INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 3

Delårsrapport 2013

INNEHÅLL INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER AVSTÄMNING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 FINANSIELL ANALYS... 9 PERSONALREDOVISNING... 13 RÄKENSKAPER RESULTATRÄKNING... 17 BALANSRÄKNING... 18 KASSAFLÖDESANALYS... 19 NOTER... 20 DRIFTSREDOVISNING... 25 INVESTERINGSREDOVISNING... 26 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER... 27 REDOVISNING PER NÄMND KOMMUNSTYRELSE Kommunledningskontor... 29 KOMMUNSTYRELSE Campus Värnamo... 33 ÖVERMYNDARE... 35 KOMMUNENS REVISORER... 37 UPPHANDLINGSNÄMND... 38 TEKNISK NÄMND... 41 MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND... 45 Miljö- och stadsbyggnadskontor... 45 MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND... 49 Räddningstjänst... 49 KULTURNÄMND... 52 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND... 54 OMSORGSNÄMND... 58 MEDBORGARNÄMND... 62 FINANSIERING OCH ÖVRIG VERKSAMHET... 65 KOMMUNENS BOLAG VÄRNAMO STADSHUS AB... 68 VÄRNAMO ENERGI AB... 70 FINNVEDSBOSTÄDER AB... 71 STUDENTBOSTÄDER AB... 72 VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB... 73 ÖVRIGT ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING... 75 Delårsrapporten är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsperioden 2013-01-01 till 2013-06-30. Rapporten är producerad av Värnamo kommuns ekonomiavdelning. Frågor om innehåll besvaras av ekonomichef Kjell Fransson eller ekonomicontroller Sofia Johansson på Värnamo kommun, 331 83 Värnamo, tfn: 0370-37 70 00, e-post: kommun@varnamo.se. Org.nr:212000-0555. Bilderna i rapporten kommer från Smålandsbilder.

INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET Värnamo kommuns ekonomi genomgår som förväntat en viss försämring under 2013. De närmaste åren kommer inte bli lättare och därför är det av yttersta vikt att de rationaliseringar som är nödvändiga och som pekas ut i knappt femtio utredningsområden också verkligen genomförs där verksamheten kan bedrivas mer kostnadseffektivt. Oroande är att flera nämnder visar på relativt stora underskott i den löpande driften, underskott som kommer att påverka verksamheterna även framöver. Det föreligger en risk att problemen växer ytterligare under 2014, åtgärder behöver därför vidtas redan under hösten 2013 och kommunstyrelsen har begärt in redovisningar av åtgärdsplaner från de nämnder som inte har en ekonomi i balans. Att övriga nämnder uppvisar överskott löser inte problemen, men bidrar till att kommunen enligt aktuell prognos kommer att redovisa ett mindre överskott 2013. Hans-Göran Johansson Kommunstyrelsen ordförande Mats Hoppe Kommunchef ~ 1 ~

INLEDNING SAMMANFATTNING Delårsresultat Resultatet för perioden januari till juni 2013 visar ett underskott med 9 Mkr, vilket är 33 Mkr sämre än för samma period 2012. Jämförelsen försvåras av att kommunen 2012 fick en återbetalning av AFA-premie med 27 Mkr. Oräknat detta är halvårsresultat 6 Mkr sämre än under 2012. Prognosresultat för helår 2013 Resultatet för helåret 2013 enligt prognosen uppgår till +5 Mkr, vilket är 14 Mkr lägre än budgeterat. En stor förklaring till detta är att de tre största nämnderna visar relativt stora underskott i förhållande till sin budget till årets slut. Något högre skatteintäkter och lägre avskrivningar uppväger delar av detta. AFA Försäkring har aviserat att återbetalning av försäkringspremie för även åren 2004-2006 kommer att ske. Något beslut har dock ännu inte fattats varför hänsyn till detta inte heller har tagits i helårsprognosen. Nämndernas ekonomi Helårsprognosen för nämnderna visar tillsammans ett underskott på hela 33 Mkr jämfört med budget. De största budgetavvikelserna och de viktigaste förklaringarna till dessa framgår nedan. Övriga nämnder redovisar mindre budgetavvikelser. Barn- och utbildningsnämnd -6,5 Mkr Under slutet av 2012 konstaterades att flera verksamheter budgeterats för lågt och att kostnaderna därmed översteg budget. Ett aktivt arbete att få budgeten i balans pågår men är ännu inte avslutat. Flertalet av åtgärderna ger effekt först under hösten 2013. Omsorgsnämnd -11,6 Mkr Genomförandet av minskningen av antalet platser i särskilt boende tar tid och ger inte full effekt förrän om 1,5 år. Den nyligen övertagna hemsjukvården från landstinget beräknas kosta 4 Mkr mer än budget. Antalet timmar för personlig assistans har ökat.överskott finns i vissa andra delar av verksamheten. Medborgarnämnd -19,8 Mkr Kostnaderna för försörjningsstöd beräknas överstiga budget med 12,7 Mkr till årets slut. Antalet placeringar på institution och familjehemsplaceringar fler än budgeterat. Personalredovisning Per 2013-06-30 har Värnamo kommun 2 672 årsarbetare, att jämföra med 2 646 per 2012-12-31. Det innebär en ökning om 26 årsarbetare. Övertagande av personal från landstinget för hemsjukvården förklarar delar av ökningen. motsvarande period 2012. Sjukfrånvaron för kvinnor uppgår till 6,4 % och för män till 3,6 %. Andelen sjukfrånvaro längre är 60 dagar har totalt ökat med 7,5 procentenheter till 50,4 %. Pensionsrätt intjänad före 1998 De anställdas intjänade pensionsrätt före 1998 redovisas, i enlighet med lag, inte som skuld utan som ansvarsförbindelse. Vid halvårsskiftet 2013 års beräknas denna uppgå till 714 Mkr inklusive särskild löneskatt. Efter hand ökar utbetalning från denna ansvarsförbindelse och belastar då årets resultat som kostnad. En beslutad sänkning av diskonteringsräntan i pensionsberäkningen innebär att ansvarsförbindelsen ökar med hela 53 Mkr. Detta påverkar inte årets resultat men väl utbetalningarna i framtiden. För att begränsa kostnadsökningen framöver sker inlösen (försäkring) när kommunen bedöms har ekonomiskt utrymme för detta. I helårsprognosen för 2013 har inte medräknats någon sådan inlösen. Nettoinvesteringar Periodens nettoinvesteringar uppgår till 77,7 Mkr, vilket är 30,2 Mkr högre än samma period 2012. Tekniska nämnden står för största andel av investeringarna (69,6 Mkr). Investeringar i Gummifabriken sker i det kommunägda bolaget Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB och redovisas därmed inte bland kommunens investeringar. De största investeringar hittills avser ett nytt reningsverk vid Stomsjö och överföringsledningar till detta (34,3 Mkr), VA-ledningar till Hindsen (4,3 Mkr) och ombyggnad av Tingshuset (3,7 Mkr). Tomtlikviderna uppgår hittills till 3,1 Mkr. Prognosen för helåret avseende nettoinvesteringar uppgår till 240 Mkr, vilket är avsevärt högre än de senaste åren men ändå 112 Mkr lägre än de totala budgetanslagen på 352 Mkr. Utöver årsbudget finns också en omfattande ombudgetering (tilläggsbudget) av investeringar från tidigare som inte genomförts. En förklaring är förseningar i uppförandet av ett nytt reningsverk men också många andra investeringar som har försenats. Den totala sjukfrånvaron har under första halvåret 2013 ökat med 0,9 procentenheter till 5,8 % jämfört med ~ 2 ~

