en ökad individualisering. Socialstyrelsen hänvisar till resultaten från World Values Survey, som visar att Sverige är både ett mycket sekulariserat och individualiserat land. I den så kallade World Value Study genomförs upprepade enkätundersökningar av vuxnas värderingar i nästan 100 länder. De värderingar som skiljer sig mest åt mellan länderna sammanfattas i två dimensioner. I den första ställs en positiv attityd till traditionella auktoriteter såsom Gud, den egna nationen och föräldrarna mot en uppfattning som är mer ifrågasättande och sekulär, det vill säga icke-kyrklig. I den andra dimensionen ställs människors inriktning mot överlevnad och materiella villkor mot en strävan mot individuellt självförverkligande. Svenskar har enligt denna studie högst grad av ifrågasättande och sekulära värderingar, och störst strävan till självförverkligande (Socialstyrelsen, 2009a, s. 96). Figur 1. WVS, 2014 11
I samband med individualiseringen och de traditionella värderingarna uppmärksammar Socialstyrelsen studier som visar på att depressioner och ångestsyndrom kopplas till nationell individualisering eller att högre grad av religiositet betyder lägre förekomst av självmord. (Socialstyrelsen, 2009) 1.4 Hur engagerar man sig i problemet med psykisk ohälsa politiskt Socialstyrelsens folkhälsorapport utgör underlag för hälsopolitiken. Den utarbetas först och främst i avsikt att möjliggöra för politiker både på nationell, regional och lokal nivå att skapa goda förutsättningar för en förbättring av befolkningens hälsa, men även organisationer och myndigheter som ägnar sig åt hälsoproblematiken kan dra nytta av den. Rapporten kan också användas i utbildningssyfte. (Socialstyrelsen, 2009) Psykisk ohälsa bland unga betraktas som en viktig politisk fråga. I Stockholms Stadsmissions ungdomsrapport från 2013 tar man upp att regeringen har satsat på att kartlägga situationen angående ungas psykiska ohälsa, men samtidigt kritiseras regeringen för att det inte vidtas några konkreta åtgärder i form av nya arbetssätt för att motverka den psykiska ohälsan bland unga. (Stockholms Stadsmission, 2013) Regeringen har utarbetat en plan för insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2016, vars syfte beskrivs i en delrapport av regeringsuppdraget: Personer med psykisk ohälsa ska ha samma tillgång till en jämlik, kunskaps-baserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet som personer med somatisk ohälsa. Regeringen har därför utarbetat en plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa, PRIO-planen (S2012/3907/FS). Ambitionen med handlingsplanen är att skapa förutsättningar för en långsiktig kraftsamling hos huvudmännen och andra berörda aktörer för att förebygga psykisk ohälsa och att utveckla vården och omsorgen till personer med psykisk ohälsa. Planen gäller för perioden 2012-2016. 12
Som en del i genomförandet av PRIO-planen har Socialstyrelsen fått ett uppdrag om kunskapsstyrning på området psykisk ohälsa. Uppdraget innebär att Socialstyrelsen ska säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom nämnda område. Uppdraget ska genomföras tillsammans med Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Folkhälsomyndigheten (före detta Statens folkhälsoinstitut, FHI) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). (Socialstyrelsen, 2014, s.8) 13
2 Existentiell hälsa 2.1 Bakgrund till existentiell hälsa Inom ramen för begreppet existentiell hälsa (eng. spiritual health) kommer det upp några andra begrepp som ska klargöras innan jag börjar diskutera existentiell hälsa. Dessa begrepp är religion (eng. religion), andlighet (eng. spirituality), KASAM (eng. SOC) och self-efficacy. 2.1.1 KASAM, self-efficacy, religion och spirituality KASAM Aron Antonovskys (1987) begrepp som betyder känsla av sammanhang. Det finns tre centrala komponenter i KASAM och dessa är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Self-efficacy Det finns ingen svensk motsvarighet men man kan förklara det som individens tilltro till sin egen kraft. Graden av self-efficacy påverkar motivation, handlingar men också hur man tänker och känner. (Melder, 2011) Religion Religion is an organized system of beliefs, practices, rituals, and symbols designed to facilitate closeness to the sacred or transcendent (God, higher power, or ultimate truth/reality). (Koenig et al. 2001, s. 18) Spirituality Spirituality is the personal quest for understanding answers to ultimate questions about life, about meaning, and about relationship with the sacred or transcendent, which may (or may not) lead to or arise from the development of religious rituals and the formation of community. (Koenig et al., 2001, s. 18) 14
