Nikotin (Nicotiana tabacum) Nikotin: ett litteraturstudie Av: Evan Shaswar Kurs: Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutveckling, 7,5 hp Avdelning: Farmakognosi Institution: Läkemedelskemi Uppsala Universitet, ht 07
Sammanfattning: Det är svårt att säga när tobaken egentligen började användas. Men mycket tyder på att indianerna i Västindien var det första folket som använde tobak. Användning av tobak, rökning var det vanligaste, av indianerna hade från början en förbindelse med religiösa ceremonier och var en fredssymbol. På 1560 talet kom tobaken till Europa. Européerna lärde sig att odla och använda tobak av indianerna. Tobak blev snabbt en importvara. Cigaretter tillverkades först på 1600 talet i Spanien. Tobaksväxten kallas vetenskapligt Nicotiana Tabacum efter den franska ambassadören Jean Nicot i Portugal som var den första som odlade en tobaksplanta i Europa. Medan nikotin är en giftig alkaloid som finnas i alla delar i tobaksplantan förutom de mogna fröna. Detta är centralstimulerande som är starkt beroendeframkallande och kan även ge hypertoni, dvs. högt blodtryck. Nikotin är inte lugnande som de flesta nikotinberoende tror. Är man nikotinberoende så får man avvänjningssymtom när nikotinhalten sjunker i kroppen och då känner man rastlöshet och oro. Fyller den nikotinberoende personen på med nikotin kommer den att känna sig lugn tillfälligt. Det är då man tror att nikotin är ett lugnande ämne. Vad som gör att vi blir beroende av nikotin är att vi har mottagare i hjärnan som så småningom vänjer sig att förbereda sig för att ta emot nikotinet och ta hand om det. Nikotinet tillförs kroppen via fyra olika vägar. Dessa vägar är via lungorna, är den kortaste och snabbaste vägen nikotinet tar till hjärna, näst snabbaste vägen är via nässlemhinnan, nästlångsammaste vägen är via munhålan och den långsammaste vägen är via huden, t.ex. nikotinplåster. Nikotin kan ha olika effekter på kroppen. Det kan ge fysiskt beroende, dvs. man måste tillföra kroppen nikotin så fort nikotinhalten har sjunkit i kroppen annars drabbas man bl.a. av oro och rastlöshet. Nikotin kan även ge psykiskt beroende och detta innebär att man måste tillföra kroppen nikotin vid vissa situationer även om man inte känner suget för nikotin. Dessa situationer kan vara t.ex. efter maten, efter kaffet, efter sex, under rast osv. Nikotin kan även bl.a. minska matlusten, öka välbehag, förbättra minnet och pigga upp. 2
Innehållsförteckning: Inledning...4 Tobakens historia...4 Nicotiana Tabacum...4 Alkaloiden Nikotin...5 Framställning...5 Farmakologi...5 Upptag av nikotin...6 Toxikologi...6 Nikotin och beroende...6 Nikotins olika vägar...7 Nikotin =farligt?...7 Nikotinets effekter på kroppen...7 Diskussion...8 Referenser...9 3
Inledning: Tobakens historia: År 1492 när den italienske sjöfararen, Kristofer Columbus, kom till Västindien blev han bjuden på tobak av Arawakindianer. Tobaken torkades och skars sönder innan de virades in i majsblad och blev klar för rökning. Det fanns även ett annat sätt att röka tobaken på och då pressade man in de sönderdelade bladen i ihåliga rör från naturen, t.ex. strån av vass eller rörsocker. Att röka tobak i pipa var det vanligaste då. Indianerna hade rökt i pipa långt innan Columbus kom. Detta var en religiös ceremoni och fredssymbol för indianerna. Tobaksodlingen började först i Västindien. Tobaken kom till Europa först på 1560 talet, men på 1600 talet började den även odlas i Brasilien och i de nordamerikanska delarna, och sedan även i delar av USA. Den franske ambassadören i