Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska rådets uppfattnng.
Fnanspoltska rådet är en myndghet som har tll uppgft att göra en oberoende gransknng av regerngens fnanspoltk. Rådets uppgfter fullföljs framför allt genom publcerngen av rapporten Svensk fnanspoltk som lämnas tll regerngen en gång per år. Rapporten ska kunna användas som ett underlag för rksdagens gransknng av regerngens poltk. Rådet anordnar även konferenser. I seren Studer fnanspoltk publceras fördjupade studer av olka aspekter på fnanspoltken. Fnanspoltska rådet Box 3273 SE-103 65 Stockholm Kungsgatan 12-14 Tel: 08-453 59 90 Fax: 08-453 59 64 nfo@fnanspoltskaradet.se www.fnanspoltskaradet.se ISSN 1654-8000
3 Sammanfattnng I denna rapport analyseras lönebldnngen Sverge från mtten av 1960-talet fram tll dag. En belysnng av sambandet mellan löner och ersättnngsnvåer arbetslöshetsförsäkrngen ges rapporten. Analysen bygger på modellen Forslund m.fl. (2007), som analyserar lönebldnngen från mtten av 1960-talet fram tll 1997 de nordska länderna. Forslund m.fl. (2007) konstruerar först en modell av lönebldnngen små öppna ekonomer. Utfrån modellen görs sedan en emprsk analys av lönebldnngen de nordska länderna. I denna rapport har de data som lgger tll grund för den emprska analysen Forslund m.fl. (2007) förlängts fram tll 2007, varefter nya uppdaterade skattnngar för den svenska ekonomn gjorts. Dessutom har prognoser gjorts för åren 2007 tll 2009. Under dessa tre år förväntas lönerna öka med mellan 10 och 15 procent. En analys av vlka effekter regerngens reformer av nkomstbeskattnngen och ersättnngssystemet arbetslöshetsförsäkrngen har haft på lönebldnngen görs också. Under peroden 2007-2009 skulle lönerna öka med omkrng en procent mer om nte reformerna hade genomförts. Arbetslösheten sjunker med något mer än en procentenhet jämfört med om nte reformerna genomförts. Gvet att efterfrågan är oförändrad framtden är detta också den långsktga effekten. Prognoserna är dock behäftade med en nte obetydlg osäkerhet.
Studer fnanspoltk 2008/6 5 1 En kort hstork Den svenska lönebldnngen kännetecknas av förhandlngar mellan starka arbetsgvar- och arbetstagarorgansatoner. 1 I början av den studerade peroden, fram tll ungefär 1975, så var förhandlngarna Sverge starkt centralserade. Den centralserade förhandlngsmodellen, som fungerat ganska bra under peroden före 1970, började frågasättas under 1970-talet. Exempelvs blev de centrala överenskommelserna efter hand alltmer detaljerade, vlket nnebar att utrymmet för lokala hänsyn lönesättnngen blev begränsat. LO s relatva storlek på arbetsmarknaden hade också mnskat takt med att andelen tjänstemän ökat. Den löneutjämnande poltk som bedrvts av LO kan också ha lett tll att både SAF och delar av LO-kollektvet såg en ändrad förhandlngsform som ett sätt att motverka fortsatt utjämnng. Löneskllnaderna hade under peroden 1960-75 halverats nom LO-SAF s avtalsområden. Vssa fackförbund som förlorat på utjämnngen kan nte ha vart odelat postva tll de centrala avtalen. I början av 1980-talet började vssa förbund förhandla på branschnvå. I avtalsrörelsen 1983 bröt sg Verkstadsförenngen och Metall ur de centrala förhandlngarna. Under återstoden av 1980-talet förekom centralserade förhandlngar bara ett fåtal år. Peroden fram tll omkrng 1990 kännetecknades också av relatvt höga löneöknngar, jämfört med både tdgare och senare peroder. Under 1990 tllsatte regerngen en förhandlngsgrupp Rehnbergkommssonen syfte att påverka avtalsrörelsen. Gruppen lade fram förslag om ett tvåårsavtal som sedan låg tll grund för avtalsrörelsen 1991. Förhandlngarna skedde sedan på förbundsnvå. En rädsla för att löneöknngarna skulle ta fart gen ledde 1997 tll det så kallade ndustravtalet vlket syftade tll en ökad koordnerng av förhandlngarna. Avtalet medförde att en särskld kommtté och ett ekonomskt råd nrättades på ndustrns område. Kommtténs uppgft var att följa tllämpnngen av avtalet medan rådet skulle förse kommttén med ekonomskt underlag nför avtalsrörelserna. Lknande avtal har sedan slutts även på det offentlga området. År 2002 täcktes över 50 procent av arbetskraften av avtal med lkartad karaktär som Industravtalet. 2 Värt att notera är att, även om centrala avtal sluts, så nnebär det nte att lönerna bestäms centralt. Ibland förekommer även lokala förhandlngar kombnerat med centrala avtal och så kallad lönegldnng. Dessutom bestäms nte löner för nyanställda helt av centrala avtal. Företagens anställnngsbeslut beror på en mängd olka faktorer. En vktg faktor är kostnaden för arbetskraft. Dessa kostnader löner nklusve socala avgfter ökade med ca 10 procent per år från mtten av 1970-talet fram tll 1990, även om en svagt nedgående trend kan skönjas (se Fgur 1). Särsklt mtten av 1970-talet ökade lönerna kraftgt några år med omkrng 20 procent per år. Omläggnngen av pennngpoltken med större betonng på nflatons- 1 Avsnttet bygger på Lundh (2002) och Elvander och Holmlund (1997). 2 Holmlund (2003).