INLEDNING FEM ÅR I SAMMANDRAG Delår Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 201306 2012 2011 2010 2009 Antal invånare (per 06-30 eller 12-31) 33 064 33 012 32 934 32 833 32 753 Utdebitering allmän kommunalskatt, % * 21,09 20,75 21,08 21,08 21,08 Utbetalda löner inkl lönebikostnader, kkr 660 374 1 242 459 1 189 114 1 160 092 1 154 583 Omsättning (intäkter, skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning), kkr 980 895 1 923 998 1 912 281 1 874 867 1 805 394 Avskrivningar/nedskrivningar, kkr -40 378 82 110 82 820 78 048 73 894 Verksamhetens nettokostnader, kkr 818 498 1 536 143 1 492 414 1 457 846 1 440 631 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, kkr 808 397 1 548 491 1 545 179 1 509 430 1 461 494 Finansnetto, kkr 818 7 033 7 674 15 084 13 236 Årets resultat före extraordinära poster, kkr -9 283 19 381 60 440 66 668 34 099 Årets resultat, kkr -9 283 19 381 60 440 66 668 34 099 Årets resultat enligt lagen om ekonomisk balans, kkr -8 106 18 889 61 260 60 382 33 759 Nettoinvesteringar, kkr 77 697 114 607 95 075 141 836 159 201 Anläggningstillgångar, kkr 1 329 468 1 292 902 1 243 431 1 234 546 1 217 288 Kortfristiga fordringar och placeringar samt förråd, kkr 139 673 135 434 174 697 135 274 77 118 Likvida medel, kkr 227 033 272 853 268 358 294 048 319 323 Eget kapital, kkr 1 213 880 1 223 163 1 203 782 1 143 343 1 076 675 Avsättningar, kkr 139 164 126 453 142 224 182 715 203 419 Långfristiga skulder, kkr 29 505 28 959 25 029 0 1 586 Kortfristiga skulder, kkr 313 625 322 614 315 451 337 810 332 049 Pensionsskuld inom linjen (inkl löneskatt), kkr 714 016 656 185 682 739 619 851 681 522 Rörelsekapital, kkr 53 081 85 673 127 604 91 512 64 392 Anläggningskapital, kkr 1 160 799 1 137 490 1 076 178 1 051 831 1 012 283 Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och kommunal ek. utjämning och finansnetto 101,1 98,8 96,1 95,6 97,7 Balanslikviditet (oms.tillg/kortfr. skulder) 1,17 1,27 1,40 1,27 1,19 Soliditet (eget kapital/tillgångar), % 71,6 71,9 71,4 68,7 66,7 Soliditet inkl pensionsförpliktelser före 1998, % 29,5 33,3 30,9 31,5 24,5 Skuldbetalningsförmåga = teoretiskåterbetalningstid (långfr skulder/res2), år (ej avskrivningar) -0,6 0,3 0,2 0,0 0,0 Kassaflöde (res/intäkter), % (ej avskrivningar) -5,1 5,3 7,5 7,7 6,0 Skuldflödesgrad (långfr. skulder/intäkter), % 3,0 1,5 1,3 0,0 0,1 Skuldbalansgrad (skulder/tillgångar),% 20,2 20,7 20,2 20,3 20,7 Berörda nyckeltal 2008-2010 är inte omräknade med hänsyn till vissa ändrade redovisningsprinciper fr o m 2011. *) Skatteväxling har skett 2013-01-01 med Jönköpings läns Landsting med 0,34 % för överlämning av huvudmannaskap för hemsjukvården ~ 3 ~