Spirituality has been reserved for the subjective, individualized experience of transcendence. In contrast, religiousness has, for many people, become synonymous with institutionalized expressions of belief and practice. (Weaver et al, 2006) Spirituality is recognized as a factor that contributes to health in many persons. The concept of spirituality is found in all cultures and societies. It is expressed in an individual s search for ultimate meaning through participation in religion and/or belief in God, family, naturalism, rationalism, humanism, and the arts. (Association of American Medical Colleges, 1999) I vissa sammanhang menar forskare att religiöst engagemang (eng. religious envolvement) och andlighet (eng. spirituality) har samma innebörd (Holland et al., 1998; Fallot, 1998). Enligt Fallot (1998) innebär i praktiken båda begreppen att man söker mening och mål, transcendens, samhörighet och värderingar och ur detta perspektiv har de samma betydelse. 2.2 Förhållandet mellan existentiell hälsa och hälsa i stort På samma sätt som Holland (1998) och Fallot (1998) betraktar Mueller, Plevak och Rummans (2001) religiöst engagemang och andlighet som motsvarande begrepp i sin artikel där de granskar studier som undersöker förhållandet mellan religiöst engagemang och andlighet och fysisk hälsa, psykisk hälsa, hälsorelaterad livskvalitet och andra hälsoresultat. Undersökningarna pekar på en andlig/existentiell dimension hos de flesta patienter i ovannämnda granskade studier. Surveys suggest that most patients have a spiritual life and regard their spiritual health and physical health as equally important. Furthermore, people may have greater spiritual needs during illness (Mueller, Plevak och Rummans, 2001, s. 1225). De flesta studier visar också att andlighet har samband med bättre hälsoresultat, längre livslängd, bättre förmåga att hantera svåra situationer, som till exempel uppkomst av sjukdom, och bättre hälsorelaterad livskvalitet även vid en svår eller 15
dödlig sjukdom. Samtidigt pekar resultaten på att andlighet har anknytning till mindre ångest, depression och självmord hos patienterna. Det har också visat sig att om man möter patienternas andliga behov kan detta bidra till ett snabbare tillfrisknande. (Mueller, Plevak och Rummans, 2001) 2.3 Forskning inriktad på den existentiella dimensionen Inom tidigare forskning och vetenskapliga artiklar diskuterar man ofta inte uttalat om existentiell hälsa, utan det handlar snarare om en eller fler aspekter, som till exempel meningen med livet, andlig kontakt osv. För det mesta använder man ord som andlighet eller religiositet. Empirisk forskning inriktad på sambandet mellan religion, andlighet och hälsa har inte så lång vetenskaplig tradition. Religionens respektive andlighetens möjliga påverkan på hälsan har börjat uppmärksammas i allt större utsträckning under de senaste 35 åren (Weaver et al., 2006). Meezenbroek (2010) uppger en tillväxt på 688% under de senaste 30 åren. Den största ökningen började för ungefär tio år sedan, se Figur 2 (Koenig, 2012). Figur 2. (Koenig, 2012) 16
2.4 Vikten av den existentiella dimensionen Det ökande intresset för forskning inom existentiell hälsa under de senaste decennierna har lett till att World Health Assembly övervägt att inkludera existentiellt välbefinnande i WHO:s definition av hälsa (O Connell & Skevington, 2010). Allt fler vetenskapliga studier pekar på vikten av den existentiella dimensionen för såväl fysisk som psykisk och social hälsa (Moreira-Almeida & Koenig, 2006). Även O Connel och Skevington (2007) framhäver en positiv och betydande roll av andlig tro, i det här fallet dess påverkan på livskvaliteten. Samtidigt nämner de att det har varit svårt att mäta andlighet eller att den har betraktats som irrelevant (O Connell & Skevington, 2007), vilket kan vara ett av skälen till att arbete med den existentiella hälsodimensionen ännu