Team 142 Kalmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Pia Hultgren, skötare, Administrationen, piah@ltkalmar.se Inger Johansson, skötare, Avd 1 Anette Harriesson, sjuksköterska, Psykiatrisk akutmottagning Cecilia Rönnbäck, psykolog, mottagning Söder Jan-Ove Wuopio, 1:a linjen chef, akutmottagningen Bo Sundström, 1:a linjen chef, mottagning Söder Mira Sundberg, 1:a linjen chef, avd 1 Monica Löwenham, 1:a linjen chef, administration Charlotta Brunner, chöl Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder 4. Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar på tvångsvård. Sammanfattning Våra mål: Mål 1 Inom sju månader ska 6 % av tillfrågade patienter/närstående på en tiogradig skala ha svarat sju och däröver att de känner sig ha inflytande/delaktighet över sin vård Mål 2 - Inom sju månader ska 6 % av tillfrågade patienter på en enkät med fem frågor ha svarat fyra och däröver på en femgradig skala gällande trygghet under slutenvårdtillfället Mål 3 Inom sju månader ska 7 % av medarbetarna ha ökat sina kunskaper om tvång och tvångsåtgärder Mål 4 Inom sju månader verka för en obruten vårdkedja genom bättre överföring av vården mellan psykiatrins akutmottagning, öppenvård och slutenvård. Mäts genom vår avvikelserapportering. Vi har som ett övergripande mål med vårt deltagande i projektet önskat säkra en obruten vårdkedja inom vår verksamhet och vår huvudsakliga fokus har därmed varit mot mål fyra. Detta beroende på att vi i vår avvikelsehantering ser en utvecklingspotential vad gäller patientsäkerhet i övergångarna mellan enheter i vården. Vi har här gjort viktiga långsiktiga förändringar i hur vi överrapporterar mellan enheter för att i högre grad åstadkomma en gemensam och långsiktig vårdplanering, bättre bedömningar av vårdbehov i våra interna 1
remisser och säkrare övergångar i vården. Vi har även bestämt oss för att vi behöver arbeta mer på att nya patienter som vårdas under tvång ska ha en så lätt väg in i öppenvården som möjligt. Dessa patienter har ibland en låg motivation till kontakt med öppenvården efter utskrivning och vi har därför önskat säkerställa att öppenvården har träffat patienten på avdelningen innan denna skrivs ut. Förhoppningsvis gör detta det lättare för patienten att komma till öppenvården efter utskrivning. Ett stort arbete med vårdplaner har gjorts framför allt inom slutenvården (avd 1), där patienterna har upplevt det mycket positivt att gå igenom vårdplanen i skriftlig form. Ett vidare arbete görs nu där omvårdnadsronder prövas, i avsikten att göra patienten ännu mer delaktig i utformandet av vårdplanen. Detta arbete kommer att fortsätta efter projektet. Vi har även arbetat med trygghetsformuläret (hur jag som patient vill bli bemött i olika situationer) som patienterna och personalen uppskattat och som vi också kommer att fortsätta arbetet med och hoppas breddinföra på alla avdelningar. Det som kanske för oss inledningsvis kändes mest utmanande var hur vi skulle involvera brukare av vården i arbetet. Detta har för oss under projektets gång blivit kanske den viktigaste förändringen då vi sett vilka positiva konsekvenser detta får för brukarna och för oss som arbetar inom vården. Vi behöver i mycket högre grad informera om hur vi arbetar och försöker förbättra vården samt ta in brukarnas synpunkter och låta dem ha en faktisk påverkan på vården. Bakgrund Population: 125 Vuxenpsykiatriska kliniken i Kalmar består av fyra slutenvårdsavdelningar med totalt 37 sängplatser. Vi har ca 65 personer i slutenvården per år fördelat på ungefär 1 vårdtillfällen med en medelvårdlängd på ca 14 dagar. Vi har totalt tolv remissmottagande enheter. Ca 45 personer vårdas i öppenvården per år fördelat på ungefär 45 besök. Antalet besök inkluderar även kortare besök såsom medicinutdelning. Vi är ca 