UTKAST NÄRINGSLIVSPROGRAM 2013-2016 Näringslivspolitiska verksamhetsprinciper för Kimitoön
1 NÄRINGSLIVSPROGRAM 2013 2016 Näringslivspolitiska verksamhetsprinciper för Kimitoöns kommun Detta är Kimitoöns kommuns näringslivsprogram för åren 2013-2016. I detta näringslivsprogram fastslås de handlingslinjer efter vilka Kimitoön förverkligar en framgångsrik näringspolitik nu och i framtiden. Ett aktiv befrämjande av förutsättningarna för ett framgångsrikt näringsliv och säkerställandet av näringslivets konkurrensförutsättningar är de framgångsfaktorer som genomsyrar kommunens strategi. Kimitoön erbjuder utomordentliga ramar för en företagsverksamhet i utveckling, både som boningskommun när det gäller att locka yrkeskunnig arbetskraft, som genom sin goda logistiska placering i omedelbar närhet av trängselfinland. En företagarvänlig inställning genomsyrar det kommunala beslutsfattandet och kommunen satsar såväl på företagsutrymmen som högklassig företagsrådgivning. Nya företag har grundats i snabb takt, samtidigt som serviceutbudet utvecklas och blir mera mångsidigt. Genom kommunsamgången har kommunens areal utökats och näringsstrukturen breddats. Detta skapar i sin tur nya utmaningar för den framtida utvecklingen. Med ett näringsliv i utveckling, en mångsidig näringsstruktur och ett positivt företagsklimat kan kommunens framgång i hög grad stödas. Företagandet medför nya arbetsplatser, mångsidigt serviceutbud och skapar en positiv framtidsanda i kommunen. En framgångsrik kommun behöver dessa element för att klara av att svara mot framtidens utmaningar och bygga en framgångsrik hemkommun för sina invånare.
2 Disposition 1 Utgångspunkterna för Kimitoöns näringspolitik 1.1 Kommunens vision 1.2 Kommunens roll i utvecklandet av näringslivet 2 Beskrivning av nuläget 2.1 Befolkning 2.2 Arbetsplatser och sysselsättning 2.3 Näringsstruktur/antal arbetsplatser 2.4 Infrastruktur 2.4.1 Trafikförbindelser, transporter 2.4.2 Principer för utbud av företagstomter och -utrymmen 2.4.3 Företagsområden och tomtutbud 3 Förverkligande av näringspolitiken 3.1 Samarbete och nätverkande 3.1.1 Samarbete på region-, landskaps- och statlig nivå 3.1.2 Samarbete med företag och företagarorganisationer 3.1.3 Övrigt samarbete 3.1.4 Information och mediakontakter 3.2 Utvecklandet av näringslivet 3.2.1 Företagsfostran och företagarutbildning 3.2.2 Företagarklimatet 3.2.3 Projektarbete och befrämjande av företagandet 3.2.4 Principer för tillhandahållandet av verksamhetsutrymmen 3.2.5 Kommunens marknadsföringspolitik 3.2.6 Utbildning och tillgång på arbetskraft 3.2.7 Lokala anskaffningar 3.3 Stöd till näringslivet 3.3.1 Företagslån och borgensförbindelser 3.3.2 Bidrag till företagsverksamhet 3.3.3 Finansiering av företagens utvecklingsprojekt 3.4 Näringspolitikens resurser 3.4.1 Företagsrådgivning 3.4.2 Beslutsfattandet i näringslivsfrågor i praktiken 3.4.3 Uppföljning av näringslivsprogrammet och information 4 Målsättningarna för näringspolitiken 2013 2016 4.1 Allmänna målsättningar Målsättningar och handlingsplan för utvecklandet av näringslivet 2013-2016
