VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors ÖVERSÄTTNING TILLSTÅNDSBESLUT Nr 108/2009/4 Dnr LSY-2008-Y-153 Givet efter anslag 1.12.2009 ÄRENDE Ansökan om miljötillstånd för torvproduktionsområdet Kauhajärvenneva, Kauhava och Pedersöre TILLSTÅNDSSÖKANDE A-R Turve Oy ANSÖKAN A-R Turve Oy har i sin ansökan som anlänt till miljötillståndsverket 24.6.2008 och sedermera kompletterats ansökt om miljötillstånd för torvproduktion på Kauhajärvenneva i Kortesjärvi och Pedersöre kommuner. GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND OCH TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BE- HÖRIGHET INNEHÅLLET I ANSÖKAN Enligt 1 1 mom. 7 d) punkten miljöskyddsförordningen krävs tillstånd för torvutvinning och därtill anknuten dikning, om produktionsområdet är större än 10 hektar. Miljötillståndsverket är med stöd av 5 1 mom. 5 c) punkten miljöskyddsförordningen behörig myndighet i ärende som gäller torvutvinning. Tillstånd och avtal som gäller för verksamheten samt planläggningssituationen för området Torvproduktionsområdet Kauhajärvenneva har inte miljötillstånd från tidigare. Västra Finlands miljötillståndsverk har i sitt beslut 61/2000/2 av 7.11.2000 beviljat företaget T:mi Koneurakointi Jarkko Ala-Riihimäki tillstånd att avleda dräneringsvatten från torvproduktionsområdet till dike och därifrån vidare till Purmo å i Kortesjärvi och Pedersöre kommuner. Tillståndet gällde ett produktionsdugligt torvproduktionsområde om sammanlagt cirka 145,1 ha. Tillståndet var i kraft till 31.12.2009 eller i det fall att tillståndsinnehavaren anhängiggör en miljötillståndsansökan senast 30.6.2008 tills beslut beträffande ansökan i fråga fått laga kraft. Enligt tillståndsbestämmelserna skulle alla dräneringsvatten avledas till utfallsdike via tegdikesbassänger och en sedimenteringsbassäng. Flödet av dräneringsvatten från sektorerna 1 och 2 reglerades med
2 hjälp av två silrörsdammar och vattnen från sektorerna 3 och 4 pumpades till ett översilningsfält. Sökanden innehar hela torvproduktionsområdet med stöd av arrendekontrakt. Landskapsplanen för Södra Österbotten har inga särskilda områdesreserveringar på Kauhajärvenneva. För området kring Purmo å gäller i landskapsplanen planeringsbestämmelse II enligt vilken det ska beaktas att den eventuella ökning av totalbelastningen som torvproduktionen föranleder inte riskerar vattendragens naturvärden. Verksamhet Allmän beskrivning av verksamheten Kauhajärvenneva är ett verksamt torvproduktionsområde som varit i produktion sedan år 2001. Produktionssektorerna 3 och 4 har beretts åren 2002 2004. Produktionen i dessa sektorer inleddes sommaren 2004. Produktionen uppskattas ta slut ungefär år 2023. I området produceras frästorv med Haku-metoden i huvudsak för att bli bränsle vid Alholmens Krafts kraftverk i Jakobstad. Dessutom säljs en liten del av produktionen som torrströ till privatkunder i närområdet. Åren 2001 2007 var torvproduktionen i genomsnitt cirka 50 000 m 3 i året. Produktionsområdet består av fyra produktionssektorer med en sammanlagd areal på 120,9 ha. I projektområdet ingår dessutom 19,8 ha stödområden, 1,9 ha vägområden och 2,5 ha område som lämpar sig som översilningsfält. Enligt arrendekontraktet ska myrområdet återbördas till arrendegivaren i sådant skick att dräneringen lämpar sig för skogsekonomiskt bruk. Vattenbehandling och utsläpp i vattendrag Dräneringsvattnen från torvproduktionsområdet avleds via skogsoch åkerdiken till Purmo ås mellersta lopp. Behandlingen av dräneringsvattnen består av tegdikesbassänger samt fyra med silrörsdammar försedda sedimenteringsbassänger. Dessutom regleras vattnets avströmning från sektorerna 1 och 2 med hjälp av silrörsdammar (2 st./sektor). Vattenskyddet i sektorerna 3 och 4 har effektiverats genom att ett översilningsfält om 3,87 ha har byggts söder om produktionssektor 4. Detta togs i bruk på senhösten 2008. Avrinningsvatten från utomstående områden avleds via isoleringsdikessystem förbi torvproduktionsområdet. Det är inte ekonomiskt möjligt att bygga översilningsfält för produktionssektorerna 1 och 2 eftersom det skulle bli nödvändigt att pumpa dräneringsvattnen en lång sträcka emot vattnets naturliga strömningsriktning till myrområden som skulle behöva anskaffas. Sökan-
Upplagring och avfall 3 den har även utrett hur de områden som så småningom tas ur produktion skulle lämpa sig som vegetationsfält. I delar av området för sektorerna 1 och 2 tar torvproduktionen slut inom fem år och i båda sektorernas senast inom tio år. Torvproduktionen tar emellertid först slut i de områden, som finns i produktionsområdets norra del i fel riktning i förhållande till vattnens naturliga strömning. Även i detta fall skulle byggandet av ett vegetationsfält förutsätta pumpning och sökanden anser inte detta ändamålsenligt. Belastningen av näringsämnen och fast substans från Kauhajärvenneva har åren 2003 2006 varit följande: År Bruttobelastning kg Nettobelastning kg Total-P Total-N Fast subst. Total-P Total-N Fast subst. 2003 40 1220 5600 28 90(?) 4400 2004 52 1500 6200 37 1100 4200 2005 130 3600 20600 90 2800 17000 2006 140 4200 18900 90 3000 13900 Damm, buller och trafik Torvproduktionen i Kauhajärvenneva orsakar i någon mån såväl damm som buller. Båda förekommer starkast i torvproduktionsområdet med omedelbar närhet. Andra betydande damm/bullerkällor finns inte i närområdet. Närmaste bostadsfastighet är belägen på 500 meters avstånd från torvproduktionsområdets sydöstra hörn. Trafiken till och från torvproduktionsområdet är koncentrerad till landsväg 741 från Kortesjärvi till Jakobstad, vars trafikvolym på avsnittet Vilobacka Storbacka var 336 bilar i dygnet år 2006. Antalet torvtransporter från Kauhajärvenneva har varit cirka 500 långtradarlass i året. Transporterna skedde normalt under cirka 120 av årets dagar under vilka långtradartrafiken är 2 6 lass i dygnet. Som bränsle i torvarbetsplatsens maskiner används lätt brännolja, som förvaras i farmartankar i serviceområdet. Tankarna förvaras i ett enhetligt utrymme med kantförsedd skyddskonstruktion. På grund av de små mängder avfall som uppstår har torvproduktionsområdet ingen separat avfallsinsamlingspunkt. Maskinerna underhålls inte på området och hushållsavfall som eventuellt uppstår under arbetsdagen transporteras hem av arbetstagarna. En utredning över mängden, användningen och miljöverkningarna av stubbar, stenar, mineraljord och sedimenteringsbassängernas slam finns i avfallshanteringsplanen för utvinningsavfall
