Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder

Relevanta dokument
- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv

Pågående metodutveckling för tolkning av film

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

Marint områdesskydd + GI. sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter)

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Inga arter utan livsmiljöer - ArtDatabankens arbete med naturtyper. Lena Tranvik Naturtypsansvar sjöar, vattendrag och våtmarker

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning

Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen?

INVENTERING AV UNDERVATTENSMILJÖER MED HJÄLP AV DROPVIDEO RAPPORT FRÅN WORKSHOP SEPTEMBER 2013

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Bevarandeplan för Natura område

Svenska Björn SE

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Manual för uppföljning av marina miljöer i skyddade områden

Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län


Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

INVENTERING AV UNDERVATTENSMILJÖER MED HJÄLP AV DROPVIDEO RAPPORT FRÅN WORKSHOP SEPTEMBER 2013

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

Havsmiljöinstitutet REMISS 1 / 5. Havs- och vattenmyndigheten

Utveckling av metodbeskrivning vid övervakning, uppföljning och kartläggning av habitat och habitatbildande arter med undervattensvideo

Utvärdering av visuella undervattensmetoder för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter: variation, precision och kostnader

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

GIS-utsökning av Natura 2000-naturtyper

Arter och naturtyper tillståndet i Sverige Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

AquaBiota Notes 2012:01 GIS-utsökning av potentiella Natura 2000 naturtyper 1170 rev och 1110 sandbankar

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd

Bilaga 1 Skattning av ålgräsförändringar i Västerhavet

SÅ FÖRVALTAS KRONVILTET IDAG. Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Att formulera bevarandemål

FLORA- OCH FAUNAVÅRD 29 april EN DAG VIL VI HÖRA: Det gjorde ni bra! Program och sammanfattningar

Bevarandeplan Natura 2000

Vad behöver vi särskilt jobba med inom vattenförvaltningen vad gäller övervakning och kartläggning?

Bevarandeplan Natura 2000

Vattenmyndigheternas beslut om åtgärdsprogram och normer - kommunernas roll. Anneli Sedin Västerbottens beredningssekretariat

Erika Axelsson Tel: Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

Utvärdering av videoteknik som visuell undervattensmetod för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren)

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö

ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET

Vad gör Länsstyrelsen?

Utvärdering av metoder för tolkning av undervattensfilmer

Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Invasiva främmande arter

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Miljösituationen i Malmö

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Gotlands län

Fauna och flora utanför Silletorpsån

Slutbetänkande En utvecklad havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48)

Bidrag till särskilda åtgärdsprojekt från Havs- och vattenmiljöanslaget (1:12)

UNDERVATTENSINVENTERING I FINLAND FRÅN BÅT OCH HELIKOPTER

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras

Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Tillsammans för världens mest hållbara stad

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV )

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

YTTRANDE SLU har utgår från att försöka besvara frågan under punkt 1 i relation till de villkoren satta under punkt 2 till 12.

Handlingsplan för marint områdesskydd

Marin modellering som underlag för kustförvaltning

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

Beslut och föreskrifter för marint naturreservat Strandhusens revlar, Lomma

Manual för uppföljning av sanddyner och stränder i skyddade områden

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren

Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid

FÖRSLAG TILL KOMPLETTERING AV FINLANDS NATURA 2000-OMRÅDEN OCH UPPDATERING AV UPPGIFTERNA

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Falsterbo skjutfält (SE ) i Vellinge kommun

Levande hav, sjöar och vattendrag

Informations- och samverkansmöte om invasiva främmande arter. Anteckningar från diskussionsgrupper

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

3. Ramnö och Utsättersfjärden Natura 2000 enligt habitatdirektivet

Provtagning med dykmetod och videometod en jämförelse Pilotstudie inför ett nytt miljöövervakningsprogram för vegetationsklädda bottnar i Västerhavet

Nacka kommuns marina kustområde:

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Vindkraftens påverkan på marint liv. Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål rapport 6557 MARS 2013

Morakärren SE

Vattenregionen Skåne

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU

Transkript:

Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder Övervakning av biologisk mångfald m.h.a. visuella metoder Foto Sandra Andersson Foto: Lst AC