6 Studer fnanspoltk 2008/6 bekämpnng som nleddes efter kronans fall och övergången tll rörlg växelkurs 1992 har lett tll att löneöknngstakten dämpats. Den nomnella löneöknngstakten lgger nu på en årstakt på knappt 5 procent. Fgur 1. Procentuell nomnell bruttolöneförändrng ( löner ngår socala avgfter) 0.25 0.2 0.15 0.1 0.05 0-0.05 2005 2001 1997 1993 1989 1985 1981 1977 1973 1969 1965 Fgur 2. Procentuell produktvtetsförändrng nom ndustrn, tre års gldande medeltal 0.12 0.1 0.08 0.06 0.04 0.02 0 2005 2001 1997 1993 1989 1985 1981 1977 1973 1969 1965 Några andra faktorer som är av betydelse för lönebldnng och arbetslöshet är produktvtet, konkurrentprser och växelkurspoltk. I Fgur 2 vsas hur produktvteten nom ndustrn, mätt termer av förädlngsvärde per arbetad tmme, har utvecklats. Produktvteten växte snabbt fram tll början av 1970-talet. Därefter följde en perod av lägre tllväxt. Efter 1990-talskrsen tog produktv-
Studer fnanspoltk 2008/6 7 tetsutvecklngen fart gen och öknngstakten har legat på ungefär samma nvå som under 1960-talet. Växelkurspoltken har under en relatvt stor del av peroden byggt på ett system med fast kurs. Kronans kurs var knuten tll den amerkanska dollarn så länge Bretton Woodssystemet varade fram tll början av 1970-talet. Under resten av 1970-talet och 1980-talet var målet att upprätthålla en fast växelkurs, men kronans kurs devalverades flera gånger när konkurrenskraften försämrades. Denna poltk övergavs tll sst november 1992 och sedan dess har Sverge haft en flytande växelkurs. 2 Modellen Modellen Forslund m.fl. (2007) som lgger tll grund för analysen har fyra grundläggande teoretska byggstenar. Den första är en modell för hur företagen sätter sna prser. Den andra är en modell för hur lönerna bestäms en förhandlng mellan företag och fackförenngar. Den tredje är en modell för hur arbetslöshet och ersättnngsnvåer påverkar förhandlngsutfallet. Den ssta är en modell för hur snabbt olka typer av varabler som exempelvs konkurrentprs och produktvtet påverkar lönerna. I Fgur 3 ges en schematsk bld av de tre första byggstenarna. Fgur 3. En schematsk bld av modellen för lönebldnng Konkurrentprs Produktvtet Växelkurs Prs, vnst och efterfrågan på arbetskraft Anställdas arbetssökande Löneförhandlng Ersättnngsnvå Arbetslöshet 2.1 Prsbeslut och företagsvnster I Forslund m.fl. (2007), så är en utgångspunkt att exportsektorn bland benämnd den konkurrensutsatta sektorn är den löneledande sektorn. Det har vart vanlgt att den konkurrensutsatta sektorn förhandlar fram ett avtal som lgger tll grund för de övrga sektorernas löneavtal, se exempelvs Elvander
8 Studer fnanspoltk 2008/6 (2003) och Calmfors (2008). Att exportndustrn bestämmer normen för löneöknngarna också den övrga ekonomn var också en grundläggande förutsättnng för EFO-modellen, som utgjorde den teoretska grundvalen för lönebldnngen Sverge under en stor del av den perod då Sverge hade fast växelkurs. För enkelhetens skull modellerar v ndustrn som en enbart exportnrktad sektor där de svenska företagen konkurrerar med utländska företag på världsmarknaden. Eftersom det är orealstskt att tro att konkurrensen är så hård att den kan lknas vd perfekt konkurrens, så antar v att företagen möter en negatvt lutande efterfrågan. För gvna värden på lön, växelkurs, konkurrentprs och produktvtet, sätter företagen prserna så att vnsten blr så hög som möjlgt. 2.2 Förhandlngar mellan företag och fackförenngar Lönen ett företag Sverge bestäms modellen en förhandlng mellan företaget och en fackförenng som representerar de anställda på företaget. Den lön som företaget och fackförenngen kommer överens om bestäms av styrkeförhållandet mellan dem och av vlka konsekvenser en löneförändrng har för företaget respektve fackförenngen. Lönen lgger alltså någonstans mellan den lön företaget respektve fackförenngen föredrar. Skulle företaget kunna bestämma lönen självt, skulle det sätta lönen så att vnsten blr så hög som möjlgt. Detta nnebär förstås nte att lönen skulle vara noll så fall skulle knappast några arbetare vlja arbeta på företaget. När det gäller företagets möjlghet att anställa och behålla arbetskraft, är det rmlgt att tro att de som arbetar på företaget potentellt kommer att vlja söka arbete på andra företag. Det kan vara mssnöje med arbetsuppgfter, överordnade, att lönenvån på andra företag är attraktv eller annat som gör att personer byter arbete. Dock kan en löneöknng alltd tll vss del kompensera för detta. Personalomsättnng medför också kostnader för företaget, eftersom det är kostsamt att lära upp en ersättare om en arbetstagare lämnar företaget. Om företaget kan sätta lönerna själva, så har alltså en högre lön två motverkande effekter: dels kommer företagets drekta kostnader termer av utbetald lön att öka, men samtdgt kommer personalomsättnngskostnader att mnska. Företaget kommer således nte att vlja sätta en extremt låg lönenvå. Om fackförenngen å andra sdan skulle kunna bestämma lönenvån på egen hand, så skulle fackförenngen sätta lönen så att medlemmarnas ntressen främjas. I standardmodeller bryr sg naturlgtvs medlemmarna om lönen men också rsken av att bl arbetslös. Är lönen alltför hög, kommer många arbetare att förlora jobbet, vlket knappast är det bästa valet av lönenvå ur medlemmarnas synvnkel. Fackförenngen står nför en avvägnng mellan lön och arbetslöshet.
Studer fnanspoltk 2008/6 9 Vd en förhandlng mellan företaget och fackförenngen kommer lönen att lgga mellan vad företaget och fackförenngen önskar. 3 Vd en förhandlng kan företag och fackförenng hota varandra med att nte komma överens. Vad som skulle hända om man nte kommer överens påverkar förhandlngsutfallet. I vssa modeller antas att, om förhandlngen bryter samman, så lämnar arbetarna företaget och blr arbetslösa. Det nnebär att arbetslösersättnngen får stor betydelse. Antagandet att anställda hotar företaget med att lämna företaget för att bl arbetslösa är dock nte så realstskt. Det är rmlgare att tro att arbetarna strejkar om man nte kommer överens och är man nte är nöjd med avtalet så söker man arbete på andra företag. Normalt blr då konsekvensen av en uteblven överenskommelse för företagets del en konflkt och därmed ett produktonsbortfall. Arbetarna strejkar och får därmed ngen lön utbetald från företaget. I modellen som analysen bygger på kommer arbetarna med en vss sannolkhet nte att klara av en konflkt, vlket gör att företaget kan sätta den av företaget föredragna lönen. Detta utesluter dock nte att ersättnngsnvån ändå har betydelse. Vll man byta jobb, konkurrerar man med arbetslösa, vars sökbeteende rmlgtvs påverkas av ersättnngsnvåns storlek. Det fnns vsst forsknngsstöd för detta, se exempelvs Layard m.fl. (2005). Som redan nämnts ovan så kommer överskottet som parterna förhandlar om att påverka utfallet. 4 Ju större totalt överskott, desto högre blr lönerna, eftersom parterna förhandlngen delar på överskottet. I modellen kommer överskottet drekt att påverkas av konkurrentprs, produktvtet och växelkurs ett högre konkurrentprs gör att företagen kan ta ut högre prser, vlket medför ett större överskott och därmed va förhandlngen en högre lön. Växelkursförändrngar får samma effekt, eftersom exempelvs en deprecerng av växelkursen gör att prserna svensk valuta går upp och därmed överskottet mätt kronor. En ökad produktvtet gör att kostnaden att producera en enhet av en vara sjunker, vlket sn tur också ökar överskottet. Värdet av en tmmes produkton av den vara företaget säljer kan sägas ge en ram för tmlönerna löneutrymmet. Förändrngar konkurrentprs, växelkurs och produktvtet förändrar löneutrymmet. De faktorer som påverkar arbetarnas möjlgheter att skaffa alternatva arbeten påverkar förstås också överskottet och därmed lönerna. Om exempelvs arbetslösheten är låg, så har arbetstagarna en stark förhandlngsposton, eftersom företaget då drabbas av högre personalomsättnngskostnader. Företaget kommer att sätta en högre lön vlket sn tur drver upp den förhandlade lönen. I Fgur 4 llustreras förhållandet mellan å ena sdan kvoten mellan bruttolön och löneutrymme och å andra sdan arbetslösheten Sverge mellan 1970 och 2007. Bruttolönen är, som tdgare nämnts, tmlönen nklusve socala avgfter 3 I förhandlngen Forslund m.fl. (2007) antar v att den relatva styrkan hos företag och fackförenng är sådan att löneutfallet nte gör att fackförenngens medlemmar förlorar arbetet. Företagets förhandlngsstyrka kommer alltså att begränsa lönen så att den nte blr så hög att medlemmarna förlorar jobbet. 4 I så kallade standardmodeller är detta nte nödvändgtvs fallet. Dessa bygger dock på orealstska antaganden om efterfrågans utseende konstantelastsk efterfrågan. Emprska studer vsar emellertd att efterfrågans elastctet varerar med efterfrågan, se Gottfres (2002).