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER AVSTÄMNING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL Kommunens nya målstyrningsarbete Värnamo kommun har nu avslutat införandefasen av den nya målstyrningsmodellen. En repetitionsutbildning för modulerna i beslutstödet Hypergene, där målstyrningen är en del, kommer att ske under hösten 2013. Tyngdpunkten i målstyrningsmodellen ligger i att alla anställda ska känna till målen och vara kreativa och skapa verkliga aktiviteter kopplade till varje mål, för att målen ska uppnås. I dagsläget finns ca 1900 aktiviteter kopplade till målen. Alla anställda och politiker kan följa målstyrningen genom en titta-behörighet i Hypergene. = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Medborgar-/Kundmål Invånarna i Värnamo kommun ska känna sig trygga Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: "Föreställ dig en kommun med ideal trygghet. Hur nära ett sådant ideal kommer tryggheten i Värnamo kommun?" (Max 100 p) Nulägesnivå: 58 p höst 2012 Målnivå: 65 p höst 2014 (Målet var uppnått, därför höjdes målnivån 2013.) Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten 2014. Medborgarna ska uppleva att Värnamo är en attraktiv kommun att leva och bo i Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NRI (Nöjd Region Index, max 100 p). Helhetskänsla, rekommenderar andra att flytta hit, arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, bostäder, kommunikation, kommersiellt utbud, fritid och trygghet. Nulägesnivå: 61 p höst 2012 (snitt för alla kommuner i SCB-mätningen vår o höst 2012 var 60 p, bästa kommun 73 p) Målnivå: 68 p höst 2014. Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten 2014. ~ 4 ~

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Resursmål Årets resultat bör för ett enskilt år inte understiga 2 % och för perioden* ska genomsnittet inte understiga 2,5 % * Perioden innebär tre år framåt respektive bakåt. Mätmetod: Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Nulägesnivå: Bokslutsprognos 2013-12-31 innebär 0,32 % för det enskilda året 2013 och 1,79 % för den aktuella perioden 2011-2016 (uppdaterat 2013-08-27). Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). Resultat enskilt år Resultat genomsnitt 6 år ~ 5 ~

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Investeringar (exkl affärsverksamhet**) ska för perioden*** i sin helhet självfinansieras. ** Affärsverksamhet avser renhållning samt vatten- och avloppsverksamhet. *** Perioden innebär tre år framåt respektive fem år bakåt. Mätmetod: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl affärsverksamhet**) ska för perioden*** inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar. Nulägesnivå: Bokslutsprognos 2013-12-31 innebär +40,3 Mkr (uppdaterad 2013-08-27) Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). Medarbetarna i Värnamo kommun ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling. Mätmetod: Medarbetarundersökningens Nöjd medarbetarindex, NMI. Nulägesnivå: 75 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år 2011. Målnivå: 77 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år 2013. (Målet nåddes vid första mätningen 2011, nästa mätning är i höst.) Uppföljningsintervall: Första mätning 2011. Därefter 2013. ~ 6 ~

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Miljömål Kommunens medborgare och kommunens egna anställda ska vara nöjda med kommunens miljöarbete i sin helhet. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NMI (Nöjd Medborgar Index) del B11:1 om vad medborgarna tror/tycker om kommunens insatser för att kommuninnevånarna ska kunna leva miljövänligt samt medarbetarundersökning. Nulägesnivå: 5,9 höst 2012 (snitt för alla kommuner i SCB-mätningarna vår o höst 2012 var 5,9, bästa kommun 7,0). Anställdas uppfattning 40% nöjda år 2011. Målnivå: 7,0 höst 2014, samt 60% nöjda anställda år 2013. Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning SCB hösten 2014. Nästa medarbetarundersökning 2013. Resultat kommunens medborgare Resultat kommunens egna anställda ~ 7 ~

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Värnamo kommun som geografiskt område ska reducera utsläppen av växthusgaser med minst 40% till år 2020 jämfört med 1990 års nivå. Mätmetod: Svensk MiljöEmissionsData (SMED)(RUS). Utfallen är justerade fr o m 2012, p g a att SMED/RUS använder ny beräkningsmetod då statistikunderlaget blivit utförligare. Nulägesnivå: Minskat med 17,3% mellan åren 1990-2010. (Uppdaterad 1208, nästa uppdatering 1309). Målnivå: Minskning med minst 40% mellan åren 1990-2020. Uppföljningsintervall: En gång per år. ~ 8 ~