Bästa tillgängliga teknik (BAT) och bästa praxis ur miljösynvinkel (BEP) 4 Sökandens uppfattning är att översilningen och regleringen av strömningen representerar bästa tillgängliga teknik i Kauhajärvenneva med beaktande av miljöskyddsmässiga och teknisk-ekonomiska aspekter. Produktionsområdet, dess omgivning och verksamhetens inverkan på miljön Produktionsområdets nutillstånd Kauhajärvenneva torvproduktionsområde har varit i produktion sedan år 2001. Produktionen i sektorerna 3 och 4 har inletts år 2004. Bosättning och markanvändning Torvproduktionsområdet Kauhajärvenneva finns på gränsen mellan kommunerna Kortesjärvi och Pedersöre cirka 13 km norr om Kortesjärvi centrum mellan byarna Hapbacka, Storbacka och Kauhajärvi. I Hapbacka är de närmaste bostadsfastigheterna på cirka 700 meters, i Storbacka på cirka 600 meters och i Kauhajärvi på cirka 750 meters avstånd från produktionsfälten. Sammanlagt ett tiotal bostadsfastigheter finns på mindre än 1 000 meters avstånd från torvproduktionsområdet. Inom det eventuella dammolägenhetsområdet på under 500 meters avstånd från Kauhajärvenneva finns en bostadsfastighet, dit damm kan blåsa vid sydvästlig vind. Övriga fastigheter uppskattas inte kunna orsakas dammolägenheter. Torvproduktionen på Kauhajärvenneva uppskattas inte ens i de närmaste fastigheterna orsaka buller som överstiger riktvärdena, för i de mätningar som Vaskiluodon Voima Oy utförde åren 2006 och 2007 på Heinineva i Lappo var bullernivån 29 38 db L Aeq på 450 meters avstånd från torvproduktionsområdet. Trafiken som härrör sig till torvproduktionen ökar inte i betydande grad trafikvolymerna på de lokala vägarna. Avrinningsområdet till Purmo ås övre lopp är skogsdominerat. Näringarna som idkas i näromgivningen till Kauhajärvenneva är jordoch skogsbruk samt torvutvinning. Kauhajärvennevas sektorer 2 och 4 gränsar i sina östra delar ställvis mot små åkrar. Väster om sektor 3, mellan Kauhajärvenneva och byn Kauhajärvi, finns ett litet privat torvproduktionsområde. Torvproduktionen i projektområdet påverkar inte idkandet av dessa näringar.
Skyddsobjekt och grundvattenområden Vattendrag 5 På grund av torvutvinningen har projektområdet inga naturvärden och det finns inte naturskyddsområden eller grundvattenförekomster i närområdena. Vattendrag och vattenkvalitet Kauhajärvenneva torvproduktionsområde ligger i Purmo ås vattendragsområde (46), närmare bestämt i avrinningsområdet för Purmo ås övre lopp (46.03) och delavrinningsområdet för Ylikoski (46.031). Purmo ås huvudarm upprinner i Purmosjön i Kortesjärvi kommun. Arealen för Purmo ås avrinningsområde är 880 km² och sjöandelen 3,4 %. Arealen för avrinningsområdet till övre loppet av Purmo å är 401 km² och sjöandelen 4,0 %. Arealen för Ylikoskis delavrinningsområde är ca 32 km² vid utmynningen. Torvproduktionsområdets andel av delavrinningsområdet för Ylikoski är 4,5 %. Uppmätt längs vattnets rutt är avståndet mellan torvproduktionsområdet och Purmo å 1,1 2,7 km. Vattenkvaliteten i Purmo ås övre lopp har åren 2003 och 2004 observerats som en del av samkontrollen av Esse å, Kronoby å och Purmo å. Enligt resultaten av kontrollen är åns vatten mycket mörkt, grumligt och näringsrikt. Alkalitetsvärdena är tidvis låga och vattnets ph-värde sjunker ibland under fem. Fiskbestånd och fiske Enligt de fiskeekonomiska kontrollerna i Purmo ås övre och mellersta lopp 2004, 2005 och 2007 ingick gädda, abborre, lake och mört i fiskbeståndet. Fiskbeståndet är koncentrerat till närheten av tätorten Kortesjärvi, där det i mitten av 2000-talet även har påträffats kräftor i någon mån. Nedanom Ylikoski, Vilobacka och Kauhajärvenneva ficks ingen fångst alls år 2005 med elfiske. Röjningarna våren 2007 i Ylikoskiområdet bedöms ha verkat negativt på åns fiskbestånd. Det dåliga fiskbeståndet är enligt ansökan inte en följd av torvproduktionen i Kauhajärvenneva, för situationen har under 2000-talet varit liknande även i sådana åavsnitt, som inte belastas av torvproduktion. Det huvudsakliga fiskeredskapet är svirvel och om vårarna också ryssja. Årsfångsten är uppskattningsvis 70 80 kg. I närheten av tätorten Kortesjärvi idkades kräftfångst i mindre utsträckning år 2005, men uppenbarligen inte längre år 2007. Purmo å har inte i sitt nuvarande tillstånd bedömts ha stor fiskeekonomisk betydelse annanstans än på bägge sidor om tätorten Kortesjärvi. Verkningar på vattendrag och användningen av dessa Stationen P6 för obligatorisk provtagning av vattenkvaliteten i Purmo å ligger ovanom A-R Turve Oy:s och Mantelan Turve Oy:s torvpro-