3 1 Utgångspunkterna för kommunens näringspolitik 1.1 Kommunens vision Kimitoön en självständig, aktiv och modig kustkommun Kimitoöns verksamhet styrs av kommunens strategi som godkändes år 2010. Näringslivet har fått en central markering i denna strategi: Kimitoön erbjuder näringslivet ett aktivt och smidigt samarbete och har beredskap att satsa på infrastrukturlösningar för att förbättra näringslivets förutsättningar att verka och investera För att uppnå målsättningen har i strategin uppställts noggrannare kritiska framgångsfaktorer, på vilka kommunen kommer att satsa. Sådana är bl.a.: - de två största tätorterna ska stärka sin profil i enlighet med sina naturliga styrkor, - prioritering av infrastrukturinvesteringar som gynnar företagsamhet, - aktivt arbete för kommunikationer och IT-lösningar, - läget vid kusten och utveckling av hamnverksamheten prioriteras, - lantbrukets verksamhetsförutsättningar och höjd förädlingsgrad prioriteras. 1.2 Kommunens roll i utvecklandet av näringslivet Kimitoöns kommuns strategi genomsyras av en strävan att trygga näringslivets verksamhetsförutsättningar och framgång. Den centrala målsättningen är ett framgångsrikt näringsliv. För att uppnå målsättningen betonar kommunen följande: - att företagsamheten befrämjas - att ett öppet och förtroendefullt företagsklimat upprätthålls - att kommunen för en aktiv markpolitik - att kunna identifiera näringslivets behov - att kommunen är delaktig i företagens framgång och svårigheter - att kommunen i mån av möjlighet använder sig av företagens tjänster på Kimitoön - att god basservice och fritidsaktiviteter för kommuninvånarna tryggas - att samarbetet med företagarna fungerar - att vikten av entreprenörstänkande betonas. För att förbättra näringslivets verksamhetsmiljö- och förutsättningar och för att uppnå uppställda mål strävar man att utnyttja de resurser kommunen och dess bolag kan erbjuda på ett heltäckande sätt och att utnyttja de möjligheter det regionala samarbetet och kommunens samarbetspartners kan erbjuda.
4 I kommunens näringslivsarbete är alla branscher och sektorer likvärdiga, och kommunen arbetar för att alla dessa ska kunna utvecklas likvärdigt på egna villkor och utgående från sina egna förutsättningar. Den kraftiga strukturomvandling som skett i metallindustrin under år 2012 innebär att kommunens satsningar för att skapa ersättande arbetsplatser inom industrin på kort sikt kommer att ha lite större tyngd än normalt. I handlingsplanen för strukturomvandling på Kimitoön från år 2012 har kommunen definierat de branscher som har speciellt goda förutsättningar att expandera på Kimitoön: Skärgård. Med skärgård avses alla sådana verksamheter som båtar, båtturism, båt- och motorreparationer, bryggplatser, vinterförvaring, mångsyssleri m.m. Denna sektor är redan relativt stor och stark i Kimitoön och har naturliga, havsnära utvecklingsmöjligheter. Energi. Genom utvecklingsprojektet Kimitoön självförsörjande på energi är aktiviteten och intresset stort för såväl vindkraft, biogas som solenergi. Inom kommunen har stora satsningar gjorts på utbyggnad av fjärrvärme. Livskvalitet. I begreppet livskvalitet innefattas såväl traditionell turism, mathantverk, lokal förädling av lantbruksprodukter m.m. Denna sektor har bl.a. tack vare skärgårdsförhållandena och lantbruksnäringen mycket stora förutsättningar att utvecklas till en betydande bransch. 2 Beskrivning av nuläget 2.1 Befolkning Kimitoöns befolkningsutveckling har varit förhållandevis stabil. Underskottet i antalet födda har uppvägts av att kommunen i regel haft ett inflyttningsöverskott. Kommunen är tvåspråkig, så också dess befolkning, förutom del ar av skärgården. Befolkning 2002-2004 (2002=100) Nettoinflyttning 2002-2004 (2002=100) Källa: Statistikcentralen och Seutunet
