Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län

Transkript

1 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län

2 Version 1.0 ( ) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings län Kontaktperson: Maria Gromer, e-post maria.gromer@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen i Jönköpings län, Foto: Anna Hållams

3 Strategin syftar till att stärka det regionala krishanteringssystemet i Jönköpings län under perioden Det övergripande målet är att under perioden fortsätta arbetet med att utveckla och stärka den regionala samverkan. Det utgår från den överenskommelse mellan länets krisaktörer (F-samverkan) som gjordes i november 2013, och med stöd av kommande arbete i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (Samverkan och ledning). Invånarnas förväntningar på krisaktörernas förmåga att hantera kriser ökar fortlöpande. Detta kräver att krisaktörernas förmåga att samverka och att verka utanför sina vanliga ramar ökar alltmer. Det gäller både uppgifter enligt krisberedskapslagstiftning och enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Lagstiftningarnas förarbeten innehåller ambitioner att få ett mer robust (resilient) samhälle, bland annat genom att redan i samhällsplaneringen motarbeta risker och minska sårbarheten. Strategin ska leda till: Strategin ska leda till att Länsstyrelse och kommuner har ökat sin förmåga att utöva sitt respektive geografiska områdesansvar. aktörernas risk-och sårbarhetsanalyser (RSA) har utvecklats med fokus på samhällets funktionalitet och samhällsviktiga verksamheter. länets krisaktörer har goda kunskaper om den nationella handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet. länets krisaktörer har fått en ökad kunskap om det aktörsgemensamma arbetet Samverkan och ledning, och har utvecklat en gemensam process för implementeringen av detta. öka krisaktörernas förmåga till samverkan med och användning av frivilliga förstärkningsresurser. en samsyn vad gäller stabsarbete har skapats, vilket leder till att länets krisaktörer har ett utökat gemensamt förhållnings- och arbetssätt före, under och efter större samhällsstörningar eller extraordinära händelser. länets krisaktörer har tillgång till och förmåga att använda Rakel och andra gemensamma tekniska kommunikations- och lägesbildsystem.

4 Under de första åren, , ska verksamheten fokuseras till bland annat genomförande av seminarier inom Samverkan och ledning, utbildnings- och övningsinsatser (bland annat utbildning i stabsmetodik) för att bättre kunna agera samordnat vid händelser, metodstöd för en utveckling av informationssäkerhetsarbetet samt att stödja kommunerna i arbetet med att genomföra uppgifterna enligt den så kallade kommunöverenskommelsen, utveckling av aktörernas analyser av risker och sårbarheter m.m. Under 2016 ska planering av en regional övning med deltagande från samtliga aktörer påbörjas Under fortsätter genomförandet av funktionsvisa övningar och lokala/aktörsvisa övningar med syfte att befästa planverk och stabsarbetsmetodik i länet. Arbetet med att knyta ihop RSA-arbetet inför nästa mandatperiod inleds. Föreliggande strategi avser bland annat till att klarlägga hur det riktade stödet till kommunerna ska ske utifrån ovannälismnda kommunöverenskommelse, och vad det ska innehålla samt beskriva vilka riktade insatser som ska göras hos länets aktörer. Strategins underrubriker är valda utifrån den indelning som förekommer i den överenskommelse som Sveriges kommuner och Landsting, för kommunernas räkning, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, för statens räkning, gjorde i maj 2013.