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER FINANSIELL ANALYS Delårsresultat Kommunen redovisar för första halvåret 2013 ett negativt resultat på -9,3 Mkr. Den ursprungliga årsbudgeten 2013 är på +23,5 Mkr. Under året har revidering skett av årsbudgeten till ett nuvarande budgeterat helårsresultat på +17,6 Mkr. Belopp i Mkr 2009 2010 2011 2012 201306 Resultat enligt lagen om ekonomisk balans +33,8 +60,4 +61,3 +18,9-8,1 Soliditet 66,7% 68,7 % 71,4% 71,9% 71,6% Förändring av eget kapital +3,3% +6,2% +5,3% +1,6% -0,8% Att årets resultat hittills är negativt (-9,3 Mkr) är oroväckande men till viss del finns förklaringen i att första halvåret är avsevärt dyrare än det andra. Under början av 2012 fick kommunen besked om att AFApremier skulle återbetalas (26,8 Mkr). Utan denna återbetalning hade resultatet varit negativt också då. Den klart största delen av de anställdas uttagna semester sker under juni-augusti månader. Övriga månader ökar den intjänade pensionsrätten (skuld till de anställda) medan den under dessa tre månader minskar avsevärt. Se nedanstående diagram. 120 100 80 60 40 20 0 Sem.skuld Prognos för helåret 2013 Personalkostn. Prognoserna för helåret 2013 som upprättats visar sammantaget ett sämre resultat än budget med 13,7 Mkr. Helårsprognosen för 2013 pekar mot ett resultat på +3,9 Mkr. Realisationsvinster vid fastighets- och inventarieförsäljning utgör 1,0 Mkr av detta resultat. Diskonteringsräntan vid beräkning av pensionsavsättning sänks med 0,75 procentenheter, vilket påverkar resultatet negativt med 2,2 Mkr. Mkr 70 60 50 40 30 20 10 0 34,1 66,7 60,4 19,4 2009 2010 2011 2012 P2013 Nämnderna visar i sina helårsprognoser ett underskott mot den reviderade budgeten på sammanlagt hela 33,4 Mkr (se vidare driftredovisningen). Det angeläget att nämndernas nettokostnader för verksamheten snarast anpassas till gällande budget. Prognos - Avstämning mot balanskravet Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de närmaste tre budgetåren. Det prognostiserade helårsresultatet på +5,1 Mkr, efter reducering av realisationsvinsterna på 1,0 Mkr och justering av diskonteringsräntan i pensionsavsättningen (RIPS07) med 2,2 Mkr, innebär att kommunen under 2013 uppfyller lagens krav om balans i ekonomin men inte nivån för god ekonomisk hushållning som vanligen beräknas till 2% av årets skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Kommunen har inte några underskott från tidigare år som ska återställas. Prognos - Avstämning mot övergripande finansiella mål Kommunfullmäktige i Värnamo kommun har beslutat om följande övergripande finansiella mål för år 2013: 1. Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Det prognostiserade årsresultatet för 2013, med avräkning för reavinster och tillägg för räntejustering i pensionsberäkningen, beräknas uppgå till +5,1 Mkr. De totala intäkterna enligt ovan beräknas uppgå till 1 613,1 Mkr. Resultatet blir därmed +0,3 % av intäkterna och målet kommer därmed inte att uppfyllas för det enskilda året 2013. Vid avstämning två år bakåt, innevarande år och tre års budget framåt (2011-2016) uppgår resultatet till +1,8 %. Även sett ur det tidsperspektivet uppfylls inte målet. 3,9 ~ 9 ~

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER 1. Investeringar: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl affärsverksamhet ska för perioden inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar.) Årets investeringar (exkl affärsverksamhet) beräknas uppgå till 128,3 Mkr. Resultat (exkl pensionsinlösen och reavinster) och avskrivningar beräknas uppgå till 90,1 Mkr. Årets investeringar överstiger därmed årets resultat och avskrivningar med 38,2 Mkr. För perioden fyra år bakåt, innevarande år och tre års budget framåt (2009-2016) överstiger resultat och avskrivningar investeringarna med 40,3 Mkr. Målet kan därmed anses vara uppfyllt. Se vidare särskilt avsnitt om avstämning av kommunens övergripande mål. Prognos - Utveckling av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning % 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2,2 3,3 Den totala ökningen av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift mellan år 2012 och 2013 beräknas bli 4,2%. År 2012 var ökningen 0,2%. Orsaken är till den låga ökningen under 2012 var framförallt en skattesänkning med 0,33 procentenheter p g a överföring av huvudmannaskapet för kollektivtrafiken till landstinget. Den relativt höga ökningen under 2013 beror i sin tur på en skattehöjning med 0,34 procentenheter p g a överföring av huvudmannaskapet för hemsjukvården från landstinget till kommunen. År 2001 genomförde kommunen en skattesänkning med 0,25 procentenheter. Därefter har utdebiteringen av allmän kommunalskatt, med undantag av skatteväxlingar med landstinget, varit oförändrad. Värnamo är den enda kommun i länet som inte har höjt skatten under den senaste 10-årsperioden. Precis som år 2012 har Värnamo länets lägsta skattesats under år 2013. Utöver skatteunderlagets utveckling är det i första hand utvecklingen av antalet invånare, nivån på de 2,4 0,2 4,2 2009 2010 2011 2012 P2013 generella statsbidragen samt kommunalekonomisk utjämning som påverkar intäkterna. Avvikelsen mot budget för år 2013 avseende skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning beräknas uppgå till +8,2 Mkr. Enligt budget för 2014-2016 som antogs av kommunfullmäktige i juni 2013 kommer uttaget av allmän kommunalskatt att, utöver sänkning med 0,15% för överföring av färdtjänsten till landstinget, att höjas med 0,18%. Utdebiteringen blir då 21,12%. Prognos - Utveckling av nettokostnader % 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2,0 1,2 2009 2010 2011 2012 P2013 Den totala ökningen av nettokostnaderna inklusive avskrivningar mellan år 2012 och 2013 beräknas uppgå till 4,9 %. Orsaken till den höga ökningen beror delvis på överföring av huvudmannaskapet för hemsjukvården från landstinget med cirka 20 Mkr men också på ökade kostnader i befintlig verksamhet. Under perioden 2009-2013 ökar nettokostnaderna med 11,9 % medan skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift ökar med 10,4 %. 2,4 2,9 4,9 Prognos - Utveckling av nettokostnadsandelen 2009 2010 2011 2012 P2013 Verksamhetsnetto av skatter+utjämning 93,5% 91,4% 91,2% 93,9% 94,6% Avskrivningar av skatter+utjämning 5,1% 5,2% 5,4% 5,3% 5,3% Verksamhetens nettokostnader (inkl avskrivningar) av skatter+utjämning 98,6% 96,6% 96,6% 99,2% 99,9% Finansnetto av skatter+utjämning -0,9% -1,0% -0,5% -0,5% -0,1% Verksamhetens nettokostnadsandel har ökat under femårsperioden med 1,1 procentenheter. Avskrivningsnivån har, trots ökad nivå med 11,1 Mkr under femårsperioden, inte ökat mer än 0,2 procentenheter i förhållande till skatteintäkter och utjämning. ~ 10 ~

