nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)



Relevanta dokument
Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar

KLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Man måste vila emellanåt

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

Antikolinergikavid KOL (och lite till)

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Aktuell läkemedelsbehandling vid KOL

E-HÄLSA, VAD ÄR DET OCH VAD KAN DET TILLFÖRA VÅRA VERKSAMHETER? KOL-WEBBEN, HUR MAN UTVECKLAR OCH ANVÄNDER EN E-HÄLSOLÖSNING VAD ÄR E-HÄLSA?

Vårdprocess för omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Från slutenvård till öppenvård

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

Farmakologisk behandling av KOL. När bör man tänka på KOL? Diagnostiska kriterier vid spirometri

Fysioterapeutens viktiga roll

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö november Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

KOL Cosmin Brancovici Överläkare, lungläkare NU-sjukvården, Trollhättan maj 2018

Resultat efter rehabilitering

EMA godkänner Eklira Genuair som behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

Mall och manual för granskning av interventionsstudier

SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård

Omvårdnad och rehabilitering vid astma

VIC Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt - Jonna Norman Stockholm

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

Vårdresultat för patienter

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Luftvägs- obstruktion Exacerbationer Abnormt gasutbyte Margareta Emtner Samsjuklighet Ventilatorisk och mekanisk begränsning Inflammation Astma KOL

Fysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Astma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom. Astma och fysisk aktivitet. Astma och fysisk träning

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Bästa omhändertagande

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL

KOL är ocoolt Astma- KOL Vad säger nya guidelines? Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL.

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Resultat efter rehabilitering

Datasammanställning av KOL-studie

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Vårdresultat för patienter 2017

Burnout in parents of chronically ill children

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Samverkan för ökad fysisk aktivitet hos personer med KOL

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Rökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar.

Kombinationsbehandling vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behandling av depression hos äldre

Omvårdnadsinterventioner för patienter med KOL i primärvården en systematisk litteraturstudie

Namn: Centra: IDnr: Signatur: Denna skala anger i steg 0-4 den tröskelansträngning vid vilken andningsbesvär inträder.

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Ont i magen, ont i själen?

SPIROMETRI i primär- och företagshälsovård

Koll på KOL. Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län. Vaggeryds VC listade patienter

Kultur på recept Kulturunderstödd rehabilitering

Kol-patienter Träning

Äldre och alkoholberoende Uppsala

SF 36 Dimensionerna och tolkning

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Interprofessionell samverkan astma och KOL

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

ANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) 150 mikrogram. Blister, 30 kapslar med

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Utvärdering av en KOL-skola effekter på hälsa, välbefinnande och fysisk kapacitet

Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad

Differentiell psykologi

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

KOL påverkar hela kroppen och hela livet

Egenvård vid hjärtsvikt

Behandling av långvarig smärta

Interprofessionell samverkan astma och kol

Bättre koll på KOL Hem-monitorering och videovård

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga Remissversion

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Läkemedelsverkets nya rekommendationer vid KOL

PedsQL Family Impact Module

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Transkript:

Bilaga 3. Översikt över kvalitetsgranskade studier Bourbeau, et al 2003 Gadoury, et al 2004 Totalt antal = 191 K = 95 E = 96 Powerberäkning = 170 (Incidens av slutenvårdstillfälle 0,20 E jämfört med 0,40 K 80% power p<0.05) FEV 1 K=0,98 E=1,01 FEV 1% K=45 % E=46 % Monninkhof, et al 2003 Totalt antal = 248 K= 121 E= 127) Powerberäkning = 250 (80% power p<0.05 på mätinstrumentet SGRQ) FEV 1 K=1,76, E=1,71 FEV 1% K=58 % E=56 % Lindrig till svår KOL månader Oplanerade läkarbesök totalt 12 Besök på akuten KOL 12 Besök på akuten totalt 12 24 (p<0.05) Slutenvårdstillfällen KOL 12 Slutenvårdstillfällen totalt 12 Slutenvårdstillfällen totalt 24 Slutenvårds dagar KOL 12 Livskvalitet, SGRQ 4 (55, 100) 55 = medelpoäng för deltagarna vid studiens start, 100 = maxpoäng för instrumentet 12 Antal exacerbationer Lungfunktion Symtomscore (Borgskalan) Gångsträcka, 6minuters gångtest Livskvalitet, SGRQ (37,100) Välbefinnande Symtomscore (Borgskalan) Gångsträcka, 6minuters gångtest Tilltro till sin egen förmåga Antal exacerbationer (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) 1,3 (1,18 till 1,42 95% KI^) 0,7 ( 0,82 till 0,58 95% KI^) (p=0.01) 118/71 (p=0.01) 0,7 (0,95 till 0,46 95% KI^) (p= 0.01) 0,44 (0,68 till 0,21 95% KI^) (p= 0.01) 12,5/7,2 5,3 (12,1 till 22,7 95 % KI^^) (p< 0.05) totalpoäng 4,2 ( 7,7 till 0,7 95% KI^) (p< 0.05) impacts 6,2 (10,7 till 1,8 95% KI^^) (p< 0.05 impacts) 4,7( 9,5 till 0,01 95% KI^^) 362/299 total poäng K jmf med E 0,6 (2,8 till 1,7 95% KI^) (p=0.289) 177/360 Högt bevisvärde (I) Mycket stor studie Mycket lång uppföljningstid Bortfall 14% med bortfallsanalys Intention to treatanalys (avsikt att behandla principen) Högt bevisvärde (I) Mycket stor studie Lång Uppföljningstid Bortfall 5% med bortfallsanalys Intention to treatanalys = randomiserad kontrollerad studie, fetstil = markerar signifikanta effekter mellan grupperna, KI ^ smalt ^^ moderat ^^^ brett konfidensintervall 41

fortsättning Bilaga 3 Rea, et al 2004 Totalt antal = 135 K= 52 E= 83 Powerberäkning = 130 (1.3 dagar/år/patient 80% power p<0.05) FEV 1 K=1,14, E=1,17 FEV 1%, K=50 % E= 52% Slutenvårdstillfällen KOL Slutenvårds dagar KOL Livskvalitet, CRQ (85,140) medelpoäng för deltagarna vid studiens start, maxpoäng för instrumentet SF36 Lungfunktion FEV 1, Gångsträcka Rökstopp (p=0.03) 35/21 (p=0.04) 4/1 (p=0.010) fatigue* (p=0.007) mastery (p=0,99) Dyspnea (p=0,15) Emotionell funktion (p= 0.25 0.73) (p<0.001) E =Minskning från 30% rökare till 25% Randomisering av läkarstationer analys på individnivå Bortfall 13% med bortfallsanalys Intention to treatanalys Konfidensintervall ej redovisade Stridhar, et al 2008 Totalt antal = 122 K= 61 E= 61 Powerberäkning = 88 (med 80% power p<0.05 återinläggning 95% i K 75% i E) FEV 1 K=1,17, E=1,04 FEV 1%, K=43 % E= 49% Lindrig till svår KOL Slutenvårdstillfällen totalt Antal n med exacerbationer Mortalitet KOL Akuta läkarkontakter totalt Patient initierad medicinsk egenvård Livskvalitet, CRQ (81, 140) Lungfunktion FEV 1, Rökstopp Symtomscore (MRC) p=0.421 52/70 53/53 (p<0.05) 8/1 (p<0.05) 280/171 (p<0.001) 10,4 /43,1 % CRQ minskade i K oförändrat i E (p<0.05) (p<0.186) Ökade från till 3 till 4 poäng i båda grupperna Mycket lång uppföljningstid Bortfall 15% med bortfallsanalys Konfidensintervall ej redovisade Coultas, et al 2005 Totalt antal = 228 K= 73 E1=72 E2=72 Powerberäkning =300 7+/ 17 poäng med 84% power p<0.05 SGRQ Antal akuta läkarkontakter Antal besök på akuten Antal slutenvårdstillfällen Livskvalitet SGRQ, (55, 100) SF36 Ångest / Depression HAD Illness intrusiveness scale (sjukdomens påverkan på det dagliga livet ) K/E2 1,0 (1,4till 1,5 95% KI^) K/E2 0,02 (0,3till 0,1 95% KI^) K/E2 0,1 (0,4till 0,2 95% KI^) Totalpoäng K/E2 2,6 (9,5till 4,3 95% KI^) E2 / K (p<0.05) 7,0 (15 till 0,5 95% KI^^^) E2 / E1 (p<0.05) 4,8(13,4 till 1,5 95% KI^^^) Brister i studiekvalitet Medellång uppföljningstid Powerberäkning ej uppnådd för SGRQ Bortfall 22% med bortfallsanalys = randomiserad kontrollerad studie, fetstil = markerar signifikanta effekter mellan grupperna, KI ^ smalt ^^ moderat ^^^ brett konfidensintervall 42 * ej kliniskt signifikant