5 2.2 Arbetsplatser och sysselsättning Antalet arbetsplatser på Kimitoön har varit stabilt. Även om arbetsplatsernas antal inom verkstadsindustrin, som långa tider varit dominerande, under de senaste 30-åren kraftigt minskat, har detta kompenserats av nya arbetsplatser inom andra branscher. Arbetsplatsernas antal har under hela granskningsperioden 2000-2009 varierat runt 2700. Nya företag har grundats aktivt på Kimitoön. Den årliga nettoökningen av nya företag har kretsat kring 20. Under perioden 2005-2011 har sammanlagt 362 nya företag startats på Kimitoön och nettoökningen under samma period är ca 110 nya företag. En stor del av de nya företagen i Kimitoön är, liksom i hela landet, mikroföretag, ofta verksamma inom basnäringar och servicesektorn. Under statistikperioden (2005-2011) har företagens antal ökat med 19 %. I slutet av år 2011 fanns i Kimitoöns kommun sammanlagt 692 företag. Koncentrationen av antalet företag till mikroföretag framgår av bilden nedan som visar att ca 66 % av kommunens företag var verksamma inom basnäringar, byggnation, handel och service, medan deras andel av de totala arbetsplatserna utgjorde ca 47 %. Källa: Mats Nurmio (situationen före FNsteel Oy Ab:s konkurs) Arbetsplatsernas självförsörjningsgrad berättar hur mycket arbetsplatser det finns inom kommunens gränser i förhållande till den i kommunen bosatta arbetsföra befolkningen. Denna självförsörjningsgrad har traditionellt varit hög på Kimitoön, men sjunkit under senare år. År 2009 var självförsörjningsgraden 76,3 %. Kimitoön har som regel haft en låg arbetslöshet, mellan 5-7 % de senaste åren. Som följd av nedläggningen av FNsteel Oy Ab:s valsverk i Dalsbruk år 2012 kommer arbetslösheten åtminstone tillfälligt att fördubblas.
6 2.3 Näringsstruktur/antal arbetsplatser 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Basnäringar 338 255 245 258 238 217 227 Jord- o skogsbruk, fiske Förädling 785 736 744 768 810 737 679 Gruvdrift, el-, gas och värme, Industri, byggnadsverks. Service 1 478 1 592 1 627 1653 1 965 1 933 1 966 Parti- o minuthandel, transport, Inkvartering näring informationsverk., Finansiering och försäkring, fastighetsv. vetenskaplig verks., förvaltning, utbildn., soc. o hälsovård, övrig service Verksamhet okänd 80 49 49 51 40 48 54 Totalt 2 681 2 632 2 665 2 730 3 053 2 927 2 926 Källa:Statistikcentralen, työssäkäyntitilastot, Seutunet Tillförlitlig statistik över näringsstrukturen efter 2010 finns inte att tillgå. Situationen har förblivit rätt stabil fram till juli 2012, då FNsteel Oy Ab inlämnade konkursansökan. Om valsverket inte får en fortsättning kommer arbetsplatsminskningen på kort sikt att uppgå till 300 arbetsplatser, huvudsakligen inom förädling, industriservice och transport. 2.4 Infrastruktur 2.4.1 Trafikförbindelser, transporter Kimitoöns logistiska läge har många fördelar. Kommunen är belägen i närheten av trängselfinland med korta avstånd till Åbo/Stockholm och Helsingfors. Avståndet till Åbo är 60 km och till Helsingfors 160 km. I Dalsbruk finns en industrihamn till vilken leder en 8,5 m djup farled. Industrihamnar finns även i samband med industrierna i Mjösund och Fröjdböle. Tack vare att tung industri funnits i kommunen är stamvägnätet i förhållandevis gott skick, och kommunen arbetar kraftigt för att ytterligare utveckla vägnätet och förbindelserna.