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Investeringar 250 200 159 150 Mkr 100 50 142 95,1 114,6 240,3 Skuldsättning 2009 2010 2011 2012 201306 Total skuldsättning 33,3% 31,3% 28,6% 28,1% 28,4% varav avsättningar 12,6% 11,0% 8,4% 7,4% 8,2% varav långfr. skulder 0,1% 0,0% 1,5% 1,7% 1,7% varav kortfr. skulder 20,6% 20,3% 18,7% 19,0% 18,5% Prognos - Pensionsskulden (inkl. löneskatt) 0 2009 2010 2011 2012 P2013 2009 2010 2011 2012 P2013 Nettoinvesteringar/ nettokostnader 11,1% 9,7% 6,4% 7,5% 14,9% Nettoinvesteringar/resultat+ avskrivningar 147,4% 98,0% 66,4% 112,9% 270,3%% Kommunen beräknas 2013 investera för 240,3 Mkr. Under år 2012 var investeringarna mycket lägre (114,6 Mkr). När kommunen investerar för mer än årets resultat och årets avskrivningar innebär det att kapital måste tillföras antingen genom att använda befintliga likvida medel eller uppta externa lån. Fram till och med 2012 har kommunen kunnat finansiera samtliga investeringarna med egna medel. Med den höga investeringsnivå som finns i investeringsplan är det dock inte möjligt i framtiden utan lån kommer att behöva upptas. De flesta kommunala investeringar medför, till skillnad från investeringar i affärsdrivande verksamhet, oftast en utökad verksamhet med kostnadsökningar som följd. En stor del av kommunens investeringar under 2013 avser ett nytt reningsverk, där de framtida kapitalkostnaderna ska täckas genom avgifter. Det är angeläget att kommunen, efter den nuvarande perioden av stora investeringar, begränsar investeringarna till en lägre nivå för att inte belastningen på likviditet ska bli alltför stor. Räntekostnader för lån innebär att det ekonomiska utrymmet för verksamheterna minskar. Med anledning av att f d Gummifabriken ägs av ett kommunalt bolag framgår inte den stora investeringen av kommunens redovisning och nyckeltal men är dock betydande i ett koncernperspektiv. Utveckling av tillgångarnas sammansättning 2009 2010 2011 2012 201306 Materiella tillgångar 73,4% 72,8% 72,5% 72,9% 75,3% Finansiella tillgångar 2,1% 1,4% 1,2% 3,1% 3,1% Summa anläggningstillgångar 75,4% 74,2% 73,7% 76,0% 78,4% Kortfristiga fordringar 4,8% 8,1% 10,4% 8,0% 8,3% Finansiella placeringar, kassa och bank 19,8% 17,7% 15,9% 16,0% 13,3% Summa omsättningstillgångar 24,6% 25,8% 26,3% 24,0% 21,6% 700 600 500 Mkr 400 300 200 100 0 48,5 681,5 2009 2010 2011 2012 201306 Avsättning 619,9 682,7 656,2 32,8 29,1 28,1 28,9 Ansvarsförbindelse 714,0 I enligt med den kommunala redovisningslagen betraktas pensionsrätt intjänad före 1998 inte som en skuld utan som en ansvarsförbindelse. Kommunen återlånar de medel som avser de anställdas intjänade pensionsrätt före år 1998 till finansiering av genomförda investeringar. Några medel till framtida pensionsutbetalningar finns inte avsatta i pensionsstiftelser eller liknande. Kommunen har ambitionen att när ekonomin så tillåter förtidsinlösa delar av ansvarsförbindelsen. Under 2012 gjordes inlösen med 19,8 Mkr (inkl löneskatt). Någon inlösen 2013 är inte planerad i nuläget. Intjänad pensionsrätt för lön över 7,5 inkomstbasbelopp utbetalas i form av en löpande försäkringspremie. Därmed återstår endast några enstaka mindre särskilda pensionsförmåner i avsättningen för pensioner samt de särskilda avtalspensioner som tecknades under 2009. Under den närmaste 15-årsperioden kommer också utbetalningarna av pensioner som intjänats före 1998 att öka kraftigt. På pensionsutbetalningar tillkommer särskild löneskatt med 24,26%. Beslut har fattats om att den s k diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen ska sänkas med 0.75 procentenheter. Eftersom kommunen, genom tecknade avtal, har utlovat de anställda en viss nivå på den framtida pensionen (förmånsbestämd) måste kommunen tillskjuta mer egna medel när ränteuppräkningen blir lägre. För den del som är intjänad från 1998 innebär detta en ökning med 2,2 Mkr som är resultatpåverkande under 2013. För den del som är intjänad före 1998 blir effekten att ansvarsförbindelsen ökar med hela 52,8 Mkr. Denna del påverkar inte årets resultat 2013 men väl utbetalningarna i framtiden. ~ 11 ~