Varför uppföljning/övervakning av biologisk mångfald i havsmiljö? SE har: Nationell och regional miljöövervakning (MÖ). Måste ha: Art- & habitat direktivet: Upprätta en uppföljning/övervakning år 2013 Havsmiljödirektivet: Plan för uppföljning/ övervakning upprättad år 2014 Vill ha: Samordnad uppföljning i SE & mellan länder Varför?: Statusbedömning. Om dåligt gör åtgärd

Uppföljning av biologisk mångfald Projektet Biogeografisk uppföljning av arter & naturtyper i EUs art- och habitatdirektiv. Samarbete ADb, NV, Ekologigruppen, HaV Delsystem hav: Koordineras av ADb (Mona Naeslund, Christina Halling, Anna Westling) Delsystem hav: nationell uppföljning + stickprov i skyddade områden (Natura 2000); 5 milj SEK + 500 000 SEK i N2000.

Arter i delsystem hav Nr Svenskt namn Latinskt namn 1351 tumlare Phocoena phocoena 1364 gråsäl Halichoerus grypus 1365 knubbsäl Phoca vitulina 1938 vikare Phoca hispida bottnica Mona Johansson

Naturtyper i delsystem hav. Bedömning år 2013 (artikel 17): gul= otillfredsställande, röd= dålig. Nr Naturtyper (kortnamn) MBal Matl 1110 Sandbankar (ålgräs, mussel, -veg) ålgräs 1170 Rev (klippor, biogena rev) biogena 1130 Estuarier 1140 Blottade ler- & sandbottnar 1150 Laguner (5 undertyper) Bor Kon 1160 Vikar & sund 1650 Smala Östersjövikar 1610 Åsöar i Östersjön, land + vatten Bor Kon 1620 Skär i Östersjön, land + vatten Bor Kon 1180 Bubbelstrukturer ny! 8330 Havsgrottor ny! Mbal= Marin östersjö, Matl= marin atlantisk, Bor= boreal, Kon= kontinental region.

1110 Sandbankar & 1170 rev Utbredning 1110 sandbankar & 1170 rev m.h.a. GIS. AquaBiota Nationellt, lågupplöst Högupplöst: Västernorrland, Stockholm, Södermanland Östergötland, Hanöbukten, Skåne, Kosterhavet, Gullmarsfjorden

Vad måste vi följa upp? Naturtyper: Areal Utbredningsområde Strukturer & funktioner 2 Typiska arter 2 Arter: Tillgång på livsmiljö (area) Utbredningsområde Populationsstorlek Framtidsutsikter, tillstånd, trender, Hot, nuvarande, framtida Bidrag av Natura2000 till gynnsam bevarandestatus. 2. http://www.naturvardsverket.se/stod-i-miljoarbetet/vagledningamnesvis/natura-2000/natura-2000-kust-och-hav/

Slutsatser utredning befintlig nationell MÖ, 2010 + Många funktionella variabler, föreslås fortsatt ingå - Saknas: Areal naturtyper: mäts ej, ej MÖ per naturtyp areal dåligt känd för några naturtyper stationer ej naturtypsbestämda Strukturer & typisk arter - Få strukturer & typiska arter

Variabel Förslag tillägg av variabler, 2010 Naturtyp kod 1. Areal Samtliga 2. Påverkan inkl. struktur botten 3. Epifauna & flora inkl. Typiska arter Långskottsvegetation (bl.a. Ålgräs) Samtliga Samtliga 1110-1160, 1610 Biogena rev 1170,1180,1620 4. Infauna 1140 1140 5. Fisk, TA, reproduktion Alla utom 1180 Metoder <6 m: fjärranalys >6 m: akustik, visuella <6 m: fjärranalys >6 m: akustik, visuella Visuella metoder <6 m: fjärranalys >6 m: visuella Visuella metoder Propptagning Provfiske, Sprängning &/håvning Visuella metoder= vattenkikare, snorkling, dykning, video, ROV

Varför visuella metoder? Visuella metoder= vattenkikare, snorkling, video, dyk, ROV Typiska arter Visar på positivt tillstånd & reagerar relativt snabbt på en negativ förändring. Lätta att identifiera Ska gå att följas upp ICKE DESTRUKTIVT Rapporteras till EU var 6:e år, senast 2013 gäller t.o.m 2019. Nya listor 2013: kontakta ADb. Kostnadseffektivt