10 Studer fnanspoltk 2008/6 nom ndustrn, och löneutrymmet är produktprset multplcerat med arbetsproduktvtet per tmme värdet av vad en arbetare producerar per tmme. Produktprset är beräknat som ett handelsvktat genomsntt av ndustrns producentprser våra vktgaste konkurrentländer. Fgur 4. Lön/löneutrymme 5 och arbetslöshet 1.4 1.2 1 0.8 0.09 0.08 0.07 0.06 0.05 0.6 0.4 0.2 0 0.04 0.03 0.02 0.01 0 2007 2003 1999 1995 1991 1987 1983 1979 1975 1971 1967 1963 Lön/Löneutrymme Arbetslöshet Dagrammet vsar ett ganska tydlgt samband mellan arbetslösheten och kvoten mellan lön och löneutrymme. När arbetslösheten är låg ökar lönerna ofta snabbare än löneutrymmet och tvärtom. Under 1970- och 1980-talen ökade lönerna under vssa peroder mycket snabbare än löneutrymmet. Detta ledde tll kostnadsproblem för ndustrn vlka löstes genom en sere devalverngar. När devalverngspoltken upphörde ökade arbetslösheten kraftgt början av 1990-talet. Under 1990-talets andra hälft och fram tll dag har arbetslösheten sjunkt tllbaka samtdgt som lönen fallt förhållande tll löneutrymmet. 6 Nvån på arbetslösheten lgger dock fortfarande betydlgt över nvån under 1970- och 1980-talen. 2.3 Ersättnngssystemet Det fnns flera teoretska förklarngar tll att utformnngen av ersättnngssystemet arbetslöshetsförsäkrngen påverkar lönerna. För det första påverkar ersättnngsnvån rmlgtvs utfallet löneförhandlngarna, eftersom arbetslösas sökbeteende påverkas av ersättnngsnvåerna. Arbetslöshetsförsäkrngen har dock fler dmensoner än bara ersättnngsnvån. Så tll exempel kan kontrollen 5 Lön/Löneutrymme är normalserad tll 1 för år 1980. 6 En möjlg förklarng tll detta som ej berörs Forslund m.fl. (2007) är att konkurrentprserna är behäftade med mätfel.
Studer fnanspoltk 2008/6 11 av arbetslösa och ersättnngsperodens längd också ha betydelse. En teoretsk analys av hur arbetslösas sökbeteende beror på ersättnngssystemet är dock nte okomplcerad. Om det tll exempel fnns en övre gräns för ersättnngstdens längd, så kommer nylgen arbetslösa arbetare att söka mndre när ersättnngsnvån går upp, eftersom högre ersättnng gör det mer attraktvt att vara arbetslös. Samtdgt söker arbetslösa som nte är berättgade tll ersättnng desto mer ntensvt, eftersom de kan kvalfcera sg för ett generösare ersättnngssystem om de får jobb. Denna effekt domnerar också för arbetare som är nära att bl utförsäkrade, eftersom värdet för en ndvd som bara har ett fåtal dagar tll utförsäkrng nte påverkas specellt mycket av en högre ersättnng under dessa få dagar. 7 Vd en emprsk stude så måste man på grund av den begränsade tllgången på data göra en begränsnng av vlka dmensoner ersättnngssystemet som analyseras. I uppsatsen Forslund m.fl. (2007) analyseras enbart hur ersättnngsnvån påverkar lönerna. Hur man ska mäta ersättnngsnvån har nget entydgt svar. En möjlghet är att studera ersättnngsnvån den nkomstrelaterade ersättnngen. I dag lgger denna på 80 procent av nkomsten de första 200 dagarna av arbetslöshet. Ersättnng utbetalas dock enbart upp tll ett tak den maxmala dagpennngen vlket gör att en betydande andel av de sysselsatta nte kommer upp tll ersättnngsnvån den nkomstrelaterade ersättnngen. Man kan då ttta på hur tll exempel ersättnngstaket förhåller sg tll medelnkomsten. I Fgur 5 llustreras dels hur ersättnngen vd maxmal dagpennng efter skatt förhåller sg tll medelnkomsten efter skatt, dels ersättnngsnvån den nkomstrelaterade ersättnngen. 8 Före 1974 kunde försäkrngstagarna få olka tllägg. Tllägg kunde utbetalas om man hade så kallad famljeförsörjarstatus respektve om man hade barn. Dessa tllägg kunde vara betydande som andel av ersättnngen fram tll 1964. 9 Sådana tllägg är nte medräknade seren ovan. Ersättnngsnvån den nkomstrelaterade ersättnngen det vll säga ersättnngen för de som nte kommer upp tll den maxmala dagpennngen följer delvs ett lknande mönster som ovan. Att göra en exakt jämförelse av nvåerna under hela peroden är svårt, eftersom systemet ändrades 1974 och ersättnngen gck från att vara beskattad tll att vara obeskattad. Före 1974 sattes gränserna så att man maxmalt skulle få en vss andel av nkomsten efter skatt. Från 7 Se Holmlund (1998). 8 Seren för den maxmala dagpennngen bygger på faktskt betalad skatt. Ersättnngsnvån den nkomstrelaterade ersättnngen gällde före 1974 en vss procent av nkomsten efter skatt. Från och med 1974 erhåller arbetslösa en vss andel av nkomsten före skatt. Om skattesystemet är progressvt blr ersättnngsandelen efter skatt högre och beror dessutom på nkomstnvån. Någon tllgång tll data för vlken nkomst de arbetslösa som nte når upp tll taket har haft när de arbetat har nte funnts. För att beräkna ersättnngsgraden har antagts att skattesystemet är proportonellt och att arbetslösa betalar samma andel av sn nkomstskatt som en genomsnttsnkomsttagare närngslvet. Gvet antagandet om proportonaltet, så är ersättnngsandelen före och efter skatt densamma fram tll år 2006. För 2007-2009 påverkas ersättnngsgraden efter skatt av nkomsten, eftersom jobbavdraget bygger på nkomstens storlek. För att beräkna ersättnngsgraden har det antagts att en sysselsatt person år 2007 har en nkomst som lgger 10 procent över den nkomst som maxmal dagpennng skulle ge. Denna nkomst har sedan justerats upp för år 2008 och 2009 med den löneöknngstakt som görs Konjunkturnsttutets januarprognos för år 2008. Utfrån denna nkomst har sedan jobbavdraget beräknats. Denna sere bör dock enbart ses som en grov approxmaton. 9 Mellan den 1/1 1960 och den 31/8 1964 var den maxmala dagpennngen 20 kronor, se Erc och Roth (1981). Famljetllägget för make och 2 barn var ytterlgare 6 kronor. Från den 1/9 1964 var den maxmala dagpennngen 40 kronor och famljetllägget 4 kronor fram tll 1/9 1968.