inte fått genomslag i högre grad i praktiken. Behovet av vidare forskning inom de existentiella frågorna uppmärksammar Harold G. Koenig. We need to design better studies. There is already a lot of evidence accumulating that religion is somehow related to personal and public health, but we re still left with a number of questions about how and why it works (if it indeed does positively affect health). We need more studies, better designed studies, and we need more research funding in this area so we can conduct these studies. (Aten & Schenck, 2007, s. 187) Trots att man börjar ta hänsyn till den existentiella dimensionen i olika typer av terapier och behandlingar internationellt (Worthington et al., 1996) och trots att forskningen visar på att det finns ett positivt samband mellan religiositet och psykisk och fysisk hälsa (Koenig et al., 2001) har man inte kommit så långt att man börjat uppmärksamma det på politisk nivå eller i praktiskt hälso- och sjukvårdarbete (Melder, 2011). 17
Rutz (2004) poängterar vikten av den existentiella dimensionen inom just sjukvårdarbete. Not only economic and materialistic solutions are needed, but a new mental health approach, focusing on the psychosocial and existential determinants of mental and physical health (Rutz, 2004, s. 1652). Precis som Rutz (2004) hävdar även Vader att det är nödvändigt att inkludera den existentiella dimensionen i syfte att hantera ohälsan. By ignoring the spiritual dimension of health, for whatever reason, we may be depriving ourselves of the leverage we need to help empower individuals and populations to achieve improved physical, social, and mental health. Indeed, unless and until we do seriously address the question however difficult and uncomfortable it may be substantial and sustainable improvements in physical, social, and mental health, and reductions in the health gradient within and between societies, may well continue to elude us. (Vader, 2006, s. 457). Människor som har råkat ut för psykisk ohälsa behöver få vård som är stödjande och inriktad på att höja självrespekt, värdighet och meningen i livet, vilket man enligt Rutz (2004) kan uppnå just genom den ovannämnda nya attityden till hälsoarbete. Han uppmanar också sakkunniga med ett holistiskt synsätt att återigen framhäva sin kompetens efter en tid präglad av biologisk och sociologisk reduktionism. After times of biological and sociological reductionism, however, holistically minded professionals must rediscover their competency and responsibility with respect to the needs of a redefined public mental health concept (Rutz, 2004, s. 1652). I Sverige är det Cecilia Melder (2011) som med sin avhandling Vilsenhetens epidemiologi visat på vikten av den existentiella dimensionen. Hennes frågeställning var om och hur denna hälsodimension påverkar individens självskattade hälsa och välbefinnande. 18
Resultaten av hennes studie visar att människor med hög grad av existentiell hälsa även hade högre grad av självskattad hälsa, både fysisk, psykisk och social, än personer med lägre grad av existentiell hälsa. 2.5 Definitioner för den svenska kontexten Internationellt används begreppet spiritual health och den närmaste översättningen borde vara andlig hälsa. I den svenska kontexten har man dock valt att använda begreppet existentiell hälsa på grund av att ordet andlig lätt får en annan konnotation i Sverige (Melder, 2011). Cecilia Melder och Catrine Kostenius (2013) har presenterat en arbetsdefinition av existentiell hälsa som de presenterat på ett seminarium om existentiell hälsa i Sverige. Existentiell hälsa är de sammantagna processerna av grundläggande tankar, handlingar och känslor när människan förhåller sig till livets olika situationer i relation till sig själv, sin omgivning och grundläggande uppfattningar. (Kostenius & Melder, in press) Ytterligare två arbetsdefinitioner som Kostenius och Melder använder sig av är definitionen av hälsa och definitionen av god hälsa: Hälsa är den sammantagna värderingen av självskattat välbefinnande och kliniskt bedömt tillstånd utifrån människans fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner. (Kostenius & Melder, in press) God hälsa är då det sammantagna välbefinnandet och tillståndet är tillräckligt bra för att vara en förutsättning och resurs för mänskligt liv. (Kostenius & Melder, in press) 19
