En gemensam riskhanteringsprocess

Transkript

1 En gemensam riskhanteringsprocess Länsstyrelsen Västerbotten En modell för att integrera RSAarbetet i länets aktörsgemensamma arbete inom krisberedskap och skydd mot olyckor

2 Upplägg på presentationen Mål

3 En gemensam riskhanteringsprocess Mål

4 Samverkan i Västerbottens län 21 juni 2016 Avsikten med att samverka över organisationsgränser vid samhällsstörning är att helheten av åtgärderna ska möta hjälpbehoven i samhället på bästa möjliga sätt.

5 Samverkansstrukturen i Västerbottens län Regionala rådet Chefsnivå Regionala samordnings gruppen Handläggarnivå AG Älvgrupper (3 st) AG Utbildning & Övning AG RSF/ CBRNE AG Samband AG Kriskommunik ation Arbetsgrupper

6 Vad har vi kommit överens om? Utgångspunkter för samverkan i länet Gemensamma grunder för samverkan och ledning Riskhanteringsprocess Sammanhållen riskhanteringsprocess som grund för samverkan inom krisberedskap och skydd mot olyckor Förhållningssätt för samverkan - värdeord Samverkansformer och rutiner före, under och efter samhällsstörningar Reviderade samverkansrutiner för kriskommunikation Vi ska inte göra saker bara för att det är roligt Det gemensamma arbete som sker i projekt, aktiviteter och insatser är en del av en sammanhållen riskhanteringsprocess. Genom denna ska vi identifiera och värdera risker, behov, erfarenheter och förslag till åtgärder för att utan för att det finns ett tydligt behov!! främja helhetsperspektivet och för att uppnå en ändamålsenlig inriktning och samordning av arbetet. Tekniska förutsättningar för samverkan Bilaga med förtydligande av rutiner och arbetsformer revideras vid behov

7 En gemensam riskhanteringsprocess Inte bara riskanalys utan omfattar även arbete med åtgärder för att hantera sårbarheter och brister i förmåga Fokus på denna presentation är dock de delar som rör analys och planering av arbete utifrån analysen

8 En gemensam riskhanteringsprocess Mål

9 En regional riskhanteringsprocess Tratten RSA Utgår från Länsstyrelsen Dalarnas modell för riskhantering Åtgärdslista Åtgärdslista Verksamhet inriktning mål aktivitetsplaner arbete Syftet är att riskanalysarbetet (RSA-rapport osv) ska vara en integrerad del i arbetet med krisberedskap och skydd mot olyckor, inte ett eget sidospår. Stärkt krisberedskap och skydd mot olyckor!

10 En gemensam riskhanteringsprocess Mål

11 Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor RSA Beslutar om inriktning för regionalt arbete efter förslag från Regionala samordningsgruppen Åtgärdslista Åtgärdslista Verksamhet inriktning mål aktivitetsplaner arbete Stärkt krisberedskap och skydd mot olyckor! Regionala samordningsgruppen för krisberedskap och skydd mot olyckor Ska utifrån riskhanteringsprocessens analys ge förslag om inriktning på verksamheten till Regionala rådet Omsätta Regionala rådets direktiv till uppdrag till arbetsgrupperna Arbetsgrupper Ger regionala samordningsgruppen underlag till inriktning för sitt verksamhetsområde Gör aktivitetsplan utifrån uppdrag från Regionala samordningsgruppen

12 Regionala samordningsgruppen för krisberedskap och skydd mot olyckor Uppdrag till arbetsgrupperna (t ex resurskrävande åtgärder) Arbetsgrupper för specifika frågor Aktivitetsplan Januari Aktivitetsplanerna till samordningsgruppen för kännedom Regional RSArapport Fastställs senast 31/10 jämnt år Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor Inriktning nästa års verksamhet Oktober Årscykel för det gemensamma arbetet med krisberedskap och skydd mot olyckor April Regionala samordningsgruppen för krisberedskap och skydd mot olyckor Förslag om inriktning nästa års verksamhet *Resurskrävande åtgärdsförslag tas upp i särskild ordning Regional RSArapport Input till RSG* Juli Aktörsspecifika RSA och åtgärdslistor Input till RSG* Arbetsgrupper Input till RSG*

13 En gemensam riskhanteringsprocess Mål

14 Processen i vardagen Ambitionen självgående grupper som arbetar likartat utan att allt ska detaljstyras Stöd för arbetet i vardagen är Åtgärdslistan Aktivitetsplan, mall Stöddokument till aktivitetsplan

15 Åtgärdslistan Sekretess? - Tydlig markering - Bara RSA-sekretess, ingen försvarssekretess i listan - Särskild hantering av åtgärdslistan

