Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem



Relevanta dokument
Utformning av miljöledningssystem

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

GOODS SWEDEN AB MANUAL MILJÖ. enligt ISO 14001:2004. Ett sammandrag. Denna skrift är endast ämnad för externt bruk

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2012

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM

Miljöledningsbarometern 2002

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

Samma krav gäller som för ISO 14001

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Miljöpolicy Miljöpolicy

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljöledningsnytt - nya ISO & andra nyheter

I arbetet med kommunala översiktsplanen ska hänsyn tas till klimatpåverkande. Kommunförvaltningen ska vara ett föredöme i den egna verksamheten

Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO och EMAS

Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Tillägg till kulturnämndens miljöpolicy

Inga krav utöver ISO 14001

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001: % av verksamheterna

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Nyheter i ISO och 14004

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

Miljöledningssystem/- arbete

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

Syfte Syftet är att definiera och beskriva roller, ansvar och befogenheter för förvaltningens miljö och energiarbete.

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund

Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala. Uppsala ISO ISO 14001

;2CI ;2 ll -c2~ w Beslut delges för åtgärd skolchefer Förvaltningschef Vice rektor Hållbar utveckling Miljö- och byggnadsavddningen

Rutin för intern miljörevision

ISO 14001:2015 Naturvårdsverket Stefan Larsson/6DS

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Rutin för intern miljörevision

EMAS Easy. Miljöledningssystem för små och medelstora företag

Miljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier.

Policy för Miljö och hållbarhet

Miljödiplomering för hållbara event

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

MILJÖCERTIFIKAT ULL Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för stad och land

3. Obligatoriska krav

NY VÄGLEDNING ETT STÖD FÖR FORTSATT UTVECKLING AV MILJÖLEDNINGSARBETET. Nätverksträff Miljöledning i staten 28 september 2015

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöarbete och miljöledningssystem. Det är ont om jordklot

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

Kob 1.1 Miljöhandbok inledning

RK 6.2 Organisation och ansvar

Gapanalys av Högskolan Dalarnas miljöledningssystem

Miljöberättelse Organisation och verksamhet

Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018)

Instruktion för miljöledningssystemet vid Linköpings universitet

Miljöpolicy och miljömål Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden och miljömålen är antagna

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Information om intern miljörevision 11 KS

Miljödiplomeringssystemet Laxå kommun. Kommunledningens verktyg för miljöarbetet

enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag

Miljöledning Ecotraffic

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Miljö

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Rutiner och plan för miljörevisioner

Att satsa på miljön är att satsa på livet

Miljöutredning Miljöaspekter Miljömål. Vidareutbildning. Ständiga förbättringar. Miljöpolicy. Genomförande av miljömål.

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Tjänsteskrivelse Informationsärende: Miljöutredning

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

MILJÖ. Ta vara på framtiden

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid konstnärliga fakulteten

Dnr SU Doknr 2. Stockholms universitets miljöhandlingsplan 2011

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Transkript:

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1

Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning av de olika delarna i miljöledningssystemet 4 Miljöpolicy 4 Miljöutredning.. 4 Mål 5 Handlingsprogram. 5 Utbildning.. 5 Nyckeltal 6 Redovisning i bokslut 6 Standarder för miljöledning...6 Certifiering.6 Ordlista.. 6 Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 2

Allmänt om dessa riktlinjer Detta dokument innehåller riktlinjer för utvecklingen av miljöledningssystem i Trosa kommuns verksamheter. Riktlinjerna redovisar innebörden i de miljöledningsnivåer som kommunstyrelsen fastställt som möjliga alternativ för ambitionsnivån på miljöledningsarbetet. Varför miljöledningssystem? Vi lever över våra tillgångar. Att minska människans påverkan på miljön är en av vår tids största utmaningar. För att klara det krävs att vi strukturerar arbetet. Det är därför vi ska införa miljöledningssystem! Miljöledningssystem innebär i stort sett följande: 1. att verksamheten analyseras och struktureras ur ett miljöperspektiv 2. att miljömål och rutiner för uppföljning formuleras 3. att alla berörda utbildas och informeras om miljöfrågor 4. att rutiner för rapportering fastställs 5. att verksamheten ständigt förbättras ur ett miljöperspektiv Själva idén med miljöledningssystemet är att man ska eftersträva ständig förbättring av verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan och att resultaten ska följas upp så att man verkligen vet vad som förbättras. Miljöledningsnivåer Det är väldigt viktigt att ett miljöledningssystem är förankrat högt upp i en organisation. Därför har man i Trosa kommun valt att lägga ansvaret på nämnderna för utvecklingen av kommunens miljöledningssystem. Det är också nämnderna som har till uppgift att bestämma hur omfattande miljöledningssystemet för sina verksamheter ska vara. Det är alltså respektive nämnd som beslutar om en verksamhet skall miljöcertifieras eller om det räcker med en enklare form av miljöledningssystem enligt någon av miljöledningsnivåerna. Kommunstyrelsen fastställt fyra olika så kallade miljöledningsnivåer för Trosa kommuns verksamheter som nämnderna har att välja mellan. Miljöledningsnivå 1 Miljöpolicy Miljöutredning Mål Handlingsprogram Personalen skall ha grundläggande miljöutbildning Uppföljning av mål Miljöledningsnivå 2 Som ovan samt Nyckeltal formulerade och uppföljda Redovisning i bokslut Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 3