Miljörisker 6 duktionsområden och stationen P5 nedanom torvproduktionsområdena. Följande uppgifter har fåtts från stationerna i fråga åren 2003 och 2004. Variabel Provstation P6 (ovanom) Provstation P5 (nedanom) Syre (mg/l) 6,4 12,3 4,3 11,3 Syresaturations-% 64 85 46 89 ph 5,6 6,8 4,9 6,7 Alkalitet (mmol/l) <0,05 0,44 <0,05 0,56 Färgvärde (Pt mg/l) 180 390 220 360 Grumlighet (FTU) 4,8 60 4,1 27 Elledningsförmåga (ms/m) 9,6 18 9,1 20 Totalkväve (µg/l) 1100 2200 700 2400 Ammoniumkväve (µg/l) 7 170 10 140 Nitratkväve (µg/l) 110 350 <5 1100 Totalfosfor (µg 50-110 45 120 Fosfatfosfor (µg/l) 13 49 13 47 Fek.koliformbakt. (antal/100 ml) 2 114 6 154 A-klorofyll (µg/l) 1,6 5,5 3,4 8,0 Möjligheterna till rekreationsbruk är små i Purmo ås vattenområde. Rekreationsbruket av ån begränsas av vattnets dåliga kvalitet och tidvis av den ringa vattenmängden. Purmo å används inte som vattentäkt. I ån finns inte allmänna badstränder och fritidsbosättningen är ringa. I ansökan har ansetts att torvproduktionen i Kauhajärvenneva inte påverkar möjligheterna till rekreationsbruk av ån. Övrig belastning Största delen av belastningen på Purmo å är spridd belastning från avrinningsområdet. Av fosforbelastningen som hamnar i ån härstammar 57 % från jordbruk, 9 % från pälsfarmar och 6 % från skogsbruk. Till Purmo å avleds även behandlade avloppsvatten från tre avloppsreningsverk samt dräneringsvatten från åtta torvproduktionsområden. Torvproduktionens andel av belastningen av näringsämnen och fasta partiklar på Purmo å var ca 2 % år 2006. Den mest betydande olycksrisken i samband med torvproduktion är faran för eldsvåda. Att upprätthålla brandsäkerheten är en väsentlig del av verksamheten vid en torvarbetsplats. I Kauhajärvenneva torvproduktionsområde efterföljs inrikesministeriets anvisningar om brandsäkerhet i torvproduktionsområden. I dessa ges brandskyddsklassificeringen för torvarbetsplatser samt anvisningar om bland annat brandinspektion av produktionsområdet, uppgörande av säkerhetsplan, släckningsutrustning, alarmverksamhet och vakthållning. Brandskyddskonstruktionerna i området har utförts på det sätt som de lokala brandmyndigheterna förutsatt.
Kontroll av verksamheten och dess verkningar Ersättningar HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Kompletteringar av ansökan Information om ansökan Utlåtanden 7 Drifts-, utsläpps- och konsekvenskontrollen vid Kauhajärvenneva förverkligas i enlighet med det kontrollprogram som bifogats ansökan. Kontrollen av vattendragen och den fiskeriekonomiska kontrollen föreslås förverkligas på nuvarande vis som en del av samkontrollen av Esse å, Kronoby å och Purmo å. Enligt ansökan orsakar produktionen inte ersättningsgillt men. Sökanden har 4.12.2008 tillställt miljötillståndsverket ägaruppgifterna för fastigheterna. Sökanden har 8.12.2008 tillställt miljötillståndsverket en utredning över effektiveringen av vattenbehandlingen i sektorerna 1 och 2, över översilningsfältet söder om produktionssektor 4 samt över utvinningsavfallen och hanteringen av dessa. Sökanden har 29.1.2009 tillställt miljötillståndsverket en utredning över hur översilningsfältet använts hittills. Ansökan har tillkännagivits genom kungörelse i miljötillståndsverket, i Kauhava stad och i Pedersöre kommun 11.3 14.4.2009 samt genom enskild delgivning till vederbörande. Miljötillståndsverket har med anledning av ansökan bett om utlåtanden av Västra Finlands miljöcentral, Österbottens arbets- och näringscentral, miljöskydds- och hälsoskyddsmyndigheterna i Pedersöre kommun och Kauhava stad samt av Pedersöre kommun och Kauhava stad. 1) Västra Finlands miljöcentral har ansett, att vattenskyddsmetoderna i torvproduktionsområdena ska representera bästa tillgängliga teknik för att förutsättningarna för beviljande av miljötillstånd ska uppfyllas. Regleringen av strömningen är inte tillräckligt effektiv, och därför ska reningen av dräneringsvattnen från avrinningsområdet för sektorerna 1 och 2 effektiveras till exempel genom översilning. Om effektivering inte är möjlig, ska produktionen avslutas i dessa sektorer. I torvproduktionsområdena ska smörjämnen och avfallsolja förvaras i ett täckt utrymme som har en skyddskonstruktion med tätt underlag
8 och kanter. Flyttbara bränslebehållare ska stå på ett tätt och bärande underlag, så att inte bränsle kan hamna i jordmånen eller diken vid eventuellt läckage. Fasta bränslebehållare ska ha dubbelt skal. För dammets del har miljöcentralen konstaterat att man när det blåser mot närmaste permanenta bostad bör avbryta arbetet på grund av dammspridningen. Ansökningens drifts- och belastningskontrollprogram kan godkännas. 2) Österbottens arbets- och näringscentral har konstaterat, att miljötillstånd kan beviljas men att det vid handhavandet av ärendet ska beaktas att Purmo å är ett kraftigt överbelastat och försurat vattendrag, vars dåliga vattenkvalitet inverkar negativt även på vattenkvaliteten och fiskbeståndet i Larsmosjön. Purmo ås svaga tillstånd visar att belastningen på vattendraget och den försämrade vattenkvaliteten klart har överstigit fiskbeståndets toleransförmåga. För att förhindra att Purmo å förorenas bör belastningen från avrinningsområdet minskas betydligt från dagens nivå. Torvutvinningsverksamheten på Kauhajärvenneva påverkar med sin andel belastningen på Purmo å. Belastningen från produktionsområdet är avsevärd och nivån på vattenskyddet ska förbättras så att belastningen på vattendraget minskar. Med beaktande av verksamhetens omfattning och vattendragsområdets svaga tillstånd ska vattenskyddet i verksamheten hålla bästa tillgängliga nivå, vilket förutsätter att alla dräneringsvatten behandlas på översilningsfält eller med annan metod som uppnår lika bra reningseffekt. Österbottens arbets- och näringscentral har krävt, att tillståndsinnehavaren till arbets- och näringscentralen ska erlägga en årlig fiskerihushållningsavgift om 950 euro att användas för planering och genomförande av åtgärder som syftar till att minska de skador som åsamkas fiskebeståndet och fisket samt för uppföljning av resultatet av åtgärderna. Medlen som insamlas via fiskerihushållningsavgiften kan till exempel användas till restaurerande åtgärder eller utplantering av fisk. Om allt vatten från produktionssektorerna inte behandlas på översilningsfält eller med motsvarande vattenskyddsmetod ska avgiften höjas till 1 900 euro. Dessutom ska tillståndsinnehavaren fortsättningsvis kontrollera dräneringsvattnens inverkan på fiskbestånden och fisket på ett sätt som godkänts av arbets- och näringscentralen. Ett förslag till kontrollplan ska tillställas arbets- och näringscentralen inom tre månader från det beslutet fått laga kraft. Kontrollen kan i fortsättningen utföras som samkontroll tillsammans med övriga kontrollpliktiga i området. 3) Pedersöre kommuns miljövårdsnämnd har konstaterat, att det finns sammanlagt 544 ha torvproduktionsområde i Purmo ås avrinningsområde. Nämnden har ansett att kraven på bästa tillgängliga teknik och bästa praxis ur miljösynvinkel förutsätter en vattenskyddsmetod som fungerar året runt. Även kemikalisering kan övervägas. Inrikesministeriets brandskyddsinstruktioner har uppdaterats 4.12.2006 och brandskyddet ska förverkligas enligt dessa. Vatten-