7 I enlighet med kommunens strategi prioriterar kommunen sådana infrastrukturinvesteringar som gynnar företagsetableringar och investeringar vid verksamhetsutvidgningar, samt arbetar aktivt för att alla former av kommunikation till och från Kimitoön utvecklas, liksom att förutsättningarna för moderna IT-lösningar i strategiskt valda delar av kommunen garanteras i samarbete med aktörer på marknaden. Kommunens utvecklingsbolag, Dragsfjärds Industri Ab, upprätthåller ett IT-center i Dalsbruk med 1800 kvm moderna företagsutrymmen. 2.4.2 Principer för utbud av företagstomter och utrymmen Kommunen strävar till ett tillräckligt utbud av företagstomter till konkurrenskraftiga priser. Kommunen förebereder sig för framtida behov genom en aktiv markpolitik och detaljplanering. Kommunaltekniken utbyggs så, att företagsetableringar och investeringar prioriteras. Företagen bistås såväl i att finna tillgängliga verksamhetsutrymmen som att hitta hyrestagare till lediga verksamhetsutrymmen i privat ägo. Dragsfjärds Industri Ab upprätthåller register över lediga företagsutrymmen. Företagstomter ägda av kommunen uthyrs och säljs av kommunens tekniska avdelning. Företagstomter och verksamhetsutrymmen i Dragsfjärds Industri Ab:s ägo uthyrs och säljs av verkställande direktören. Dragsfjärds Industri Ab förmedlar i mån av möjlighet privatägda företagstomter och -utrymmen. 2.4.3 Företagsområden och tomtutbud Områden och utrymmen för företagsverksamhet finns främst i Vreta i Kimito centrum, i centrum av Dalsbruk och på Genböle industriområde. Färdigt hallutrymme kan erbjudas främst på industriområdet i Dalsbruk och Vreta. I takt med att detaljplaneringen framskrider kommer nya affärstomter att finnas tillgängliga såväl i Kimito som Dalsbruk, samt nya småindustriområden i Dalsbruk.
8 3 Genomförandet av näringspolitiken 3.1 Samarbete och nätverkande 3.1.1 Samarbete på region-, landskaps- och statlig nivå Kommunens samarbete på region-, landskaps- och statlig nivå handhas av tjänsteinnehavare och förtroendevalda. Kommunen samarbetar aktivt med närings- trafik- och miljöcentralen och Egentliga Finlands förbund och utnyttjar aktivt den sakkunskap- och finansieringshjälp företagen kan erhålla därifrån. På det lokala planet är samarbetet med näringsbyrån livligt. Inom turistnäringen är samarbetet med Turku Touring likaså livligt. Rådgivningstjänster erhåller kommunen även från företagservicecentret Potkuri i Åbo. 3.1.2 Samarbete med företag och företagarorganisationer Kommunen håller intim och regelbunden kontakt med kommunens företagare och Kimitoöns företagarförening samt med näringslivsverksamma organisationer i övrigt. Såväl kommunen som kommunens utvecklingsbolag är medlem i Privatföretagare på Kimitoön rf. Kommunen ordnar årligen ett näringslivsforum avsett för kommunens företagare och beslutsfattare. Ett tiotal företagsbesök ordnas årligen till olika företag i kommunen. Kommunen är medlem i Åbo handelskammare. För att företagarsynpunkter ska kunna beaktas i beslutfattande skaffar kommunen expertutlåtanden från företagarföreningen och enskilda företag genom sina egna kanaler. 3.1.3 Övrigt samarbete Kommunen håller regelbunden kontakt med för näringslivet centrala intressegrupper såsom handelskammaren, NTM-centralen, Finnvera, Finnpro och utbildningsanstalter i och utanför kommunen. Via samarbetet med intressegrupperna söker kommunen såväl specialkunnande som företagskluster. 3.1.4 Information och mediakontakter Informationen spelar en väsentlig roll för kommunens näringslivspolitik. Kommunens hemsida har en egen näringslivs -balk där kontaktinformation kan fås, och där aktuell näringslivsinformation kan inhämtas. Därtill ger kommunen ut egna infoblad där kommunens näringslivsteam aktivt informerar. Lokaltidningarna är en annan mycket viktig informationskanal, inte minst för att deras spridning i kommunen är heltäckande. Även övriga lokalt utkommande press hålls kontinuerligt informerad. Företagarföreningen är en mycket viktig informationskanal, föreningen upprätthåller bl.a. ett eget företagarregister och ger ut företagarnas serviceguide.
