Översiktskurs om nyheterna i PBL 2011

Översiktskurs Ny PBL på rätt sätt Uppdaterad 2012-09-15 Kursmaterial Översiktskurs om nyheterna i PBL 2011 KOMPETENSINSATSER GÄLLANDE NY PLAN- OCH BYGGLAG M 2010:01 besöksadress: KARLAVÄGEN 100 postadress: 103 33 STOCKHOLM

1 Inledning Översikt om förändringarna i den nya plan- och bygglagen Under våren 2011 har alla som arbetar med PBL i kommuner, på länsstyrelser och berörda statliga myndigheter bjudits in till en översiktskurs om förändringarna i den nya plan- och bygglagen, SFS 2010:900. Detta var starten på en rad utbildningsaktiviteter som planeras under de kommande åren av kommittén Ny PBL på rätt sätt. Det är en unik satsning i syfte att skapa en mer effektiv och enhetlig handläggning och stärka de regionala och nationella nätverken. Detta kurskompendium behandlar huvudpunkterna i en tvådagarsutbildning som ger en grundläggande översikt över förändringarna i den nya lagen. Urvalet och utformningen har utarbetats av Eva Gabrielsson, Thomas Holm, Micaela Schulman, och Stig Åkerman i samråd med de arbetsgrupper som är knutna till kommittén. Kursmaterialet syftar till att dels vara ett underlag för lärarna, dels utgöra uppslagsmaterial för handläggare som deltar i kurserna och även vara en grund för den som vill anordna egna kurser om förändringarna i den nya PBL. En PowerPoint-presentation finns att tillgå på www.nypbl.se och bilderna motsvaras av innehållet i detta kurskompendium. Kursmaterial och bilder har uppdaterats med anledning av riksdagens godkännande av förslagen i den s.k. kompletteringspropositionen (prop. 2010/11:63) den 30 mars 2011 samt regeringens beslut om en ny plan- och byggförordning, PBF, (SFS 2011:338) den 31 mars 2011. Vissa uppdateringar och justeringar har gjorts i april 2012, bl.a. med anledning av propositionen Upphävande av lagen om exploateringssamverkan (prop. 2011/12:54). Stockholm den 15 september 2012 Pernilla Knutsson Kanslichef Ny PBL på rätt sätt Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag, M2010:01

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION 6 1.1. Den nya PBL ett resultat av ett stegvist arbete... 6 1.1.1. Utredningar, propositioner och lagar... 6 1.1.2. Varför en ny plan- och bygglag?... 7 1.2. Grunder i den nya PBL... 8 1.2.1. Övergripande syften... 8 1.2.2. Roller och ansvar förtydligas... 10 1.2.3. Instrumenten ändras och förtydligas... 14 1.2.4. Ny struktur och kapitelindelning... 16 1.2.5. Tydliga definitioner av begrepp... 17 1.2.6. Nya bestämmelser om allmänna och enskilda intressen 17 1.3. Nya regler för överklagande... 21 1.4. Övergångsbestämmelser... 23 2. ÖVERSIKTSPLANEN 24 2.1. Förväntningar om en mer strategisk översiktsplan... 24 2.2. Förenklat förfarande då översiktsplanen ändras... 26 2.3. Tydligare möjligheter att hålla översiktsplanen aktuell... 28 3. REGLERING MED DETALJPLAN OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER 31 3.1. Detaljplanekravet förtydligas... 31 3.2. Användningen av områdesbestämmelser underlättas. 33 3.3. Olika huvudmän för allmänna platser i samma detaljplan... 34 3.4. Nya regleringsmöjligheter i detaljplan... 36 3.4.1. Fastighetsbestämmelser och markreservat... 36 3.4.2. Fastighetsindelningsbestämmelser ersätter fastighetsplan... 39 3.4.3. Skydds- och säkerhetsåtgärder... 42 3.5. Nya bestämmelser om detaljplanens handlingar... 43 3.5.1. Kraven på de formella planhandlingarna nyanseras... 43

3 3.5.2. Fastighetsindelningsbestämmelser på särskild karta... 44 3.5.3. Nya bestämmelser om planbeskrivningens innehåll... 44 4. ARBETET MED ATT TA FRAM DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER 49 4.1. Enskilda ges rättigheter att begära ett planbesked... 49 4.2. Möjligheter att effektivisera planprocessen... 53 4.2.1. Kommunen avgör om det behövs program... 53 4.2.2. Skriftlig granskning i stället för utställning... 54 4.2.3. Förutsättningarna för det enkla planförfarandet förtydligas... 57 4.2.4. Regler för en ny typ av enkelt planförfarande... 58 4.3. Länsstyrelsen får tydligare uppgifter... 60 4.4. Behandlingen av vissa fastighetsrättsliga frågor under planprocessen... 62 4.4.1. Fastighetsförteckningens innehåll... 62 4.4.2. Granskning av gatukostnadsutredning... 63 4.4.3. Föreläggande om anspråk... 64 4.4.4. Exploatörsförordnanden m.m.... 65 4.5. Underrättelser... 68 4.6. Överklagande... 69 5. PLANENS GENOMFÖRANDE 71 5.1. Under genomförandetiden... 71 5.1.1. Ändring för införande eller upphävande av fastighetsindelningsbestämmelser... 71 5.1.2. Prövning av villkor i förrättningslagstiftningen... 73 5.1.3. Inlösen av allmän plats som också utgör allmän väg... 74 5.1.4 Lagen om exploateringssamverkan upphävs 74 5.2. Efter genomförandetiden... 75 5.2.1. Inlösen av ogenomförd kvartersmark... 76 5.2.2. Prövning av villkor i förrättningslagstiftningen... 79 5.3. Vissa övergångsbestämmelser för planer... 79 5.3.1. Fastighetsplaner övergångsbestämmelser... 79 5.3.2. Gemensamhetsanläggningar m.m.... 81