Uppföljning skyddade områden; hav Manual för uppföljning skyddade områden. https://www.havochvatten.se/insatse r-och-skydd/skydd-av-omraden-ocharter/natura-2000.html Samverkansforum för län. NV, HaV, ADb. Kurs 13-14 mars 2013

Videometoder potentiellt kostnadseffektiva men enhetlig metod saknas. http://www.havsmiljoinstitutet. se/publikationer/rapporter/20 11-3-dimensionering-avuppfoljningsprogram/

Utvärdering av undervattensvideo i jämförelse med dykning år 2012 Projektet visuella metoder (Adb) Hur skiljer sig video och dyk för; vilka arter kan vi följa upp? utbredning av vegetation (täckningsgrad)? i olika regioner? kostnad? praktiskt, ex. utrustning, väder? Täckningsgrad, diversitet, tid, skillnad mellan och inom person Metodbeskrivning (undersökningstyp) för visuella metoder.

Samarbete mellan Superb, waters, marmoni, hav möter land Utveckling av metodbeskrivning vid övervakning, uppföljning och kartläggning av habitat och habitatbildande arter med undervattensvideo Rapport från workshop 10-11 december 2012 1. Superb: Standard Utv. av Planering & Ekol. Redskap för Bott. viken. 2011-2013. 2. Waters: forskning om ekologiska bedömningsgrunder för vattenkvalité. 2011-2015. 3. Marmoni: metoder för marin miljöövervakning 2010-2015.

Hur skiljer sig video och dyk för; Vilka arter kan vi följa upp? Regionala skillnader. Stor skillnad där diversitet är högst (västkust), liten Bottniska viken Mindre skillnad på mjuk-, jämf. hårdbotten Utbredning av vegetation (täckningsgrad)? Mindre skillnader för arter som kan ses med video Kostnad? Video kostnadseffektiv för låg taxonomisk ambition & analys av utbredning i stora områden Praktiskt, ex. utrustning, väder? Video känsligt för vågor, strömmar och sikt

Workshop Hav möter land, Uddevalla 10-11 dec 2012 Möjlighet att identifiera arter Av 86 typiska arter kan 29 ses m video, ytterligare 25 m video om förs till artkluster (ex. Chara spp.) Kan alltid skilja artrika & artfattiga områden m video Rekommendera taxonomisk upplösning/region Taxonomisk kompetens tolkare: kalibrering/kurser Statistiska aspekter Använd hela filmen för skattning av diversitet & delar dvs styrd skattning för utbredning (täckningsgrad) 10 bilder, 10 punkter mest kostnadseffektiv!?

Workshop Hav möter land, Uddevalla 10-11 dec 2012 Skatta förutom biologiska parametrar: 1. Substratklass. Kan skilja hård/mjukbotten men sand/grus/sten svårt. Ev sedimentprov. OBS Sedimentpålagring i inre delar försvårar tolkning. 2. Syrefritt, lösliggande alger, sedimentation i skala 1-4, bar botten Övrigt Bör standardisera: hastighet, höjd ovan botten, sträcka, vinkel kamera, lampor, bildbehandling, filter Finns behov av inmatningsapplikation. Handdator?

Visuella metoder (ADb) 2014- standard videofilmning & tolkning Storlek på filmad yta Problem med långa transekter: 1. liten geografisk spridning, 2. praktiskt ex riktning, längd, hålla samma djup. Jämför flera korta & få långa transekt med samma sammanlagd yta i AC-, E och M län. Videotolkning Testar 10 bilder, 10 punkter på 2012 års filmer för kostnadseffektivitet

Projekt biogeografisk uppföljning- avslut 2013 Samordning Vattendirektivet (waters) Havsmiljödirektivet (marmoni, mm) Miljöövervakning Undersökningstyp visuella metoder Plan för uppföljning & kartering ADb Referensgruppsmöte november 2013 ADb Hantering av data HaV, NV, Lifewatch (ADb) Mål: 2014 är vi igång med uppföljning!