12 Studer fnanspoltk 2008/6 1960 och fram tll 1968 låg nvån på 87.5 procent varefter den höjdes tll 91.7 procent. I och med reformen 1974 blev ersättnngsnvån 91,7 procent av nkomsten före skatt. 10 Den ändrades 1988 tll 90 procent och 1993 tll 80 procent där den stort sett legat stll fram tll dag. Från och med 2007 är ersättnngen 80 procent under de första 200 dagarna av arbetslöshet, varefter den successvt trappas av tll 65 procent. Seren fguren har beräknats efter skatt, med antagandet om att skattesystemet är proportonellt. Skulle hänsyn tagts tll progressvteten, skulle ersättnngsandelen legat margnellt över den fguren llustrerade andelen efter 1974. Hänsyn har tagts tll att enbart sysselsatta har kunnat göra det så kallade jobbavdraget från och med år 2007. Fgur 5. Ersättnngsnvån 1960-2007 samt prognos för 2008-2009 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 2008 2004 2000 1996 1992 1988 1984 1980 1976 1972 1968 1964 1960 Ersättnngsgrad vd maxmal dagpennng Prognos 08-09 Ersättnngsnvå vd nkomstrelaterad ersättnng 2.4 Nomnella stelheter Förekomsten av nomnella stelheter det vll säga att prser och löner nte omedelbart anpassas tll nya förhållanden har länge dskuterats nom ekonomsk forsknng. Modellen uppsatsen Forslund m.fl. (2007) bygger på förekomsten av sådana stelheter. Den drekta orsaken tll sådana stelheter är att företagen och fackförenngarna nte förhandlar om lönerna så fort vktga omvärldsförhållanden ändras så tll exempel leder nte nödvändgtvs en plötslg växelkursförändrng tll en ny löneförhandlng. 10 I ett proportonellt skattesystem blr ersättnngsgraden efter skatt dentsk med ersättnngsgraden före skatt. Om skattesystemet är progressvt kommer ersättnngsgraden efter skatt att överstga ersättnngsgraden före skatt och dessutom att bero på den ersättnngsgrundande nkomsten.
Studer fnanspoltk 2008/6 13 En ndkaton på att nomnella stelheter är betydelsefulla ges Fgur 6. I denna llustreras växelkursförändrngar och förändrngar lön/löneutrymme. Som fguren vsar så reagerar lönerna enlghet med teorn, men med en betydande eftersläpnng. Om växelkursen deprecerar kraftgt under ett år så sjunker lön/löneutrymme kraftgt, eftersom lönerna nte justeras då växelkursen drver upp prserna svenska kronor och därmed företagens vnst. Först efter några år stger lönerna förhållande tll löneutrymmet. Skulle löner och prser reagera omedelbart på växelkursförändrngen, så skulle lönen stga lka mycket som löneutrymmet 11 och därmed skulle lön/löneutrymme vara opåverkad av växelkursförändrngen. Fgur 6. Procentuell växelkursförändrng och procentuell förändrng lön/löneutrymme 0,3 0,2 0,1 0-0,1-0,2-0,3 2005 2001 1997 1993 1989 1985 1981 1977 1973 1969 1965 Procentuell växelkursförändrng Procentuell förändrng lön/löneutrymme De bakomlggande orsakerna tll nomnella stelheter är naturlgtvs att det är kostsamt att förhandla, vlket medför att man bara relatvt sällan omförhandlar lönerna. I Sverge är det nte ovanlgt med löneavtal som varar två år eller mer. Den konsekvens detta får för löneförhandlngarna är förstås att löneutfallet för den lön som råder under exempelvs 2007 beror på de förväntnngar lönesättarna hade när avtalen slöts. V modellerar således nomnella stelheter termer av vlken nformaton lönesättarna har när kontrakten förhandlas. Lönegldnng och omförhandlngar nnebär emellertd att lönenvån bland kan påverkas av nya omständgheter. Man kan dock med hjälp av data ndrekt uppskatta hur mycket nformaton lönesättarna hade vd avtalstllfället. I uppsatsen antas att lönen för ett vsst år bestämdes tdgast två år förväg, så att lönesättarna åtmnstone har nformaton om relevanta varabler två år tllbaks. 12 11 Gvet att andra varabler är oförändrade. 12 I uppsatsen antar v prognoserna för exempelvs konkurrentprserna för en vss perod bygger på konkurrentprserna två respektve tre år tllbaks tden.
14 Studer fnanspoltk 2008/6 Sedan gör v en skattnng av hur mycket mer nformaton lönesättarna hade vd avtalstllfället. En detaljerad teknsk beskrvnng av hur detta görs fnns Appendx A.1.5. 2.5 Efterfrågan på arbetskraft Modellen har en relatvt enkelt konstruerad eftefrågesda. Efterfrågan på arbetskraft från företagen kommer att sjunka om lönerna stger förhållande tll löneutrymmet. En mnsknng av efterfrågan på arbetskraft leder förstås tll att arbetslösheten ökar. Efterfrågan modelleras således som ett postvt samband mellan arbetslösheten och lön/löneutrymme. I modellen kommer efterfrågesdan att utnyttjas av lönesättarna för att prognostsera hur arbetslösheten utvecklas. 3 Den emprska analysen 3.1 Datamateral Eftersom modellen Forslund m.fl. (2007) utgår från att ndustrn är löneledande, så bygger datamateralet framförallt på data för ndustrn. Produktvteten har beräknats som förädlngsvärde per arbetad tmme nom ndustrn och lönerna som genomsnttlg tmlön nklusve socala avgfter nom ndustrn. Konkurrentprserna har beräknats som ett handelsvktat genomsntt av våra vktgaste konkurrentländers producentprser nom ndustrsektorn. Växelkursen har på samma sätt bestämts som ett handelsvktat genomsntt av växelkurserna mot våra vktgaste konkurrentländer. Ersättnngsnvåerna nom arbetslöshetsförsäkrngen har beräknats som den nkomst som maxmal dagpennng nom systemet ger efter skatt dvderat med genomsnttlg nkomst efter skatt per anställd nom närngslvet. För skatteuträknngarna har den så kallade Skatteuträknngsbroschyren och annat materal från Skatteverket använts. Beräknngar av nkomst efter skatt för anställda bygger före 1993 på data från Forslund och Kolm (2000). Seren för arbetslöshet har beräknats med hjälp av data från OECD för arbetskraft och sysselsättnng. För att kunna göra prognoser för löneutvecklngen, krävs det prognoser för de övrga varablerna. Prognoserna för produktvtetens utvecklng, växelkurser och konkurrentprs är hämtade från Konjunkturnsttutets analysunderlag för januar 2008. Prognosen för ersättnngsandelen bygger på egna beräknngar. 13 13 För att kunna räkna ut denna krävs uppgfter om den maxmala dagpennngen arbetslöshetsförsäkrngen under 2008-2009. Denna är känd för år 2008. Enlgt uppgft från Inspektonen för arbetslöshetsförsäkrngen är nga förändrngar än så länge planerade för år 2009. Dessutom behövs uppgfter om förväntad löneutvecklng. För år 2008 och 2009 har KI:s analysunderlag använts för att prognostsera löneutvecklngen. För att kunna räkna ut beskattnngen, så har Skatteuträknngsbroschyren använts, kombnerat med uppgfter från SCB rörande genomsnttlg kommunalskatt och kyrkoavgft. Eftersom Skatteuträknngsbroschyren nte fnns för 2009 har samma förhållanden som år 2008 antagts gälla.