26 medarbetare på vår klinik totalt. I team 142 ingår Avd 1 (affektiv avdelning), klinikens psykiatriska akutmottagning samt mottagning Söder (allmänpsykiatrisk öppenvård). Från starten ingick även mott Norr men denna medarbetare klev av under inledningsskedet (efter LS1) och kunde inte ersättas. Bakgrunden till vår ansökan är att vi under året har uppfattat utvecklingsområden för att minska riskerna för återinsjuknande. Genom deltagande i projektet vill vi arbeta preventivt med att minska tvångsvård och tvångsvårdsåtgärder. Genom att förbättra samverkan mellan öppen- och slutenvård kan vi kvalitativt höja omvårdnaden och patientsäkerheten, både vid inskrivning och utskrivning från slutenvård. Utifrån våra avvikelser kan vi konstatera att patienter ibland faller mellan stolarna i överföringen av vården mellan våra olika enheter, där till exempel uppföljning efter slutenvård fördröjs eller uteblir. Vi anser också att det finns potential att öka patientsäkerheten genom ökad kommunikation mellan sluten- och öppenvård. Detta ger också möjlighet till ett gemensamt synsätt i närståendearbetet där vi idag ser utvecklingsmöjligheter. Mål Mål 1 Inom sju månader ska 6 % av tillfrågade patienter/närstående på en tiogradig skala ha svarat sju och däröver att de känner sig ha inflytande/delaktighet över sin vård Mål 2 - Inom sju månader ska 6 % av tillfrågade patienter på en enkät med fem frågor ha svarat fyra och däröver på en femgradig skala gällande trygghet under slutenvårdtillfället 2
Mål 3 Inom sju månader ska 7 % av medarbetarna ha ökat sina kunskaper om tvång och tvångsåtgärder Mål 4 Inom sju månader verka för en obruten vårdkedja genom bättre överföring av vården mellan psykiatrins akutmottagning, öppenvård och slutenvård. Mäts genom vår avvikelserapportering. OBS En VAS-skala (visual assassment scale) är en linje som löper från t ex 1-1 där man kryssar i ett värde som svar på en fråga. Exempelvis: Någon av personalen på avdelningen är närvarande under måltiderna: Inte alls ----1----2----3----4----5----6----7----8----9----1 Hela tiden Förändringar som testats Mål 1 - Inom sju månader ska 6 % av tillfrågade patienter/närstående på en tiogradig skala ha svarat sju och däröver att de känner sig ha inflytande över/delaktighet i sin vård. Testcykel 1. öppenvård: Att gå igenom min vårdplan och få den utskriven har ökat min känsla av delaktighet i vården. Resultat på VAS-skala med varierande svar så vi testade vidare med 1.1. Testades på fyra patienter. Tescykel 1.1 öppenvård: Att gå igenom min vårdplan och få den utskriven har ökat min känsla av delaktighet i vården. Resultat: De flesta tyckte inte att de kände sig mer delaktiga av att få sin vårdplan utskriven. Vi kommer i fortsättningen att erbjuda patienterna inom öppenvården att få sin vårdplan utskriven men inte skriva ut den som rutin. Testades på alla patienter under en dag på mottagningen, den 3/5. Testcykel 2. slutenvård: Att gå igenom min vårdplan och få den utskriven har ökat min känsla av delaktighet i vården. Resultat: På VAS-skalan med varierande svar så vi testade vidare med 2.1. Testades på fyra patienter. Testcykel 2.1 slutenvård: Att gå igenom min vårdplan och få den utskriven har ökat min känsla av delaktighet i vården. Resultat: De flesta patienter kände sig mer delaktiga i vården med utskriven vårdplan och vår ambition är därför att breddinföra detta i slutenvården. Testades på alla inneliggande patienter på avd 1 den 26/6. Testcykel 11. slutenvård: Vidmakthållande av tidigare breddinföranden; Anhörigsamtal, Närvaro vid måltider, Ankomstblankett, Närvaro i dagrum samt Uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd. Resultat: Rutinerna följs till 1% på avd 1, 2 och 4 och på avd 3 följs rutinerna till 8% enligt personal och chefer som tillfrågats. Vi