4 6. BYGGLOV, RIVNINGSLOV OCH MARKLOV 82 6.1. Lovplikten... 82 6.2. Anmälningsplikt införs för vissa åtgärder... 84 6.3. Villkorsbesked innan ansökan om lov... 86 6.4. Ansökans innehåll... 88 6.5. Nya frågor att hantera vid lovprövningen;.... 89 6.6. Maximalt 10 veckors handläggningstid... 94 6.7. Samordnad handläggning av vissa ärenden i byggnadsnämnd och miljönämnd... 96 6.8. Fastighetsägaren ska underrättas... 97 6.9. Nytt i beslut om lov... 98 6.10. Nya former att meddela beslut... 99 6.11. Nya giltighetstider... 102 7. BYGGPROCESSEN 104 7.1 En ny byggprocess med förstärkt kontroll och tillsyn... 104 7.1.1 Varför reformeras byggprocessen?... 104 7.1.2 Moment i den nya byggprocessen... 105 7.1.3 Byggherren fortfarande huvudansvarig... 106 7.1.4 Kommunens uppgifter förtydligas... 107 7.2 Tekniskt samråd ersätter byggsamråd... 107 7.2.1 Förutsättningarna för tekniskt samråd preciseras... 107 7.2.2 Kallelse till tekniskt samråd... 108 7.2.3 Tekniska samrådets innehåll... 109 7.2.4 Tydliga regler när det inte behövs tekniskt samråd... 111 7.3 Kontrollplanen förtydligas... 112 7.3.1 Kontrollplanens innehåll... 112 7.3.2 Kontrollens utförande... 114 7.4 Kontrollansvarig ersätter kvalitetsansvarig... 116 7.4.1 Certifierad kontrollansvarig... 116 7.4.2 Undantag från kravet på kontrollansvarig... 119 7.4.3 Kontrollansvarigas uppgifter... 120

5 7.5 Startbesked krävs för att påbörja en åtgärd... 122 7.5.1 Startbeskedets förutsättningar... 122 7.5.2 Startbeskedets innehåll... 124 7.6 Tydliga regler om arbetsplatsbesök... 126 7.7 Nya bestämmelser om slutsamråd... 127 7.8 Krav på slutbesked för att ta ett byggnadsverk i bruk... 129

6 INTRODUKTION 1.1. Den nya PBL ett resultat av ett stegvist arbete 1.1.1. Utredningar, propositioner och lagar Den nya plan- och bygglagen bygger på förslag från ett antal myndighetsuppdrag och utredningar som pågått sedan början av 2000- talet. Ett första steg ändringar i PBL 2008 Vissa ändringar i PBL 1987, baserade på PBL-kommitténs förslag Får jag lov? (SOU 2005:77), infördes år 2008, genom riksdagens ställningstagande till regeringens proposition, prop. 2006/07:122, Ett första steg för en enklare plan- och bygglag. Regeringen gav därefter Byggprocessutredningen i uppdrag att utreda vissa frågor om framförallt byggprocessen. Byggprocessutredningen redovisade sina förslag i betänkandet Bygg helt enkelt! (SOU 2008:68). En enklare plan- och bygglag Riksdagen godkände i juni 2010 prop. 2009/10:170, En enklare plan- och bygglag, som främst baserades på PBL-kommitténs och Byggprocessutredningens förslag. Den nya PBL, SFS 2010:900, träder i kraft den 2 maj 2011. Andra utredningar som haft betydelse för de nya bestämmelserna är Klimat- och sårbarhetsutredningen, Energieffektiviseringsutredningen samt Bredband 2013. Vid samma tillfälle behandlade riksdagen prop. 2009/10:215, Markoch miljödomstolar. Komplettering av PBL den 30 mars 2011 Riksdagen godkände den 30 mars 2011 förslag till ändringar av PBL, prop. 2010/11:63, Komplettering av den nya plan- och bygglagen. Det gäller bl.a. reglerna om hur beslut om lov och förhandsbesked ska vinna laga kraft. Ändringarna träder i kraft den 2 maj 2011. Ny plan- och byggförordning Regeringen beslutade den 31 mars 2011 om en ny plan- och byggförordning, PBF, (SFS 2011:338). Den träder i kraft den 2 maj 2011 och ersätter den tidigare plan- och byggförordningen (1987:383), förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav

7 på byggnadsverk, förordningen (1999:371) om kontroll av hissar och vissa andra motordrivna anordningar i byggnadsverk och förordningen (1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystem. Den 2 maj 2011 Den nya PBL träder i kraft och den tidigare upphävs i sin helhet. Byggnadsverkslagen (BVL) upphävs och överförs till PBL. Syftet är att förtydliga kopplingen mellan reglerna. Den nya PBF träder i kraft samtidigt med den nya lagen. Mark- och miljödomstolar. 1.1.2. Varför en ny plan- och bygglag? Samhällsutvecklingen Översynen motiveras av samhällsförändringar, bl.a. de demografiska förändringarna i landet, ökat regionalt beroende, klimatoch miljöpolitikens framväxt samt IT-teknikens snabba utveckling. Tillämpningsproblem Men det är framförallt olika tillämpningsproblem som har lagts till grund för ändringar: Vid tillämpningen av lagen har det visat sig att översiktsplaneringen inte bedrivs kontinuerligt i alla kommuner vilket leder till en inriktning mot en mer kortsiktig plan- och markberedskap. Samtidigt ställer framväxten av nationella mål och beslut ökade krav på samspelet mellan kommunerna och staten. En tendens är att detaljplaner blir mer detaljerade än tidigare och att det finns en viss oklarhet om vad som bör prövas i en plan och vad som bör prövas i samband med en ansökan om bygglov. Det förekommer också skador och fel i byggandet orsakade av brister i utförande och projektering. Systemet för prövning, tillsyn och kontroll av byggandet ansågs oklart. Planerings- och beslutsprocesserna enligt lagen bedöms ta för lång tid. Slutligen leder bristande samordning mellan olika

8 regelverk till onödig dubbelprövning samt att resurser inte används på bästa sätt. 1.2. Grunder i den nya PBL 1.2.1. Övergripande syften Enklare och effektivare planerings- och beslutsprocesser Ett övergripande syfte med den nya PBLär att så långt möjligt begränsa den totala tidsåtgången för planläggningen och att, där det är möjligt och lämpligt, ange tidsfrister för handläggningen av planoch byggärenden. Inte minst för sådana investeringar som är angelägna för samhällsutvecklingen, t.ex. i bostäder, infrastruktur och omställningen av energisystemet är en snabb process avgörande. Det är även från konkurrenssynpunkt angeläget att så långt möjligt begränsa den tid det tar från initiativet till att byggandet kommer igång. Särskilt små eller nyetablerade företag uppges ha svårigheter att komma in på byggmarknaden eftersom de till skillnad från de etablerade och finansiellt starkare företagen inte klarar av den många gånger långa och komplicerade planprocessen. En reformering av plan- och bygglagen i syfte att effektivisera beslutsprocesserna ansågs därför nödvändig för att främja goda konkurrensförhållanden. Önskemålet att förenkla och effektivisera beslutsprocesser innebär inte alltid förenklingar för kommunen, länsstyrelsen eller övriga berörda myndigheter. I vissa fall kan ändringarna innebära nya uppgifter för kommunen. Det gäller t.ex. de nya reglerna om s.k. planbesked, men framförallt nya uppgifter i byggprocessen. Ökad förutsägbarhet för enskilda och företag En förutsättning för att olika intressenter ska kunna bygga och tillhandahålla såväl bostäder och lokaler som infrastrukturanläggningar är att reglerna för plan- och byggprocessen är enkla, tydliga och väl fungerande. Otydlighet i reglerna bidrar till osäkerhet om genomförandet och minskad förutsägbarhet samt risker för att intressenter inte behandlas på ett likartat sätt. Den nya PBL syftar till att, genom tydligare regler, lägga grunden för en ökad förutsägbarhet för enskilda och företag samt ökade förutsättningar för lika behandling. Tydligare stöd för en bättre tillämpning Flera av förändringarna i den nya PBL innebär att bestämmelserna förtydligas för att få till stånd en bättre tillämpning. Ett exempel är

