Plan. Diarienummer Gränslös samverkan vid kärnteknisk olycka Grenseløs samvirke ved kjernekrafthendelse

Relevanta dokument
Räddning och samverkan i gränsland

Gränsräddningsrådet i Mittskandinavien

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Information och kriskommunikation

Prioriterade nyckeltal

Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Handledning Gränslös samverkan

Projektplan för Checklistor i NikITa Uppdrag

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.

Projektplan för natur- och kulturvärden vid fjällägenheter

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Gränslös Geografisk Information II GGI 2. Gemensamt kartdata kan rädda liv!

Projektplan för projekt Olyckor och Bränder

Aktörsgemensamt CBRNE-möte 19 januari 2016

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Beredningsgruppsmöte Nationalparksprocessen Vålådalen/Sylarna/Helags

Överenskommelse om samverkan för krishantering i Jämtlands län

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar

Rapport Övning Sievert

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun

Plan. Diarienummer Länsgemensam kriskommunikationsplan

GR Utbildning Anne-Li Drath

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Projektplan för Tillsyn för God ekologisk status

Projektplan för projekt EBH och fysisk planering

Anslag 2:4 Krisberedskap 2015

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

Projektplan för Optimal tillsynsplan, antagen av styrgruppen

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015

Projektplan för Enklare samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken. Uppdrag. Bakgrund. Syfte (varför?)

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan: Administrativa roller

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

En gemensam riskhanteringsprocess

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

DELOMRÅDE IS DIARIENUMMER S Projekt: Gränsstrategisk kris- och katastrofhantering Sverige-Norge

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

Projektplan: Dataplattformsprojektet DP08

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Projektbeskrivning "Effektivare varuförsörjning" Etapp 2 med införande och pilotprojekt

Intressent och kommunikationsplan

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Projektplan för Artskydd och vägledning

Länsstyrelsens plan för A. Övertagande av kommunal räddningstjänst B. Bestämma vem som ska leda räddningsinsats

Kurser inom kärnenergiberedskapen.

E-arkiv Kronoberg och Blekinge

Projektbeskrivning Effektivare integration mot portaler och dokumentplattformar SBUF-projekt Stockholm

Metodstöd 2

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

RIKTLINJER. Riktlinjer för användning av sociala medier i Tranemo kommun

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Processen för att ta fram syfte och mål vid regionala samverkansövningar

Regional utbildnings- och övningsstrategi

MÖTESANTECKNING 1 (5) Kulturmiljöavdelningen Dnr: Källa Anne Rymer-Rythén

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824

Projekt Ny bibliotekssystemmiljö

Projektplan Visualiserade planeringsförutsättningar och budget

Digital strategi för Uppsala kommun

Social hänsyn i upphandling som arbetsmarknadsverktyg samt IOP

Utvecklingsprocess för centrala myndigheter Träff december 2016

Rubrikförklaringar till projektmallar

16 Revisionsrapport Regionens miljöarbete RS150002

Projektplan. Etablering av En gemensam ingång

PROJEKTDIREKTIV Förstudie IP-hantering

Politiskt program för Social- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsområde?

DIARIENUMMER N

Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål.

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den april 2010

JÄMTLANDS NYA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITIK UTGÅR FRÅN BEFOLKNINGENS HÄLSA

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013

Dokumentation. Utrymningsövning UTÖ 14 april Första diskussionspunkterna:

Finansiering av miljöprojekt?

Ansökan Kulturprojektmedel

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Att delta i en lokal ISF

RESENS. Regional utveckling och samhällsentreprenörskap i Norge- Sverige

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter

Projektplan för Stärkt grön tillsyn

Invånarens syn på vilka etjänster inom Socialtjänsten som länet borde erbjuda samt behovet av regional plattform SLUTRAPPORT Version 1.