5 MÅL OCH RESULTAT 2015 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSER Alla aktörer ska ha rapporterat sitt RSA-arbete enligt gällande förskrifter. Aktörerna genomför gemensamt ett arbete avseende utformning och rapportering enligt de nya RSA-föreskrifterna, med en koppling till riskanalyser enligt LSO och klimatanpassning i relevanta delar. Aktörerna planerar gemensamt RSA-arbetet under kommande år och söker hitta samarbetsytor för exempelvis privata aktörer eller nationella myndigheter. Aktörerna följer MSB:s arbete med implementeringen av Handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet. Delmål: Arbetet ska resultera i ett gemensamt framtaget stöd till aktörerna i Jönköpings län inför årets rapportering, samt en gemensam plan för arbete för att förbättra underlaget under kommande år. Förväntad effekt: Ökad tydlighet i redovisningen och höjd kvalitet i aktörernas RSA-arbete, samt att ge ett bra underlag för planeringen av arbetet mot samhällsstörningar. Aktörerna stödjer varandra vid genomförandet av årets planeringsomgång av Styrel. Privat och offentlig samverkan inom elsektorn stärks och en prioritering av samhällsviktig verksamhet utifrån ett scenario med kortsiktig elbrist är gjord. Delmål: Arbetet ska resultera i att en analys av de konsekvenser i samhällsviktig verksamhet som kan uppstå vid kortvarig elbrist. Delmålet ska även resultera i en prioritering av samhällsviktiga verksamhetet utifrån ett elberoendeperspektiv. Förväntad effekt: Ökad kunskap i länet om vilka samhällsviktiga verksamheter som finns och bör prioriteras utifrån elbrist. Länet har en uppdaterad planering för hantering av kortvarig elbrist. PLANERING Arbetet ska resultera i styrdokument hos aktörerna (läs: kommunerna) i enlighet med kommunöverenskommelsens skrivning. Ta fram gemensam struktur för styrdokument och planverk (bland annat plan för extraordinära händelser), och tydliggöra uppföljningen av kommunöverenskommelsen. Verka för att framtaget utbildnings- och övningspaket med riktade insatser för länets aktörer (F-samverkan) genomförs enligt framtagen utbildnings- och övningsplan. Planera och påbörja kunskapsuppbyggnad och åtgärder inom LIS (ledningssystem för informationssäkerhet) främst inom krisberedskapsområdet. Länsstyrelserna inom Sydlänen tar fram en gemensam syn gällande metodstöd och utformningen av de styrdokument som kommunöverenskommelsen ställer krav på. Delmål: Arbetet ska resultera i mallar för styrdokument hos berörda aktörer i enlighet med kommunöverenskommelsens skrivning. Förväntad effekt: En samlad bild av behoven inom krishanteringssystemet och hur dessa ska hanteras, för att uppnå en bättre krisberedskap.

6 GEOGRAFISKT OMRÅDESANSVAR Det geografiska områdesansvaret, enligt lagens tolkning, omfattar initiera samverkan, samordna aktörernas verksamhet och att samordna information. Presentera MSB:s koncept Samverkan och ledning på ett Regionalt råd. Fortsätta att utveckla den regionala krissamverkan, F-samverkan. Genomföra MSB:s koncept Samverkan och ledning genom följande seminarier: Juridik och samverkan/samordning. Design inom ledning, F-samverkans utveckling. Lägesbild och arbete med helhetsmetoden som verktyg. Aktörerna genomför gemensamma aktiviteter gällande implementering av samverkan och ledning. En grund läggs för samordning (en gemensam strategi) av krisinformation och kriskommunikation genom att skapa en samsyn på krisinformationsarbete i enlighet med Samverkan och ledning. Arbetet inom länets krisinformationsnätverk återupptas. Förmågan att nyttja såväl frivilliga som andra förstärkningsresurser i krishanteringsarbetet, som en del i samordningsansvaret inom det geografiska området, ökas. Delmål: Arbetet ska resultera i en gemensam samsyn på samverkan och ledning vid samhällsstörningar, inklusive krisinformation. Förväntad effekt: Ökad förmåga hos länets krisaktörer att utöva geografiskt områdesansvar samt att få en effektivare samverkan i krisberedskapsarbetet. UTBILDNING OCH ÖVNING Genomföra studiecirkel avseende Program för räddningstjänst och sanering vid kärnteknisk olycka med berörda krisaktörer i länet. Öka aktörernas kunskaper och färdigheter att hantera en eventuell kärnteknisk olycka. Genomföra stabsutbildning, gemensam för såväl regionala som lokala staber (enligt MSB:s utbildningskoncept). Genomföra signalskyddstjänstutbildningar och övningar för säkra kryptografiska funktioner. Delta i Hallands läns kärnkraftsövning Gripen. (Skede 1: seminarieövning, skede 2: distribuerad seminarieövning, skede 3: simuleringsövning med motspel.) Utbilda och öva personal från frivilliga förstärkningsresurser. Öva användning av Rakel i samband med kvartalsprov av utomhusvarning (VMA). Delmål: Arbetet ska resultera i regionala/lokala utbildningar samt höjd kvalitet och strukturmässig samstämmighet i aktörernas krisledningsplaner. Förväntad effekt: Ökad kunskap bland länets politiker och tjänstemän om krisaktörernas roller och ansvar, samt om innebörden av det geografiska områdesansvaret liksom en ökad krishanteringsförmåga. RAPPORTERING Aktörerna vidareutvecklar gemensamma samverkansformer med hjälp av olika teknikstöd (Rakel, Lync, telefonkonferenser, WIS, , Samverkanswebben med flera). Klargöra former för samt öka robustheten och redundansen i de rapporteringssystem som kan vara kritiska för krishanteringsförmågan.