lämnar information om att rutinerna inte följs till fullo på avd 3 till berörda chefer. Testcykel 11.1 slutenvård: Efter kontakt med attitydambassadör där vi fått till oss att patienternas upplevelse av närvaro i dagrum och vid måltid inte stämmer med personalens och chefernas upplevelse så vill vi göra en ny test där patienterna får svara på frågan. Testet där alla inneliggande patienter (avd 1, 2, 3 och 4) den 14/1 får skatta personalens närvaro vid måltid och i dagrum utfaller väl med en median på tio och nio, dvs hög närvaro av personalen under måltid och i dagrum. 3
1. Någon av personalen på avdelningen är närvarande under måltiderna: Inte alls ----1----2----3----4----5----6----7----8----9----1 Hela tiden 2. Någon av personalen på avdelningen är närvarande i dagrummet: Inte alls ----1----2----3----4----5----6----7----8----9----1 Hela tiden Mål 2 - Inom sju månader ska 6% av tillfrågade patienter på en enkät med fem frågor ha svarat fyra och däröver på en femgradig skala gällande trygghet under slutenvårdtillfället. Testcykel 3. slutenvård: a) Att gå igenom trygghetsfrågorna har ökat min känsla av inflytande hur jag kommer att bli bemött när jag mår dåligt. b) Att gå igenom trygghetsfrågorna har fått mig att känna större trygghet inför nästa vårdtillfälle. Testades på fyra inneliggande patienter på avd 1. Ojämnt resultat med få patienter så vi testade i större skala med 3.1. Testcykel 3.1 slutenvård: a) Att gå igenom trygghetsfrågorna har ökat min känsla av inflytande hur jag kommer att bli bemött när jag mår dåligt. b) Att gå igenom trygghetsfrågorna har fått mig att känna större trygghet inför nästa vårdtillfälle. Testades på alla inneliggande patienter på avd 1 under tiden 27/6-25/7. De flesta patienter skattade högt på skalan så vi fortsatte testa med 3.2 men nu med att fylla i Trygghetsformuläret vid inskrivning istället för senare under vårdtiden. Testcykel 3.2 slutenvård: a) Att gå igenom trygghetsfrågorna har ökat min känsla av inflytande hur jag kommer att bli bemött när jag mår dåligt. b) Att gå igenom trygghetsfrågorna har fått mig att känna större trygghet inför nästa vårdtillfälle. Testades på alla inneliggande patienter på avd 1 under tiden 2/8-18/9. De flesta patienterna skattade högt på skalan. Inför ett breddinförande ville vi testa hur personalen ställer sig till formuläret med 3.3. Testcykel 3.3 slutenvård: Tycker jag som personal att Trygghetsformuläret fyller ett syfte i vården? Resultat: Personalen tyckte att formuläret fyller ett syfte i vården. Testades på all närvarande personal under avdelningens planeringsdag. Mål 3, Inom sju månader ska 7 % av medarbetarna ha ökat sina kunskaper om tvång och tvångsåtgärder. Testcykel 5. öppenvård: Utbildning gällande tvångsåtgärder och tvångsvårdslagstiftning. Resultat: Medarbetarna har i mycket hög grad ökat sina kunskaper om tvång och tvångsåtgärder. Föreläsning under mottagningarnas arbetsplatsträffar (mott Norr och Söder). Enkät till hela personalgruppen. Vi valde att testa mot båda mottagningarna eftersom båda varit med i basmätningen. 4
Testcykel 6. slutenvård: Utbildning gällande tvångsåtgärder och tvångsvårdslagstiftning. Resultat: Medarbetarna har i mycket hög grad ökat sina kunskaper om tvång och tvångsåtgärder. Föreläsning under planeringsdag. Enkät till hela personalgruppen. Testcykel 9. sluten- och öppenvård: Att som personal ta del av Brobyggarnas (personer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa eller erfarenheter som anhörig) upplevelser av vården inför mitt sommarvikariat inom psykiatrin. Resultat: Övervägande delen av vikarierna skattade tio, tre skattade nio. Vår fortsatta ambition är att vid vikarieintroduktion ha med en person som kan berätta sin historia som patient. Vi bestämde oss för att lämna ut en enkät när vikarierna