Kyrkslätts kommuns näringslivsprogram

Transkript

1 Fge 10/ Godkänd av kommunfullmäktige Dnr: 985/ /2013 Kyrkslätts kommuns näringslivsprogram Näringslivsprogrammets utgångspunkter och fullföljande Det här näringslivsprogrammet är en fortsättning på Kyrkslätts kommuns näringslivspolitiska strategi som genomfördes åren Man kom överens om uppdatering av programmet på nationella Företagardagen Kommunens viktigaste uppgift är att ge värde till kommuninvånarna både på lång och på kort sikt. Detta borde vara utgångspunkten för planeringen och måluppställningen. Syftet med Kyrkslätts kommuns näringslivsprogram är att ge värde till kommuninvånarna. Den ger det genom att göra Kyrkslätt till en attraktiv ort för företagare och företag. Åtgärderna i programmet stöder kommunens arbetsplatssufficiens, ökar skatteintäkterna, förstärker ekonomin och på så sätt förbättrar kommuninvånarnas välfärd. I programmet har man intagit centrala och konkreta åtgärder som kan genomföras eller inledas på kort sikt. Dessa åtgärder som förstärker de allmänna förutsättningarna skapar en stadigare grund för utveckling av näringspolitiken i framtiden. Av åtgärdshelheten bör man bilda ett projekt som anvisas nödvändiga ekonomiska och personresurser för åren Kommunen borde öka näringslivsväsendets resurser för att genomförandet av programmet skulle vara så effektivt som möjligt. För fullföljandet av programmet bör man utarbeta en projektplan och en tidtabell. Genomförandet följs aktivt upp av koncernsektionen och kommunstyrelsen. Man bör regelbundet informera om hur programmet framskrider och programmets innehåll uppdateras vid behov varje halvår. För att programmet ska kunna genomföras behövs det samarbete på bred basis och engagemang bland tjänstemän, förtroendevalda, företag och företagare och andra centrala intressegrupper. Ändrade handlingssätt, ett mer företagsorienterat tänkesätt och ett djupare samarbete mellan de olika förvaltningarna förutsätter inte betydande ekonomiska tilläggsresurser. Några åtgärder kan genomföras som tjänstearbete i samarbete med intressegrupperna, medan det för en betydande del av åtgärderna krävs politiska beslut om tilläggsfinansiering för att de ska kunna genomföras. 1

2 Kyrkslätt lyckas med att öka antalet arbetstillfällen och göra näringsstrukturen mångsidigare bara genom att arbeta aktivt med förstärkandet av företagsklimatet och genom att bedriva företagsorienterad näringspolitik. Målet är att höja kommunens arbetsplatssufficiensgrad från 60,1 procent till ca 63 procent före utgången av år Målet är att även utöka antalet arbetsplatser i kommunen (10 870) och företagens arbetsplatser (2020) med minst fem procent före slutet av år 2015 (jfr Bilaga: Kirkkonummen Yrityskatsaus 2014). Kommunens naturliga styrkor ska utgöra kärnan i utvecklingsåtgärderna. Det primära målet är att påverka attityderna och bidra till att öka samarbetet i främjandet av näringsverksamheten i fråga om kommunens egen verksamhet och dess intressegrupper. I fortsättningen ska man satsa på och uppmuntra till att öka serviceandan, att förutse och flinkt reagera på företagens behov. Det behövs också ett tätare samarbete mellan kommunens olika sektorer i frågor som inverkar på näringslivet. Förstärkning av näringslivsstrukturen och arbetsplatssufficiensen fordrar att kommunen kan erbjuda mångsidiga platsmöjligheter för företagen, kunnig arbetskraft, en god företagsatmosfär, smidiga trafikförbindelser, konkurrenskraftiga kostnader i fråga om läget och bra service. 2 Direkta åtgärdsförslag och åtgärdsförslag på kort sikt Grundförutsättningen bör vara att kommunen, tjänstemännen och de förtroendevalda har vilja att införa en näringslivsstrategi i enlighet med sina egna resurser och förbinda sig till att fullfölja strategin. 2.1 Uppföljningsgrupp som stöd för genomförandet För att säkerställa genomförandet av åtgärderna i programmet inrättas en näringslivspolitisk delegation eller befullmäktigas någon annan arbetsgrupp att följa upp och handleda genomförandet. Arbetsgruppen, i vilken företagarmedlemmar ingår, skulle ha som uppgift att som stöd för tjänstemännen sörja för att förfarandet för bedömning av företagseffekter skulle föras vidare, personalen utbildas, attityd- och verksamhetskulturen utvecklas i en företagsvänligare riktning och att näringslivspolitiken syns i kommunens politiska beslutsfattande. Införandet av bedömningen av företagseffekter är en central åtgärd. Den skulle ha en omfattande inverkan: på attitydförändring, ökad serviceanda och förankring av åtgärderna i näringslivsprogrammet. Samtidigt förbättras kommunens företagsklimat. 2.2 MALPE-plan (plan för markanvändning, boende, trafik, service och näringsliv) 2 För Kyrkslätt bör man utarbeta en MALPE-plan som behandlar och integrerar markanvändning, boende, trafik, service och näringsliv och som både kommunens personal och förtroendevalda förbinder sig till. Arbetsgruppen för uppföljning av näringslivsprogrammet deltar också i styrningen av MALPE-planen. Det är viktigt att alla parter redan på grund av den pågående metropolreformen känner till de riktlinjer som väsentligt anknyter till utvecklingen av näringslivet. Om Kyrkslätts andel i den nya förvaltningen är en person, bör man se till att den här personen känner den helhet med