9 att bestämmelserna om en separat genomförandebeskrivning tas bort, för att åstadkomma en bättre integrering av genomförandefrågorna i planprocessen. Modernisering av språk och struktur Ett lagsystem bör vara tydligt och överskådligt utan onödiga upprepningar. Därför har den nya lagen fått en delvis ny struktur. Nya underrubriker har införts i de olika kapitlen och språket har moderniserats för att underlätta läsbarheten och tillämpningen. Två lagar blir en År 1995 flyttades bestämmelserna om egenskapskraven från PBL till en ny lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. (BVL). Avsikten med ändringen var att tydliggöra byggherrens och byggnadsnämndens olika ansvar och skilja byggnadsnämndens principiellt olika uppgifter åt. Förhållandet mellan bestämmelserna har ansetts oklart. För att undanröja dessa oklarheter och för att tydliggöra att bestämmelserna hänger naturligt ihop i den kedja som plan- och byggprocessen utgör har samtliga bestämmelser i lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk förts in i planoch bygglagen, samtidigt som de delvis ändras. I samband med att BVL tillkom 1995 gjordes det även omfattande förändringar i byggprocessen i PBL. Ansvarig arbetsledare togs bort och istället infördes kvalitetsansvarig (KA). Krav på bygganmälan infördes. Byggnadsnämnden fick en ren tillsynsfunktion i byggprocessen och de besiktningar som byggnadsnämnden tidigare gjorde togs bort.

10 1.2.2. Roller och ansvar förtydligas Kommun Länsstyrelse Statliga verk Byggherre Företag Enskilda Kommunmedborgare Den nya PBL innebär ingen grundläggande förändring i fråga om roller och ansvarsfördelning. Vissa av de nya bestämmelserna innebär dock att olika aktörer ges nya eller tydligare uppgifter, som delvis påverkar ansvarsfördelningen. Kommunens ansvar för planläggning och lov ligger fast, men lovsprövningen utvidgas och uppgifterna att kontrollera byggherren utökas. Länsstyrelsen har en fortsatt stark roll som statens företrädare, samtidigt som uppgifterna förtydligas och utvidgas. Länsstyrelsens och Boverkets ansvar för tillsyn och tillsynsvägledning preciseras. Byggherrens ansvar för att samhällskraven uppfylls ligger fast och förtydligas. Kommunens ansvar för byggtillsynen blir tydligare. För företag och enskilda intressenter innebär lagen vissa förenklingar och nya rättigheter. Insyn och inflytande för medborgare är fortfarande en grundbult i PBL-systemet. Sanktionsbelopp ökas och tillfaller kommunen. Kommunens huvudansvar ligger fast, men delvis nya uppgifter Genom ikraftträdandet av plan- och bygglagen år 1987 decentraliserades ansvaret för beslut om planläggning från länsstyrelsen till kommunerna. Detta innebär att kommunerna i huvudsak svarar för

11 tillämpningen, när det gäller såväl planläggning som prövning av lov. Den nya plan- och bygglagen ändrar inte på dessa grundläggande förhållanden, utan kommunens beslutanderätt om markanvändning och byggande ligger fast. Kommunerna ska således också fortsättningsvis svara för beslutsprocesser som föregår planläggning och lov. Kommunerna har också huvudansvaret att göra de avvägningar som lagen ger utrymme för, med möjligheter för enskilda att överklaga vissa beslut och för statliga myndigheter, via länsstyrelsen, att ingripa på vissa preciserade grunder. Lagen innebär samtidigt vissa nya uppgifter och moment för kommunen, som i viss mån påverkar förhållandet till enskilda personer och företag. Det gäller exempelvis de nya planbeskeden, som innebär en skyldighet för kommunen att, om en enskild person eller företag begär det, ge besked om man avser att inleda en planläggning eller inte. Bygglovsprövningen utvidgas och ska numera även omfatta om byggnaden är lämplig för det den ska användas till (främst bostäder)och tillgänglighet, t.ex. om det behövs hiss och att ytor är rätt ur tillgänglighet och användbarhet. Den största förändringen för kommunens del ligger dock i byggprocessen, där kommunen ges nya uppgifter att kontrollera byggherren. Byggnadsnämnden har slutligen också, liksom tidigare, ett tillsyns ansvar. Länsstyrelsens uppgift att företräda statens intressen utvidgas och förtydligas Också den nya PBL förutsätter att länsstyrelsen har ansvaret att företräda, samordna och i vissa fall även bevaka statens intressen. De utredningar som har lagts till grund för den nya PBL har efterlyst förbättringar i hur länsstyrelsen företräder och samordnar statens intressen. Länsstyrelsens uppgifter i översiktsplaneringen och i arbetet med rättsverkande planer både preciseras och utvidgas, framförallt i översiktsplaneringen. Detta kan även innebära en något ökad arbetsbelastning för berörda centrala myndigheter som behöver precisera och aktualisera underlaget om riksintressen. Länsstyrelsernas anslag har förstärkts (fr.o.m. budgetåret 2009), bl.a. för att kompensera för de nya uppgifterna. Länsstyrelsen är också fortsättningsvis första överprövande instans för överklaganden av plan- och byggärenden, och har också kvar uppgiften att utöva tillsyn över kommunens tillämpning.