slutade för att efterhöra nyttan av Brobyggarinformationen för deras arbete i vården. Nästan alla tyckte att de hade haft användning av brukarens berättelse under sitt vikariat. Eftersom resultatet blev så positivt bestämde vi oss även för att bjuda in hela kliniken till en halvdag med Brobyggarna (test 9.1). Testcykel 9.1 sluten- och öppenvård: Att det är värdefullt att ta del av Brobyggarnas upplevelser av vården. Vi hade en föreläsningsdag den 17/9 med Brobyggarna på kliniken där ca 8 personal fick lyssna till deras upplevelser. Detta var mycket uppskattat av både brobyggare och personal. Mål 4 Inom sju månader verka för en obruten vårdkedja genom bättre överföring av vården mellan psykiatrins akutmottagning, öppenvård och slutenvård. Testcykel 7. akuttider på öppenvårdsmottagning: Inga inläggningar under perioden av två veckor visade att de kunde ha förhindrats med att ge en snar tid till mottagning. Vi bestämde oss för att testa under ytterliggare fyra veckor med 7.1. Testcykel 7.1 akuttider på öppenvårdsmottagning. Inga inläggningar under perioden visade att de kunde ha förhindrats med att ge en snar tid till öppenvårdsmottagning. Vi avslutade därför testningen. Testcykel 1. vårdplanering slutenvård-öppenvård: Att möjliggöra högre deltagande från öppenvården av inneliggande patienters vårdplanering genom att skicka information från slutenvården med god framförhållning till patientens behandlare i öppenvården. Resultat: Under testperioden hade vi ingen patient på avd 1 som tillhörde mottagning Söder och kunde därför inte utvärdera detta. Denna fråga ska lyftas på nästa patientsäkerhetsmöte för att skapa rutin för detta för hela slutenvården. Testcykel 12. överföring tvångsvårdade patienter: Bärande överföring mellan sluten- och öppenvård för patienter med allvarlig psykisk ohälsa och bristfällig motivation till vård. Patienter som vårdas enligt LPT ska inte skrivas ut innan de har en öppenvårdsbehandlare som de har träffat. Resultat: Under testperioden 9/9-15/1 följdes inte denna rutin för en patient (alla avdelningar). Teamet rapporterade tillbaka detta till chefer och läkare som påminnelse. Beslut är taget att rutinen ska fortsätta gälla efter projektets avslut. Testcykel 13. överföring av vården mellan enheter: Våra interna remisser ska tas upp och överlämnas på våra dagliga morgonmöten (månd-fred) med klinikens chefer och läkare, som tillägg till den administrativa rutinen vid internremisser. Detta tänker vi oss dels ska höja kvalitén i bedömningar/remisser, dels öka patientsäkerheten. Testperiod 1/1-31/1. Resultat: Vid utvärdering i chefs- och läkargruppen tyckte hela gruppen att vi ska fortsätta med denna rutin. 5
Mätt i % Medianvärde 1-1 Mätt i % Mätt i % Resultat Mål 1 Inom sju månader ska 6% av tillfrågade patienter/närstående på en tiogradig skala ha svarat sju och däröver att de känner sig ha inflytande/delaktighet över sin vård. Inom sju månader ska 6% av tillfrågade patienter/ närstående på en tiogradig skala ha svarat sju och däröver att de känner sig ha inflytande/delaktighet över sin vård 1 8 6 4 2 Juni Juli Aug Sept 213 Slutenvård Jag har blivit bemött utifrån mina individuella önskemål och behov Jag har haft möjlighet att vara delaktig i planeringen av min vård och behandling Jag vet vad min vårdplan innehåller Inom sju månader ska 6% av tillfrågade patienter/närstående på en tiogradig skala ha svarat sju och däröver att de känner sig ha inflytande/delaktighet över sin vård 1 8 6 4 2 Juni Juli Augusti Sept 213 Öppenvård Jag har blivit bemött utifrån mina individuella önskemål och behov Jag har haft möjlighet att vara delaktig i planeringen av min vård och behandling Jag vet vad min vårdplan innehåller Vi har nått våra mål gällande inflytande och delaktighet. Genomgång av utskriven vårdplan har haft stor påverkan framför allt inom slutenvården. 