3 vilken markanvändnings-, boende-, trafik-, service- och näringslivsärenden förs vidare inom förvaltningen. Ärenden som styr näringarna bör kunna planeras på lång sikt och inte per fullmäktigeperiod. 2.3 Serviceattityd och servicens tilläggsvärde 1) För kommunens personal planeras en utbildning vars fokus ligger på den egna uppgiften i organisationen som producenter av service för kommuninvånarna och som intressebevakare. Kommunorganisationen finns till för att producera service så väl och omfattande som möjligt för kommuninvånarna som finansierar den. Entusiasm över uppgiftens betydelse producerar bättre service för kommuninvånarna på ett kostnadseffektivt sätt. Nöjda kommuninvånare producerar den marknad som företagen behöver då de överväger att sätta upp sin näring på orten. Ju flera nöjda kommuninvånare, desto större är marknaden. 2) Intern marknadsföring inleds till kommunens personal, politiker och tjänstemän. Budskapet bör vara att Kyrkslätt är en företagsvänlig kommun. 3) Förutseende och flexibel mark-, planläggnings- och tillståndspolitik är en central faktor. Vissa tjänster inom den samhällstekniska sektorn är splittrade och för organisationsinriktade ur företagsverksamhetens perspektiv. Utvidgningsinvesteringar och annan utveckling får inte fördröjas i onödan. Kommunen borde ge förutseende basinformation som omfattar det centrala informationsbehovet under livscykeln i fråga om företagens projekt. Konsekvens och förutsebarhet fordras av kommunens processer och tolkningen av reglerna. Förfrågningar och förslag som kommer in till kommunen av företag bör beahdnals vid en lucka och få specialomsorg på ett positivt sätt utan begränsande ramanmärkningar. 3).4 Samarbetet mellan kommunen och företagen 1) Kommunens beslutsfattare och tjänstemän bör få hjälp med att se företagsverksamhetens och företagandets betydelse för samhället och kommunekonomin. Nuförtiden är man inte tillräckligt ofta medveten om hur enskilda beslut inverkar med tanke på främjandet av näringslivsverksamheten som helhet. För att ändra på situationen ordnas företagsbesök såsom morgonkaffe, för att tjänstemännen, kommunens beslutsfattare och förtroendevalda ska bekanta sig med företagen i kommunen. 2) Man ordnar regelbundet olika forum som stärker informationsutbytet och kontakten mellan kommunens tjänstemän, förtroendevalda och företag. Sådana möten skulle man kunna ordna 2-3 gånger per år. Vid dem skulle man gå genom företagens behov och förväntningar och kommunens förutsättningar att besvara utmaningarna i fråga om t.ex. markanvändning och tomt- och verksamhetsutrymmespolitik. 3) För att öka företagsmedvetenheten och nätverksbildandet bjuds företagare efter behov in till kommunfullmäktige för att prata. Kommunen skulle kunna bjuda in representanter för företagslivet för att inleda diskussionen och kommentera även i andra sammanhang, t.ex. vid behov till kommunens ledningsgrupp. 2.5 Att locka företag och företagare till kommunen 3