Studer fnanspoltk 2008/6 15 3.2 Resultat Lönerna kommer modellen att påverkas av förväntnngar om löneutrymme, arbetslöshet och ersättnngsnvå. Skälet tll att förväntad arbetslöshet ngår är, som tdgare dskuterats, att en högre arbetslöshet leder tll en press nedåt på lönerna, eftersom det då blr svårare för anställda som söker arbete att få jobb på andra företag. Om ersättnngsnvåerna sjunker så medför detta också en ökad konkurrens om ledga jobb, eftersom de arbetslösa kommer att söka arbeten mer ntensvt. Dessutom påverkas förändrngen av hur mycket nomnella stelheter det fnns vd lönesättnngen. Då dessa nte är centrala för bedömnngen av vlka konsekvenser förändrade ersättnngsnvåer får för lönerna, så redovsas resultaten rörande nomnella stelheter endast appendx. I appendx fnns också en känslghetsanalys. Tabell 1. Resultat från den emprska analysen. Standardavvkelser nom parenteser Varabel 1966-2000 1966-2005 Lön/löneutrymme vd avtalstllfället 0,201** 0,105** (0,0270) (0,0278) Arbetslöshet vd avtalstllfället 0,0553** (0,00849) Ersättnngsnvå 0,174** (0,0336) 0,0274** (0,00930) 0,0905* (0,0364) Efterfrågeelastctet 14,4** (2,47) 32,6** (11,5) Anm. I tabellen ndkerar * (**) att koeffcentskattnngen är statstskt sgnfkant på fem(en)procentsnvån. Modellen förutsäger att lön/löneutrymme under ett år kan förutsägas av ersättnngsnvån under året samt arbetslöshet och lön/löneutrymme vd avtalstllfället. 14 Orsaken tll att lön/löneutrymme och arbetslöshet vd avtalstllfället påverkar vad som händer med lön/löneutrymme två år senare är att lönesättarna utnyttjar denna nformaton för att förutsäga den framtda arbetslösheten. Värdet på lön/löneutrymme och arbetslösheten vd avtalstllfället ger relatvt goda prognoser för arbetslösheten två år framåt, eftersom efterfrågeändrngar är gradvsa. I modellen skattas en reducerad form av ett ekvatonssystem. Tll följd av detta kan nte alla parametrar dentferas. Arbetslöshetens elastctet med avseende på lönen kan dock bestämmas (tll ca 14) och v fnner därför att en öknng av lönerna med en procent ökar arbetslösheten ganska kraftgt från 5 tll 5.7 14 Orsaken tll att ersättnngsnvå under året och nte ersättnngsnvå vd avtalstllfället påverkar lönerna är att den emprska analysen vsade att det är relatvt lätt att förutsäga ersättnngsnvån.
16 Studer fnanspoltk 2008/6 procent (gvet att resultaten från skattnngsperoden 1966-2000 används). Resultaten som bygger på skattnngsperoden 1966-2000 lgger lnje med andra emprska studer. I Forslund m.fl. (2007) är arbetslöshetens elastctet med avseende på lönen omkrng 20, vlket lgger ganska väl lnje med resultat för andra länder, se exempelvs Layard m.fl. (1991). För peroden 1966-2005 lgger elastcteten högre än nvåerna andra studer. Resultat baserade på peroder som slutar senare än 2006 är behäftade med större osäkerhet och redovsas därför endast appendx. En orsak tll osäkerheten kan vara att datakvalteten för de senaste åren är sämre än för tdgare år. 3.3 Prognoser och effekter av regerngens reformer Regerngens reformer av arbetslöshetsförsäkrngen och nkomstbeskattnngen har påverkat måttet på ersättnngsnvå vlket redovsas Fgur 7. De reformer som genomförts som berör vårt mått på ersättnngsgraden är för det första justerngen av den maxmala dagpennngen som tdgare var 730 kronor under de första hundra dagarna av en arbetslöshetsperod, men som sänkts tll 680 kronor från och med den 1 januar 2007. För det andra har det så kallade jobbavdraget, som nfördes två steg (1 januar 2007 respektve 1 januar 2008) mnskat beskattnngen av arbetsnkomster, medan beskattnngen av arbetslöshetsersättnngen nte har påverkats. Kombneras dessa effekter så blr effekten av reformerna en sänknng av ersättnngsgraden med knappt 5 procentenheter. Mellan 2008 och 2009 så sjunker ersättnngsgraden ytterlgare något, vlket orsakas av att den maxmala dagpennngen lgger kvar på en nomnellt oförändrad nvå, medan de nomnella lönerna växer med ungefär 5 procent. 15 För att göra prognoser för den framtda löneutvecklngen kan resultaten Tabell 1 användas. 16 Resultatet redovsas Tabell 2. Den prognostserade löneöknngen under 2007-2009 blr då 10,5 procent. Används slutår 2005 vd skattnngarna blr löneöknngen 12.5 procent. Utan reformerna skulle löneöknngarna bl något större. Som vsas Tabell A5 så är nte lönenvåerna med reform år 2009 statstskt skljda från lönenvåerna utan reform. I Fgur 8 vsas löneutvecklngen mellan 2000 och 2006 samt prognoser för löneutvecklngen för peroden 2007-2009. Prognoser har dels gjorts på bass av den faktska ersättnngsnvån och dels på en tänkt utvecklng av ersättnngsnvåerna där reformerna nte genomförts. Som vsas fguren medför reformen något lägre löneöknngar under 2007 och 2008 under 2007 ökar lönerna 0,7 procent mndre och under 2008 0,1 procent mndre. Då arbetslöshetens lönekänslghet är hög medför det ganska stora effekter på arbetslösheten en mnsknng med drygt en procentenhet. Skattnngarna av arbetslöshetens elastctet med avseende på lönen påverkas dock ganska mycket av om de ssta åren nkluderas skattnngarna. Bygger man prognoser på de mer stabla skattnng- 15 För 2009 har antagts ett oförändrat jobbavdrag, en oförändrad maxmal dagpennng och en oförändrad genomsnttlg kommunalskatt, jämfört med 2008. 16 En beskrvnng av hur detta görs ges appendx.
Studer fnanspoltk 2008/6 17 arna fram tll början av 2000-talet, så sjunker arbetslösheten något mndre. Gvet att efterfrågan är oförändrad framtden är de ovannämnda effekterna på arbetslösheten också de långsktga effekterna av reformerna. Fgur 7. Ersättnnggrad med och utan regerngens reformer 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 Ersättnngsnvå Ërsättnngsnvå utan reform Tabell 2. Prognoser för löneutvecklngen under 2007-2009, baserade på skattnngsperoderna 1966-2000 respektve 1966-2005 Löneförändrng 1966-2000 1966-2005 KI 2007 3,35/4,62 6,05/6,73 3,9 2008 3,81/4,01 4,09/4,20 4,5 2009 3,30/3,28 2,33/2,32 4,6 Hela peroden 10,47/11,92 12,47/13,24 13,8
18 Studer fnanspoltk 2008/6 Fgur 8. Faktska löneförändrngar tll 2006 och prognoser för procentuell löneförändrng tll och med 2009 0.08 0.07 0.06 0.05 0.04 0.03 0.02 0.01 0 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 Löneförändrng Prognos 07-09 Prognos 07-09, ej reform 4 Slutsatser I rapporten görs en analys av lönebldnngen Sverge från 1960-talet fram tll dag. Analysen bygger på uppsatsen Forslund m.fl. (2007). I rapporten görs en prognos för löneutvecklngen Sverge fram tll år 2009. Lönerna ökar enlgt modellen under peroden 2007-2009 med 10,5 eller 12,5 procent, beroende på vlka skattnngar som lgger tll grund för prognoserna. Effekterna av de reformer regerngen gjort av arbetslöshetsförsäkrngen och nkomstbeskattnngen på lönerna görs också. Effekten på lönerna av reformerna är att de nomnella lönerna blr ca en procent lägre än vad den annars skulle ha blvt. Prognoserna är dock behäftade med en nte obetydlg osäkerhet. Att göra en prognos för arbetslösheten är behäftat med större osäkerhet. Den emprska analysen ger dock vd handen att effekten är att arbetslösheten som en effekt av reformerna sjunker med storleksordnngen drygt en procentenhet. Gvet att efterfrågan är oförändrad framtden är detta också den långsktga effekten.