MSB 2:4 projektet. Tryggt & Säkert

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan

Transkript:

Plan Diarienummer 457-4488-14 Gränslös samverkan vid kärnteknisk olycka Grenseløs samvirke ved kjernekrafthendelse

Omslagsbild Barn i blåbärsskogen. Foto: Naturcentrum AB. Renskötsel. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/claes Ahlström Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län December 2014 Beställningsadress Länsstyrelsen Jämtlands län 831 86 Östersund Telefon 010-225 30 00 Ansvarig Katarina Fredriksson Text Katarina Fredriksson och Tobias Vintheimer Tryck Länsstyrelsens tryckeri, Östersund 2012 Löpnummer 2014:31 Diarienummer 457-4488-14 Publikationen kan laddas ner från Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/jamtland

Sammanfattning En olycka med utsläpp av radioaktiva ämnen känner inga nationella gränser. Detta visade sig med tydlighet vid Tjernobylolyckan för snart 30 år sedan. Följderna för rennäringen blev stora och effekter av olyckan finns fortfarande kvar framför allt i gränstrakterna mellan Norge och Sverige där rennäringen är som mest intensiv. Olyckan påverkade inte bara en viktig näringsgren utan också livsförutsättningarna för en stor folkgrupp. Detta är ett pilotprojekt för att knyta ihop en planering mellan två länder med delvis gemensam rennäring, det finns inga liknande försök gjorda hittills. Syfte Vi ska skapa förutsättningar för en samordnad krishantering och förståelse av problematiken mellan länderna i händelse av en kärnteknisk olycka. Vi ska särskilt fokusera på konsekvenser för rennäringen och att gränsöverskridande samverkansrutiner tar hänsyn till deras villkor och behov. Mål En stärkt förmåga att hantera en kärnteknisk olycka som berör både Norge och Sverige som särskilt tar hänsyn till rennäringens behov. Detta ska uppnås genom att: skapa rutiner för samverkan för att hantera en gränsöverskridande kärnteknisk olycka rutinerna särskilt beakta kriskommunikation gentemot rennäringen rutinerna särskilt beakta kriskommunikation med flera länder inblandade anpassa och utnyttja teknisk kartlösning (eventuellt från GGI-projektet) för att uppnå delad lägesuppfattning pröva rutinen och den tekniska lösningen genom en övning. Tidplan Projektstart 1 januari 2014 Projektslut 31 december 2016 Kontaktuppgifter Projektledare Projektassistent Katarina Fredriksson Tobias Vintheimer

Innehållsförteckning Inledning...5 Syfte... 6 Mål... 6 Avgränsningar... 6 Organisation...7 Projektledning... 7 Arbetsgrupp... 7 Referensgrupp... 8 Aktivitetsplan...9 Ekonomi...11 Förankring och uppföljning...12

Inledning En olycka med utsläpp av radioaktiva ämnen känner inga nationella gränser. Detta visade sig med tydlighet vid Tjernobylolyckan för snart 30 år sedan. Följderna för rennäringen blev stora och effekter av olyckan finns fortfarande kvar framför allt i gränstrakterna mellan Norge och Sverige där rennäringen är som mest intensiv. Olyckan påverkade inte bara en viktig näringsgren utan också livsförutsättningarna för en stor folkgrupp. Ett stort problem vid Tjernobylolyckan var information och kommunikation med berörda. Även förmågan att förstå och att sätta sig in i de drabbades situation hade brister. Detta berodde till stor del på att det inte fanns någon organiserad förmåga hos myndigheterna att svara upp mot medborgarnas krav. Skulle en olycka liknande Tjernobylolyckan inträffa i framtiden är det viktigt att det finns en fungerande samverkan mellan länderna. Speciellt viktigt är detta med tanke på att renskötande samer finns på båda sidor om gränsen. De är särskilt beroende av information vid en händelse av denna typ eftersom den skulle påverka hela deras livssituation. Det är också nödvändigt att budskapen är ensad från ansvariga myndigheter i båda länderna och att det finns en förståelse för dem som drabbas. Olyckan i Fukushima 2011 visade att olika länders strålskyddsmyndigheter inte var helt ense om hur olyckan skulle klassas i allvarlighetsgrad, vilket gav upphov till en mediediskussion om olika budskap från olika aktörer. Som två angränsande länder, Sverige och Norge, vilka kommer att kommunicera med, ge råd, rekommendationer och anvisningar till samma målgrupp (renägare som verkar över gränsen) är det extra viktigt med likartad hantering och samordning av budskap om det sker en händelse som påverkar båda länderna. Detta är ett pilotprojekt för att knyta ihop en planering mellan två länder med delvis gemensam näring, det finns inga liknande försök gjorda hittills. Det bedöms vara av särskilt värde att åstadkomma en gemensam planering tillsammans med en målgrupp vi bedömer kan bli särskilt drabbade vid en kärnteknisk olycka. Länsstyrelserna har ett grunduppdrag när det gäller planering för en kärnteknisk olycka men enligt vår bedömning ingår det inte att en sådan planering ska vara gränsöverskridande. 5