12 Byggherrens huvudansvar för byggandet förtydligas För att komma till rätta med byggfel och minska bristerna i byggkvaliteten förstärks nu kontrollen av hur byggprocessen genomförs. De nya reglerna för genomförandet av åtgärderna ställer ökade krav på byggherren att se till att kraven uppfylls, att invänta byggnadsnämndens startbesked före igångsättning, att delta vid tekniskt samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd samt att invänta slutbesked före ett byggnadsverk tas i bruk. Företag och enskilda ges större rättigheter och vissa förenklingar Företagens och enskilda intressenters roller i plan- och byggprocessen påverkas inte på något avgörande sätt av den nya PBL. Det är fortfarande kommunen som har ansvaret att besluta om planläggning och om lov (eller förhandsbesked). Flera av de nya bestämmelserna syftar dock till en tydligare och mer förutsägbar plan- och byggprocess, som ger nya möjligheter för företag och enskilda. Den viktigaste nyheten är att enskilda och företag har rätt till ett planbesked från kommunen för åtgärder som kan förutse att en detaljplan eller områdebestämmelser upprättas eller ändras. Ett nytt krav av betydelse är att konsekvenserna för enskilda fastighetsägare ska kunna utläsas av planbeskrivningen. Nya regler för planprocessen och tidsfrister för bygglov syftar till att effektivisera arbetet och minska tidsåtgången för enskilda. Det starka medborgarinflytandet PBL 1987 innebar betydande förstärkningar av medborgarinflytandet. Genom regler om samråd i planprocessen ställdes vissa grundläggande krav på insyn och inflytande för boende och kommunmedborgare i allmänhet. Dessa grundläggande krav överförs till den nya lagen.

13 Bakgrund PBL 1987 innebar väsentliga förändringar i ansvarsfördelning m.m. Sverige har sedan länge haft en lagstiftning som reglerar planläggning och byggande, men i och med PBL 1987 moderniserades lagstiftningen. Både plansystemet och ansvarsfördelningen anpassades till förändringar i samhällsutvecklingen och till den praxis som hade utvecklats. Utvecklingen sedan 1900-talets mitt, bland annat kommunreformerna med allt större kommuner och en ny kommunallagstiftning, hade lagt grunden för ett kommunalt självstyre inom allt fler områden. Det ansågs därför naturligt att kommunen skulle ges utökat ansvar också inom plan- och byggområdet. Införandet av PBL innebar att ansvaret för planläggning tydligt decentraliserades från staten till kommunen, främst genom att rättsverkande planer inte längre skulle granskas och fastställas av länsstyrelsen. Statens möjligheter att på eget initiativ ingripa i kommunens planbeslut begränsades till vissa i lagen angivna grunder, bl.a. riksintressen, mellankommunal samordning och hälsa och säkerhet. Länsstyrelsen gavs genom PBL uppgiften att medverka i kommunernas planering genom att ge råd och vägledning men framförallt genom att samordna statens intressen. I denna del var det alltså fråga om en decentralisering inom staten. En tredje grundläggande förändring var att medborgarinflytandet förbättrades samt att man lade grunden för ökade rättigheter och förenklingar för enskilda. Genom regler om samråd m.m. ställdes vissa grundläggande krav på insyn och inflytande för boende och kommunmedborgare i allmänhet.

14 1.2.3. Instrumenten har ändrats och förtydligats Det infördes vissa nya bestämmelser som innebär att instrumenten förtydligas eller kan användas på nytt sätt. De viktigaste nyheterna i PBL innebar att nya allmänna intressen ska beaktas i hela kedjan planläggning-lov-process det ges möjligheter till en breddad och mer strategisk översiktsplanering detaljplanen som ett verktyg för genomförande betonas, planprocessen kan effektiviseras lovprövningen utvidgas och snabbas upp och en ny byggprocess har införts med nya uppgifter för byggnadsnämnden och tydligare uppgifter för byggherren.

15 Det har införts nya allmänna intressen som ska beaktas Det gäller bl.a. klimataspekter, avfall och elektronisk kommunikation.bestämmelserna om allmänna intressen ska i princip beaktas i hela kedjan från planläggning till lov. Möjligheter till en breddad och mer strategisk översiktsplan (ÖP) De nya bestämmelserna om ÖP:s innehåll lägger grunden för en mer strategisk översiktsplan, som inte bara ger vägledning och handlingsberedskap för beslut om mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling, utan som också kan utgöra ett led i kommunens utvecklingsstrategi. Tillsammans med tidigare reformer år 2008 ges nu nya möjligheter att bedriva en kontinuerlig och mer effektiv översiktsplanering. Detaljplanen (DP) som ett verktyg för genomförande betonas Det har införts nya regleringsmöjligheter genom detaljplan. Det blir möjligt att ha olika huvudmän för olika allmänna platser i samma detaljplan. Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av hur planen är avsedd att genomföras. Användningen av områdesbestämmelser (OB) har underlättats Möjligheterna att reglera vissa åtgärder med områdesbestämmelser behålls. Det generella kravet på stöd i översiktsplanen för att använda OB tas bort. Enskilda ges rätt att begära s.k. planbesked Genom planbeskedet får enskilda veta om kommunen avser att inleda en planläggning eller inte. Planprocessen kan effektiviseras Kommunen avgör om planarbetet behöver inledas med ett program. Det införs ett skriftligt granskningsskede i stället för utställning enligt gamla PBL. Bestämmelserna möjliggör en ny typ av enkelt planförfarande för vissa, preciserade fall. Lovprövningen har utvidgats och snabbas upp Kommunens ansvar för lovprövningen är i princip oförändrad. Dock utvidgas prövningen genom att även utformningskraven på tillgänglighet, användbarhet och lämplighet ska prövas vid bygg

16 lovet. Tidigare hanterades dessa frågor endast inom ramen för kommunens kontroll och tillsynssystem. Vidare införs bestämmelser om att kommunen ska besluta om en lovansökan senast inom 10 veckor från det att en komplett ansökan har lämnats in. En ny anmälningsplikt för vissa åtgärder har införts Den nya PBL innebär vidare att det införs en anmälningsplikt för vissa åtgärder, som i princip motsvarar de åtgärder som endast kräver en bygganmälan enligt PBL 1987. Bygganmälan avskaffas. En ny byggprocess har införts med nya uppgifter för byggherren och byggnadsnämden Den nya byggprocessen innebär att det både har införts nya moment och att reglerna har utvidgats och förtydligats. Nya moment i processen är startbesked, arbetsplatsbesök och slutsamråd samt slutbesked för att byggnadsverket ska få användas. Kraven på de kontrollansvariga (som ersätter de kvalitetsansvariga enligt PBL 1987) och på kontrollplanen har förtydligats. De nya reglerna innebär sammantaget nya åtaganden och uppgifter för både byggherren och byggnadsnämnden. 1.2.4. Ny struktur och kapitelindelning Disposition PBL 2011 1. Syfte, innehåll, definitioner 5. Att ta fram DP och OB 9. Bygglov, rivningslov mm. 13. Överklaganden 2. Allmänna och enskilda intressen 6. Genomförande av DP 10. Genomförandet av byggåtgärder m.m. 14. Skadeersättning och inlösen 3. Översiktsplan 3. Översiktsplan 7. Regionplanering 11. Tillsyn, tillträde, ingripanden, påföljder 15. Domstolsprövning m.m. 4. Reglering med DP och OB 8. Krav på byggnadsverk m.m. 12. Byggnadsnämnden 16. Bemyndiganden