7 Arbete för förbättrade lägesbilder sker i samband med inplanerade seminarier för Samverkan och ledning. Stödet vidareutvecklas för att kunna införa och använda Rakel i samhällsviktiga verksamheter i länet. Delmål: Arbetet ska resultera i att länets aktörer har påbörjat implementering av olika teknikstöd. Det ska finnas en gemensam utbildnings- och övningsprocess för berörda aktörer och verksamheter rörande Rakel, WIS, Lync med flera. Förväntat effekt: En bättre förmåga att kommunicera mellan länets aktörer, såväl till vardags som vid samhällsstörningar. HÖJD BEREDSKAP Fortsatt samverkan sker med Försvarsmakten för att klarlägga behov av stöd mellan Försvarsmakten och det civila samhället. Länsstyrelsen bjuder aktivt in Försvarsmakten till deltagande i relevanta delar av krisberedskapsarbetet, exempelvis övningar. Aktörerna upprätthåller sin förmåga att sända VMA. Delmål: Arbetet ska resultera i en ökad kunskap avseende samverkan och behov av stöd/möjlighet att lämna stöd mellan Försvarsmakten och det civila samhällets aktörer. Förväntat effekt: Skapa grundläggande förutsättningar att förbättra den gemensamma förmågan och öka uthålligheten RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSER Inom RSA fokuseras det på att öka det gemensamma arbetet. Två utvalda risker, utifrån en gemensam prioritering av länets krisaktörer, analyseras genom seminarier, och eventuellt kompletterande workshops om sådan behövs. Förslagsvis integreras klimatanpassning genom att beakta klimatförändringarna i relevanta delar. Aktörerna i länet tillsammans med berörda externa aktörer ökar sina kunskaper om två samhällsviktiga sektorer och dess beroenden, genom ett kunskapshöjande seminarium och därefter en workshop om respektive sektor. Dessa analyser bör resultera i förslag på åtgärder, vilket kan ske antingen på lokal nivå, regionalt för länet eller riktat mot nationella aktörer. Delmål: Arbetet ska resultera i ökat samarbete för att skapa ett gemensamt och fördjupat underlag samt en ökad kunskap inom utpekade verksamheter och riskområden. Förväntad effekt: Samverkansytor mellan privata aktörer och lokala, regionala och nationella myndigheter har ökat, varigenom en bättre grund för proaktiva åtgärder och kortare störningstider grundlagts.

8 Samverkan sker mellan krisaktörer i länet för att genomföra implementering av den nationella handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet. Gemensam utbildning inom kontinuitetsplanering, utifrån den vägledning och standard som tagits fram nationellt, genomförs i länet. Delmål: Arbetet ska resultera i en plan för implementering av och fortsatt arbete med handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet. Förväntad effekt: Ökad kunskap om innehållet i handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet, och därmed påverkan på respektive aktörs krisplanering. PLANERING Den gemensamma strukturen för styrdokument (enligt kommunöverenskommelsen) följs upp och utvärderas. Samverkan fortsätter för planering av utbildning och övning, inklusive en regional övning Planen för regional räddningstjänst revideras. Samarbetet fortsätter för genomförande av LIS (ledningssystem för informationssäkerhet). Delmål: En bättre helhetssyn på planering och planverk inom länet. Förväntad effekt: Ökad samverkan inom utbildnings- och övningsområdet. Ökad kompetens hos aktörerna, bland annat för hantering av informationssäkerhetsfrågor. GEOGRAFISKT OMRÅDESANSVAR Fortsatt utveckling och regional anpassning sker av F-samverkan utgående från riktlinjerna i Samverkan och ledning. Samverkan och ledning vid samhällsstörningar på lokal nivå vidareutvecklas. Strategin för kriskommunikation inom länet implementeras och aktiviteter för kriskommunikatörer genomförs. Förmågan till samverkan med och nyttjandet av såväl frivilliga som andra förstärkningsresurser utvecklas. Delmål: Arbetet ska ge ökad kunskap och förmåga att utöva geografiskt områdesansvar, samt en bättre koordination avseende krishantering mellan lokal och regional nivå. Förväntad effekt: Ökad förmåga hos länets aktörer att samverka vad avser framtagande av gemensamt (koordinerat) informationsmateriel före, under och efter samhällsstörningar. ÖVNING OCH UTBILDNING Fortsätta och avsluta seminarieserien Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Gemensamt planera och genomföra funktionsutbildningar och övningar för stabspersonal hos länets krisaktörer. Fortsätta och befästa av rutiner för övningsverksamhet med Rakel. Vid behov, utgående från resultat efter genomförda utbildningar, revidera krisledningsplaner. Genomföra seminarier inom Samverkan och ledning avseende människans behov, relationer och frivilliga resurser.