Syfte Vi ska skapa förutsättningar för en samordnad krishantering och förståelse av problematiken mellan länderna i händelse av en kärnteknisk olycka. Vi ska särskilt fokusera på konsekvenser för rennäringen och att gränsöverskridande samverkansrutiner tar hänsyn till deras villkor och behov. Mål En stärkt förmåga att hantera en kärnteknisk olycka som berör både Norge och Sverige som särskilt tar hänsyn till rennäringens behov. Detta ska uppnås genom att skapa rutiner för samverkan för att hantera en gränsöverskridande kärnteknisk olycka rutinerna särskilt beakta kriskommunikation gentemot rennäringen rutinerna särskilt beakta kriskommunikation med flera länder inblandade anpassa och utnyttja teknisk kartlösning (eventuellt från GGI-projektet) för att uppnå delad lägesuppfattning pröva rutinen och den tekniska lösningen genom en övning. Avgränsningar Projektet ska inte ta fram helt nya planer eller rutiner för att hantera en kärnteknisk olycka eller för kriskommunikation. Den särskilda rutinen som skapas ska utgå från respektive aktörs befintliga planer och rutiner och vara ett komplement till dessa. 6

Organisation Projektledning Land Organisation Namn Sverige Länsstyrelsen Jämtlands län Katarina Fredriksson, projektledare Sverige Länsstyrelsen Västerbottens län Tobias Vintheimer, projektassistent Norge Fylkesmannen Nord-Tröndelag Per Arne Stavnås Norge Fylkesmannen Sör-Tröndelag Jan-Åge Sneve Gundersen Uppgifter Projektledningen ska sammanställa och detaljplanera projaktarbetet samt förankra och driva arbetet inom respektive land. Arbetsgrupp Utöver projektledningen består arbetsgruppen av följande organisationer och personer. Land Organisation Namn Norge Statens Strålevern Lavrans Skuterud Norge FM Nordland, seksjon reindrift Magne Haukås Norge Mattillsynet Kjell Løvik Norge DSB/sivilforsvaret Erik Klomsten Norge Fylkesmannen Nord-Trøndelag Robert Morberg Norge Fylkesmannen i Sør-Trøndelag Julia Olsson Norge Statens Strålevern Monica Dobbertin Norge Fylkesmannen i Sør-Trøndelag Aage Tørris Ekker Norge Fylkesmannen Nord-Trøndelag Kristian Julien Norge Statens Strålevern Jan Erik Dyve Norge Fylkesmannen i Sør-Trøndelag Henning L Irvung Norge Norge Sametinget Norska renägarnas landsförbund Sverige Svenska Samernas Riksförbund Jörgen Jonsson Sverige Länsstyrelsen Uppsala län Stig Husin Sverige Sametinget Sören Långberg Sverige Livsmedelsverket Therese Frisell Sverige MSB Mats Ardbreck Sverige MIUN Anna Olofsson/Erna Danielsson Sverige Jordbruksverket Tomas Sandström/Anna Tubbin Sverige Länsstyrelsen Västerbottens län Lilian Johansson 7

