Supported employment. Ett annat sätt att tänka rehabilitering



Relevanta dokument
Supported employment. Erfarenheter från forskning och praktik

Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin

Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Supported employment, en egen väg till arbete

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro.

En utvärdering av utvecklingen och användning av metoderna Supported employment och Individual placement and support

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder

Brukarcoach! IPS Individual Placement Support

Framgångsrik Rehabilitering

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

Supported Employment Individual Placement and Support Metodbeskrivning

Institutionen för socialt arbete 1

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Lyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter

Individual Placement and Support

Supported Employment inom arbetsförmedling i Norge och Sverige

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

Arbetsmarknad i Östhammars kommun. 20 november 2017

Supported Employment. Bertil Johansson Vice President European Union for Supported Employment

Projektplan för Samverkstan

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom

Begreppstrappan. Verktyg för stödjande av samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering. LokusTierp2017/Samordningsförbundet/Uppsala län

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält

Aktivitetscirkeln. Daglig verksamhet utifrån delaktighet och inflytande

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget

Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

Förlängningsansökan i GGV-kommunerna

Stöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden

Trainee för personer med funktionsnedsättning

Vad kommer du att minnas? Förverkligade drömmar!

Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning

Kaj Gustafsson Utredare, utvecklare & följeforskare Följeforskning i anslutning till IPS-projektet i Hudiksvall

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland

Välkommen till Friggagatan 5! Mercur öppenvård

Supported Employment i praktiken en studie av SE i kommunala verksamheter

Sänkta trösklar högt i tak

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om koder för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Tio år med aktivitetsersättning

IPS i världen, i Sverige och i ett psykosteam för nyinsjuknade i Stockholm

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

Supported employment i Linköping Slutrapport/delårsrapport Slutrapportför Supported Employment i Linköping SAMMANFATTNING BAKGRUND

Inger N. Skibsted Rådmandssekretær

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

Individual Placement and Support: Från social exklusion till arbete Vilket stöd krävs?

Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?

Svensk författningssamling

Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården?

-Stöd för styrning och ledning

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet

Supported Employment i Skellefteå

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier

Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning

Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning

Aktivitet Relation - Identitet

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

IPS- Individual Placement and Support


Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT

Projektrapport Unga, vuxna år: Vi vågar! 1. Sammanfattning

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Vägen till arbetsgivarna

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel

Vi behöver mer kunskap om

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

Institutionen för socialt arbete 1

Passiv blir aktiv. DISA-modellen stöttar unga vuxna med aktivitetsersättning till arbete eller studier. Theresa Larsen och Pia Schmidtbauer

Passiv blir aktiv. DISA-modellen stöttar unga vuxna med aktivitetsersättning till arbete eller studier. Theresa Larsen och Pia Schmidtbauer

Metoden Arbete med stöd i korthet

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel


Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Supported employment i en svensk kontext. -förutsättningar när personer med funktionsnedsättning når, får och behåller ett arbete

Samtal om pågående översyn av sjukförsäkringen NFF den 13 november 2018

på väg mot arbete Socialtjänstoch arbetsmarknadsförvaltningen

Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011

Verksamhetsplan 2018

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Anställning med lönebidrag

Allas delaktighet. Funktionhinderspolitiskt program För åren Lättläst

Kommittédirektiv. Dir. 2017:41. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017

Efterstöd varför? Individuellt behov. Företagens behov, Hela kedjan. Förstudie Efterstöd, Ramböll sept. 2017

Transkript:

Supported employment Ett annat sätt att tänka rehabilitering

AF s koder 11 Hjärt-, kärl-, lungsjukdom 21 Barndomsdövhet 22 Hörselskada 31 Grav synskada 32 Synsvaghet 41 Rörelsehinder som kräver förflyttningshjälpm. 42 Övriga rörelsehinder 51 Övriga somatiska funktionsnedsättningar 61 Psykiska funktionsnedsättningar 71 Generella inlärningssvårigheter 81 Socialmedicinsk funktionsnedsättning 91 Astma/allergi/ överkänslighet 92 Specifika inlärningssvårigheter 93 Förvärvad hjärnskada

Funktionshinder Fastighet utan tillgänglig toalett Konferenslokal utan hörselslinga eller teckentolk Datorer utan punktskrift och talsyntes Tågperrong utan räfflad markering Lunchrestauranger utan gluten/laktosfria alternativ

Ideologi Funktionshinder är relativt uppstår i mötet mellan människa och miljö Alla människor kan arbeta alla har någon förmåga. Alla människor kan lära sig om jag kan förstå hur jag bäst kan lära ut. Arbete är viktigt för delaktighet i samhället arbete är en högt värderad roll.