Lissabon, Jean Nicot, var den förste som började odla tobak i Europa och tobaksväxten fick sitt vetenskapliga namn efter honom. Nicotiana är det vetenskapliga namnet, medan nikotin är det ämnet som gör rökaren beroende. Ni Han tog tobaken till sitt hemland och lärde det franska folket att använda tobak. År 1601 var det första tillfället då tobak nämndes i tullräkneskper. År 1641 var Sverige ett av de första länder som införde monopol på tobakshandeln. Tobaksodlingen fick fart i Sverige år 1724, detta för att minska importen av tobak. I Syd- och Mellansverige blev tobaksodlingen mycket vanlig. Men den sista svenska tobaksodlingen som fanns i Skåne lades ner år 1964. Cigaretter liknande dagens cigaretter förekom första gången i Sevilla i Spanien på 1600 talet. Namnet tror man har kommit från mayaindianernas ord för rökning, sicar. I mitten av 1800 talet tillverkades cigaretter för hand. Men sedan i slutet av 1870 talet uppfanns den första cigarettmaskinen i USA. År 1904 kom den första cigarettmaskinen till Sverige som tillverkade ca 200 000 cigaretter per dag [1]. Nicotiana Tabacum Tobaksplantan kan variera i storlek och karaktär beroende på jordmån, frötyp och vädret. Men som regel så innehåller plantans övre blad mest vaxer och eteriska oljor, dvs. är kraftigast. Tobaksplantan är en ettårig, körtelhårig ört som kan bli upp till två meter hög. Denna är släkt med båda potatis- och tomatväxter. Stjälken är ogrenad eller lite grenig. Bladen är långa med helbräddad kant. Blommorna är klaslika knippen i stjälkens topp. Dessa blommor är smutsigt röda. Fodret är klockliknande med smala foderflikar. Inom släkten nicotiana finns av ca 50 olika arter, men nicotiana tabacum är den vanligaste. Denna använder man till cigaretter, cigarrer, snus och piptobak. 4
Alla delar av plantan, förutom de mogna fröna, innehåller en giftig alkaloid, nikotin [2]. Alkaloiden Nikotin Nikotin är en giftig alkaloid från Nicotiana plantan och som har effekter på centrala och perifera nervsystemet [3]. Kemiskt: Nikotin är en flyktig alkaloid. Den kommer från Nicotiana tabacums blad, som är giftigt. Detta är i ren form en färglös olja med kokpunkt 247. Sammansättningen är C 10 H 14 N 3. Tobaken innehåller 0,7-7,0 % nikotin som är bunden till äpplesyra och citronsyra. Medicinskt: Nikotin är ett häftigt gift som är snabbverkande och i värsta fall dödande. Några få centigram räcker för att orsaka döden hos människan. Detta kan påverka och skada varenda kroppsdel och vartenda organ i kroppen. Nikotin har varit upptaget i svenska farmakopén men uteslutits. Detta användes, fast sällan, som lugnande och krampstillande. Men sedan visade det sig vara farligt och olämpligt [4]. Framställning: Tobaken prepareras genom att bladen långsamt torkas följt av fermentering. Detta ger tobaken sin arom och bruna färg. Båda plantans botaniska ursprung och på vilket sätt torkning och fermenteringen har en viktig påverkan på tobakens kvalité [5]. Farmakologi: Nikotinet, när det når hjärnan, stimulerar en ökad frisättning av ett antal signalsubstanser såsom dopamin, noradrenalin, serotonin och endorfiner. Dessa överför signaler mellan nervceller i hjärnan, dvs. fungerar som kemiska budbärare. En så kallad "belöningscentra finns i hjärnan som befinner sig på djupet framtill i hjärnan. Rikligt med receptorer för dopamin finns här. Dessa receptorer stimuleras av nikotinet som finns i cigaretter eller snus. Dopaminet sprider sig mellan nervcellerna i hjärnan och ger en känsla av välbehag. Hos personer som regelbundet tillför kroppen nikotin vänjer sig nervcellerna vid nikotinstimulans så att balansen förändras mellan olika signalämnen. Denna tillvänjning sker i både belöningscentra och i centra för uppmärksamhet och vakenhet i hjärnan, där bl.a. noradrenalin utsöndras [6]. En tolerans byggs upp och om nikotintillförseln inte är tillräcklig så uppstår abstinensbesvär. Dessa besvär kan vara rastlöshet, aggressivitet, nikotinsug, sömnlöshet, depression och m.fl. [7] 5