31 av 37 patienter i slutenvården svarade på dessa frågor utefter att brukarna inte hade samma upplevelse 9 7 5 3 1 Någon av personalen på avdelningen är närvarande under måltiderna Någon av personalen på avdelningen är närvarande i dagrummet Serie1 Patientenkät gällande personalens närvaro vid måltid och i dagrum visade att rutinerna vidmakthålls. Mål 2 - Inom sju månader ska 6% av tillfrågade patienter på en enkät med fem frågor ha svarat fyra och däröver på en femgradig skala gällande trygghet under slutenvårdstillfället. Inom sju månader ska 6% av tillfrågade patienter på en enkät med fem frågor ha svarat fyra och däröver på en femgradig skala gällande trygghet under slutenvårdstillfället 1 8 6 4 2 Juni Juli Augusti Sept 213 Slutenvård Känner du dig delaktig i vården/behandling en som du fått under inläggningstillfället Hur delaktig upplever du att du varit i upprättandet av din omvårdnadsplan 6
JA-svar i % JA-svar i % Mätt i % Inom sju månader ska 6% av tillfrågade patienter på en enkät med fem frågor ha svarat fyra och däröver på en femgradig skala gällande trygghet under slutenvårdstillfället 1 8 Är du nöjd med vården/behandlingen? 6 4 2 Juni Juli Augusti Sept 213 Slutenvård Upplever du att du fått ett bra bemötandet från personalen under vårdtiden? Tyckte du uppföjningssamtalet efter tvångsåtgärd kändes bra? Vi har nått målen på fyra av fem frågor gällande trygghet under vårdtillfället. Resultaten var lägre under perioden juli-augusti vilket vi tror beror på sammanslagning av avdelningar under semesterperioden. Eftersom vi inte nådde målet gällande delaktighet i omvårdnadsplan har ett arbete med omvårdnadsronder startats upp som kommer att fortgå. Mål 3 - Inom sju månader ska 7 % av medarbetarna ha ökat sina kunskaper om tvång och tvångsåtgärder. Övergripande kontinuerlig enkät för mätning tvångsvård 1 8 6 4 2 Anser du att det finns möjlighet till reflektion i anslutning till att tvångsåtgärder utförs på din enhet? Anser du att du har tillräckliga kunskaper om de psykiatriska tvångsvårdslagarna och vad de innebär? 213 Öppenvård Anser du dig ha tillräckliga kunskaper praktiskt /teoretiskt om hur man utför en tvångsåtgärd? Projektstart Projektslut 1 8 6 4 2 Övergripande kontinuerlig enkät för mätning tvångsvård Anser du att det finns möjlighet till reflektion i anslutning till att tvångsåtgärder utförs på din enhet? Anser du att du har tillräckliga kunskaper om de psykiatriska tvångsvårdslagarna och vad de innebär? 213 slutenvård avd 1 Anser du dig ha tillräckliga kunskaper praktiskt /teoretiskt om hur man utför en tvångsåtgärd? Projektstart Projektslut Utbildningar som hållits har i hög grad ökat kunskaperna om tvångsvård på enheterna. Mål 4 Inom sju månader verka för en obruten vårdkedja genom bättre överföring av vården mellan psykiatrins akutmottagning, öppenvård och slutenvård. 7
Antal Antal Antal Antal avikelser månadsvis Teamets mätning mot mål 4 3 2 Serie1 1 April Maj Juni Juli Augusti Sep Okt 213 Under 212 hade vi 26 avvikelser gällande överföring av vården mellan enheter. Under de sju månader projektet pågått har vi haft sex avvikelser. Redovisning av tvångsåtgärder under projekttiden: Fastspänning 3 2 1 Förmiddag Eftemiddag Natt April Maj Juni Juli Aug Sept Okt 213 Tvångsinjektion 3 2 1 Förmiddag Eftemiddag Natt April Maj Juni Juli Aug Sept Okt 213 Avskiljning 3 2 1 Förmiddag Eftemiddag Natt April Maj Juni Juli Aug Sept Okt 213 Eftersom denna statistik gäller hela slutenvården så är det för oss svårt att tolka resultaten utifrån projektet. På avd 1 förekommer tvångsåtgärder sällsynt och vi har därför valt att redovisa resultat på kliniknivå. 8