Sökandens bemötande 9 prover i enlighet med drifts- och belastningskontrollprogrammet tas tre gånger i året. Tidpunkterna för provtagning bör dock vara minst en gång i veckan under våröversvämningarna och en gång i månaden från november till april i likhet med övriga närliggande torvproduktionsområden. Tillståndsbestämmelserna bör beakta de damm-, buller och trafikolägenheter som torvproduktionen orsakar omgivningen. 4) Miljöhälsovården i samkommunen Kaksineuvoinen har meddelat, att den inte har invändningar till miljötillståndsansökan. 5) Malmska hälso- och sjukvårdsområdet har konstaterat, att bullernivån i gårdsområdet till närmaste bostadsbyggnad inte får överskrida 55 db (LAeq) kl. 7 22 och inte 50 db (LAeq) kl. 22 7. Inne i bostadsbyggnader får bullernivån inte överskrida 35 db (LAeq) kl. 7 22 och inte 30 db (LAeq) kl. 22 7. Torvproduktionen eller dess trafik får inte orsaka närliggande bosättning dammolägenhet. Oasfalterade vägar bör vattnas under torra sommartider för att förhindra damm från tung trafik. Med anledning av de krav Västra Finlands miljöcentral ställt har sökanden i sitt till miljötillståndsverket 1.6.2009 tillställda bemötande konstaterat, att det inte i närheten av sektorerna 1 och 2 finns något myrområde som lämpar sig som översilningsfält, eftersom myren i sin helhet förbereddes för torvproduktion vid sekelskiftet 2000 och sökanden då inte var medveten om senare behov av ett andra översilningsfält. Att införskaffa myrområden som ligger längre borta från torvproduktionsområdet och bereda dessa till översilningsfält är alltför dyrt genom att dräneringsvattnen måste pumpas en lång sträcka i motsatt riktning till sin naturliga strömning. Torvtjockleken i produktionssektorerna 1 och 2 är 0,5 1,0 m, vilket betyder att torvutvinningen sannolikt tar slut inom fem år i en del av området och senast inom tio år i båda sektorerna. Av denna anledning anser sökanden inte att större ekonomiska investeringar i markanskaffning och pumpkonstruktioner är genomförbara i relation till den vattenskyddsnytta som fås. De delar av sektorerna 1 och 2 som gradvis tas ur produktion skulle i princip lämpa sig som vegetationsfält. Torvutvinningen tar emellertid först slut i de områden som är belägna i produktionsområdets norra del i motsatt riktning till vattnets naturliga strömning. Även i detta fall skulle byggandet av ett vegetationsfält förutsätta att det byggs ett dyrt pumpsystem, vilket sökanden inte anser ändamålsenligt. Enligt sökandens uppfattning kommer det att produktionsarealen avtar under de närmaste åren att minska den belastning som verksamheten orsakar vattendragen även om de befintliga vattenskyddslösningarna inte skulle göras effektivare på andra sätt. Beträffande de krav Österbottens arbets- och näringscentral ställt har sökanden konstaterat, att den i det nuvarande tillståndet be-
10 stämda fiskerihushållningsavgiften är 5 000 mk (cirka 840 ) i året. Enligt sökandens uppfattning är den tillräckligt stor, eftersom torvproduktionens belastning på vattendraget avtar med cirka 4 % per år i och med att produktionsarealen minskar. Produktionssektorerna 1 och 2 tas helt ur produktion inom tio år. Med anledning av Pedersöre kommuns miljövårdsnämnds utlåtande har sökanden ansett, att de i miljötillståndsansökan företedda vattenskyddskonstruktionerna är lösningar i enlighet med BAT- och BEP-principerna under de förhållanden som råder på Kauhajärvenneva. Kemikalisering är vad kostnadseffektiviteten anbelangar en dålig vattenbehandlingsmetod med tanke på torvproduktionsområdets omfattning, återstående produktionstid och den nytta som skulle fås i fråga om vattenskyddet. Vad gäller behovet av åretruntbruk av fältkonstruktionerna har sökanden hänvisar till en i tidskriften Vesitalous 1/2009 publicerad uppfattning enligt vilken det inte existerar samlad information om i vilka situationer och med vilka realiseringssätt användningen av våtmarker året runt och pumpning till dessa lämpar sig för vattenrening och fungerar så att det skulle vara kostnadseffektivt och ge klar nytta ur vattenreningssynpunkt. Problem kan bland annat orsakas av svallis, som bildas när vatten pumpas vintertid och eventuellt kan föranleda att konstruktionerna går sönder. Sökanden har inga invändningar mot utlåtandet från samkommunen Kaksineuvoinen. Beträffande Malmska hälso- och sjukvårdsområdets utlåtande har sökanden konstaterat, att torvtransporterna i allmänhet sker under senhösten och vintern, då nämnda olägenhet inte förekommer. NOTERAT Kortesjärvi kommun har 1.1.2009 förenats med Kauhava stad. MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Processuellt avgörande Miljötillståndsverket avslår ansökan till den del den gäller torvproduktion i sektionerna 1 och 2. Miljötillståndsverket beviljar A-R Turve Oy miljötillstånd för torvproduktion i sektionerna 3 och 4 i det redan i produktion varande produktionsområdet i Kauhajärvenneva i Purmo ås vattendragsområde i Kauhava stad och Pedersöre kommun i enlighet med den till ansökan bifogade planen med de ändringar som framgår ur tillståndsbestämmelserna. Produktionsområdets produktionsareal är cirka 70 ha. Vid produktionsnedläggningen och eftervården i sektionerna 1 och 2 ska tillståndsbestämmelse 15) i det miljötillstånd som nu beviljas Kauhajärvenneva efterföljas.