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Borgensåtagande och ansvarsförbindelser 2009 2010 2011 2012 201306 245,6 Mkr 665,4 Mkr 1264,4 Mkr 1473,7 Mkr 1600,7 Mkr Kommunens borgensåtagande och ansvarsförbindelser (exkl pensionsförpliktelser) uppgår till 1 600,7 Mkr vilket är en höjning med 127 Mkr i förhållande till senaste årsskiftet. Ökningen avser borgen för lån som kommer att upptas av Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB för ombyggnaden av Gummifabriken. Vid periodens slut uppgår utnyttjad borgen till koncernbolagen 917,6 Mkr. Övrig kommunal borgen utgörs av lån till egna hem med preliminärt 0,5 Mkr och övrig borgen på 1,2 Mkr. Någon ny beräkning av borgen till egna hem har inte gjorts sedan senaste årsskiftet. Kommunens medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening innebär att kommunen sedan 2012 också har en solidarisk borgen för Kommuninvests verksamhet. Se vidare i balansräkning och noter till denna. Avslutande kommentarer Den ekonomiska utvecklingen i kommunen under de senaste två åren är mycket oroväckande. De största nämnderna har stora problem att hålla sin budget och dessa budgetöverskridanden uppvägs inte av extra ökningar av intäkterna. Förändringar i den kommunalekonomiska utjämningen från 2014 missgynnar också kommunens ekonomiska förutsättningar. Diskussioner förs på central nivå om återbetalning av ytterligare AFA-premier. Det skulle i så fall avse åren 2004-2006. I skrivande stund finns dock inga beslut fattade och hänsyn till detta har därför inte tagits i denna delårsrapport. Ett 50-tal samverkansutredningar genomförs i syfte att göra verksamheten mer effektiv men också för att minska kostnaderna. Det är viktigt att de ekonomiska mål som satts upp för detta arbete nås. De tre största nämnderna har av kommunstyrelsen fått i uppdrag att upprätta åtgärdsplaner i syfte att nå balans i sin ekonomi. Detta arbete måste intensifieras och lyckas för att kommunen även i framtiden ska ha en välskött och stabil ekonomi. ~ 12 ~

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER PERSONALREDOVISNING Anställda Förvaltning 2012-12-31 2013-06-30 Tills- Års- Tidsbegr Årsarbetare Tillsvidare- arbetare månadsanställdanställdanställda vidare- Årsarbetare Tidsbegr månadsanställda Årsarbetare Barn- o utb förv. 1 150 1 088 137 107 1 156 1 091 112 97 Kommunledn kont 70 68 5 5 69 68 5 5 Kulturförv 23 21 5 4 23 22 5 3 Medborgarförv 144 139 44 42 155 150 40 39 Miljö- och stadsb 40 38 2 1 40 38 2 2 Omsorgsförv 1 022 875 42 33 1 034 886 48 37 Räddningstj 39 38 2 2 39 38 2 2 Tekniska kontoret 172 167 7 7 169 165 19 18 Upphandlingsförv 12 11 - - 12 11 0 0 Totalt 2 672 2 445 244 201 2 697 2 469 233 203 Tabell 1. Personalvolym per förvaltning per den 30 juni respektive år. De tillsvidareanställda årsarbetarna har ökat med 24 årsarbetare och de tidsbegränsat månadsanställda årsarbetarna har ökat med två årsarbetare jämfört med årsskiftet. Det är främst medborgar- samt omsorgsförvaltningen som ökat antalet tillsvidareanställda. Inom medborgarförvaltningen finns ökningen inom arbetsmarknadssektionen samt ensamkommande flyktingbarn och inom omsorgsförvaltningen beror ökningen av antalet tillsvidareanställda på övertagandet av hemsjukvården från kommunen. Ökningen av tidsbegränsat månadsanställda på tekniska kontoret består av säsongsanställda och minskningen inom barn- och utbildningsförvaltningen består av färre anställda inom skol- och barnomsorgsarbete. Kvinnornas andel av de tillsvidareanställda är 82,3 procent. Pensionsavgångarna uppgick första halvåret till 28. Övertid och mertid 120101 120630 130101 130630 Förvaltning Övertid, kkr Fyllnadslön, kkr Totalt, kkr Övertid, kkr Fyllnadslön, kkr Totalt, kkr Barn- o utb förv. 629 1 149 1 778 478 1 058 1 536 Kommunledn kont 40 27 67 54 77 131 Kulturförv 40 18 58 50 49 99 Medborgarförv 186 79 265 164 34 198 Miljö- och stadsb 49-49 61 4 65 Omsorgsförv 633 2 599 3 232 1 126 3 010 4 136 Räddningstj 75 295 370 106 223 329 Tekniska kontoret 856 51 907 909 44 953 Upphandlingsförv 1 8 9 4 0 4 Totalt 2 509 4 226 6 735 2 952 4 499 7 451 Tabell 2. Kostnader i redovisningen för övertid och mertid (exkl. PO-tillägg) i kkr per förvaltning. De totala kostnaderna för övertid och mertid är cirka 716 kkr eller cirka 10 procent högre första halvåret 2013 jämfört med 2012. Kostnaderna för övertid har ökat mer än mertidskostnaderna. ~ 13 ~

Personalekonomisk redovisning Övertid och mertid i timmar 120101 120630 130101 130630 Förvaltning Övertid, tim Mertid, tim Totalt, tim Övertid, tim Mertid, tim Totalt, tim Barn- o utb förv. 2 151 6 773 8 924 1 716 6 096 7 812 Kommunledn kont 92 131 223 138 488 626 Kulturförv 90 109 199 135 170 305 Medborgarförv 653 426 1 079 614 226 840 Miljö- och stadsb 88-88 136 39 175 Omsorgsförv 2 067 15 535 17 602 3 482 17 626 21 108 Räddningstj 863 511 1 374 659 282 941 Tekniska kontoret 2 466 314 2 780 2 234 298 2 532 Upphandlingsförv 10 48 58 9 1 10 Totalt 8 480 23 847 32 327 9 123 25 226 34 349 Tabell 3. Antal övertids- och mertidstimmar per förvaltning. Timmar för övertid i ledighet och fyllnad i ledighet ingår. Då övertid och mertid även kan tas ut i ledighet kan enbart kostnaderna inte ge hela bilden av den faktiska övertiden och mertiden. Tabell 3 ovan visar att det totala antalet övertids- och mertidstimmar inklusive uttagna timmar i ledighet är cirka sex procent fler första halvåret 2013. Ökningen av övertidstimmar består främst av ett större antal timmar som avser kvalificerad betald övertid. Antalet timmar avseende övertid uttagna i ledighet är något högre 2013. Det större antalet mertidstimmar 2013 består främst av fler betalda fyllnadstimmar men även en liten ökning av fyllnadstimmar i ledighet. Timlön 120101 120630 130101 130630 Förvaltning Timlön, kkr Timlön, tim Timlön, kkr Timlön, tim Barn- o utb förv. 3 587 31 303** 4 205 37 356 Kommunledn kont 255 1 186 849 3 564 Kulturförv 86 819 68 635 Medborgarförv 17 1 570 163 4 244 Miljö- och stadsb - 72 0 200 Omsorgsförv 14 408 117 553* 15 655 129 142 Räddningstj 843 820 963 209 Tekniska kontoret 286 3 267 327 3 323 Upphandlingsförv - - - 0 Finansiering 791-1 634 0 Totalt 20 239 156 590 23 864 178 672 Tabell 4. Kostnader i redovisningen för timlön (exkl. PO-tillägg) i kkr samt antal timmar per förvaltning. *Timlön PAN ingår. **Justering. Kostnaderna för timlön är cirka 18 procent högre första halvåret 2013 jämfört med 2012 vilket förklaras av fler arbetade timmar 2013. ~ 14 ~