16 Aktivitetsplan (mall till arbetsgruperna)

17 Stöd för arbetsgruppernas upprättande av aktivitetsplan (bl.a. stödfrågor med koppling till RSA)

18 Stödfrågor vid värdering av brister/sårbarheter När ni inom arbetsgruppen har identifierat en ny brist/sårbarhet, värdera den med hjälp av nedanstående frågor för att bedöma om bristen/sårbarheten är tillräckligt allvarlig för att kräva en åtgärd: Vilken brist/sårbarhet ser ni behöver hanteras? Vilka konsekvenser kan bristen/sårbarheten få om den inte hanteras? Har bristen/sårbarheten betydelse vid en, flera eller alla slags samhällsstörningar? Är bristen/sårbarheten omedelbar vid en samhällsstörning eller yttrar den sig först efter en viss tid (i så fall, efter hur lång tid)? Överlag: ju större konsekvenserna är, ju mer generell och ju snabbare bristen/sårbarheten yttrar sig, desto viktigare att åtgärda. Vem/vilka påverkas särskilt av bristen/sårbarheten? (Kvinnor, män, flickor, pojkar, äldre tänk både på olika grupper av invånare som kan drabbas och på könsfördelningen i de verksamheter som påverkas/ska hantera händelsen.) Vem kan åtgärda bristen/sårbarheten? (Kan arbetsgruppen göra det själv, i samverkan med andra eller kan åtgärden endast genomföras av andra?)

19 Stödfrågor och checklista vid framtagande av aktivitetsplan Gå igenom den regionala åtgärdslistan för brister/sårbarheter som berör er arbetsgrupp. Har ni identifierat ytterligare brister/sårbarheter som inte finns med i listan? Påverkar den övergripande inriktningen från regionala rådet arbetsgruppens område och/eller har ni fått särskilda uppdrag från regionala samordningsgruppen? Vilken eller vilka aktiviteter behövs för att åtgärda brister/sårbarheter som berör er arbetsgrupp? Uppskatta, om möjligt, grovt kostnaden (i arbetsinsats och/eller pengar) för varje aktivitet/åtgärd. Är kostnaden att genomföra en aktivitet/åtgärd rimlig i förhållande till de konsekvenser som kan uppstå om den bristen/sårbarheten inte hanteras? OBS stödfrågorna är ett tankestöd, ni behöver inte dokumentera allt skriftligt! Med stöd av frågorna ovan, gör en aktivitetsplan för er arbetsgrupp. Aktivitetsplanen ska skickas till regionala samordningsgruppen för kännedom. En stor aktivitet (väldigt resurskrävande) ska lyftas, med skriftlig motivering, till Regionala rådet senast 15 september året innan, för godkännande. Sådana aktiviteter kommer tillbaka till er som ett särskilt uppdrag från Regionala rådet inför er planering av nästa års aktiviteter.

20 En gemensam riskhanteringsprocess Mål

21 Fortsatt arbete och önskan om stöd från MSB Vi måste bli bättre på att definiera målbild för krishanteringsförmåga Vilken nivå på förmåga vill vi ha? Vilken nivå på förmåga förväntas vi ha? Jämka arbetssätt och termer inom RSA med andra processer, exempelvis Förmågebeskrivning och indikatorer Utvärderingsmetodik skarpa händelser Mål och utvärdering övningar

22 Varför? För att få en skarpare analys och värdera olika ingångsvärden i riskanalysen på ett (mer) likvärdigt sätt RSA Åtgärdslista Åtgärdslista Verksamhet inriktning mål aktivitetsplaner arbete Stärkt krisberedskap och skydd mot olyckor!

23 Fortsatt arbete och önskan om stöd från MSB Indikatorer för bedömning av myndigheters generella krisberedskap (utdrag)

24 Fortsatt arbete och önskan om stöd från MSB

25 Fortsatt arbete och önskan om stöd från MSB Indikatorer för bedömning av myndigheters generella krisberedskap Kan vi använda dessa vid analys av inträffade händelser och eller utvärdering av övningar idag? Delvis, men ytterligare arbete behövs Vissa saker måste göras av varje aktör men en del kan förbättras generellt

26 Fortsatt arbete och önskan om stöd från MSB Processer och metod för utvärdering av händelser och övningar Idag finns en omfattande litteratur och stöd, från bland annat MSB, för utvärderingar och övningar Terminologi och vad man utvärderar har likheter men också skillnader i metodiken för RSA-arbete

27 Fortsatt arbete och önskan om stöd från MSB Vidareutveckla indikatorerna för bedömning av en myndighets förmåga Helhetssyn i utvärderingsarbete och erfarenhetsåterföring, än mer ensa termerna inom t ex övningsområdet med riskanalysområdet RSA Åtgärdslista Åtgärdslista Verksamhet inriktning mål aktivitetsplaner arbete Stärkt krisberedskap och skydd mot olyckor!

28 En gemensam riskhanteringsprocess Mål

29