11 Tillståndsbestämmelser Utsläpp i vatten 1) Vattnen från torvproduktionsområdets sektorer 3 och 4 ska efter vattenbehandlingskonstruktionerna i enlighet med kartan i bilaga 3 till ansökan ledas via utfallsdike till Purmo å. 2) I enlighet med ritningen Torvproduktionsområdets konstruktioner (skala 1:10 000) som bifogats ansökan och ritningen Konstruktionsritning av översilningsfältet i Kauhajärvi (skala 1:20 000) som bifogats kompletteringen till ansökan ska vattnen som avleds från torvproduktionsområdet behandlas med hjälp av tegdikeskonstruktioner, flödesreglerande dammar och sedimenteringsbassänger samt året runt med hjälp av översilningsfält. I ändorna av alla tegdiken ska det finnas en slamficka, en slamstoppare och silrör, vars ändor försetts med flödesreglerande siktar. Samlingsdikena ska förses med flödesreglerande dammar. Sedimenteringsbassängerna ska förses med ytbommar och damm. Sedimenteringsbassängerna och översilningsfältet ska byggas enligt dimensioneringsanvisningarna. Mellan stackområdena och dikena ska det finnas en skyddszon som förhindrar att torv hamnar i dikena. Avrinningsvattnen från utanför produktionsområdena ska ledas i isoleringsdiken förbi produktionsområdena och vattenbehandlingskonstruktionerna. Isoleringsdikena ska ha slamfickor. 3) De nya vattenbehandlingskonstruktionerna ska vara gjorda senast 1.5.2010 och innan de tas i bruk ska de godkännas av Västra Finlands miljöcentral och ges för kännedom till miljöskyddsmyndigheterna i Kauhava stad och Pedersöre kommun. I vattenbehandlingskonstruktionerna får sådana ändringar som inte minskar deras effekt göras på ett sätt som godkänts av Västra Finlands miljöcentral. 4) Tillståndsinnehavaren ska kontinuerligt hålla vattenbehandlingskonstruktionerna och dikessystemen i skick och regelbundet kontrollera att de fungerar. Sedimenteringsbassängerna, tegdikena och slamfickorna samt randoch samlingsdikena ska rengöras minst en gång i året då produktionssäsongen avslutas och efter behov även vid andra tider. Diken grävda i mineraljord ska kontrolleras minst en gång i året och rengöras efter behov.
12 Slam som avlägsnats från sedimenteringsbassänger, slamfickor och diken grävda i mineraljord ska deponeras så att det inte kan hamna i vattendrag. Rengöring och fördjupning av bassänger och dikessystem ska utföras så att arbetet inte medför sådana utsläpp i vattendrag som kan undvikas. Utsläpp i luft samt buller Upplagring och avfall 5) Produktionen och förvaringen av torv ska göras och tidsmässigt förläggas så att så lite torvdamm som möjligt sprids ut i omgivningen från produktionsområdet. Maskiner och apparater ska orsaka så lite torvdamm som mojligt. De fordon som används för transport ska lastas så att lasset inte dammar i störande grad. 6) Iståndsättningsarbetena, torvproduktionen och upplagringen i området ska organiseras så att de orsakar så lite buller som möjligt. Bullernivån på gårdsområden till bostadsbyggnader får inte överskrida 55 db (LAeq) kl. 7 22 eller 50 db (LAeq) kl. 22 7. Bullernivån på gårdsområden till fritidsbyggnader får inte överskrida 45 db (LAeq) kl. 7 22 eller 40 db (LAeq) kl. 22 7. 7) Produktionen ska idkas på ett sådant sätt, att det uppstår så lite avfall som möjligt och att avfallet inte orsakar fara eller men för hälsa eller miljö. Avfallet ska sorteras i enlighet med avfallsbestämmelserna i Kauhava stad. Avfallet ska transporteras för återanvändning eller behandling till en aktör, som har rätt att ta emot avfallet i fråga. Vid transport av problemavfall ska ett transportdokument uppgöras och avfallet ska packas i en tät förpackning på vilken avfallets farliga egenskaper märkts ut. Tillståndsinnehavaren ska även i övrigt organisera avfallshanteringen och -transporten sakenligt. Tillståndsinnehavaren ska följa den plan för hantering av utvinningsavfall som ingår i ansökningen. Avfallshanteringsplanen ska bedömas och vid behov justeras inom fem år från att detta beslut fått laga kraft. Västra Finlands miljöcentral ska informeras om bedömningen. 8) Smörjämnen och avfallsolja ska förvaras i ett utrymme försett med tak och med en skyddskonstruktion med kanter och tätt botten. Bränslebehållarna ska stå på ett tätt underlag på ett sådant sätt att bränsle inte hamnar i marken eller i diken under förvaring eller tankning. Fasta bränslebehållare ska ha dubbelt skal eller förses med avrinningsbassäng. Bränslebehållarna ska ha överfyllningsskydd.