17 Den nya PBL har en något annorlunda struktur och lagteknisk utformning. Nya underrubriker har införts för att underlätta läsbarheten. Att särskilt notera kan vara följande Första kapitlet begränsas till att innehålla bestämmelser om lagens syfte och innehåll och har definitioner av vissa begrepp som används i lagen. I andra kapitlet har samlats lagens bestämmelser om allmänna och enskilda intressen. I tredje kapitlet finns reglerna om översiktsplan. I fjärde kapitlet finns bestämmelser om vilken reglering som ska eller får göras med detaljplaner och områdesbestämmelser, medan det femte kapitlet samlar de processuella bestämmelserna om hur detaljplaner och områdesbestämmelser tas fram. I åttonde kapitlet finns bestämmelser om krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser, medan bestämmelser om lov respektive genomförande av byggåtgärder m.m. finns i nionde respektive tionde kapitlet. I elfte kapitlet har samlats bestämmelserna om tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder, inklusive de tidigare bestämmelserna om statlig kontroll. I tolfte kapitlet finns bestämmelserna om den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt lagen. 1.2.5. Tydliga definitioner av begrepp I 1 kap. PBL införs definitioner av vissa begrepp. Definitioner i en författningstext fyller funktionen att på ett ställe i texten förklara den närmare innebörden av en viss term eller ett visst uttryck som förekommer på flera ställen i författningen. Definitionerna gäller enbart för den författningstext som definitionerna finns i. 1.2.6. Nya bestämmelser om allmänna och enskilda intressen Övergripande regler om allmänna och enskilda intressen har samlats i ett nytt kapitel benämnt Allmänna och enskilda intressen. I lagen anges vilka allmänna intressen som det ska tas hänsyn till vid olika slags prövningar enligt lagen. Nya bestämmelser om hänsyn till miljö- och klimataspekter, mellankommunala och regionala förhållanden, avfallshantering och elektronisk kommunikation har förts in. Vidare tydliggörs att livsmiljön ska vara tillgänglig och

18 användbar för alla samhällsgrupper. Kapitlet innehåller även en ny och generell bestämmelse om att kommunen vid planläggning och annan prövning ska samordna arbetet i de fall prövning också sker enligt en annan lag. Bakgrund det politiska ansvaret för allmänna intressen En grundläggande princip i PBL är att mark som ska användas för bebyggelse först måste prövas vara lämplig från allmän synpunkt för detta ändamål. Denna lämplighetsprövning ska i första hand göras vid planläggning, men i vissa fall även i samband med bygglovsprövningen. I 2 kap. PBL anges de allmänna intressen som ska beaktas av kommunerna vid beslut om planläggning och prövning av lov. Bestämmelserna preciserar inte hur avvägningen mellan dessa intressen ska göras utan föreskriver enbart ett krav på hänsyn till de olika intressena. Särskilda bestämmelser om vilka allmänna intressen som ska beaktas finns också i 3 och 4 kap. miljöbalken, som inkluderar bestämmelserna om områden av riksintresse. Syftet med de allmänna bestämmelserna av övergripande natur är att ge vägledning i fråga om mål och inriktning vid både planläggning och prövning av lov. Bestämmelserna ska ses som ett uttryck för de samlade krav som statsmakterna riktar mot kommunerna när det gäller beslut i markanvändningsfrågor. Avsikten var att tillämpningen till stor del är en kommunal angelägenhet och att det ska finnas ett brett spektrum för kommunala bedömningar. Bestämmelserna i 2 kap. ska i huvudsak läggas till grund för den lämplighetsprövning som alltid ska ske av att mark som ska användas för bebyggelse först måste prövas vara lämplig från allmän synpunkt för detta ändamål. Översiktsplanen är kommunens främsta instrument för att redovisa vilka allmänna intressen som finns i olika områden och ibland också hur starka dessa intressen är. Genom översiktsplanen uttalar kommunfullmäktige sin mening om vilka allmänna intressen som finns inom olika delområden. Någon avvägning mot enskilda intressen görs emellertid inte i översiktsplanen, utan denna vägning görs i beslut om rättsverkande planer (dvs. främst detaljplan) eller vid bygglovsprövningen. Eftersom 2 kap. inverkar på planernas innehåll, och planerna föreslås och har betydelse för beslut även enligt annan markanvändningslagstiftning, får kommunens tolkning av 2 kap. indirekt en betydelse även utanför PBL:s ram.

19 Syftet med de nya bestämmelserna Miljö- och klimataspekter (2 kap. 3 första stycket PBL) Genom ändringar i den gamla PBL som trädde i kraft den 1 januari 2008 tydliggjordes att planläggning och lokalisering ska ske med hänsyn till risker för olyckor, översvämningar och erosion. Samtidigt gavs länsstyrelsen en uttrycklig skyldighet att bevaka att så sker vid både översiktsplanering och detaljplaneläggning. Dessa bestämmelser, som överförs till den nya PBL, lägger grunden för att kommunen vid sina beslut enligt PBL tar hänsyn till att anpassa samhällsbyggandet till klimatförändringar. I den nya PBL förs det nu också in generella bestämmelser om hänsyn till miljö- och klimataspekter, som bl.a. syftar till att bidra till att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bestämmelserna lägger grunden för en mer integrerad och förutseende samhällsplanering för minskade klimatpåverkande utsläpp genom ett mer transport- och energieffektivt samhällsbyggande (prop. 2009/10:170 s. 161-162). Tillgänglighet (2 kap. 3 p. 2 PBL) Inom områden med s.k. sammanhållen bebyggelse har det i PBL 1987 krävts att bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till behovet av möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området. Kraven har gällt både vid utformning av ny sammanhållen bebyggelse och vid ändring eller komplettering av sammanhållen bebyggelse, dvs. bebyggelse som i princip ska regleras genom detaljplan. Bestämmelserna har inte fått fullt genomslag vid tillämpningen. I den nya PBL förtydligas det därför att en från social synpunkt god livsmiljö ska vara tillgänglig för alla samhällsgrupper. Bestämmelserna gäller inte enbart inom områden med sammanhållen bebyggelse, utan generellt för all bebyggelse (prop. 2009/10:170 s. 163). Elektronisk kommunikation (2 kap. 5 p. 3 PBL) Tillgången till IT-infrastruktur har blivit en allt viktigare förutsättning för att människor ska kunna delta och verka i samhället oavsett var de bor och oavsett om de bor i glesbygd eller inte. Bredbandsutredningen m.fl. utredningar har fört fram att ITinfrastrukturen behöver samordnas bättre med planläggningen enligt PBL, på motsvarande sätt som sker när det gäller annan infra-