Historik Startade i USA på 70- talet o o Normalisering Social movement Spreds till andra målgrupper på 90-talet. o IPS Till Sverige på 90-talet o SIUS

Vad har hänt sedan 70- talet? Flera olika varianter av Supported employment IPS-modellen ( ex Becker & Bond, 2002): Evidensbaserad Psykiska diagnoser Fidelity scale Andra modeller är inte studerade i samma omfattning men utgår oftast från samma principer som IPS ( ex Wehman (2006).

Principer att arbeta efter

Paid work in ordinary work sites, with individual ongoing support and obvious possibilities for inclusion and collaboration with employees without disabilities in the workplace

Tillgänglighet till SE baseras på individens vilja att delta, inte inträdeskrav. Arbetsförmåga är svårbedömt utifrån att det är kontext- och situationsbundet SE-litteratur visar att exkluderande faktorer (ex diagnos, symptom, grad av funktionsnedsättning) inte fungerar som bra predikatorer på hur väl man lyckas i arbetet. Personliga preferenser och egenhändigt skapade erfarenheter styr mycket av de professionellas handlingar, liksom tillskapandet av myndigheternas regelverk.

Arbetslivsinriktad rehabilitering och vårdinsatser är integrerade. Samverkan mellan aktuella parter Helst även rumslig integration Tydliga roller i samverkan En person ska inte ha multipla uppdrag/roller (ex vara job coach/ bidragshandläggare/ terapeut) i samverkan

Individens val styr processen Att bli sedd som kompetent att ta egna beslut (i motsats till paternalism). Att bli sedd som jämlike och bli tagen på allvar. Att följa individens (som är experten på sig själv) önskemål om var hon/han vill och kan arbeta med leder till jobbtillfredsställelse och längre anställningar. Det leder även till ökad återhämtning vid psykisk sjukdom (Klamas, 2011).

Information ges om bidrags- och samhällssystem, för att understödja individens informerade val. Rädsla för arbete kan vara en rädsla för att förlora bidrag. Bidragssystemen kan vara svåra att förstå och individuell guidning kan behövas när regler eller situation förändras.

Jobbmatchning och arbetsplatssökning påbörjas strax efter start i SE Visar att individens önskan om att få arbeta tas på allvar och att de professionella tror på individens möjligheter att lyckas Leder till att processen inriktas på ett konkret arbete istället för att prata om ett abstrakt arbete vilket gör det enklare att identifiera möjligheter och hinder. Individen är i SE för att finna ett arbete, inte för att bli tränad!

Anställning på den reguljära arbetsmarknaden är målet. Många personer med funktionsnedsättning har en dröm om att få arbeta på den vanliga arbetsmarknaden Anställning leder till anställningsberoende förmåner (lön, pension, SGI) och ger ökat själförtroende, minskade symptom etc. Det är vad arbetsrehabilitering bör inrikta sig på för att nå målet med insatsen rehabilitering till arbete

Stöd ges utifrån individens behov, över tid. Varje individs process att nå, få och behålla ett arbete är unik och det omöjligt att skapa förutbestämda ramar som passar alla. Forskning har visat att den vanligaste orsaken till att förlora arbetet är problem med inter-personliga relationer, och eftersom relationerna till anställda på en arbetsplats inte är beständiga blir behovet av stöd beständigt men kan variera i intensitet.

Forskning SE är mer effektivt än traditionell rehabilitering/daglig verksamhet både i USA, Australien och Europa. MEN... USA: kvotering medför skyldigheter att anställa för arbetsgivare, hire & fire-kultur, low-entry-jobs SVERIGE: lönebidrag baserade på den individuella förmågan, LAS, avtalsenliga minimilöner I Sverige har implementeringen av SE studerats (Tunevall 1996) liksom SE-stödets betydelse för enskilda individer (Antonson, 2002), dessa studier visar att metoden har framgång.

En personlig reflektion Kan vi jobba med Supported employment i Sverige?

På individnivå Vad är mina normer och värderingar hur styr de mina tankemönster? Bemötande - hur uttrycks detta i mina ord och handlingar? Har vi fastnat i ett medicinskt tankesätt?

På organisationsnivå Vad är organisationens värderingar och mål vilka uttryck tar detta den lokala praktiken? Hur kan mål sättas, utvärderas och följas upp? Hur kan rehabilitering initieras och fortlöpa utifrån individens behov och inte organisationens?

På samhällsnivå Förutsättningar för tillgänglighet? Integration av insatser? Arbete anställning anställningsformer? Arbetsgivarattityder? Stöd utifrån individens behov? Finns det tillräcklig vilja?

Tack! johanna.gustafsson@oru.se johanna.gustafsson@s-activa.se