Land Organisation Namn Sverige Länsstyrelsen Jämtlands län Erik Larsson Sverige Länsstyrelsen Jämtlands län Johanna Ekroth Sverige Strålsäkerhetsmyndigheten Catarina Danestig Sjögren Sverige Strålsäkerhetsmyndigheten Jonas Andersson Sverige Strålsäkerhetsmyndigheten Jonas Boson Uppgifter Arbetsgruppen ska delta i arbetsmöten och arbeta med att ta fram underlag för projektets olika aktiviteter. Referensgrupp Land Norge Norge Norge Sverige Sverige Norge Sverige Sverige Norden Organisation FM Sör-Tröndelag FM Nord-Tröndelag, Reindriftsavdelingen FM Nordland, seksjon reindrift Länsstyrelsen Jämtlands län Länsstyrelsen Västerbottens län Statens Strålevern Strålsäkerhetsmyndigheten Nordred (MSB) Nordiska ministerrådet Uppgifter Referensgruppen ska förankra arbetet i sina respektive organisationer och uppdrag. De ska lämna synpunkter på underlag och resultat från projektet samt stödja och förankra arbetet och resultatet från projektet i sina respektive ledningsnivåer. Gruppen kan även, vilket är önskvärt, delta i projektets avstämningstillfällen vid två tillfällen per år samt i övningen 2016. 8

Aktivitetsplan Tidpunkt Aktivitet 2014 MÅL: Grunder, ramar, delmål samt behovsanalys klara. 2014 Q2 Inläsning och hemarbete Kunskapshöjning om regelverk, planer och arbetssätt i de olika länderna och organisationerna (inläsningstid och workshop) Sammanställa erfarenheter och slutsatser från inträffade händelser (litteraturstudie, intervjuer, summerande seminarium för att gå igenom vad vi hittar). Särskilt skapa en bild av hur rennäringen upplevt hanteringen efter Tjernobylolyckan Uppstartsmöte med projektdeltagare och huvudsakliga samverkanspartner (lunch-lunch). Presentera deltagarna och myndighetsstruktur i Norge och Sverige Förankra tänkt arbetsprocess för projektet Ta fram grunden för projektet genom att ta fram eventuella förändringar i projektplanen Identifiera vad en gränsöverskridande plan/rutin för samverkan bör innehålla och omfatta. Identifiera aktörer som ännu inte är med. 2014 Q3 2014 Q4 Hemarbete och remiss av projektplan samt innehåll för gränsöverskridande rutin. Bjuda in de aktörer som identifierats som nödvändiga för projektet. Arbete på hemmaplan i respektive organisation kunskapshöjning om regelverk, planer och arbetssätt i de olika länderna och organisationerna samt kunskapsinhämtning erfarenheter och slutsatser från inträffade händelser. På Projectplace lägga in de arbeten och den dokumenterade kunskap om annat arbete, rutiner, nätverk etcetera som var och en känner till. Ny projektplan skickas ut samt ett utkast till innehållsförteckning i en kommande plan/rutin för samverkan. Tvådagars workshop (lunch eftermiddag) som ska: Gå igenom arbetet som gjorts på hemmaplan under Q2 och Q3 Arbeta med innehållet i delarna i en kommande plan/rutin för samverkan. Identifiera hur en kartplattform (eventuellt GGI-plattformen)behöver anpassas, göra kravspecifikationer. 9