20 struktur. I den nya PBL har det därför förts in en grundläggande bestämmelse om att hänsyn ska tas till elektronisk kommunikation vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt lagen (prop. 2009/10:170 prop. s. 164). Avfall (2 kap. 5 p. 3 samt 2 kap. 6 p. 5 PBL) PBL-kommittén konstaterade att de tidigare bestämmelserna inte ställde uttryckliga krav på att möjligheterna att ordna avfall skulle utgöra en förutsättning för planläggning och lokalisering av bebyggelse. I den nya PBL fördes det därför in att bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn till möjligheterna att ordna avfallshantering. Vidare infördes det bestämmelser om att bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras med hänsyn till möjligheterna att hantera avfall. Syftet är att hänsyn till frågor om avfallshantering ska tas i ett tidigare skede i den fysiska planeringen (prop. 2009/10:170 prop. s. 164). Samordnad prövning (2 kap. 11 PBL) Flera byggnadsverk och byggnadsåtgärder kan kräva tillstånd enligt såväl PBL som enligt andra lagar. I dessa fall innebär varken en detaljplan eller ett givet bygglov ett slutligt besked från samhällets sida, utan åtgärden kan inte påbörjas förrän andra tillstånd har getts. Det är angeläget att alla möjligheter till samordning tas till vara för att undvika dubbelarbete och för att effektivisera beslutsprocesserna. En bättre samordning är till gagn både för samhället i stort och för företag och enskilda. En bestämmelse har därför infogats med innebörden att man vid planläggning och annan prövning som avser mark- och vattenanvändningen och som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska samordna arbetet, om det lämpligen kan ske. På så sätt kan dubbelarbete undvikas (prop. 2009/10:170 prop. s. 168 169). De nya bestämmelserna 2 kap. 3 Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, och 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens. Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1 4.

21 2 kap. 5 Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. människors hälsa och säkerhet, 2. jord, berg- och vattenförhållandena, 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt, 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och 5. risken för olyckor, översvämning och erosion. Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. 2 kap. 6 Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan, 2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser, 3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar, 4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden, 5. möjligheterna att hantera avfall, 6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö, 7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och 8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar. Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar. Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. 2 kap. 11 Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser en användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska samordnas med det andra arbetet, om det lämpligen kan ske. 1.3. Nya regler för överklagande Kommunens beslut om DP, lov m.m. kan överklagas till länsstyrelse, mark- och miljödomstol samt Mark- och miljööverdomstolen. Länsstyrelsens tillsynsbeslut att upphäva DP/OB överklagas till regeringen. Rätten att överklaga förtydligas. Syftet med de nya bestämmelserna Målen enligt miljöbalken, plan- och bygglagen och fastighetsmålen har sinsemellan många likheter. I syfte att förenkla, samordna och effektivisera handläggningen och domstolsprövningen av dessa mål

22 bildas från och med den 2 maj 2011 fem nya mark- och miljödomstolar, och en Mark-miljööverdomstol. Rätten att överklaga förtydligas genom tydliga hänvisningar till förvaltningslagens bestämmelser. De nya bestämmelserna 13 kap. 5 Länsstyrelsens beslut enligt 11 kap. 11 att helt eller i en viss del upphäva kommunens beslut om detaljplan, områdesbestämmelser, lov eller förhandsbesked får överklagas hos regeringen. 13 kap. 6 Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än de som avses i 4 och 5 och andra beslut av en statlig förvaltningsmyndighet enligt denna lag får överklagas hos mark- och miljödomstol. 13 kap. 7 Om ett ärende som har överklagats hos en mark- och miljödomstol rör en fråga som har särskild betydelse för Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt, ska domstolen överlämna målet till regeringen för prövning. 13 kap. 8 Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som avses i 3, 5 och 6 finns i 22 förvaltningslagen (1986:223). 13 kap. 9 Enbart det förhållandet att någon har underrättats eller ska ha underrättats enligt denna lag ger inte denne rätt att överklaga beslut som avses i 3 och 5 7. 13 kap. 10 Ett beslut som gäller staten i egenskap av fastighetsägare eller innehavare av en särskild rätt till en fastighet får överklagas av den statliga myndighet som förvaltar fastigheten. Tillämpning, kommentarer Från och med den 2 maj 2011 infördes det en ny instansordning, som innebar att länsstyrelsens överklagandebeslut enligt PBL ska överklagas till fem nya mark- och miljödomstolar. Till de nya domstolarna förs bl.a. de mål enligt plan- och bygglagen som enligt tidigare ordning handläggs i förvaltningsrätt och hos regeringen. De mål som handläggs i mark- och miljödomstolarna (MMD) ska överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Av övergångsbestämmelserna p. 16 följer att bestämmelserna om instansordningen i den nya lagen ska tillämpas för mål och ärenden som har påbörjats före den 2 maj 2011 men som vid denna tidpunkt inte har inletts hos allmän förvaltningsdomstol respektive regeringen. Detta innebär att alltså att MMD och MÖD även kommer att pröva vissa ärenden enligt den äldre PBL. Detta innebär att länsstyrelsens beslut (i första hand angående överklagande av rättsverkande planer samt lov/förhandsbesked)