Studer fnanspoltk 2008/6 19 Referenser Calmfors, L. (2008), Krs det svenska avtalssystemet, Ekonomsk Debatt 36, 6-19. Elvander, N. och Holmlund, B. (1997), The Swedsh Barganng System n the Meltng Pot, Arbetslvsnsttutet, Solna. Elvander, N. (2003), Avtalsrörelsen 2001: Den nya lönebldnngsregmen på prov, Ekonomsk Debatt 31, 15-27. Erc, B. och Roth, N. (1981), Arbetslöshetsförsäkrngen Sverge 1935-1980, Arbetslöshetskassornas samorgansaton, Stockholm. Forslund, A., och Kolm, A-S., (2000), Actve labor market polces and real-wage determnaton Swedsh evdence, IFAU Workng paper 2000:7. Forslund, A., Gottfres, N. och Westermark, A. (2005) och (2007), Prces, Productvty, and Wage Barganng n Open Economes, Uppsala Unversty Workng Paper 2005:18, Revderad verson 2007, publcerad Scandnavan Journal of Economcs 110, 169-195. Gottfres, N. (2002), Market shares, fnance constrants, and prcng behavour n the export ndustry, Economca 69, 583-607. Gottfres, N. och Persson, T. (1988), Emprcal examnatons of the nformaton sets of economc agents, Quarterly Journal of Economcs 103, 251-259. Holmlund, B. (1998), Unemployment nsurance n theory and practce, Scandnavan Journal of Economcs 100, 113-141. Holmlund, B. (2003), The rse and fall of Swedsh unemployment, Department of Economcs, Uppsala Unversty Workng Paper 2003:13. Layard, R., Nckell, S. och Jackman R. (1991) och (2005), Unemployment Macroeconomc Performance and the Labour Market, Oxford Unversty Press, Oxford. Lundh, C. (2002), Spelets regler: nsttutoner och lönebldnng på den svenska arbetsmarknaden, Stockholm, SNS förlag. Nymoen, R. and Rødseth, A. (2003), Explanng unemployment: Some lessons from Nordc wage formaton, Labour Economcs 10, 1-29. Uhlg, H. (1997), A toolkt for analyzng nonlnear dynamc stochastc models easly, Manuskrpt, School of Busness and Economcs, Humboldt Unversty.
20 Studer fnanspoltk 2008/6 Appendx A.1 Den teoretska modellen I modellen Forslund m.fl. (2007) fnns två typer av aktörer företag och fackförenngar. Företagen verkar under så kallad monopolstsk konkurrens och konkurrerar på världsmarknaden. Företagen säljer sn produkton Y tll prset P, gvet efterfrågan DbP Pg och konkurrentprs P. Företagen producerar Y med hjälp av kaptal K och arbetskraft N. Produktonsteknologn antas α ha formen ( ) 1 Y = K ZN α där Z en faktor som fångar den teknska nvån hos företaget. Parametern α lgger mellan noll och ett och fångar den relatva betydelsen av kaptal och arbetskraft. I företagen söker vssa av de anställda arbeten på andra företag. Lönenvån hos ett ensklt företag kommer att påverka personalomsättnngen, vlket sn tur påverkar företagets vnst. Orsaken tll att en löneförändrng har denna effekt är att vssa av de anställda är mssnöjda med förhållandena på företaget, och därför kan tänka sg att byta arbetsplats. En löneöknng kan dock tll vss del kompensera de anställda för detta. Sänks lönerna, så medför det att fler arbetare slutar och en högre personalomsättnng. En ökad sannolkhet att få arbete resulterar också en ökad personalomsättnng, eftersom fler av dem som söker andra arbeten faktskt lyckas få ett arbete. Eftersom det är kostsamt att utblda nyanställd personal så är personalomsättnng förenad med kostnader för företaget. Företagens personalomsättnng är S( W / W) AN där funktonen S kan tolkas som sannolkheten att en anställd söker jobb på andra företag, W är lönen företaget, W är den genomsnttlga lönen ekonomn, N är antalet anställda på företaget och A är sannolkheten att få arbete på annat håll om man söker sådana jobb. Funktonen S är avtagande den relatva lönen W W. Kostnaden för personalomsättnngen är personalomsättnngen multplcerad med cw. Vnsten för företagen är ( ( / ) ) Π = PY W + cws W W A N RK. (A.1) Gvet att företagen väljer arbetskraft och kaptal syfte att mnmera kostnaderna, så blr företagets margnalkostnad κ ( ( ) ) 1 1 W cws W / W A R / Z α α α +, (A.2)
Studer fnanspoltk 2008/6 21 α α 1 där ( ) κ = α 1 α. Om företagen kan sätta lönen kommer det att välja effektvtetslönen W e att vnsten maxmeras gvet kostnadsfunktonen ovan så e 1 + cs '( W / W ) A = 0. (A.3) Lönen sätts så att den drekta kostnaden för en löneöknng en krona för en anställd lkställs med mnsknngen personalomsättnngskostnader. Substtueras kostnadsfunktonen (A2) n företagets vnst (A1) så kommer företaget att välja prset P så att följande vnstmaxmerngsproblem löses ( ) 1 α W / / Θ P W W + cs W W A P Π,, A max κ D, (A.4) W W P / P P Θ / W P där ( / ) ( ) / 1 Θ = PZ R P α α. Parametern Θ bestämmer överskottet som parterna kan förhandla om: ju högre produktvtet, desto lägre margnalkostnad och därmed högre vnst för företaget. Ett ökat konkurrentprs har lknande effekter på överskottet som en ökad produktvtet, även om prset påverkar vnsten va fler kanaler. Prseffekterna påverkar också vnsten va relatvprset och efterfrågan. Notera att om α = 0 så blr Θ = PZ, det vll säga den löneutrymmesvarabel som dskuteras huvudtexten. I skattnngarna Forslund m fl (2007) kunde kaptal nte bdra med något ytterlgare förklarngsvärde, vlket medförde att v för enkelhets skull satte α = 0, vlket görs även här. A.1.2 Förhandlngarna I Forslund m.fl. (2007) förhandlar företagen och fackförenngarna om lönen. Förhandlngarna är modellerade på ett sätt som lknar standardmodeller nom förhandlngsltteraturen. I förhandlngarna påverkas utfallet av vlken av parterna som kan lägga ett bud förhandlngen. I modellen växlar rätten att lägga ett bud förhandlngen mellan företaget och fackförenngen. 17 Med en vss sannolkhet kan fackförenngen nte klara av en konflkt, vlket resulterar att företaget ensamt kan sätta lönen enlghet med ekvaton (A.3). 17 För att undvka effekter av vem av parterna som ger bud, så låter v peroden mellan budgvnngstllfällena bl kort, vlket är en teknsk metod för att elmnera fördelen av att ge bud.