9 3.2 Utvecklandet av näringslivet Kimitoöns kommuns målsättning är att via näringspolitiska åtgärder bevara existerande arbetsplatser samt befrämja uppkomsten av nya företag och arbetsplatser. På detta sätt förbättras även kommunens konkurrensförutsättningar. 3.2.1 Företagsfostran och företagarutbildning Skolväsendet i Kimitoöns kommun förverkligar i sina egna utbildningsplaner företagsfostran i samarbete med kommunens utvecklingsavdelning. Kommunen samarbetar med företagarorganisationerna och andra instanser vid arrangerande av utbildning för nya företagare och fortbildning för verksamma företagare. 3.2.2 Företagarklimatet Kimitoöns kommun betonar vikten av att företagsklimatet är öppet och byggt på ömsesidigt förtroende. Företagsklimatet granskas i undersökningar som utförs t.ex. av företagarorganisationerna. Kommunen påverkar företagsklimatet i positiv riktning bl.a. genom att betona öppenheten i beslutsfattandet, att aktivt reagera på företagens behov, genom att behandla företagare på ett öppet och likvärdigt sätt. 3.2.3 Projektarbete och befrämjande av företagandet Kommunen förverkligar selektivt sina egna näringspolitiska och näringslivsprojekt. Som exempel kan nämnas Dragsfjärds Industri Ab:s mellanhand som upphyrare av lediga industrihallar på industriområdet i Dalsbruk, ett projekt som inleddes redan år 1984. Företagandet befrämjas genom en aktiv informationsverksamhet, genom att erbjuda och marknadsföra rådgivning för nyföretagande samt att positivt påverka hela samhällets företagsklimat. Kommunen medverkar till att yrkesutbildning ordnas för att erbjuda kommunens företag tillgång till sådan yrkeskunskap som de har behov av. 3.2.4 Principer för tillhandahållandet av verksamhetsutrymmen Kommunen och Dragsfjärds Industri Ab tillhandahåller företagstomter, och hyr ut industrihallar och andra företagsutrymmen. Huvudprincipen är att företagen själva svarar för byggande av nya verksamhetsutrymmen. Kommunen är aktiv vid förmedling av privatägda verksamhetsutrymmen. I speciella fall kan även kommunen/dragsfjärds Industri Ab uppföra verksamhetsutrymmen för uthyrning till företag. Kommunen beviljar inte direkta stöd eller borgensförbindelser till företag, med undantag av kommunens dotterbolag eller bolag där kommunen har starka ägarintressen. I produktionen av hyresbostäder och all annan bostadsproduktion beaktar kommunen företagens arbetskraftsbehov. Detta finns närmare redogjort för i kommunens mark- och boendepolitiska program.
10 3.2.5 Kommunens marknadsföringspolitik För den kommunala marknadsföringen ansvarar kommundirektören. Den operativa verksamheten handhas av utvecklingsavdelningen. Kommunen har en övergripande marknadsföringsstrategi, i vilken fastslås spelregler, kommunens marknadsföringsmässiga imago, marknadsföringsformer och -resurser. Utgående från dessa principer förverkligas såväl bostads- som företagsmarknadsföringen. Kommunens dotterbolag verksamma inom näringslivssektorn strävar efter att i sin egen marknadsföring tillämpa kommunens marknadsföringsstrategi. För marknadsföring av Kimitoöns kommun i sin helhet, liksom för marknadsföringen av företagstomter och -utrymmen reserveras tillräckliga resurser och marknadsförings- och uthyrnings-/försäljningsprocessen bör vara flexibel. 3.2.6 Utbildning och tillgång på arbetskraft Kommunen håller sig ajour med näringslivets behov gällande yrkeskunnig arbetskraft och utbildning genom kontakter med företagen, arbetskrafts- och näringsbyråerna samt utbildningsanstalterna. Utgående från den information som står till buds försöker kommunen påverka yrkesutbildningen. På snabba förändringar i arbetslivets behov strävar kommunen att reagera genom att få till stånd flexibel precisionsutbildning. Kommunen använder i detta arbete förutom sitt eget skolväsende även Axxells lokala utbildningsenhet. För tillfället har kommunen tagit initiativ till startande av utbildning inom båtreparationsbranschen. Ifall nedläggningen av valsverket i Dalsbruk blir bestående, kommer tillgången på arbetskraft i kommunen att vara förhållandevis god den närmaste framtiden. 3.2.7.1 Lokala anskaffningar Kommunen konkurrensutsätter sina anskaffningar i enlighet med upphandlingsbestämmelserna. Anbudsförfrågningarna finns alltid tillgängliga för de lokala företagen. Vissa större regelbundet återkommande anskaffningar sköter kommunen via centraliserad upphandling, s.k. upphandlingspooler. Även inom dessa finns möjligheter till delanskaffningar vilket förbättrar lokala leverantörers möjligheter att delta i anbudsförfarandet. 3.3 Stöd till näringslivet 3.3.1 Företagslån och borgensförbindelser Kommunen beviljar i princip inte lån eller kommunal borgen till privata företag. Kommunens organisation för företagsrådgivning stöder och medverkar till att företagen kan erhålla lån och garantier från de institut som specialiserat sig på denna verksamhet. Kommunens företagsrådgivning bistår i dessa ärenden.