2.6 WHO och den existentiella dimensionen av hälsa och de åtta existentiella aspekterna 1998 rekommenderade en specialgrupp inom WHO Executive Board for the review of the Constitution en ändring av hälsodefinitionen genom att inkludera den existentiella dimensionen. Den ursprungliga definitionen Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity. (WHO 2006, s.1) skulle ändras till Health is a dynamic state of complete physical, mental, spiritual and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity. (Khayat) 2.6.1 WHOQOL-SRPB field-test instrument Trots att WHO till slut inte har inkluderat den existentiella dimensionen i sin definition av hälsa innebär det inte att man förnekar dess existens och betydelse. 2002 kompletterade WHO:s Evidence and Research Department of Mental Health and Substance Dependence enkäten WHOQOL-100, som används för att mäta hälsa och livskvalitet, med 32 nya frågor relaterade till Spirituality, Religiousness and Personal Beliefs, förkortat SRPB (WHO, 2002b). Den svenska översättningen är andlighet, religiositet och personlig tro (Melder, 2011). Det nya mätinstrumentet WHOQOL-SRPB utvecklades genom en pilotstudie som pågick i 18 olika länder. WHO tog i beräkning att det kan finnas stora olikheter i hur man uppfattar frågorna eftersom enkäten användes runt om i världen, och förklarade därför i instruktionerna att det finns ett öppet utrymme för tolkning (WHO, 2002a). These questions are designed to be applicable to people coming from many different cultures and holding a variety of spiritual, religious or personal beliefs. If you follow a particular religion, such as Judaism, Christianity, Islam or Buddhism, you will 20
probably answer the following questions with your religious beliefs in mind. If you do not follow a particular religion, but still believe that something higher and more powerful exists beyond the physical and material world, you may answer the following questions from that perspective. For example, you might believe in a higher spiritual force or the healing power of Nature. Alternatively, you may have no belief in a higher, spiritual entity, but you may have strong personal beliefs or followings, such as beliefs in a scientific theory, a personal way of life, a particular philosophy or a moral and ethical code. While some of these questions will use words such as spirituality please answer them in terms of your own personal belief system, whether it be religious, spiritual or personal (WHO, 2002a, s. 20). Den existentiella dimensionen (SRPB) består av följande 8 aspekter: 1. Spiritual Connection 2. Meaning & Purpose In Life 3. Experiences of Awe & Wonder 4. Wholeness & Integration 5. Spiritual Strength 6. Inner Peace 7. Hope & Optimism 8. Faith (WHO, 2002b, s. 4) Till svenska översätts de så här: 1. andlig kontakt 2. mening och syfte med livet 3. upplevelse av förundran 4. helhet och integration 5. andlig styrka 21
6. harmoni och inre frid 7. hoppfullhet och optimism 8. tro som resurs (Melder, 2011, s. 44) 2.7 Existentiell hälsa ur politisk synvinkel Regeringen har i en proposition från 2007 inkluderat den existentiella dimensionen i beskrivningen av människans behov. I propositionen skriver man: Skälen för regeringens bedömning: Människan har såväl kroppsliga som själsliga och andliga behov. Denna helhetssyn på mänskliga behov utgör utgångspunkten för en förnyad folkhälsopolitik. (Prop. 2007/08:110, s 6) I samma proposition lägger man ansvaret för folkhälsoarbetet på kommunal och regional nivå, enligt regeringen är det kommuner och landsting som ska göra insatser inom detta område. Kommuner och landsting har en nyckelroll inom folkhälsoarbetet och bör i den egenskapen förbättra och utveckla sina metoder och verktyg. (Prop. 2007/08:110, s 6) I dag finns folkhälsofrågorna med på den kommunala och regionala politiska agendan i betydligt högre utsträckning än för bara några år sedan. Regeringen vill i detta sammanhang betona betydelsen av att utveckla folkhälsoarbetet lokalt och sektorsöverskridande. (Prop. 2007/08:110, s 7) Det finns kommuner som börjar ta med existentiell hälsa i beräkningen och inte bara vad gäller hälsoarbetet utan till exempel även inom utbildningssfären. (Bergquist, 2015) 22