22 Studer fnanspoltk 2008/6 Vd förhandlngar mellan företaget och fackförenngen, så kommer lönen att bestämmas som ett påslag på den lön som företaget kan sätta om förhandlngarna bryter samman. I jämvkt så kommer den framförhandlade lönen vd ett företag att öka ju större överskottet Θ är och ju enklare en arbetare kan få W Θ jobb. Eftersom vnsten ges av Π,, A så kan v lösa för den relatva W W W Θ lönen som en funkton av och sannolkheten att få arbete A enlgt W W W Θ F =, A W W. (A.5) Orsaken tll att sannolkheten att få arbete påverkar lönen är att om sannolkheten ökar, så kommer företaget, om det själv kan bestämma lönen, att höja den så att nte personalomsättnngskostnaderna blr för stora. Det gör att arbetarna nte drabbas lka hårt om de nte kan fortsätta en konflkt, vlket nnebär att de ställer högre krav förhandlngarna. Om löneutrymmet ökar förhållande tll genomsnttslönen så stger vnsterna. Detta medför sn tur att arbetarna ställer högre krav förhandlngarna. För att enkelt kunna estmera modellen, så loglnearseras den. 18 En loglnearserad verson av (A.5) ges av ( ) w w= λ p + z w + φa, (A.6) där w, p, z och a är logartmerna av lön, prs, produktvtet och sannolkhet att få arbete. Modellen mplcerar också att λ 0 och φ > 0. Eftersom arbetarna som är anställda på företagen söker jobb på andra företag om de är mssnöjda, och nte som standardmodeller går ut arbetslöshet, så har ersättnngsnvåerna arbetslöshetsförsäkrngen nga drekta effekter på lönebldnngen. Då även arbetslösa kommer att söka arbete så kommer dock ersättnngsnvåerna att ndrekt va de arbetslösas sökbeteende att påverka sannolkheten att få arbeta för de anställda som vll byta arbete. I Forslund m.fl. (2007) vsas att sannolkheten att få arbete för en arbetare som ägnar sg åt att söka on-the-job kommer att bero på ersättnngsnvå och arbetslöshet. Detta samband kan skrvas på loglnjär form som 18 En loglnearserng nnebär att modellen skrvs om termer av logartmerade varabler på lnjär form. För en dskusson se Uhlg (1997).
Studer fnanspoltk 2008/6 23 a= ˆ βχ ˆ γu, där χ betecknar ersättnngsnvå, u arbetslöshet och ˆ β samt ˆ γ är konstanter. Om arbetslösheten ökar, så blr det hårdare konkurrens om utannonserade arbeten och chansen att få arbete sjunker. En öknng av ersättnngsnvån däremot gör att de arbetslösa söker mndre ntensvt, vlket sn tur mnskar konkurrensen om nya jobb, och chansen att få arbete ökar. A.1.3 Löneekvatonen För enkelhets skull fokuserar v på en symmetrsk jämvkt där alla företag och fackförenngar kommer överens om samma lön, w = w, och där prser och produktvtet är dentska mellan företagen, det vll säga p = p respektve = z. Dessutom antar v att företagen nom ndustrn enbart har utländska z konkurrenter vlket medför att konkurrentprset blr p = e+ p* där e är logartmen av växelkursen och p * är logartmen av konkurrentprset, mätt utländsk valuta. Lönerna bestäms då enlgt (A.6) så att w= e+ p* + z+ βχ γu, (A.7) där β = φβ ˆ / λ and γ = φγˆ / λ. 19 A.1.4 Efterfrågan Arbetslösheten kommer att påverkas av lönerna och löneutrymmet, eftersom kvoten mellan dessa varabler bestämmer hur mycket arbete som företagen efterfrågar. Det kommer således att på efterfrågesdan fnnas ett postvt samband mellan W / Θ och arbetslösheten. Orsaken är att en högre lön nnebär att företagen efterfrågar mndre arbetskraft. För att härleda en emprsk loglnjär löneekvaton antar v att efterfrågan på arbetskraft kan skrvas som ( * ) u= η w e p z δ, (A.8) 19 Vd förhandlngar en ekonom med fast växelkurs, så förankras lönerna vd löneutrymmet e+ p* + z. Löneförändrngarna bestäms av förändrngar produktvtet och konkurrentprs det vll säga Δw= Δp* + Δz, så länge nte förändrngar χ eller u leder tll permanenta förändrngar konkurrenskraften.
24 Studer fnanspoltk 2008/6 där δ representerar cke observerade faktorer som påverkar efterfrågan. A.1.5 Nomnella stelheter Ovan så beskrvs lönerna som atemporalt bestämda enlgt (A.7). I verklgheten sätts lönerna vd vssa tdpunkter och gäller för relatvt långa peroder. I Sverge är avtal på två eller tll och med tre år nte ovanlga. Det nnebär att den framförhandlade lönen som ges av ekvaton (A.7) ovan bygger på förväntnngar om konkurrentprs, produktvtet, ersättnngsnvå och arbetslöshet. V får då, där Et 2 betecknar förväntan gvet den nformaton lönesättarna har då lönerna sätts, ( ) ( ) ( ) w = E θ + βe χ γe u + μ, (A.9) t t 2 t t 2 t t 2 t t * där θ t = et + pt + zt och μ t är en störnngsterm som fångar cke observerade faktorer. Utfallet för arbetslösheten kommer va efterfrågan att bero på lönen och löneutrymmet. De cke observerade faktorerna efterfrågan följer processen δt = ρδt 1 + ξt där ρ 1. Används efterfrågeekvatonen (A.8) för att bestämma den förväntade arbetslösheten (A.9) får v den reducerade formen γρ β μ w E w u E 1+ γη 1+ γη 1+ γη 2 t t = t 2( θt) + η( t 2 θt 2) t 2 + t 2 ( χt) +. (A.10) ( ) = ( ). För att bestämma ( t t 2 t 3) t 2 t t t 2 t 3 En fråga som måste hanteras för att modellen skall kunna skattas är hur förväntnngarna ser ut. Om parterna vd förhandlngen skall blda sg en förväntan * om exempelvs konkurrentprset p t, så antar v att parterna åtmnstone känner * * p t 2 och p t 3. 20 Om parterna nte har någon ytterlgare nformaton, så blr E p * E p * p *, p * E p * p *, p * fnns standardmetoder form av skattade prognosekvatoner. Parterna kan förstås ha mer nformaton, tll exempel därför att lönerna praktken sätts senare va lokala förhandlngar. Det mest extrema antagandet om hur mycket nformaton lönesättarna har är då att de har fullständg nformaton, vlket nnebär att * * * * Et 2 pt = pt. Gvet att lönesättarna åtmnstone har kunskap om pt, p så t ( ) 2 3 20 Lönesättarna skulle kunna känna tll även tdgare prser, men v antar att det som är relevant för att kunna göra prognoser vd lönesättnngsbeslutet är p, p. * * t 2 t 3
Studer fnanspoltk 2008/6 25 kan den faktska förväntan skrvas som ett vägt genomsntt av de två extremfallen, plus en störnngsterm p η t ( ) ( ) E ( p ) = g E p p, p + 1 g p + η = p g p + η (A.11) * * * * * p * * u p t 2 t p t t 2 t 3 p t t t p t t där * u p * ( * * * t pt E pt pt 2, pt 3) =. Om lönesättarna kan förutsäga * p t, så är * * noll, medan om de nte känner tll mer än pt 2, p, så är t 3 g p ett. En mer detaljerad dskusson ges Gottfres och Persson (1988). Görs samma omskrvnng för produktvtet och ersättnngsnvå som (A.11), så kan ekvaton (A.10) skrvas g p u ( 2 2) ( 2 2) 2 χ ( χ ) w θ w θ = b w θ b u + b χ g χ t t t t w t t u t t t ge g p gz + ε u * u u e t p t z t t (A.12) 2 där b = 1 γρ η /( 1+ γη ), b = γρ 2 /1 ( + γη ) och b χ β /1 ( γη ) w u = +. Detta är den skattade ekvatonen. I denna fångar alltså g-koeffcenterna stelheter lönebldnngen. Om exempelvs koeffcenten framför e u t är postv, så reagerar lönesättarna långsamt på växelkursförändrngar. När v skattar modellen så kan v således från data dra slutsatser om graden av nomnella stelheter ekonomn. A.2 Den emprska analysen A.2.1 Data En stor del av datamateralet kommer från det materal som lgger tll grund för studen Nymoen och Rødseth (2003). Data för växelkurser och utländska prser före 1998 kommer från ndustrdatabasen, sammanställd av Mkael Carlsson. Data för ersättnngsnvåerna före 1998 kommer från beräknngar Forslund m.fl. (2007). Data från och med 1998 har nsamlats separat. Data för växelkurser och utländska prser kommer från OECD. Seren för ersättnngsnvåer är beräknad som kvoten mellan maxmal ersättnng efter skatt arbetslöshetsförsäkrngen och genomsnttlg lön efter skatt närngslvet. Data för ersättnngsnvåerna arbetslöshetsförsäkrngen kommer från Inspektonen för arbetslöshetsförsäkrngen och lönen bygger på data från natonalräkenskaperna. För att beräkna skatten har nformaton från Skatteverket som exempelvs Skatteuträknngsbroschyren använts.