23 enligt PBL i fortsättningen överklagas hos mark- och miljödomstol, som dock ska överlämna ärenden som har särskild betydelse för försvaret till regeringen. Länsstyrelsens beslut att med stöd av tillsynsbestämmelserna (statlig tillsyn över kommunala beslut) upphäva kommunens beslut om detaljplan, områdesbestämmelser, lov eller förhandsbesked ska dock överklagas hos regeringen. Rätten att överklaga förtydligas genom tydliga hänvisningar till förvaltningslagens bestämmelser. Det införs dessutom en utrycklig bestämmelse om att enbart det förhållandet att någon har underrättats inte ska ge rätt att överklaga beslut. Statliga myndigheter ska kunna överklaga i de fall då staten har en roll som sakägare. 1.4. Övergångsbestämmelser Enligt den nya lagen gäller äldre bestämmelser för mål och ärenden som har påbörjats före den 2 maj 2011. Äldre bestämmelser gäller också vid prövning av överklagade beslut som har meddelats före den 2 maj 2011 För överträdelser som har ägt rum före den 2 maj 2011 ska äldre bestämmelser tillämpas vid ärendenas prövning i sak. Bestämmelserna i den nya lagen ska dock tillämpas, om de leder till lindrigare påföljd. Av övergångsbestämmelserna p. 16 följer att bestämmelserna om instansordningen i den nya lagen ska tillämpas för mål och ärenden som har påbörjats före den 2 maj 2011 men som vid denna tidpunkt inte har inletts hos allmän förvaltningsdomstol respektive regeringen. Detta innebär att alltså att MMD och MÖD även kommer att pröva vissa ärenden enligt den äldre PBL. De tidigare övergångsbestämmelserna som bl.a. reglerar förhållandet till äldre planer såsom generalplaner, stadsplaner och byggnadsplaner, har förts över till den nya lagen. Den som före den 2 maj 2011 har utsetts till kvalitetsansvarig enligt de äldre bestämmelserna får före utgången av 2012 utses till kontrollansvarig enligt den nya PBL, om det finns särskilda skäl för det. Fastighetsplaner enligt äldre lagstiftning, (dvs. även tomtindelningar), ska anses som detaljplanebestämmelser, s.k. fastighetsindelningsbestämmelser, enligt den nya lagen.

24 PLAN PLANFRÅGOR Översiktsplanen 2. ÖVERSIKTSPLANEN 2.1. Förväntningar om en mer strategisk översiktsplan (3 kap. 5 p. 4 och 9 första stycket PBL) Den nya PBL ställer tydliga krav på att sambanden med nationella och regionala mål och program ska redovisas i översiktsplanen. Det uttrycks särskilda förväntningar på att det ska utvecklas ett bättre samspel mellan översiktsplaneringen och det regionala tillväxtarbetet. Vidare införs uttryckliga bestämmelser om att samråd ska ske med kommunala organ som har ansvar för detta. Syftet med de nya bestämmelserna De nya bestämmelserna om översiktsplanen syftar sammantaget till att vitalisera översiktsplaneringen och att stärka översiktsplanen genom att bredda den och göra den mer strategisk. Översiktsplanen behöver sättas in i ett nationellt och regionalt sammanhang där kopplingarna till övergripande mål och program tydliggörs. Genom bestämmelserna i den nya PBL tydliggörs sambanden mellan det regionala utvecklingsarbetet och den kommunala översiktsplaneringen, jfr. förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete. Bestämmelserna om att kommunen ska samråda med kommunala

25 organ som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering syftar till att det blir en ömsesidig dialog mellan den kommunala och regionala nivån. De nya bestämmelserna 3 kap. 5 Av översiktsplanen ska framgå.. 4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, 3 kap. 9 När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan eller ändring i planen ska kommunen samråda med länsstyrelsen samt med de berörda kommuner, regionplaneorgan och kommunala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering.. Tillämpning, kommentarer kommunen Ta fram underlag för politiska prioriteringar och val av frågor Kommunen ges alltså nu en tydlig möjlighet att koppla översiktsplanen till sådana övergripande mål, planer och program som är relevanta för översiktsplaneringen. Vilka frågor är särskilt viktiga? Vilka utgångspunkter och samband finns med andra kommunala, regionala och nationella planer och program? Hur ska ÖP kopplas till det regionala utvecklingsarbetet? Hur ska kontakterna med kommunala organ läggas upp? Det nya kravet på samråd med de kommunala organ som har ansvar för regionalt tillväxtarbete bör läggas till grund för överväganden om vilka former för samråd som kan vara lämpliga. Detta är självfallet särskilt angeläget i de fall kommunen avser att tydligt koppla översiktsplanen till de regionala programmen. Fundera över översiktsplanens utformning En viktig fråga att diskutera är hur en mer strategisk översiktsplan, som kanske också utgör en del i kommunens utvecklingsstrategi, ska utformas för att även klara uppgiften att ge stöd för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om utvecklingen och användningen av bebyggelsen. Den samlade ÖP kan bestå av flera dokument. Även om arbetet med översiktsplaneringen kräver ett omfattande underlag behöver de slutliga plandokumenten inte vara omfattande.

26 Tillämpning, kommentarer länsstyrelsen, kommunala organ och statliga myndigheter Medverka med underlag, men respektera kommunens val Lagen anger inte exakt vilka mål, planer, program och strategier som det bör tas hänsyn till det är kommunen som avgör vilka mål som är relevanta. För länsstyrelsen och statliga myndigheter handlar det om att göra ett urval av mål, planer och program och att så långt möjligt utveckla underlaget så att det kan tas om hand i kommunens översiktsplanering. Det är naturligt att underlaget och ev. synpunkter samlas in via länsstyrelsen. Överväg om frågor i det regionala tillväxtarbetet behöver behandlas Det kan vara lämpligt att föra särskilda diskussioner med kommunen om hur sambanden med det regionala arbetet kan stärkas. Vilka frågor i tillväxtarbetet är särskilt viktiga? Finns förslag i det regionala tillväxtprogrammet som behöver uppmärksammas i kommunens fysiska planering? 2.2. Förenklat förfarande då översiktsplanen ändras (3 kap. 24-26 PBL) Nya bestämmelser innebär att kommunen vid ändring av översiktsplanen för viss del av kommunen inte behöver ställa ut förslaget. Det räcker i sådana fall med en kungörelse om att handlingarna finns tillgängliga för granskning. Granskningstiden ska vara minst sex veckor. Handlingarna behöver enbart skickas till länsstyrelsen. Syftet med de nya bestämmelserna Genom ändringar i den gamla PBL som trädde i kraft år 2008 infördes en tydlig möjlighet till ändring av översiktsplanen för ett geografiskt delområde, till exempel genom s.k. fördjupning (FÖP) eller för att tillgodose ett särskilt intresse, genom ett s.k. tematiskt tillägg. Vid ändringar gäller hittills samma regler för förfarandet som vid arbetet med den kommunomfattande ÖP. Möjligheterna att förenkla förfarandet vid ändring av översiktsplanen för en viss del av kommunen bygger på PBL-kommitténs förslag. De nya bestämmelserna 3 kap. 24 Om ett förslag till ändring avser endast en viss del av kommunen, får kommunen, i stället för att ställa ut det enligt 12, anslå en kungörelse om förslaget på kommunens anslagstavla och föra in kungörelsen i en ortstidning. Kommunen ska hålla förslaget, samrådsredogörelsen och i förekommande fall miljökonsekvensbeskrivningen tillgängliga för granskning.