fortsättning Bilaga 3 McGeoch, et al 2003 Totalt antal = 159 K=73 E= 86 Powerberäkning=160 80% power p<0.05 SGRQ) FEV 1 K=1,4 E=1,4 FEV 1% K=53 % E= 55% Antal akuta läkarbesök totalt Antal slutenvårdstillfällen totalt Livskvalitet SGRQ (40, 100) medelpoäng för deltagarna vid studiens start, maxpoäng för instrumentet Ångest / Depression HAD Egenvårdskunskap COPDSMI (p= 0,67) (p= 0,91) (p= 0,58) Total poäng (p= 0,57) / (p=0,87) (p=0.0010.005) Bortfall 11% med bortfallsanalys Konfidensintervall ej redovisade Martin, et al 2004 Totalt antal = 93 K= 49 E= 44 FEV 1 K=0,94, E=0,86 FEV 1% K=34 % E= 35% Antalet ambulanstransporter KOL Antal akuta läkarbesök KOL Antal slutenvårdstillfällen totalt Livskvalitet, SGRQ (56, 100) (p=0.04) K 0,7 (0,4,1,0) E 1,6 (0,9, 2,3) 95%KI^) (p= 0,11) K 5,2 (3,6,6,8) E 7,8(5,0,10,6,)95%KI^^) (p= 0,17) K 0,7 (0,4,1,0) E 1,1 (0,5, 1,7) 95%KI^) totalpoäng K 55,1(SD 13,5) E 57,3 (SD 14,6) Brister i studiekvalitet Randomisering ej beskrivet Mindre studie Bortfall 13% med bortfallsanalys Kara & Asti, 2004 Totalt antal 60 K= 30 E= 30 Lindrig till medelsvår KOL Self efficacy scale CSEF (p<0.001) K/E + 0,88 poäng medelpoäng K+ 2,70 (2,263,1 95%KI^) E+3,58 (3,14,06 95% KI^) Randomisering ej beskrivet Liten studie Kort uppföljningstid Inget bortfall = randomiserad kontrollerad studie, fetstil = markerar signifikanta effekter mellan grupperna, KI ^ smalt ^^ moderat ^^^ brett konfidensintervall 43

fortsättning bilaga 3 Wong, et al 2005 Totalt antal 60 K= 30 E= 30 Powerberäkning=60 (81,2% power p<0.05 för stepwice regressions analys 78,5 för MannWhitney U test och Wilcoxon Signed Rand test) Diagnosen KOL Self efficacy scale CSEF Antal slutenvårdstillfällen Antal åter inläggningar i slutenvården Antal besök på akuten (p<0.001) Regressionsanalys Beta 0.33 (0,190,48 95% KI^) (p=0.034) Liten studie Kort uppföljningstid Bortfall 3% med bortfallsanalys Hilberink, et al 2005 Totaltantal = 406 K= 154 E= 252 Powerberäkning =300 För att finna en statistisk signifikant skillnad på 10% i rökstopp Diagnosen KOL Antalet rökfria Antal n som gjorde försök till rökstopp Antalet rökstopps försök per n (p=0.046) OR 2,0 (1,03,9 95% KI^^) (p=0.03) (p=0.019) låg motivation bättre effekt Högt bevisvärde (I) Mycket stor studie Adekvat uppföljningstid för rökstopp Intention to treatanalys Bortfall 3% med bortfallsanalys Wilson, et al 2006 Totaltantal = 91 K= 35 E= 56 Powerberäkning =303 80% power p<0.05 Diagnosen KOL 30% närvaro under interventionen Lågt bevisvärde (III) Allvarliga brister i studiekvalitet Mindre studie Mycket låg närvaro under intervention Powerberäkningen uppnådd till 30 % Intention to treat analys Bortfall 5% med bortfallsanalys = randomiserad kontrollerad studie, K=Kontrollgrupp E= Interventionsgrupp KI ^ smalt ^^ moderat ^^^ brett 44