2015 MÅL: Gränsöverskridande rutin och GIS-underlag klara 2015 Q1 Gränsöverskridande rutin Arbete med särskild plan/rutin för samverkan påbörjas på hemmaplan Skriva utkast av den särskilda planen/rutinen (hemarbete + träffar/ workshop) Arbete med anpassad kartplattform (eventuellt GGI-plattformen) påbörjas. Beslut om vi ska använda GGI-plattformen eller annan kartplattform. Om GGI ska användas måste den anpassas till eventuella särskilda behov som en kärnteknisk olycka kan ha. Arbete med bakgrundskarta, insamling och lagring av verksamhetsspecifik data enligt framtagna behov. Anpassa webbportalen enligt ovan. 2015 Q2 Kartplattform Fortsatt arbete med anpassning av kartplattform (eventuellt GGIplattformen). Tvådagars workshop (lunch eftermiddag) som ska: Arbeta med särskilda plan/rutin för samverkan, miniövning, test av rutinen i olika delar. Första demonstration av kartplattform (eventuellt GGI-plattformen). 2015 Q3 Gränsöverskridande rutin Arbete med särskild plan/rutin för samverkan fortsätter på hemmaplan. Remissversion färdigställs och skickas ut. Kartplattform Arbete med anpassad kartplattform (eventuellt GGI-plattformen) slutförs. Övning Påbörja analys om omfattning och förutsättningar för övning. 2015 Q4 Seminarium (lunch lunch): Fastställa särskilda plan/rutin för samverkan efter remissomgången. Förevisa anpassad kartplattform (eventuellt GGI-plattformen). Besluta om omfattning och förutsättningar för övning. Övning Uppstart övningsplanering. 2016 MÅL: Genomförande av övning. Revidering av rutin och GIS klara. 2016 Q1 Q2 2016 Q3 2016 Q4 Övningsplanering. Samkörs med den övning som Mattilsynet ska genomföra i Norge. Genomförande av övning. Samordnas med en ordinarie övning för Länsstyrelsens krisledningsorganisation i Sverige. Eventuellt kan MIUN stödja med utvärdering och erfarenhetsåterföring inom nytt projekt från Interreg. Avslutande seminarium (lunch lunch) för: Utvärdering av övning. Eventuell revidering av särskild plan/rutin för samverkan. 10

Ekonomi 2014 2015 2016 Budget Budget Budget Totalt Träffar och möten Uppstartsmöte med projektdeltagare och huvudsakliga samverkanspartner Tvådagars workshop (lunch eftermiddag i Norge?) Tvådagars workshop (lunch eftermiddag) 61 000 61 000 56 000 56 000 61 000 61 000 Seminarium (lunch lunch) 56 000 51 000 107 000 Personalkostnader, med mera Projektledare Z 100 % (Inklusive administration 5 %) 485 000 735 000 735 000 1 955 000 Handläggare AC 50 % 355 000 355 000 355 000 1 065 000 GIS-handläggare (totalt 450 timmar) 18 000 146 000 18 000 182 000 Övningsledare/ -planerare 95 000 95 000 190 000 Övriga omkostnader, lokaler telefon etcetera 150 000 150 000 150 000 450 000 Resor Resor för möten med arbetsgrupper med mera 9 000 44 000 31 000 84 000 Varor Kostnad teknisk plattform 50 000 50 000 100 000 Hyra serverutrymme 50 000 50 000 100 000 Bakgrundskarta 100 000 100 000 200 000 Tryckkostnader, med mera 50 000 50 000 1 134 000 1 842 000 1 685 000 4 661 000 11

Förankring och uppföljning Det är viktigt för projektets framgång att förankring sker av de rutiner vi kommer fram till. Vi måste få acceptans på rätt nivå i de olika organisationerna, här är det viktigt att deltagare i såväl arbetsgrupp som i referensgrupp delger och förankrar arbete och resultat i sina respektive ledningsnivåer. Avstämningar mot andra projekt och uppdrag måste göras för att inte resultatet ska påverkas negativt. Ansvaret för uppföljning och revidering av projektets framtida gränsöverskridande samverkansrutin behöver klargöras och ska vara klart vid utgången av år 2015. Projektet ger inga löpande kostnader för förvaltning men resultatet måste hållas aktuellt. Ansvaret för detta kan lämpligen ligga på länsstyrelserna respektive fylkesmannen, det naturliga forumet är det gränsräddningsråd som redan finns i dag. 12

13

Postadress: 831 86 Östersund Besöksadress: Residensgränd 7 Telefon: 010-225 30 00 jamtland@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/jamtland