Miljöledningsnivå 3 Komplett miljöledningssystem Hänvisning till standard ISO 14001 samt handbok som t ex miljöledningssystem för mikroföretag- studentlitteratur Miljöledningsnivå 4 Certifiering Politiska direktiv och mål avseende miljöledningssystem för Trosa kommun Senast under 2002 skall respektive nämnd fastställa vilken miljöledningsnivå som respektive verksamhet skall uppnå samt vilken tidplan som gäller, dvs när verksamheten skall arbeta enligt den fastställda miljöledningsnivån. Kommunstyrelsens mål är att alla kommunens verksamheter senast 2004 skall arbeta efter ett verksamhetsanpassat miljöledningssystem. Beskrivning av de olika delarna i miljöledningssystemet Miljöpolicy Allt miljöarbete bör utgå från en övergripande miljöpolicy som beskriver en vision om vad man vill uppnå. I Trosa kommun finns en miljöpolicy som fastställdes av kommunfullmäktige 1994 och gäller alla verksamheter. Miljöpolicyn visar inriktningen på kommunens miljöarbete och utgör således vårt miljöansikte utåt och är ett dokument som alla bör känna till. Kommunstyrelsen har till uppgift att bevaka miljöpolicyns aktualitet. De olika nämnderna ska se till att miljöpolicyn blir känd bland personal, hos allmänhet, kunder och leverantörer. Miljöutredning Grunden för miljöledningssystemet är en nulägesanalys där man beskriver på vilket sätt verksamheten påverkar miljön. Detta görs i en miljöutredning. Resultatet utmynnar i en förteckning över de miljöpåverkande faktorerna som bedöms viktigast i verksamheten, de kallas för betydande miljöaspekter. Vi som arbetar på en kommun påverkar miljön på många olika sätt. Man kan sammanfatta det så här: Vi använder material och energi som medför att resurser förbrukas och utsläpp sker till luft, vatten och mark. Vi fattar beslut som innebär att vi ger förutsättningar för andra att använda resurser i form av mark, vatten, energi och material och som i sin tur ger utsläpp. Vi utbildar och informerar kommuninnevånare, skolelever och dagisbarn vilket i sin tur påverkar dem hur de använder material och energi under hela sitt liv. Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 4