4 1) Tillräckligt flexibel reaktion är viktig för att få nya företag och investeringar till kommunen. Samtidigt blir företagsatmosfären mer gynnsam. Kommunen bör införa en mottagningsprocess och ett "Välkommen till kommunen"-paket med vilket man får potentiella företagare och företag att förbinda sig till kommunen. För detta bör man besluta hur man svarar på företagens förfrågningar. Informationspaketet bör innehålla information om kommunens tjänster och processer samt om företagen på kommunens område. Företag i olika storlek kan behöva lite olika versioner. Läroanstalterna (Luksia, Omnia, Laurea o.s.v.) kan för sin del utnyttjas som genomförande resurs i detta samband och även i andra lämpliga projekt för att underlätta kommunens resursbrist. Man bör också besluta hur man levererar tomtoch lägenhetsinformation till intresserade och hur man kan hjälpa och vara flexibel enligt företagens övriga behov. Näringslivschefen bör aktivt ta kontakt med företagen och informationen bör förmedlas till företagarorganisationen. 2) Två gånger per år ordnas för nya företagare i kommunen en välkomstkväll med frågetimme i kommunhuset i samarbete med kommunen och Kyrkslätts Företagare. Den första kvällen ordnas 5.11 kl Företagare, företag, kommunens beslutsfattare, tjänstemän, TE-byrån o.s.v. samt representanter för andra intressegrupper såsom banker och försäkringsbolag är välkomna. Även företagare som planerar utvidga och utveckla sin företagsverksamhet kan ställa frågor vid mötet t.ex. till tjänstemännen inom kommunens olika sektorer om vilka möjligheter och förutsättningar deras projekt har. 3) Man förverkligar företagarseminarier och andra evenemang dit man till målpublik bjuder in företagare som lockas till Kyrkslätt och framtida företagare från huvudstadsregionen (från högskolorna o.s.v.). 4) I kommunen införs ett företagsregister som förvaltas effektivt. Så skulle informationen till och kontakten med företagen som lockas till kommunen och företagarnykomlingarna ske smidigare. Näringslivsväsendet samarbetar intensivt tillsammans med Kyrkslätts Företagare i fråga om utnyttjande av registret. 5) Utbudet på företagstomter bör utökas och försäljningen av dem måste bli smidig. Det är nödvändigt att skaffa ny tomtmark i kommunens ägo. Även det privata tomtutbudet bör uppföljas aktivt. Effektivt ibruktagande av redan planlagda områden som företagstomtmark är möjligt genom att utnyttja sanktioner (jfr Högfors). Målet är att sälja minst fem företagstomter per år. 6) "Välkommen till Kyrkslätt"-skyltarna bör fås på plats vid huvudvägarna under hösten 2014 eller t.ex. senast 31.10? Utöver välkomstskyltarna vid de centrala infartslederna behövs vägvisare och skyltar som berättar vad det finns för intressant i Kyrkslätt. 7) Det behövs snabba och pålitliga kommunikationsförbindelser i omfattande användning på kommunens område. Kommunen utreder möjligheter till omfattande 4G-nätanslutning och optisk kabel. Målet bör vara att snabbt bygga näten. I installationen av optiska kablar bör kommunen utnyttja situationer då gatorna ändå öppnas, som t.ex. vid vattenandelslagens arbeten. 4

5 8) Utvecklingen av kommunens interna trafiksystem bör effektiveras. 9) Uppgörande av en plan för centrum. Kommuncentrums karaktär är en central faktor som inverkar på kommunens image. Centrumområdet bör utvecklas. Man utreder möjligheter att göra nödvändiga planändringar på området. 10) Mobil information om händelser. Endel kommuner har tagit i bruk en mobilapplikation för att informera om sådant som händer i kommunen. Det är guld värt för företagen om man effektivare kunde informera om områdets kulturevenemang, basarer, turneringar o.s.v. Företagen kan effektivare inrikta sin marknadsföring på sina målgrupper då de vet när och var de ska slå till. Detta hjälper också medierna i försäljningen av reklamplats. 3 Förstärkning av kommunens livskraft i samarbete Kyrkslätt ska utnyttja sina ypperliga läges- och miljöfaktorer och den mångsidiga företagsstrukturen för att främja näringsverksamheten och att profilera sig. Företagen och företagarna bör bättre än tidigare vara medvetna om Kyrkslätt som en konkurrenskraftig möjlighet. I utvecklingen av kommunens konkurrens- och livskraft bildar näringsutvecklings- och sysselsättningsfrågor, markförvärv och planläggning, kommunaltekniskt byggande, byggnadstillsyn, boende och marknadsföring av kommunen en helhet som ska främjas parallellt och på ett övergripande sätt. Till Kyrkslätts nya näringslivsprogram ( ) har man valt centrala och konkreta åtgärder som ska genomföras på kort sikt eller sättas i rörelse. För att programmet ska kunna genomföras krävs det tillräckliga ekonomiska resurser och personresurser. I framtiden måste man dessutom skapa gemensamma strategiska avsikter och visioner för att styra förstärkandet av kommunens livskraft. Det behövs gemensamt godkända mål och strategiska avsikter som skulle vara till hjälp i förstärkandet av kommunens företagsvänlighet och varumärke. 5

6 TACK Kyrkslätts kommun vill tacka alla personer och intressentgrupper som deltagit i utarbetandet av det näringspolitiska programmet. För programmet intervjuades företagare och företagsledare. Utöver detta utarbetades en företagsöversikt och en förfrågan till företagarna som är verksamma på Kyrkslätts kommuns område för att kartlägga deras syn på utveckling. Arbetsgruppen bestod av följande medlemmar: Arvekari Taina, Kyrkslätts Företagare rf Erikkilä Mikko, Erikkila Oy Harinen Ari, koncernsektionen Hyrsky Kimmo, Kyrkslätts kommun Karlsson Tiina, Babylonia Oy Penkert Katarina, Kyrkslätts Företagare rf Silvan, Kent, Mesvac Oy Sjölund Thorolf, koncernsektionen Tirkkonen Jari, Kyrkslätts kommun Viljanen, Kaija, Mildola Oy Wichmann Anna-Lotta, koncernsektionen Ersättare: Kylliäinen Leena, Kyrkslätts Företagare rf 6