Personalekonomisk redovisning Sysselsättningsgrad Förvaltning 2011-06-30 2011-12-31 2012-06-30 2012-12-31 2013-06-30 Barn- o utb förv. 94,3 94,3 94,2 94,7 94,4 Kommunledn kont 97,4 96,7 97,2 97,4 97,9 Kulturförv 94,4 94,3 93,8 93,1 94,8 Medborgarförv 96,5 95,9 96,5 96,7 96,7 Miljö- och stadsb 95,7 94,6 96,1 96,1 96,1 Omsorgsförv 85,0 85,2 85,3 85,6 85,7 Räddningstj 98,6 97,4 97,4 97,4 97,4 Tekniska kontoret 97,2 97,4 97,2 97,1 97,3 Upphandlingsförv 95,5 95,9 92,7 94,2 92,1 Totalt 91,2 91,2 91,2 91,6 91,5 Tabell 5. Medelsysselsättningsgrad i % per förvaltning. Hänsyn ej tagen till partiella ledigheter. Urval: tillsvidareanställda. Medelsysselsättningsgraden för de tillsvidareanställda har minskat med 0,1 procentenhet till 91,5 procent. Inom barn- och utbildnings- samt upphandlingsförvaltningen har medelsysselsättningsgarden minskat medan den ökat inom omsorgsförvaltningen, tekniska kontoret samt kommunledningskontoret. Inom samtliga förvaltningar förutom miljö- och stadsbyggnadskontoret har män högre medelsysselsättningsgrad än kvinnor. Kvinnornas medelsysselsättningsgrad är oförändrad, 90,3 procent, medan männens har minskat med 0,2 procentenheter till 97,5 procent. Totalt 2011-06-30 2011-12-31 2012-06-30 2012-12-31 2013-06-30 Sysselsättningsgrad 100 % 62,6 62,8 62,5 63,1 63,3 Sysselsättningsgrad 75-99 % 25,9 25,2 26,2 26,1 26,0 Sysselsättningsgrad 0-74 % 11,5 12,0 11,3 10,8 10,7 Tabell 6. Andel anställda utifrån sysselsättningsgrad. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat månadsanställda. Av tabell 6 framgår att andel anställda, inklusive tidsbegränsat månadsanställda, som arbetar heltid har ökat under första halvåret med 0,2 procentenheter till 63,3 procent. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvarotiden har första halvåret 2013 ökat med 0,9 procentenheter från 4,9 procent till 5,8 procent jämfört med motsvarande period 2012. Sjukfrånvaron bland männen har minskat med 0,6 procentenheter till 3,6 procent men ökat bland kvinnorna med 1,3 procentenheter till 6,4 procent. Andelen sjukfrånvaro som är 60 dagar eller längre har ökat med 7,5 procentenheter från 42,9 procent till 50,4 procent. Sjukfrånvarotid 130101 130630 (%) Andel 60 dagar 130101 130630 (%) Sjukfrånvarotid förändring mellan 120101 120630 och 130101 130630 (procentenheter) Andel 60 dagar förändring mellan 120101 120630 och 130101 130630 (procentenheter) Kön och åldersintervall Kvinnor 00-29 5,0 35,2 1,3 21,9 Män 00-29 3,7 24,0 0,5 24,0 Totalt 00-29 4,7 33,3 0,8 23,6 Kvinnor 30-49 6,0 51,8 1,0 9,3 Män 30-49 3,7 33,8 0,9 18,7 Totalt 30-49 5,6 49,7 1,0 10,1 Kvinnor 50-99 7,0 55,1 1,5 5,9 Män 50-99 3,6 43,8 1,7 9,5 Totalt 50-99 6,2 53,6 0,7 3,5 Totalt kvinnor 6,4 52,3 1,3 8,4 Totalt män 3,6 37,9 0,6 0,5 Totalt 00-99 5,8 50,4 0,9 7,5 Tabell 7. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid utifrån åldersintervall och kön. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Kolumnen andel 60 dagar avser den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Sjukfrånvaron har ökat inom samtliga åldersintervall. Den största ökningen, 1,0 procentenhet, finns inom intervallet 30-49 år. Den största minskningen har skett bland män 50 år och äldre med 1,7 procentenheter. Den största ökningen finns bland kvinnor 50 år och äldre med 1,5 procentenheter. Vid månadsvis jämförelse mellan 2013 och 2012 har den största ökningen skett i perioden januari till mars 2013 men har därefter minskat något. ~ 15 ~