13 Störningar och andra exceptionella situationer Kontroller Underhållsskyldighet 9) Tillståndsinnehavaren ska ha beredskap att bekämpa miljöskador som orsakas av maskinfel eller olyckor i produktionsområdet. 10) Västra Finlands miljöcentral och miljöskyddsmyndigheterna i Kauhava stad och Pedersöre kommun ska omedelbart informeras om störningssituationer och om undantagsarrangemang för hur vatten leds under dessa. Dessutom ska den övervakning ordnas som läget kräver. Orsakerna till störningar och exceptionella situationer ska omedelbart utredas. Observerade fel ska repareras och störningsfaktorerna avlägsnas utan dröjsmål. 11) Drifts- och utsläppskontrollen ska utföras i enlighet med den plan som finns i bilaga 3 till detta beslut. Kontrollplanen kan preciseras på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt, förutsatt att ändringarna inte försämrar resultatens tillförlitlighet eller kontrollens täckning. 12) Tillståndsinnehavaren ska övervaka verksamhetens konsekvenser för vattendragen på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt samt dess fiskeekonomiska konsekvenser på ett av Österbottens arbets- och näringscentral godkänt sätt. Förslagen till konsekvenskontrollplaner ska tillställas Västra Finlands miljöcentral samt för fiskbeståndets och fiskets del Österbottens arbets- och näringscentral inom tre månader från att tillståndsbeslutet fått laga kraft. Årsrapporterna över vattendragskontrollen ska tillställas Västra Finlands miljöcentral och Österbottens arbets- och näringscentral samt miljöskyddsmyndigheterna i Kauhava stad och Pedersöre kommun. Resultaten av den fiskeekonomiska kontrollen ska tillställas Österbottens arbets- och näringscentral, Västra Finlands miljöcentral, miljöskyddsmyndigheterna i Kauhava stad och Pedersöre kommun samt Norra svenska fiskeområde. Kontrollresultaten ska vid anmodan företes för dem vilkas intressen eller rättigheter uppgifterna kan angå. Ur sammandragen av kontrollresultaten ska framgå osäkerhetsfaktorerna vid kontrollerna samt de metoder som använts i analyserna och i kalkyleringen av resultaten. 13) Tillståndsinnehavaren ska delta i underhållet av utfallsdikena till den del som iståndsättningsbehovet orsakas av avledandet av vatten från torvproduktionsområdet.
14 Ersättningar Fiskerihushållningsavgift 14) Tillståndsinnehavaren ska till Österbottens arbets- och näringscentral årligen i januari erlägga en fiskerihushållningsavgift om 420 euro att användas till att förebygga att dräneringsvattnen orsakar olägenheter för fiskbestånden och fisket i verkningsområdet. Nedläggning av verksamhet och eftervård 15) De områden som under tillståndsperioden tas ur produktion ska årligen anmälas till Västra Finlands miljöcentral. Dräneringsvattnen från områden som tagits ur produktion ska ledas via vattenbehandlingskonstruktionerna ända tills områdena är täckta av vegetation, dock minst två år, eller tills de har tagits permanent i annat bruk. Tillståndsinnehavaren ska hos miljöcentralen förete en utredning över tillståndet i de områden som tagits ur produktion innan behandlingen av vattnen avslutas. Därefter kan vattnen från områdena som tagits ur produktion ledas förbi vattenbehandlingen på ett sätt som godkänts av miljöcentralen. Ifall torvproduktionen avslutas under tillståndsperioden, ska Västra Finlands miljöcentral informeras i förväg. Efter att torvproduktionen avslutats ska projektområdet snyggas upp och obehövliga konstruktioner avlägsnas. Behandlingen av vattnen liksom även utsläppsoch konsekvenskontrollen ska fortgå minst två år eller tills produktionsområdet tagits i annat bruk. Innan vattenbehandlingen avslutas ska tillståndsinnehavaren hos Västra Finlands miljöcentral förete en utredning över tillståndet i områdena som tagits ur produktion och över resultaten av kontrollen av eftervårdsfasen. Miljötillståndsbeslutet angående torvproduktionsområdet och de förpliktelser beslutet ställer på tillståndsinnehavaren träder ur kraft när Västra Finlands miljöcentral har konstaterat att eftervårdsåtgärderna är utförda. Västra Finlands miljöcentral kan vid behov ge preciserande bestämmelser beträffande nedläggningen av verksamheten och beträffande eftervården. Enligt förhandsbedömning orsakar projektet inte ersättningsgill skada till påföljd av förorening av vattendrag. Tillståndets giltighet och justering av tillståndsbestämmelserna Tillståndets giltighet Tillståndet är i kraft tillsvidare.
15 Vid behov kan miljötillståndsverket om de förutsättningar uppfylls som stadgas i 58 och 59 miljövårdslagen ändra tillståndet eller på initiativ av kontrollmyndighet upphäva tillståndet. Granskning av tillståndsbestämmelserna MOTIVERINGAR FÖR AVGÖRANDET Motiveringar för avslag av ansökan Förutsättningar för beviljande av tillstånd Tillståndsinnehavaren ska senast 31.12.2019 till miljötillståndsverket lämna in en ansökan om granskning av tillståndsbestämmelserna. Om ansökningen inte görs i tid, kan miljötillståndsverket bestämma att tillståndet förfaller. Till ansökningen ska bifogas en utredning över det buller och damm som produktionen orsakar samt behoven och möjligheterna att minska dessa, vattenbehandlingens effektivitet, mängden utsläpp som hamnar i vatten samt de verkningar avledningen av vatten har på utfallande vattendrag, dessas fiskbestånd och användning samt möjligheterna att effektivera vattenbehandlingen. Dessutom ska en uppskattning av skedda oförutsedda skador tillställas. Till ansökningen ska också bifogas en utredning över tillståndet i de områden som tagits ur produktion och till behövliga delar andra utredningar i enlighet med 9 11 miljöskyddsförordningen. För att miljötillstånd ska beviljas förutsätts användning av bästa tillgängliga teknik, vilken i torvproduktionsområden är översilning eller behandlingsmetod med motsvarande effekt. Vattenbehandlingskonstruktionerna i sektorerna 1 och 2 är på basnivå och motsvarar inte bästa tillgängliga teknik speciellt med beaktande av produktionsområdets storlek och den uppskattade produktionstiden samt det mottagande vattendragets toleransförmåga. Avsikten är att producera torv ännu 5 10 år i sektorerna 1 och 2. Den sammanlagda produktionsarealen för sektorerna 1 och 2 är cirka 51 hektar och mängden utsläpp från dem till vattendraget är ansenlig. Purmo ås tillstånd är svagt och dess toleransförmåga dålig. Därför föreligger inte förutsättningar för att bevilja tillstånd för sektorerna 1 och 2. Torvproduktionsområdet som utgörs av sektorerna 3 och 4 på Kauhajärvenneva är ett område i produktion. Varken i torvproduktionsområdet eller i verkningsområdet för dess utsläpp finns det vare sig särskilda naturvärden eller arter eller naturtyper med särskild skyddsstatus enligt naturskyddslagen. Alla tillståndsenliga dräneringsvatten behandlas genom vattenbehandling på basnivå och dessutom året runt med hjälp av översilningsfält. Vattenbehandlingen uppfyller kraven för bästa tillgängliga teknik.