9 Genomföra seminarier inom Samverkan och ledning avseende ledarskap, beslutsfattande, samordning av information och kommunikation. Återkoppla Hur går vi vidare? inom Samverkan och ledning. Utvärdera övningen Gripen. Delmål: Arbetet ska resultera i ökad förmåga till samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Förväntad effekt: Ökad förmåga vad avser regional och lokal ledning vid kriser och samhällsstörningar. Ökad förmåga till samstämmig kommunikation med allmänhet och medier. RAPPORTERING Befästa och fortsätta skapa rutiner för kommunikation mellan aktörer, bland annat via Rakel. Vidareutveckla metoder och rutiner för gemensamma samverkansformer och lägesbilder via tekniska stödsystem. Rapportering enligt indikatorer för generell krisberedskap genomförs enligt RSA-föreskrifterna. Delmål: Öka förmågan till användning av tekniska stödsystem med syfte att utveckla och stadfästa rutiner för användande av dessa såväl i vardagen som vid krishantering. Förväntad effekt: En förbättrad förmåga till kommunikation mellan aktörer vad avser nyttjande av tekniska stödsystem för att samordna verksamhet, lägesbilder med mera. HÖJD BEREDSKAP Fortsatt samverkan med Försvarsmakten kommer att påverkas av kommande nationella beslut. Fortsätta följa upp inriktningen av det civila samhällets stöd till Försvarsmakten inom ramen för höjd beredskap. Delmål: Arbetet ska resultera en ökad kunskap avseende samverkan och behov av stöd/möjlighet att lämna stöd mellan Försvarsmakten och det civila samhällets aktörer. Förväntat effekt: Skapa grundläggande förutsättningar för förbättrande av en gemensam förmåga och ökad uthållighet RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSER Inom RSA fokuseras det på att öka det gemensamma arbetet. Två utvalda risker, utifrån en gemensam prioritering av länets krisaktörer, analyseras genom seminarier, och eventuellt kompletterande workshops om sådan behövs. Förslagsvis integreras klimatanpassning genom att beakta klimatförändringarna i relevanta delar. Aktörerna i länet tillsammans med berörda externa aktörer ökar sina kunskaper om två samhällsviktiga sektorer och beroenden kopplade till sektorn, genom ett seminarium och därefter en workshop om respektive sektor.

10 Dessa analyser bör resultera i förslag på åtgärder, vilket kan ske antingen på lokal nivå, regionalt för länet eller riktat mot nationella aktörer. Samverkan sker mellan krisaktörer i länet för att genomföra implementering av den nationella handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet. Eventuella vidare utbildningar kopplade till RSA genomförs, om det finns behov. Delmål: Arbetet ska fokusera på systematiskt säkerhetsarbete och bidra till en ökad förmåga att förebygga och hantera samhällsstörningar. Förväntad effekt: Kvaliteten i såväl den regionala som i de kommunala risk- och sårbarhetsanalyserna har ökat, vilket inbegriper en bättre förståelse för faktorer som påverkar samhällsviktig verksamhet. PLANERING Aktörsvisa övningar med riktade insatser tas fram gemensamt i F-samverkan. Införandet av LIS fortsätter (ledningssystem för informationssäkerhet). Fortsätta planera den regionala övningen Påbörja arbetet att ta fram en ny strategi för krisberedskap för mandatperioden Planera och genomföra ett Regionalt råd. Delmålet: Befästa rutiner för gemensam planering och genomförande av övningsverksamhet. Förväntad effekt: Ökad samverkan inom övningsområdet. Ökad förmåga hos aktörerna vad avser hantering av informationssäkerhetsfrågor. GEOGRAFISKT OMRÅDESANSVAR Fortsätta utveckla såväl den regionala som lokala samverkan enligt riktlinjer för Samverkan och ledning. Länets kriskommunikatörer fortsätter genomföra aktiviteterna enligt strategin för kriskommunikation. Öka förmågan att nyttja såväl frivilliga som andra förstärkningsresurser i krishanteringsarbetet. Delmål: Arbetet ska ge ökad kunskap och förmåga att utöva geografiskt områdesansvar, samt en bättre koordination avseende krishantering mellan lokal och regional nivå. Förväntad effekt: Ökad förmåga hos länets aktörer att samverka vad avser framtagande av gemensamt (koordinerat) informationsmaterial före-, under- och efter samhällsstörningar. ÖVNING OCH UTBILDNING Fortsätta planera för genomförande av en regional övning i länet Genomföra aktörsvisa stabsövningar, gärna i samverkan mellan två eller flera aktörer. Genomföra eventuella kompletteringsutbildningar, om behov finns. Delmål: övnings- och utbildningsverksamheten har ökat i länet och de lokala staberna har testats i sin helhet under övning där samtliga befattningar har ingått. Förväntad effekt: förmågan att hantera samhällsstörningar ökar.