Personalekonomisk redovisning Den långa sjukfrånvaron har ökat inom samtliga åldersintervall. Den största ökningen finns inom intervallet 29 år och yngre. Den långa sjukfrånvaron har minskat något bland männen men ökat bland kvinnorna. I syfte att minska sjukfrånvaron har en ny överenskommelse träffats med Försäkringskassan. De överenskomna målen är att minska sjukfrånvaron till 4,2 procent år 2015, varav delmålen 4,4 procent år 2013 och 4,3 procent år 2014. För att möjliggöra ett jämnare flöde av ärenden som inkommer till Försäkringskassan och därmed en tidigare handläggning har en ny organisation inrättats våren 2013 där två team arbetar gentemot Värnamo kommun. Värnamo kommun arbetar aktivt med främjande, förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Hälsoutbildningen genomfördes för andra gången tillsammans med Previa våren 2013. Syftet var att stimulera medarbetare till en hälsosam livsstil som minskar såväl korttidssjukfrånvaro som risken för längre sjukfrånvaro. Utvärderingen visar att sjuklönekostnaderna och antalet sjukfrånvarotillfällen har minskat för deltagarna. Planering har påbörjats för en ny omgång hälsoutbildning med start 2014. Förvaltning Sjukfrånvarotid 130101 130630 (%) Andel 60 dagar 130101 130630 (%) Sjukfrånvarotid förändring mellan 120101 120630 och 130101 130630 (procentenheter) Andel 60 dagar förändring mellan 120101 120630 och 130101 130630 (procentenheter) Barn- o utb förv. 4,7 46,1 0,4 1,1 Kommunledn kont 3,8 60,1 0,4 8,6 Kulturförv 1,6 0,0 0,7 63,0 Medborgarförv 8,6 53,4 0,9 13,6 Miljö- och stadsb 1,3 0,0 0,4 0,0 Omsorgsförv 7,6 53,8 1,4 10,4 Räddningstj 1,4 0,0 0,0 0,0 Tekniska kontoret 4,3 50,8 1,8 28,0 Upphandlingsförv 2,9 0,0 0,2 69,8 Totalt 5,8 50,4 0,9 7,5 Tabell 8. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid per förvaltningen. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat månadsanställda. För medborgarförvaltningen ingår 32 medarbetare anställda på BEA-avtalet. Den totala sjukfrånvarotiden har minskat inom kulturförvaltningen, kommunledningskontoret och upphandlingsförvaltningen men ökat inom övriga förvaltningar. Långtidssjukfrånvaron har minskat inom kultur- och upphandlingsförvaltningen men ökat inom övriga förvaltningar. ~ 16 ~

RÄKENSKAPER RESULTATRÄKNING Belopp i kkr Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse Utfall tom 2013-06 Utfall tom 2012-06 Bokslut 2012 Verksamhetens intäkter (Not 1) 172 499 191 622 375 507 Verksamhetens kostnader (Not 2) -950 619-911 464-1 829 540 Nettokostnader exkl avskrivningar -1 501 806-1 526 655-24 849-778 120-719 842-1 454 033 Avskrivningar (Not 3) -88 700-85 000 3 700-40 378-40 537-82 110 Verksamhetens nettokostnader -1 590 506-1 611 655-21 149-818 498-760 379-1 536 143 Skatteintäkter (Not 4) 1 294 090 1 304 025 9 935 653 838 622 955 1 234 317 Generella statsbidrag och utjämning (Not 5) 310 810 309 118-1 692 154 559 157 382 314 174 Finansiella intäkter (Not 6) 4 550 5 182 632 3 014 4 682 8 314 Finansiella kostnader (Not 7) -1 387-2 790-1 403-2 196-647 -1 281 Årets resultat * 17 557 3 880-13 677-9 283 23 993 19 381 * Avstämning mot balanskrav för kommuner Resultat enligt resultaträkning 3 880-9 283 23 993 19 381 Avgår reavinster vid försäljning -965-965 -466-492 Förändrad diskonteringsränta avseende pensionsavsättning 2 142 2 142 0 0 Justerat resultat enligt balanskrav 5 057-8 106 23 527 18 889 ~ 17 ~

RÄKENSKAPER BALANSRÄKNING Belopp i kkr TILLGÅNGAR Budget 2013 Utfall tom 2013-06 Utfall tom 2012-06 Bokslut 2012 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (Not 8) 1 575 287 1 186 120 1 141 078 1 143 946 Maskiner och inventarier (Not 9) ingår ovan 91 460 89 390 96 878 Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar (Not 10) 20 000 51 888 20 413 52 078 Summa anläggningstillgångar 1 595 287 1 329 468 1 250 881 1 292 902 Omsättningstillgångar Förråd ingår nedan 1 806 3 530 2 879 Kortfristiga fordringar (Not 11) ingår nedan 137 867 226 903 132 555 Kassa och bank (Not 12) 149 761 227 033 235 549 272 853 Summa omsättningstillgångar 149 761 366 706 465 982 408 287 Summa tillgångar 1 745 048 1 696 174 1 716 863 1 701 189 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital (Not 13) 1 171 048 1 213 880 1 227 776 1 223 163 Därav årets resultat 17 557-9 283 23 993 19 381 Avsättningar Avsättningar för pensioner och ingår ovan 28 859 28 127 26 321 liknande förpliktelser (Not 14) Andra avsättningar (Not 15) 140 000 110 305 103 796 100 132 Summa avsättningar 140 000 139 164 131 923 126 453 Skulder Långfristiga skulder (Not 16) 27 000 29 505 28 113 28 959 Kortfristiga skulder (Not 17) 407 000 313 625 329 051 322 614 Summa skulder 434 000 343 130 357 164 351 573 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 745 048 1 696 174 1 716 863 1 701 189 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser (Not 18) a) Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller 714 016 687 957 656 185 avsättningar b) Övriga ansvarsförbindelser 1 600 721 1 473 863 1 473 721 c) Medlemskap i Kommuninvest ~ 18 ~