De miljöutredningar som förvaltningarna ska ta fram ska visa på vilket sätt verksamheterna påverkar miljön. I detta arbete ska de ingående resurser (varor, kemikalier, energi och tjänster) som används beskrivas till typ och mängd samt de utsläpp som dessa genererar i verksamheten. En bedömning skall även göras av miljöpåverkan som sker innan varor och tjänster används av kommunen. Följande skall framgå av miljöutredningen: Verksamhetens användande av resurser, varor och tjänster Redovisning av utsläpp till luft, mark och vatten Redovisning av avfall som uppkommer i verksamheterna Redovisning av kemikalieanvändning Redovisning av energianvändning (el, värme, transporter) Redovisning av lagkrav samt andra miljökrav på verksamheten Redovisning av incidenter som skett på miljöområdet Värdering av resursanvändning och utsläpp ur miljösynpunkt Förteckning över betydande miljöaspekter Mål Utifrån resultatet i miljöutredningen formuleras ett antal mål. Målen ska i så hög grad som möjligt vara konkreta, lätta att mäta och tidssatta. Vem/vilka som ansvarar ska också anges. När målen formuleras bör man för varje delmål ange den parameter som ska följas upp. Det är bra om dessa relateras till verksamhetens storlek t ex bensinförbrukning/anställd, energianvändning/m2 yta. Sådana mått brukar kallas för nyckeltal, se vidare nedan. De övergripande målen skall fastställas i verksamhetens politiska nämnd. Handlingsprogram Vad som konkret ska göras för att målen ska kunna uppnås formuleras i ett handlingsprogram. När detta görs är det viktigt att tänka på följande: redovisa vilken miljöaspekt det gäller och vilket mål som ska uppnås redovisa vilka åtgärder som ska vidtas redovisa ansvarig befattningshavare/person redovisa när åtgärden skall vara genomförd redovisa vilka resurser som krävs för att genomföra åtgärden Utbildning För att göra rätt och ha förståelse för det dagliga miljöarbetet behövs kunskaper. Det är därför viktigt att alla anställda får en grundläggande utbildning som omfattar grunderna i naturens kretslopp, beskrivning av viktiga miljöproblem, resursanvändning och miljöledningssystemets innehåll. Kommunstyrelsens ekoutskott anordnar grundläggande, förvaltningsövergripande, utbildning inom miljö och miljöledning för kommunens anställda. Nämnderna ansvarar för fördjupad utbildning som kan behövas för respektive befattningshavare för att miljöledningsarbetet ska fungera och utvecklas. Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 5

Nyckeltal Nyckeltal används för att kunna se förändringar i en verksamhet. Nyckeltal skall alltid formuleras i relation till verksamhetens omfattning. Kommunstyrelsens ekoutskott upprättar och reviderar förteckning över lämpliga nyckeltal som kan användas av förvaltningarna. Nämnderna ser till att nyckeltalen redovisas i bokslutet. Redovisning i bokslut Redovisning till bokslut av verksamhetens miljöarbete skall göras varje år vid miljöledningsnivå 2. Bokslutet ska innehålla en redovisning av verksamhetens miljöarbete, uppföljning av verksamhetens miljömål och redovisning av nyckeltal. I miljöledningsnivå 1 krävs ingen årlig redovisning i bokslut men nivå 1 förutsätter dock att kontinuerlig uppföljning och utveckling av verksamhetens miljöarbete sker, detta är grunden i ett miljöledningsarbete. Standarder för miljöledning Som vägledning för dem som vill arbeta ambitiöst med miljöledning finns ett par olika standarder som ger vägledning. ISO 14001 är en internationell standard för miljöledningssystemets utformning och innehåll. Kopplat till denna standard finns vägledning och praktiska råd för införandet av miljöledningssystem. Grunden i dessa standarder är att verksamheten följer gällande lagstiftning samt att man varje år höjer sina miljöambitioner. I övrigt finns inte några specifika nivåkrav t ex för utsläpp. Kraven i ISO 14001 innebär i princip att miljöledningssystemet innefattar de delar som beskrivits ovan och som ingår i Trosa kommuns miljöledningsnivå 2. För att följa standarden måste dock alla delar utformas i enlighet med instruktionerna i standarden, vilket kan innebära högre ambitionsnivå än man kanske tänkt sig om man endast vill uppnå nivå 2. Certifiering Om en verksamhet uppfyller de krav som finns i en miljöledningsstandard kan man välja att certifiera sig. Detta innebär att man anlitar ett utomstående s k certifieringsorgan, som granskar verksamheten. Om kraven uppfylls får man ett certifikat på att så är fallet. Man är certifierad. Externa revisioner ska sedan göras med jämna mellanrum för att man ska få behålla sin certifiering. Vid dessa återkommande revisioner kontrolleras att verksamheten verkligen åstadkommer en ständig förbättring. Interna revisioner ska också göras. Ordlista: Extern revision = kontroll som utförs av en utomstående, oberoende person/organisation Intern revision = kontroll som görs inom verksamheten för att kontrollera sig själv Direkt miljöpåverkan = vad man själv gör som påverkar miljön t ex använder kemikalier eller kör bil Indirekt miljöpåverkan = hur man påverkar andras miljöpåverkan t ex genom de beslut man fattar eller hur man instruerar andra Betydande miljöaspekt = en del av en verksamhet som påverkar miljön negativt. Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 6