Upptag av nikotin: Vid rökning av cigaretter sker den största delen av absorptionen i lungorna men även i nasopharynx och munnen. Det som underlättar upptaget i munnen är att röken är basisk och att ämnena är båda lipofila och hydrofila. Upptaget av nikotinet kan variera beroende på produkten och tillverkaren [8]. När man tar det första blosset vid rökning så tar det inte mer än 7-10 sekunder tills de första nikotinmolekylerna når hjärnan. Nikotinhalten i blodets plasma når sin toppnivå efter ca tio minuter efter det första blosset. 20 minuter senare kommer koncentrationen att halveras och 30 minuter efter det första blosset ursprungsnivån nås [8], [9]. Toxikologi: Alkaloiden nikotin har en stark affinitet till nervsystemet. Nervsystemet stimuleras i första början men sedan förlamas det. Symtomen som man kan få då kan vara yrsel, blek ansiktsfärg, illamående, kallsvettning, ökat salivflöde och kraftig diarré. Medan kronisk förgiftning kan ge hjärtbesvär, tolvfingertarmsår och cancer. Nikotin påverkar också slemhinnorna, körtelsekretionen och glatt muskulaturen [10]. Nikotin och beroende: När man röker eller snusar så går nikotinet från lungorna och från munslemhinnan in i blodet och därifrån transporteras det till hjärnan. Egentligen har vi en blodhjärnbarriär som skyddar hjärnan mot farliga ämnen, men eftersom nikotinmolekylen är så liten att den kan passera denna barriär in i hjärnan. I hjärnan har vi receptorer, mottagare, som tar emot impulser via signalsubstanser. Nikotin likar kemiskt kroppens egna signalsubstanser och detta gör att receptorerna lätt tar emot nikotinet. När man röker eller snusar för första gången, så mår man dåligt och detta är pga. att kroppen uppfattar nikotinet som ett gift och kan inte ta hand om det utan i förväg beredskap. Men har man rökt eller snusat flera gånger så har kroppen förberett sig och kan lätt ta hand om nikotinet och detta gör att man inte mår dåligt längre. Röker man mer tobak eller får man i sig mer nikotin än man brukar så kan det ge förgiftningseffekt om alla receptorer, som tar emot nikotinet, är fyllda. Då kommer kroppen att producera nya receptorer för att ta hand om nikotinet [11]. Nikotinets olika vägar: Nikotin kan tillföras kroppen via fyra olika vägar: Lungorna: vid halsblossrökning 6
Munhålan: vid munblossrökning, nikotin tuggummi, nikotintablett, munsnus m.fl. Huden: vid användning av nikotin plåster Nässlemhinna: vid användning av nässpray Skillnaden mellan dessa vägar är att hur snabbt nikotinet når hjärnan när det har tagits upp i blodet. Den kortaste vägen nikotinet tar till hjärnan är när nikotinet tas upp via lungorna. Detta tar endast 10-15 sekunder. Näst snabbaste vägen till hjärnan är vid nässlemhinna, sedan kommer via munhålan och långsammaste vägen är via huden [12]. Nikotin = farligt? Nikotin i sig har inte visat ge några allvarliga hälsorisker. Tobaksröken innehåller många farliga ämnen som uppkommer när tobaken förbränns, och detta kan ge mycket alvarliga hälsorisker [12]. Nikotins effekter på kroppen: Nikotin är en beroendeframkallande alkaloid. Man, som rökare eller snusar, blir snabbt beroende av