27 Av kungörelsen ska det framgå 1. var området som avses med ändringen ligger, 2. var förslaget finns tillgängligt för granskning, 3. att den som vill granska förslaget och lämna synpunkter får göra det inom en viss tid (granskningstid) som ska vara minst sex veckor, och 4. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas. 3 kap. 25 Om kommunen kungör ett planförslag enligt 24, ska kommunen i stället för att skicka handlingar enligt 14 1. senast den dag då kungörandet sker skicka ett meddelande om innehållet i kungörelsen till länsstyrelsen samt till de kommuner och kommunala organ enligt 9 som berörs, 2. skicka förslaget till länsstyrelsen, och 3. under granskningstiden hålla förslaget tillgängligt för dem som vill granska det. 3 kap. 26 Om kommunen kungör ett förslag enligt 24, ska det som sägs i 15 17 om utställningstiden i stället avse granskningstiden. Om förslaget ändras väsentligt efter granskningstiden, får kommunen kungöra det ändrade förslaget i stället för att ställa ut det på nytt. Tillämpning, kommentarer Ett förenklat förfarande kan tillämpas om ändringen avser en viss del av kommunen, dvs. de ändringar som ofta benämns fördjupningar. I stället för en utställningstid gäller då en granskningstid som ska vara minst sex veckor. På samma sätt som för en utställning ska en kungörelse om granskningen göras. Kungörelsen ska utformas på samma sätt som en kungörelse om utställning med den skillnaden att det av kungörelsen om granskning ska framgå var området för ändringen ligger, var förslaget finns tillgängligt för granskning, att den som vill granska förslaget måste göra detta inom en tid av minst sex veckor samt till vem synpunkter på förslaget ska lämnas. Kommunen ska se till att förslaget finns tillgängligt under granskningstiden. I samband med kungörelsen ska ett meddelande om innehållet i kungörelsen skickas till länsstyrelsen, berörda kommuner, regionplaneorgan och andra kommunala organ med ansvar för ett regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering. Samtidigt med meddelandet om kungörelsen ska länsstyrelsen få en kopia av planförslaget, eftersom länsstyrelsen ska lämna ett granskningsyttrande. Det finns inte förutsättningar för ett förenklat förfarande för sådana ändringar av översiktsplanen som innebär ett tillägg för ett särskilt allmänt intresse, s.k. tematiskt tillägg till översiktsplanen. De

28 tematiska tilläggen är oftast kommuntäckande och av överordnad, strategisk karaktär och av stort allmänintresse. 2.3. Tydligare möjligheter att hålla översiktsplanen aktuell (3 kap. 23, 27 28 PBL) Den nya PBL ger tydligare bestämmelser om vad aktualitetsprövningen ska innebära. Det ställs ökade krav på att länsstyrelsen ska lämna en sammanfattande redogörelse över statliga och mellankommunala intressen till kommunen. Tillsammans med de ändringar om fördjupningar och tematiska tillägg som infördes år 2008 ges nu sammantaget möjligheter för kommunen att hålla planen aktuell. Syftet med de nya bestämmelserna Att många kommuner fortfarande har gamla och med stor sannolikhet också inaktuella översiktsplaner innebär en rad problem vid tillämpningen, framförallt för de myndigheter som ska fatta beslut om investeringar eller pröva ansökningar om tillstånd med planen som grund. Det kan också bli mycket svårt för kommunen att möta de framväxande förväntningarna på kommunalt inflytande, t.ex. när det gäller möjligheterna att bygga strandnära, möta klimatförändringarna och bygga ut vindkraften. Bestämmelserna om aktualitetsprövning som infördes år 1996 har dock tillämpats i varierande omfattning i kommunerna och en majoritet av landets kommuner följer enligt Boverket inte kravet på att aktualitetspröva översiktsplanen en gång varje mandatperiod. Bestämmelserna anses oklara och prövningen bedöms inte fylla sin funktion.

29 Eftersom tillämpningen av bestämmelserna om aktualitetsprövning varierar fanns det skäl att säkerställa att länsstyrelsen regelbundet dvs. inte enbart när kommunen begär det lämnar en sammanfattande redogörelse om statliga och mellankommunala intressen som har betydelse för översiktsplanens aktualitet. Därigenom ökar förutsättningarna för att kommunerna ska få tidiga besked om hur länsstyrelsen ser på olika statliga och mellankommunala intressen både som grund för en aktualitetsprövning och för en kommande omarbetning av översiktsplanen. De nya bestämmelserna 3 kap. 27 Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden pröva om översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven i 5. 3 kap. 28 Länsstyrelsen ska minst en gång under den mandattid som avses i 27 redovisa sina synpunkter i fråga om sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Synpunkterna ska redovisas i en sammanfattande redogörelse till kommunen. Av redogörelsen ska det framgå hur synpunkterna förhåller sig till översiktsplanen. Länsstyrelsen ska lämna en sådan redogörelse till kommunen också när kommunen begär det. Tillämpning, kommentarer kommunen Tillsammans med de ändringar om fördjupningar och tematiska tillägg som infördes år 2008 ges nu sammantaget möjligheter för kommunen att hålla planen aktuell och att bedriva översiktsplaneringen i en kontinuerlig process. Utnyttja möjligheterna att ändra översiktsplanen men se upp förfallgroparna Att successivt ändra översiktsplanen och att regelbundet stämma av aktualiteten i fullmäktige ger alltså delvis nya möjligheter att hålla planen aktuell och att bedriva en kontinuerlig översiktsplanering, vilket naturligtvis sammantaget kan underlätta arbetet. Valet av arbetsformer avgörs av flera faktorer, där kommunens samlade plansituation och exploateringstrycket kan vara avgörande. Förutsättningarna att använda tematiskt tillägg varierar I fråga om de relativt nya möjligheterna till s.k. tematiska tillägg finns anledning att noga överväga om det är lämpligt att behandla nya allmänna intressen på detta sätt eller om det är bättre att se över hela den kommunomfattande översiktsplanen. Hur valet görs beror på vilket eller vilka allmänna intressen det är fråga om, men också på hur den gällande översiktsplanen ser ut.