11 3.3.2 Bidrag till företagsverksamhet Kommunen beviljar inte bidrag till privata företag. Kommunen förmedlar kontakter och bidrar med hjälp att söka tillbudsstående bidrag från statliga instanser och Europeiska unionen. Kommunens företagsrådgivning bistår i dessa ärenden. 3.3.3 Finansiering av företagens utvecklingsprojekt Kommunen kan efter behov delta i företagens egna utvecklingsprojekt i de fall det är fråga om företagsgrupperingars gemensamma utvecklingsprojekt, eller kommunalt initierade projekt. Företag i Kimitoöns kommun har möjlighet att få EU-program baserad och annan central finansiering för utvecklings- och investeringsprojekt. I alla utvecklings- och investeringsprojekt bistås företagen av NTMcentralen i Åbo och kommunens näringslivsorganisation. Utvecklingsprojekten gällande näringslivet lyder under kommunens utvecklingsavdelning, där resurserna även finns budgeterade. I kommunöverskridande projekt strävar kommunen till samarbete med övriga kommuner och aktörer i regionen. Enskilda företags egna utvecklingsprojekt kan finansieras av de specialorganisationer som finns för detta, t.ex. Finnvera, Sitra och NTM-centralen 3.4 Näringspolitikens resurser 3.4.1 Företagsrådgivning Företagsrådgivningen i Kimitoön handhas dels av utvecklingsavdelningens företagsrådgivare dels av näringslivschefen. Rådgivning beträffande speciella branscher ges även av olika projektansvariga inom utvecklingsavdelningen. Kommunens tekniska avdelning är nära kopplad till den allmänna företagsrådgivningen. Vid behov förmedlar kommunen kontakter till olika experter och samarbetspartners utanför kommunens organisation såsom t.ex. NTM-centralen, Finnvera osv. Åboregionens utvecklingscentral och Egentliga Finlands NTM-central upprätthåller företagsservicecentret Potkuri, som ger regional företagsrådgivning för såväl nygrundande som befintliga företag. Information om Potkuris tjänster finns på adressen www.potkuri.fi Inom företagsrådgivningen förutsätts snabba reaktioner men samtidigt stor långsiktighet. I lovärenden bör kommunens behandlingstider och beslutsfattande vara snabbt. 3.4.2 Beslutsfattandet i näringslivsfrågor i praktiken De näringspolitiska linjedragningarna i Kimitoöns kommun görs i fullmäktige, och besluten verkställs av kommunstyrelsen. Kommundirektören ansvarar som högsta tjänsteinnehavare för kommunens näringspolitik, i samråd med kommunens näringslivsteam och övriga tjänsteinnehavare. Den praktiska operativa verksamheten handhas av kommunens utvecklingsavdelning och de kommunala bolagen.
12 3.4.3 Uppföljning av näringslivsprogramarbetet och information För uppföljningen av näringslivsprogramarbetet ansvarar kommunens näringslivsteam och för informationen ansvarar de ansvariga tjänsteinnehavarna. 4 Målsättningarna för näringspolitiken 2013-2016
13
14
15