Motiveringar för tillståndsbestämmelserna 16 Damm- och bullerolägenheterna förebyggs med åtgärdsbestämmelser och bullergränsvärden. De olägenheter som åsamkas fiskeekonomin förebyggs med de åtgärder som utförs med hjälp av fiskerihushållningsavgiften. Verksamheten placeras inte i strid med planbestämmelser. Med beaktande av Kauhajärvennevas och dess omgivnings tillstånd och användning medför en torvutvinning som utförs i enlighet med detta tillståndsbeslut inte olägenhet för hälsan, annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, förbjuden förorening av mark eller grundvatten, försämring av speciella naturförhållanden eller äventyrande av en ur allmän synvinkel viktig rekreations- eller annan användningsmöjlighet eller annat oskäligt besvär som skulle förhindra beviljandet av tillstånd. I avsikt att begränsa utsläpp i vattendrag bestäms att bästa tillgängliga teknik och praxis tillämpas. Till detta behövs bestämmelserna 1) 4). Torvproduktionsområdet orsakar utsläpp i vattendrag året runt och produktion kommer att idkas ännu länge. Därför ska vattenbehandlingen pågå året runt. I avsikt att minska dammutsläpp och de olägenheter dessa orsakar ingår en förpliktande åtgärd i tillståndsbestämmelse 5). För bullrets del gäller tillståndsbestämmelse 6). För bullernivån i områden i bostadsbruk ges maximivärden som motsvarar riktvärdena för bullernivå i statsrådets beslut (993/1992). Bestämmelserna 7) och 8) har getts för att minska avfallet och för att förhindra nedskräpning och oljeskador. Enligt avfallslagen 6 är det avfallsinnehavarens skyldighet att ordna avfallshanteringen och denne ska vara på det klara med avfallets mängd och art samt dess hälso- och miljökonsekvenser. Bestämmelsen om förvaringen av bl.a. bränslen behövs för att förhindra att skadliga ämnen hamnar i mark och vatten och för att förebygga att mark förorenas. Planen för hantering av utvinningsavfall behövs för att förebygga uppkomsten av utvinningsavfall och för att minska dettas skadlighet. Tillståndsbestämmelserna 9) ja 10) syftar till beredskap inför störningar. Tillståndsinnehavaren ska vara på det klara med utsläppen från sin verksamhet samt hur dessa påverkar miljön. De kontrollerings- och rapporteringsbestämmelser som ges i tillståndsbestämmelserna 11) och 12) behövs för kontroll, i händelse av oförutsedda olyckor och för granskning av tillståndsbestämmelserna. Utgående från kontrollen kan kontrollmyndighet vid behov förutsätta åtgärder för förbättring av reningseffekten av översilning eller annan vattenbehandling. I de sammandragsrapporter som ska göras årligen kan inkluderas be-
17 skrivningar av observerade brister i vattenbehandlingen, av redan utförda åtgärder för att avlägsna dessa och en plan över kommande förbättringsåtgärder. Konsekvenskontrollerna kan utföras som samkontroll tillsammans med övriga som orsakar belastning i området. Underhållsplikten i tillståndsbestämmelse 13) är behövlig för att avlägsna slamningar som orsakas av torvproduktionen. Tillståndsbestämmelse 14) behövs för att förhindra olägenheter för fiskeekonomin och förbättra tillståndet i av torvproduktion försvagade vattendrag. Vid bestämningen av fiskerihushållningsavgiftens storlek har omfattningen av utsläpp orsakade av torvproduktionen och omfattningen av de verkningar som framgår i vattendragen beaktats. Det kommer utsläpp från torvproduktionsområdet ännu efter att produktionen avslutats och tillståndsbestämmelse 15) behövs för ordnande av eftervården i produktionsområdet och för begränsning av utsläppen. SVAR PÅ UTLÅTANDEN OCH ANMÄRKNINGAR BESLUTETS VERKSTÄLLIGHET Beträffande Västra Finlands miljöcentrals, Österbottens arbetsoch näringscentrals och Pedersöre kommuns miljövårdsnämnds krav på bästa tillgängliga teknik i vattenbehandlingskonstruktionerna konstateras, att miljötillståndsansökan avslagits i fråga om sektorerna 1 och 2. I sektorerna 3 och 4 är vattenbehandlingen i enlighet med bästa tillgängliga teknik. Kraven gällande kontroller har beaktats i tillståndsbestämmelserna 11) och 12). Kravet på fiskerihushållningsavgift har beaktats på det sätt som framgår ur tillståndsbestämmelse 14). Vid fastställandet av storleken på fiskerihushållningsavgiften har omfattningen av de utsläpp som orsakas av torvproduktionen och av de verkningar som gör sig gällande i vattendragen beaktats. Kraven beträffande förvaring av smörjämnen, avfallsoljor och bränslen har beaktats i tillståndsbestämmelse 8). Kraven beträffande damm-, buller- och trafikolägenheter har beaktats på det sätt som framgår ur tillståndsbestämmelserna 5) och 6). Vid störningar och andra exceptionella situationer ska åtgärder vidtas i enlighet med tillståndsbestämmelserna 9) och 10). För brandsäkerhetens del ska verksamhetsledaren efterfölja brandsäkerhetsmyndigheternas vid respektive tidpunkt ikraftvarande instruktioner. Malmska hälso- och sjukvårdsområdets krav gällande damm- och bullerolägenheter har beaktats i tillståndsbestämmelserna 5) och 6). Beslutet är verkställigt när det fått laga kraft. Pågående verksamhet kan fortsättas oavsett ansökan om ändring.
