Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till mogen skörd ( klassisk stil ) Varje delskörd skall kunna utfodras var för sig till mjölkkor. Kompletterande fodermedel, koncentrat, halm, soja, spannmålsblandning Fri grovfoderodling. ( fri stil ) Fri liggtid, fri gröda vall eller helsäd) Två grovfoder får blandas åt gången. Samma kompletterande fodermedel som ovan + HP-massa om man önskar Beslutsunderlag Avkastningsnivå i kor : 11000 kg mjölk Antal kor : Total areal: 60 st 60 ha Maskinkostnader som maskinstation Förnödenhetskostnader enl. lantmännen Val av areal grovfoder Tävlingsuppgift Val av etableringsform (insåningsgröda) I tävling 1 endast vårsäd till mogen skörd I tävling 2 helsäd eller mogen skörd Val av vallblandning Val av övriga insatser i odlingen Val av skördetidpunkt ( 3 dagar uppehåll)
Utvärdering Vem vinner? Bäst total ekonomi vinner!! Värde av total areal, kr Vallvärde utifrån foderstat Kostnader för produktion Överskottsareal gårdsstöd Slutsegrare koras efter 1 insåningsår och 3 vallår Grovfodrets värde? Grovfodrets värde beräknas i jämförelse med ett standardfoder df d som sätts till ett fast pris. Foderstat, t Avkastningsnivå i 11000 kg ECM, i LFU-systemet Olika grovfoder tillåts inte ge varierad mjölkproduktion. Olika värde uppkommer utifrån mängd vall och kostnad för kompletterande fodermedel. Vallens värde vid olika kvaliteter Energi MJ Protein g/kg ts NDF g/kg ts Värde Vallfoder Vall kr/kg kr per ts kg/ko ko Standard 10,2 136 573 1,20 2760 3320 Ex. 1 10,8 104 598 0,95 2520 2390 Ex. 2 11,4 173 454 1,33 3110 4125 Valltävlingen! Inget försök med konsekvent plan och genomförande för tydliga slutsatser. t! Intressant DEMO för att diskutera effekter av olika åtgärder både biologiskt och ekonomiskt Ex. 3 11,2 103 608 0,85 2359 1995
Kommentarer till Valltävling 1 Alla tävlande ville ha klöver i blandningen I början ganska lika blandningar Alla överskattade klöverandelens påverkan på vallen. Lite klöver gav låga proteinhalter och hög NDF Vissa led har ökat klöverhalten över tiden medan andra inte gjort det. Skördestrategi? Gräsarter? Kvävegödsling? Fjärdeskördar Små dyra skördar med svår kvalitet. t kr 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Maskinkostnad för en vallskörd inkl. arbete, maskinstationstaxa 0 1 2 3 4 5 6 7 ton ts per ha kr/ha kr / kg ts Kommentarer till Valltävling 1 Sena skördar skadliga för vallen? Lite förna kvar Inget problem? Stora totala skillnader i kostnader gödsling, skördekostnader Hykor / Ängssvingel Timotejsort Rajgräsandel påverkar uthållighet Stor skördeskillnad i första skörd i vall 3 beroende på övervintringsskillnader. i
Kr/ha 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Netto, kr/ha, för hela arealen i odling, åren 2004 till 2007 och medel Lantmännen LRFKonsult Hallands Bonden Skolan HIR Frökontor 2004, insåningsår 2005, vallår 1 2006, vallår 2 2007, vallår 3 Medel för 2004-2007 Tävlande HIR LRF Konsult Lantmännen Frökontoret Bonden Skolan Tävling 1, Fröblandningar Fröblandning Vitklöver 5%, Rödklöver 5%, Timotej 30% (Grindstad, Lischka), Eng. Rajgräs (3 sorter) 35%, Ängssvingel 25% Vitklöver 8%, Timotej 31% (Lischka), Eng. Rajgräs 31%, Ängssvingel 31% Vitklöver 5%, Rödklöver 5%, Timotej 30% (Grindstad, Ragnar), Hybridrajgräs Roxy 10%, Eng. Rajgräs 20%, Ängssvingel 30% Vitklöver 5%, Rödklöver 10%, Timotej 25% (Lischka), Eng. Rajgräs 25%, Hykor 35% Vitklöver 10%, Rödklöver 10%, Timotej 24% (Tundra, Lischka), Eng. Rajgräs (3 sorter) 46%, Ängssvingel 10% Vitklöver 4%, Rödklöver 6%, Timotej 30% (Grindstad, Lischka), Eng. Rajgräs ( 4 sorter) 40%, Ängssvingel 20% Sammanfattande synpunkter på det ekonomiska utfallet i Valltävling 1! Tajming vid skörd är A och O om man inte kan blanda vallfoder!! Håll koll på kostnaderna. Hundralappar per ha kan försvinna i en onödig åtgärd! Små sena skördar är dyra, har tvivelaktig kvalitet och äventyrar vallens övervintring. Verkar vara bättre med lite gräs kvar inför vintern! Uppskattningen av arealbehovet har slagit igenom i viss mån.! Kan vi sänka intensiteten till senare skördar om vi har höga skördar tidigt och inte har behov av så mycket mera grovfoder? Sammanfattande synpunkter på det ekonomiska utfallet i Valltävling 1! Hög rajgräsandel äventyrar odlingssäkerheten i detta odlingsläge i andra och tredjeårs vall.! Konkurrenskraftig timotej typ Grindstad har givit en förbättrad odlingssäkerhet.! Hykor, rörsvingelhybrid, har givit säker skörd i alla vallår.! Låg klöverhalt har givit större problem att hitta rätt tajming.
Kommentarer till Valltävling Tidig skörd viktig vid låg klöverhalt Helsäd fick mycket lågt värde då det vallfoder som man hade att blanda med hade låg proteinhalt och ganska hög fiberhalt. OK värde med spädare blandningspartner. Om man kan blanda grovfoder kan en sen första skörd få bra värde om återväxterna har hög proteinhalt och låg fiberhalt. Tävlande/ Liggtid HIR 3 vallår LRF Konsult 3 vallår Lantmännen Frökontoret 1 vallår Bonden Skolan Tävling 2, Fröblandningar Fröblandning Vitklöver 5%, Rödklöver 10%, Timotej 35%, Eng. Rajgräs 25%, Hykor 25% Vitklöver 4%,Rödklöver Titus, 4%, Timotej 31%, Rajsvingel Paulita 31%, Eng. Rajgräs Helmer 31% Rödklöver 15%, Hybridrajgräs Roxy 40%, Rajsvingel Paulita 45 % Rödklöver Titus 10%, Ital. Rajgräs 40%, Hybridrajgräs Pirol 50% (2006 Hjälpsådd med Westervoldiskt rajgräs) Vitkl. 10%, Rödkl. 10%, Timotej 20%, Eng. rajgräs (3 sorter) 45%, Hybridrajgräs 15% Vitklöver 10%, Hykor 65%, Hybridrajgräs Pirol 25%