Bilaga 4. Beskrivning av mätinstrument Mätinstrument Beskrivning Cronbach s alpha Referens St George s Respiratory Questionnaire (SGRQ) specifikt instrument astma / KOL lägre poäng bättre livskvalitet 3 område, 76 påstående, totalpoäng 100 symtoms (upplevelse av dyspné) activity (aktivitetsinskränkning relaterad till dyspné) impacts (dyspnéns inverkan på det dagliga livet och förmågan att kunna hantera sin andfåddhet) >/= 0.76 (Rutten van Mölken,et al 1999) Minsta poängskillnad för klinisk relevans (klinisk signifikans) 4 totalpoäng (Jones & Quirk, 1991; SBU,2000) Chronic Respiratory Questionnaire (CRQ) specifikt instrument KOL lägre poäng bättre livskvalitet 4 område, 20 påstående, totalpoäng 140 dyspne upplevelse fatigue känslomässig funktion mastery (förmågan att hantera sin sjukdom och dens symtom) >/= 0.84 (Rutten van Mölken, et al 1999) 0.5 på medel poäng 2.5 totalpoäng på en skala (Guyatt, et al 1987; SBU, 2000) ShortForm 36 (SF 36) generellt instrument upplevd hälsorelaterad livskvalitet funktion och välbefinnande > 0.85 (Chia et al, 2006)) 5 poäng (SBU, 2000) Illness intrusiveness scale (IRS) mäter individernas uppfattning om hur sjukdomen påverkar deras dagliga liv. 13 olika domäner Totalt 91 poäng 0.800.95 (Devins, et al 2001) hälsa, kostvanor, arbete, aktiv och passiv rekreation, ekonomisk situation, relation till livspartner, sexuallitet, familjerelationer, andra sociala relationer, självförverkligande, religionsförverkligande, engagemang i samhället, egenvärde Hospital Anxiety and Depression scale (HAD) mäter emotionellt status, två skalor som mäter grad av ångest och depression 0.90 (Herrero, et el 2003) 45

Fortsättning Bilaga 4 Mätinstrument Beskrivning Cronbach s alpha Referens COPD Selfmanagement mäter individens egenvårdskunskap specifika 0.910.99 intervju (SMI) situationer, tre fallbeskrivningar (Dowson, et al 2004) ingen symtomförändring, tidig svår exacerbation Minsta poängskillnad för klinisk relevans (klinisk signifikans) COPD Selfefficacy Scale (CSES) mäter individens egenförmågan att hantera andningssvårigheter i olika situationer. 34 olika situationer uppdelade på 5 domäner stress känslomässig påverkan fysisk ansträngning påverkan av vädret, levnadsförhållanden beteenderelaterade riskfaktorer 0.94 (Kara & Mirici, 2002) Chinese COPD Selfefficacy Scale modifiernad (CSESm) mäter individens egenförmågan att hantera andningssvårigheter i olika situationer. 31 olika situationer uppdelade på 5 domäner se ovan 0.92 (Wigal, et al 1991) Tilltro till egenförmågan skalbedömning 15. 1 motsvarande stor försämring i självförtroendet, till 4 stor ökning i självförtroendet Välbefinnande Generellt välbefinnande uppmätt på en skalbedömning mellan 110 Borgskala (BS) skalbedömning av andfåddheten 110 1= Ingen andfåddhet 10= Extremt kraftig andfåddhet (Karla, et al 2000) British Medical Research Council (MRC) den anger i steg 05 den tröskelansträngning vid vilken andningsbesvären inträder. 0 = Ingen andfåddhet 5 = Andfådd när jag tvättar mig eller klär på mig, alltför andfådd för att gå ut (Bestall, et al 1999) 46