26 Studer fnanspoltk 2008/6 A.2.2 Resultat I Tabell A1 redovsas resultaten för referensmodellen, som är skattad för peroden 1966-2005. Tabell A1. Resultat från den emprska analysen. Standardfel nom parenteser Parameter Peroden 1966-2005 b w 0,105** (0,0278) b u 0,0274** (0,00930) b χ 0,0905* (0,0364) g e 1,281** (0,0519) g p 0,734** (0,0729) g z 1,239** (0,0780) g χ 0 Trend -0,00132 (0,00126) s. e. 0,022 R 2 0,97 DW 1,17 Autokorrelaton 1 lag Autokorrelaton 2 lags Autokorrelaton 3 lags η = 1 b. b w u 0,384 (0,158) -0,119 (0,180) -0,125 (0,182) 32,6** (11,5) Anm. I tabellen ndkerar * (**) att koeffcentskattnngen är statstskt sgnfkant på fem(en)procentsnvån. Skattnngarna är robusta mot autokorrelaton. I Tabell A2 redovsas skattnngar för några alternatva tdsperoder. Koeffcenterna b w och b χ är någorlunda stabla över tden. 21 Däremot varerar b u och 21 Vssa koeffcenter är dock nte alltd sgnfkant skljda från noll.
Studer fnanspoltk 2008/6 27 efterfrågeelastcteten något mer och är vssa fall nte är sgnfkant skljda från noll. Detta gäller framför allt om de ssta åren nkluderas skattnngarna. Ett tänkbart skäl tll att de ssta åren medför problem är att de ssta observatonerna alltd är lte osäkrare och senare kan komma att revderas. Tabell A2. Känslghetsanalys varerande skattnngsperoder. Standardfel nom parenteser Parameter 1966-2000 1966-2004 1966-2005 1966-2006 1966-2007 b w 0,201** (0,0270) 0,112** (0,0274) 0,105** (0,0278) 0,0870** (0,0241) 0,0968** (0,0272) b u 0,0553** (0,00849) 0,0313** (0,00929) 0,0274** (0,00930) 0,0112 (0,00945) 0,00363 (0,0116) b χ 0,174** (0,0336) 0,106** (0,0366) 0,0905* (0,0364) 0,0598 (0,0375) 0,0874* (0,0392) η 14,4** (2,47) 28,3** (8,83) 32,6** (11,5) 81,2 (68,8) 249,1 (795,0) Anm. I tabellen ndkerar * (**) att koeffcentskattnngen är statstskt sgnfkant på fem(en)procentsnvån. A.2.3 Prognoser I Tabell A3 fnns prognoser för löneutvecklngen 2007-2009 och effekterna av regerngens reformer på lönerna. Reformerna medför att lönerna växer en något långsammare takt. Lönerna växer med knappt en procent mndre under peroden 2007-2009 om skattnngsperoden avslutas 2004 eller 2005 och med 1.5 procent mndre om skattnngsperoden avslutas år 2000. Prognoser för de långsktga effekterna är svårare att göra, eftersom det är osäkert vad som händer med efterfrågan. I Forslund m.fl. (2005) vsas att det enbart fnns ett stablt samband över tden lönesättnngskurvan (A.9). Efterfrågan är således nte stabl över tden. 22 Antas en oförändrad efterfrågan framtden, det vll säga δ t är oförändrad, så kommer förändrngar löneutrymmet att slå genom fullt ut på lönerna, gvet att ersättnngsnvån nte ändras framtden. 22 Från efterfrågeekvatonen kan δ t räknas ut för ett gvet skattat värde på η. Görs enhetsrotstest på den resulterande seren blr resultatet att man nte kan förkasta hypotesen att δ t har en enhetsrot det vll säga ρ = 1. Den bästa prognosen för δ t +1 blr då δ t.
28 Studer fnanspoltk 2008/6 Tabell A3. Känslghetsanalys varerande skattnngsperoder Löneförändrng 1966-2000 1966-2004 1966-2005 1966-2006 KI 2007 3,35/4,62 5,46/6,25 6,05/6,73 7,23/7,68 3,9 2008 3,81/4,01 4,02/4,15 4,09/4,20 4,05/4,12 4,5 2009 3,30/3,28 2,35/2,34 2,33/2,32 2,42/2,42 4,6 Hela peroden 10,47/11,92 11,83/12,73 12,47/13,24 13,70/14,22 13,8 Anm. Procentuell prognostserad löneförändrng 2007-2009 för olka skattnngsperoder. Med respektve utan reform. Konsekvenserna för utvecklngen av arbetslösheten kan uppskattas genom att resultaten tabellerna A2 och A3 kombneras. 23 Tabell A4. Effekter på arbetslösheten av regerngens reformer. Varerande skattnngsperoder 1966-2000 1966-2004 1966-2005 Skllnad löneförändrng, 2007-2009 1,45 0,90 0,77 Efterfrågeelastctet 14,4 28,3 32,6 Mnsknng av arbetslösheten, gvet en nvå på 5 procent utan reform 1,04 1,27 1,26 Arbetslösheten sjunker ganska kraftgt med mellan 1,04 och 1,27 procentenheter. Effekterna av reformerna slår genom fullt ut 2009, gvet att ersättnngsnvåerna är oförändrade efter detta år. Gvet att ersättnngsnvåer och efterfrågan nte ändras framtden, så kommer förändrngar löneutrymmet att slå genom fullt ut på lönerna, vlket medför att arbetslösheten kalkylen lgger kvar på den nya lägre nvån se ekvaton (A.8) och (A.9). I Tabell A5 så llustreras prognoser för den faktska lönenvån. Som resultaten vsar så blr lönerna lägre med reformerna. Eftersom standardavvkelserna är stora så är lönenvån med reformer nte sgnfkant skljd från lönenvån utan reformer. 23 Genom att multplcera löneförändrngen med efterfrågeelastcteten erhålls ett värde på den procentuella förändrngen av arbetslösheten. I Tabell A4 får v att den procentuella förändrngen arbetslöshet blr 1,45*14,4=20,88 med skattnngsperoden 1966-2000. Gvet en nvå på arbetslösheten på 5 procent sjunker då arbetslösheten med 20,88 procent, det vll säga med 1,04 procentenheter.