11 RAPPORTERING Länets krishanteringsaktörer fortsätter utveckla de gemensamma samverkansformerna via tekniska stödsystem. Länets aktörers kriskommunikation utvecklas i enlighet med riktlinjerna för Samverkan och ledning. Delmål: Öka förmågan till användning av tekniska stödsystem med syfte att utveckla och stadfästa rutiner för användande av dessa såväl i vardagen som vid krishantering. Förväntad effekt: En förbättrad förmåga till kommunikation mellan aktörer vad avser nyttjande av tekniska stödsystem för att samordna verksamhet, lägesbilder med mera. HÖJD BEREDSKAP Arbetet med höjd beredskap kommer att påverkas av kommande nationella beslut. Detta kan eventuellt resultera i behov av utbildning av länets aktörer kopplat till stöd till Försvarsmakten. Samverkan med Försvarsmakten fortsätter. Delmål: ökad kunskapsuppbyggnad, men det beror på kommande nationella beslut RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSER Det länsgemensamma RSA-arbetet från 2016 och 2017 fortsätter under början av 2018, för att knytas samman under året och därigenom att ligga till grund för de aktörsvisa analyserna och kommande planering. Ett gemensamt arbete med de aktörsvisa analyserna av risker och sårbarhet, utifrån både krisberedskapslagstiftning, skydd mot olyckor, samt även klimatanpassning, genomförs som underlag inför nästa mandatperiod. Implementera handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet. Delmål: det gemensamma arbetet med risker och sårbarheter ger ett underlag som kan ge en bättre samsyn och kvalitet i analyserna. Förväntad effekt: en bättre grund för handlingsprogram, styrdokument mm. den kommande mandatperioden. PLANERING Fortsätta arbetet att ta fram en ny strategi för krisberedskap för mandatperioden , inklusive att utvärdera strategin Skapa underlag för styrdokument, handlingsprogram och liknande inför den kommande mandatperioden. Fortsätta arbetet med genomförandet av LIS (ledningssystem för informationssäkerhet) främst inom krisberedskapsområdet. Förväntad effekt: ett bättre utgångsläge inför den kommande mandatperioden.

12 GEOGRAFISKT OMRÅDESANSVAR Samverkan om ledning i länet utgår från den regionala implementeringen av Samverkan och ledning. Länets kriskommunikatörer fortsätter genomföra aktiviteterna enligt strategin för kriskommunikation. Strategin bör även utvärderas. Öka förmågan att nyttja såväl frivilliga som andra förstärkningsresurser i krishanteringsarbetet. Delmål: Arbetet ska ge ökad kunskap och förmåga att utöva geografiskt områdesansvar, samt en bättre koordination avseende krishantering mellan lokal och regional nivå. Förväntad effekt: Ökad förmåga hos länets aktörer att samverka vad avser framtagande av gemensamt (koordinerat) informationsmaterial före-, under- och efter samhällsstörningar. UTBILDNING OCH ÖVNING Genomföra eventuella kompletteringsutbildningar, om behov finns. Regional övning genomförs och utvärderas. Delmål: lokala, regionala och nationella nätverk ökar och stadfästs. Förväntad effekt: förmågan att hantera samhällsstörningar ökar, samt att brister i organisation och förmåga identifieras. RAPPORTERING Implementeringen av tekniska stödsystem för kommunikation och lägesbild i samhällsviktiga verksamheter är genomförd. HÖJD BEREDSKAP Arbetet med höjd beredskap kommer att påverkas av kommande nationella beslut. Detta kan eventuellt resultera i behov av utbildning av länets aktörer kopplat till stöd till Försvarsmakten. Samverkan med Försvarsmakten fortsätter. Delmål: ökad kunskapsuppbyggnad, men det beror på kommande nationella beslut.