Diskussion Till att börja med kan vi konstatera att det varit en utmaning att arbeta mot flera mål och med flera enheter samtidigt. Mål 1 Patientens inflytande över/delaktighet i sin vård Vi började med att testa utskrivna vårdplaner både i öppen- och slutenvård där det tycks som om patienterna upplever det väsentligare att få sin vårdplan utskriven i slutenvården. Vi tänker oss att detta beror på att man mår sämre och känner sig mer maktlös när man vårdas inom slutenvården och därför har ett större behov av denna tydlighet. Vi tror också att patienterna i någon grad förvirras av begreppet vårdplan som vi ännu inte är så bekväma i att använda i t ex psykoterapeutiska sammanhang och att vi därför får lägre skattning på denna fråga inom öppenvården än vad vi får på bemötande och delaktighet i planering av behandlingen. Under detta mål undersökte vi också hur väl vi vidmakthåller tidigare breddinförda förbättringar med ankomstblankett, anhörigsamtal, eftersamtal efter tvångsåtgärd samt närvaro i dagrum och vid måltid. Personalens och brukarnas upplevelser av hur väl närvaron i dagrum och vid måltid vidmakthålls skiljde sig åt, vilket ledde till att vi testade om en avslutad testcykel och frågade alla inneliggande patienter om deras skattning av detta. Här är vi glada över att ha fått denna reflektion från vår attitydambassadör Johanna, då det fick oss att fråga patienterna istället för personalen. Vi är även glada att se att personalens och patienternas upplevelse överensstämde väl vid mätningen. Mål 2 - Trygghet under slutenvårdtillfället Här har vi arbetat med att införa trygghetsformuläret i vården på avd 1. Vi har testat att göra detta på lite olika sätt och ser ett värde både för patienter och personal i användandet. Våra utmaningar framåt kommer att vara dels breddinförande i övrig slutenvård, dels att hitta rutin för att ta fram och använda ett redan ifyllt formulär från tidigare vårdtillfälle. På av 1 testas också två olika modeller av omvårdnadsronder under sex månader för att öka patienternas inflytande i denna aspekt. Mål 3 Personalens kunskap om tvång och tvångsåtgärder Här har vi hållit utbildningar på våra enheter som har haft god effekt på personalens upplevda kunskap på området. Det tycks som att man lätt känner sig osäker på detta område trots utbildningar och kunskapspärmar på enheterna och vi ser att vi behöver lyfta detta område återkommande. Vi har även låtit Brobyggarna utbilda våra sommarvikarier och föreläsa för klinikens personal vilket varit oerhört uppskattat från båda parter och vilket vi önskar ska bli återkommande på kliniken. Mål 4 En obruten vårdkedja När det gäller det område vi haft som vårt huvudfokus, överföringen av vården mellan enheter, så är dessa processer utsträckta över tid och svåra att mäta förändringar i under en begränsad tid. Vår mätpunkt vad gäller överföringar har varit vår avvikelsehantering. Antalet avvikelser under projekttiden har varit lägre än under motsvarande tid föregående år, det är dock svårt att veta om detta beror på förbättrade rutiner då vi behöver titta på detta under längre tid. Vi tycker dock att de förändringar vi gjort är viktiga och känner oss säkra på att de kommer att ha betydelse långsiktigt. En testcykel som var mycket intressant för oss var vår undersökning av om snabba tider i öppenvården kunde förhindra inläggningar via akutmottagningen. Akutpersonalen har länge önskat detta i upplevelsen att så var fallet. Vi undersökte detta under sex veckors tid och fann 9