nikotin. Många rökare ofta går upp på natten för att röka och vissa tänder en cigarett så fort de gått upp på morgonen. Detta beror på att nikotinhalten i kroppen har sjunkit för mycket och kroppen behöver nikotin. Efter det första blosset tar det ca 7 sekunder innan nikotinet når hjärnan och effekterna märks snabbt. Kroppen behöver nikotin så fort nikotinhalten sjunkit i kroppen och detta kallas för fysiskt beroende. En nikotinmissbrukare kan bli botad, men detta gäller att kämpa. En rökare kämpar oftast mot fysiskt beroende (se ovan) och den psykiska begäran. Den psykiska begäran innebär att rökaren känner ett behov av att röka vid vissa situationer. Dessa situationer kan vara efter maten, till kaffet, på rasten, efter att man haft sex, i bilen osv. En invand rökare kommer att röka ändå även om den inte känner suget efter att röka, och detta beror på att det är ett invant beteende. Nikotin frisätter neurotransmittorer som kan minska matlusten, minska oro (som kan vara ett avvänjningssymtom), pigga upp, förbättra minnet och ge en känsla av välbehag [13]. 7
Diskussion: Nikotin är en giftig alkaloid som stimulerar det centrala och perifera nervsystemet. Detta gör att hjärtat slår snabbare, vilket orsakar hypertoni dvs. högt blodtryck. Nikotin är centralstimulerande, och inte lugnande som de flesta rökare tror. När man är nikotinberoende har man en viss nikotinhalt i kroppen. Har denna nikotinhalt sjunkit i kroppen får man avvänjningssymtom. Dessa symtom kan vara oro och rastlöshet. Röker man, dvs. fyller på med nikotin, dämpas dessa symtom tillfälligt och då känner man sig lugn. Nikotin är starkt beroendeframkallande. Nikotinet går genom lungorna och/eller munslemhinnan in i blodet, och med detta transporteras till hjärnan. I hjärnan vi har receptorer som tar emot och tar hand om de små nikotinmolekylerna som passerar blodhjärnbarriären. Det är lätt att bli nikotinberoende även om man tror att man har kontroll och kan sluta t.ex. röka innan man blir beroende. 8
Referenser: [1] Helene W. Tobakens historia. Tobaks fakta 2005. Framehouse AB. [besökt 071224] http://www.tobaksfakta.org/default.aspx?id=3514 [2] http://www.flsnus.se/sw19309.asp# [3] Nationalencyklopedins ordbok 2007. Nikotin. Nationalcyklopedin. [besökt 071223] http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?t_word=nikotin [4] Nordisk familjbok. Project Runeberg, Wed Oct 5 19:04:34 2005 http://runeberg.org/nfbs/0560.html [5] Samuelsson, G. Drugs of Natural Origin A textbook of Pharmacognosy 4th edition. Apotekarsocieteten, Stockholm (1999) [6] Hans G. Mycket nikotin i snus. Apoteket nr 5/00. http://www.apoteket.se/apoteket/jsp/polopoly.jsp?d=532&a=809&t=2242&print=true [7] & [9]Wickholm S. Att snusa ett omdebatterat tobaksbruk. Rapport nr 5. Centrum för Tobaksprevention. 2003-04-01 [8] Rang H.P., Dale M.M., Ritter J.M. & Moore P.K.. 5th edition. Pharmacology. Elsevier science limited; 2003. [10] Gert E. Kortfattad läkemedelslära för homeopater. Alternativmedicin. [besökt 071222] http://www.alternativmedicin.se/sok/hom-233.html [11] Åsa E. Hjärnans beroende. Netdoktor, snus och rökfri. Uppdaterad 2004-11-19 [besökt 071223] http://rokochsnusfri.netdoktor.passagen.se/default.ns?lngitemid=4431 [12] Lars R. Nikotinets olika vägar. Netdoktor, rök och snusfri. Uppdaterad 2004-11-19 [besökt 071223] http://rokochsnusfri.netdoktor.passagen.se/default.ns?lngitemid=4435 [13] Wendy M. Nikotinets effekter på kroppen, hur påverkas vi av cigaretter? Web4health 2003. [besökt 071224] http://web4health.info/sv/answers/add-smoking-effect.htm 9