13 BEGREPPSFÖRKLARING Aktör. De som agerar på olika samhällsnivåer har olika ansvar och befogenheter och på olika sätt kan bli involverade i att hantera samhällsstörningar, till exempel kommuner, landsting, länsstyrelse, polis. Extraordinär händelse. Händelse som avviker från det normala. Den innebär en allvarlig störning, eller överhängande risk för en allvarlig störning, i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser. F-samverkan. Samverkan om krisberedskap i Jönköpings län. Förstärkningsresurser. Frivilliga, privata, statliga eller internationella resurser som kan behövas utöver de resurser som varje aktör enligt ansvarsprincipen är skyldig att hålla. Gripen. Kärnkraftövning 2014 i Hallands län omfattande Skede 1: seminarieövning, skede 2: distribuerad seminarieövning, skede 3: simuleringsövning med motspel. Höjd beredskap. För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då skall bedrivas. Kommunöverenskommelsen. Överenskommelse mellan MSB och SKL som reglerar kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händel-ser i fredstid och höjd beredskap, tecknad 17 maj Krisberedskap. Förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer, och säkra kryptografiska funktioner: kryptografiska funktioner godkända av Försvarsmakten. LEH. Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. LIS. Ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) är ett stöd för hur informationssäkerhetsarbetet styrs i verksamheter. LSO. Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Lync Microsoft Lync är ett kommunikationsverktyg som låter medarbetarna dela information och arbeta tillsammans oavsett var de är så länge de är anknutna till internet med god överföringskapacitet. Lägesbild. Dela relevant och korrekt information samt analysera den samlade lägesbilden. MSB. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Rakel. Samhällsgemensamt digitalt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet som förvaltas av Myndigheten för samhällsskydd och bered-skap. Rapporteringssystem. System för analys, beslutsstöd och verksamhetsstyrning. Redundans. Redundans kan beskrivas som två eller flera alternativa, - identiska eller olika - system eller komponenter som oberoende av varandra utför samma säkerhetsuppgift. Regionalt råd. Regionalt krishanteringsråd enligt vad som följer av Länsstyrelens uppgifter enligt Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.

14 Resiliens. Systemens förmåga att stå emot stress eller förändring och att återuppbygga viktiga funktioner efteråt vilket kräver förmåga att anpassa och förnya sig. Riskanalys Riskanalys enligt lagen för skydd mot olyckor. Robusthet. Ett systems förmåga att motstå störningar samt förmåga att, om de ändå inträffar, återhämta sig för att minimera konsekvenseran för användarna. RSA. Risk- och sårbarhetsanalys. RäddSam F. Samarbetsorgan för kommunerna i Jönköpings län och Ydre kommun i Östergötlands län samt SOS Alarm för skadeavhjälpande och olycksförebyggande arbete. Samhällsstörning. Företeelser och händelser som hotar och ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället, oavsett om de går att definiera som olyckor, kriser eller krig. SKL. Sveriges kommuner och landsting. Styrel. Styrel är ett landsomfattande planeringssystem för prioritering av samhällsviktiga elanvändare vid en förutsedd eller plötsligt uppkommen kortvarig elbrist. Sydlänen. Sydlänssamverkan är ett samarbetsprojekt mellan de enheter som arbetar med krisberedskapsfrågor på länsstyrelserna i Jönköping, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland och Västra Götalands län. Tekniska stödsystem. Tekniskt stödsystem för analys, beslutsstöd och verksamhetsstyrning, såsom till exempel Rakel, WIS, Lync. WIS. Ett nationellt webbaserat informationssystem framtaget för att underlätta informationsdelning mellan aktörerna i det svenska krishan-teringssystemet före, under och efter en kris. VMA. Viktigt Meddelande till Allmänheten, är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. Varningssystemet innefattar information i radio och TV, samt i vissa fall utomhusvarningssystemet.

15

16 Kommunerna i Jönköpings län Ydre kommun Region Jönköpings län Länsstyrelsen i Jönköpings län Polismyndigheten SOS Alarm Försvarsmakten