inte en enda inläggning som kunde ha förhindrats genom att erbjuda snabb uppföljning. Detta ger oss en bild av att de inläggningar som sker är nödvändiga. Snabba tider för uppföljning i öppenvården fyller alldeles säkert en funktion i många andra avseenden, men inte i just den vi i detta fall tittade på. Genom detta blev det tydligt för oss hur viktigt det är att testa en förändring innan genomförande av en ide eller tanke. Vi vill framöver skapa tydliga rutiner för hur öppenvårdsbehandlare tidigt ska kontaktas för gemensam vårdplanering när deras patient blir inlagd. Idag är det svårt för öppenvården att delta i slutenvårdens planering, dels p g a sent eller uteblivet meddelande/inbjudan, dels p g a korta vårdtider. Vi har även ett fortsatt arbete i att vidmakthålla den rutin vi arbetat fram v g öppenvårdens påhälsning i slutenvården för patienter som vårdas enligt LPT. Övriga synpunkter: Vi tyckte det var mycket värdefullt att ha vår attitydambassadör Johanna med i projektet och få hennes reflektioner på det vi gör. Det blev tydligt att vi behöver bli bättre på att förmedla att vi ständigt arbetar med utveckling av vår verksamhet och på vilka sätt vi gör det. Vi har varit förstummade över de effekter brukarinflytande under projektet har gett och hur entydigt positiv responsen från alla håll har varit. Vi har använt både begreppet brukare och patient vilket kan orsaka förvirring. Vi har valt att göra på det sättet för att tydliggöra när det gäller patienter i behandling eller kontakten med brukare i en mer officiell roll. Under juli och augusti månad kan vi se en nedgång i många av våra mätningar inom slutenvården. Vi tror att detta beror på att avd 1 under denna tid varit sammanslagen med avd 3 och att detta tillsammans med semesterperioder och sommarvikarier har lett till brister i bland annat rutiner. Våra mål har tyvärr inte blivit formulerade på bästa sätt p g a vår bristande förståelse av den teoretiska modellen. I efterhand hade vi önskat att vi ökat vår ambition över tid och satt högre % av förändring. Vi kommer att presentera våra projekt på kliniknivå den 4/12. Vi har även kortfattat presenterat projektet på förvaltningsnivå (hela länets psykiatri) den 25/11 och 26/11. Diskussion om hur vi ska arbeta vidare med ingångsatta förändringar pågår. Så här involverade vi patienter och deras närstående Brobyggarna har kommit och delgett sina upplevelser av psykiatrisk vård för våra vikarier inför sommarvikariaten. Brobyggarna har kommit och delgett sina upplevelser av psykiatrisk vård för ca 8 personer ur vår fasta personal. Detta hölls i två pass under förmiddag och eftermiddag för att så många som möjligt skulle kunna delta. Inspirationsytor (planscher med information om projektet) på avd 1 och mottagning Söder har uppdaterats av Inger Johansson och Cecilia Rönnbäck. En blankett för ansökan om stödperson som är gjord ihop med patientnämnden är klar, den ska in i vårt journalsystem under sökordet stödperson i mallarna för att tydliggöra för alla om patienten är tillfrågad. Information har gått ut till hela förvaltningen. Vi har deltagit på Brukarrådet 26/8 och informerat om projektet. Vår attitydsambassadör Johanna har deltagit under en dag i projektet och 1
fått vårt arbete presenterat för sig samt kommit med egna idéer o reflektioner. Dialogen om projektet fortsätter kontinuerligt. Vi har satt upp information om att det finns närstående-/anhörigcirklar som anordnas av psykiatriförvaltningen på enheterna. Vi har tillverkat ett visitkort att ge till anhöriga på akuten där kontaktuppgifter till avdelningarna finns. Vi har sammanställt en folder med information om vilka insatser/ verksamheter som våra sex kommuner erbjuder för barn till personer med psykisk ohälsa. Denna information ska göras tydlig på enheterna både för personal och besökare. Brukarsamverkan på psykiatriska kliniken i Kalmar I vår verksamhetsplan ingår att klinikledning och representanter för brukarföreningarna träffas sex gånger per år. En gång om året arrangerar kliniken tillsammans med brukarföreningarna Psykiatridagarna där allmänheten kostnadsfritt kan gå och höra på olika föreläsningar. Förra året var det 75 personer närvarande under dessa två dagar. Sammanfattning av projekt tiden så här långt Vi har hunnit med en del av viktiga förändringar vad gällande delaktighet och inflytande över vården. Framåt önskar vi se vad andra pågående förändringar får för reell påverkan på överföringar av vården mellan enheter. Vi hoppas få fortsätta arbeta i gruppen i någon omfattning med pågående och kommande förbättringsideer. 