IAKTTAGANDE AV FÖRORDNING SOM ÄR STRÄNGARE ÄN TILLSTÅNDET TILLÄMPADE RÄTTSNORMER 18 Om det genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än bestämmelserna i detta tillstånd eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, ska förordningen i enlighet med 56 miljöskyddslagen iakttas. Miljöskyddslagen 6, 41, 42, 43, 44, 45, 45a, 46, 52, 55, 56, 90, 100 och 103a Avfallslagen 4, 6 och 15 Statsrådets förordning om luftkvaliteten (711/2001) Statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992) BEHANDLINGSAVGIFT OCH BESTÄMNING AV DENNA Avgörande Motivering Rättsnorm Behandlingsavgiften för tillståndsärendet är 4 600 euro. Behandlingsavgiften för miljötillstånd som gäller torvproduktionsområden av omfånget 30 300 ha är 4 600 euro. Miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1388/2006) 2.
19 ANSÖKAN OM ÄNDRING Ändring i beslutet kan sökas hos Vasa förvaltningsrätt genom besvär. Bilagor 1) Besvärsanvisning 2) Karta 3) Plan för drifts- och utsläppskontroll Sinikka Laitakari Jukka Leinonen Heikki Penttinen Översättningens riktighet bestyrker Ort och tid som ovan Lars Tollet I beslutsfattningen har deltagit miljörådet i bisyssla Sinikka Laitakari samt miljöråden Jukka Leinonen och Heikki Penttinen (granskande ledamot). Ärendet har föredragits av Sinikka Laitakari. SL/sl
BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Bilaga 1 Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 31.12.2009. Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e-postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Stinsgatan 14, 00520 Helsingfors postadress: PB 115, 00231 Helsingfors telefon: (växel) 020 610 121 telefax: (09) 726 0233 e-post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl. 8 16.15 Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 89 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.
Karta Ansökan har avslagits beträffande sektorerna 1 och 2 Bilaga 2
Bilaga 3 PLAN FÖR DRIFTS- OCH UTSLÄPPSKONTROLL I TORVPRODUKTIONSOMRÅDET KAU- HAJÄRVENNEVA Driftskontroll För driftskontroll utses en ansvarsperson, vars namn meddelas årligen till den regionala miljöcentralen och till miljöskyddsmyndigheten i den kommun där verksamheten sker. Över driftskontrollen förs dagbok. Dagboken uppbevaras genom hela produktionstiden och efterskötselsfasen. Vid behov uppvisas dagboken för tillsynsmyndigheterna. Årligen görs ett sammandrag över dagboksanteckningarna, som inom utgången av kontrollåret tillställs den som utför utsläpps- och konsekvenskontrollerna samt vid behov myndigheterna. I driftsdagboken antecknas följande uppgifter: - inledandet och avslutandet av produktionen samt produktionsdagarna - produktionsmetod - exakta tidpunkter och platser för dikningar och rensningar - iståndsättningar och produktionens framskridande - färdigställande av vattenskyddskonstruktionerna, uppföljning av deras skick, iakttagelser om deras funktionsduglighet - avvikelser från vattenskyddsplanerna - tömningar av sedimenteringsbassängerna och slamflickorna - rensningar av dikessystem - uppsättning, underhåll och reparation av mätningsdammar och -anordningar - pumpstationernas installeringar, funktionstider och eventuella störningar - nederbörd, avdunstning och vind - övriga iakttagelser, t.ex. störtregnens varaktighet och följder - åtgärder som hänför sig till avfallshantering - tiderna för provtagning - ändringar i platserna för stackar - uppföljning av damm och buller samt produktionsavbrott till följd av vind - eventuella andra omständigheter som kan inverka på jordmån, vattendrag eller utsläpp av damm och buller - reklamationer riktade mot verksamheten och hanteringen av dessa. Kontroll av utsläpp som avleds i vattendrag Vattenproverna tas av de vatten som avleds i utfallsdikena från sektorerna 4 och 2. Vattenbehandlingssystemets effektivitet kontrolleras genom att prov tas före och efter översilningsfältet. Vattenproverna tas fyra gånger om året (mars-april, juni-juli, oktober-november och december-februari) i två års tid efter att beslutet avgetts och i två års tid före inlämnande av justeringsansökan samt under eftervårdsfasen. I samband med provtagningen mäts vattenflödet. Ur proverna analyseras den fasta substansen, COD Mn, total-p, total-n och ph. Utsläppen kalkyleras med hjälp av mätresultaten från det egna produktionsområdet och strömningsuppgifterna från närliggande, kontinuerligt kontrollerade produktionsområden. Halterna fastställs på basen av mätresultaten från det egna produktionsområdet. Under de år, då halter inte mäts, kalkyleras utsläppen med stöd av närliggande, kontinuerligt kontrollerade produktionsområdens halter före intensifierad vattenbehandling. Effekten av vattenbehandlingsmetoden kalkyleras utgående från tidigare uppmätt effekt i produktionsområdet. Utsläppen kalkyleras både som brutto- och som nettovärden. Nettovärdena kalkyleras genom att använda halterna av en myr i naturtillstånd som bakgrundshalter: totalfosfor 20 µg/l, totalkväve 500 µg/l och fast substans 2 mg/l.
Rapportering Kvalitetskontroll Mätningsresultaten av utsläppskontrollen ska tillställas den kommunala miljövårdsmyndigheten och den regionala miljöcentralen. Sammandragsrapporten av driftsoch utsläppskontrollen ska tillställas den regionala miljöcentralen och den kommunala miljövårdsmyndigheten före utgången av februari som följer efter kontrollåret. Vid kontrollen används fastställda standarder. I kontrollrapporterna företes även osäkerhetsfaktorerna vid kontrollerna samt de använda kalkylmetoderna. I rapporterna rekommenderas nödvändiga preciseringar och ändringar i kontrollerna.