25/11 och 26/11 presenterar vi kortfattat projektet på förvaltningens medarbetardagar (Kalmar läns psykiatripersonal) och den 4/12 ska vi mer utförligt presentera vårt projektarbete för klinikens personal. Vi har inom gruppen lärt oss mycket av varandra om våra olika verksamheter och haft roligt tillsammans. Det är värdefullt att ha lärt sig ett sätt att testa förändringar och vår känsla är idag att det inte behöver så svårt som man tror att förändra och påverka. Övriga kommentarer Några kommentarer från personalen i utvärderingen efter Brobyggarnas föreläsningar på kliniken: Vad har jag lärt mig? Att inte förlora förmågan att lyssna & vara närvarande. Att inte vara för snabb i att tro att jag förstår så jag begränsar någons utrymme. Att ofta kan det största stödet och vägen till att finnas till/hjälpa någon vara att bara våga lyssna färdigt, att vara nyfiken. Att man aldrig kan lyssna för mkt och våga känna in vad det är som personen försöker uttrycka. Att terapier måste få ta tid och att personen få ett lugn och trygghet för att kunna berätta. Att våga ställa frågor, många frågor, känsliga frågor. Stanna kvar i mötet. Hur viktigt det är att lyssna och verkligen låta folk komma till tals. Att det är möjligt att förlåta, att det måste vara skönt att kunna göra det. Har varit berikande på alla sätt att få ta del av föreläsarens livserfarenheter. Påverkar min empatiska förmåga positivt bl a. Utvecklar mig personligen så jag blir bättre i min yrkesroll. 11
Skulle du rekommendera Brobyggarna till andra? Det är starkt att få lyssna till en människas egen berättelse. Det får en att bli påmind om hur jätteviktigt bemötandet är. Att man får ta del av en annan människas upplevelse av sitt liv som hjälper oss som ska hjälpa att våga vara närvarande känslomässigt och se människan. Ja. Mycket bra förståelse för vad en människa kan behöva för att våga känna tillit till någon annan. Man får en inblick i patientens synvinkel o samtidigt träna dig på att lyssna utan att åtgärda. Stödet/åtgärden är många gånger att endast lyssna. JA. Att få delge sin historia och ha ett rum berett till att få göra det till någon som är beredd att lyssna är ett givande för alla samlade i rummet. Absolut. Svårt att få in så mycket samlad livserfarenhet på 2 timmars tid på ett bättre sätt! Ja, jag skulle nog säga att vi behöver bli påminda om varför vi gör vad vi gör. Sammanfatta föreläsningen med 3 ord: Det bästa jag lyssnat på under många år, arbetet i vården sedan 1968. Kommentarer från patienter på våra inspirationsytor har bl a handlat om önskemål att bättre använda vår innergård, om mer aktiviteter/innehåll under vårdtiden, om att öka personaltäthet och minska administrativa sysslor för personalen så att patienten blir i fokus istället för dokumentationen 12
Namn: Personnummer: Datum: Trygghetsfrågor När jag har ångest vill jag: vara ensam gå ut på promenad/röka lyssna på musik syssla med datorn ringa en vän/anhörig övrigt vara tillsammans med personal gå och lägga mig kolla på TV träna vem? vad? När jag är ledsen vill jag: vara ensam gå ut på promenad/röka lyssna på musik syssla med datorn ringa en vän/anhörig övrigt vara tillsammans med personal gå och lägga mig kolla på TV träna vem? vad? När jag är arg vill jag: vara ensam gå ut på promenad/röka lyssna på musik syssla med datorn ringa en vän/anhörig övrigt vara tillsammans med personal gå och lägga mig kolla på TV träna vem? vad? 13