ÅRSREDOVISNING 2008 för Högskolan Dalarna

DUC 2009/265/20 ÅRSREDOVISNING 2008 för Högskolan Dalarna Fastställd av högskolestyrelsen 2009-02-19 1(78)

2

INNEHÅLL Sida Förteckning över tabeller och diagram 4 Inledning 5 Årsredovisningen i koncentrat 6 Styrelsens riktlinjer för verksamheten 7 Resultatredovisning 8 Gemensamt för verksamhetsgrenarna 9 Kvalitetsarbete 9 Studentinflytande 13 Internationalisering 14 Jämställdhet 15 Personal 19 Samarbete med andra lärosäten 24 Grundläggande högskoleutbildning 26 Förändringar i utbildningsutbudet - efterfrågan 26 Breddad rekrytering 26 Redovisning av helårsstudenter och helårsprestationer 30 Uppdragsutbildning 32 Antal avlagda examina 32 Reell kompetens och alternativt urval 34 Åtgärder för att vägleda studenterna inom lärarutbildningen 34 Åtgärder för rekrytering till inriktning förskola och förskoleklass 35 Särskild utbildning för lärare i yrkesämnen 35 Vidareutbildning för lärare i skolan 36 Matematiksatsning 36 Medverkan i regionala centra 37 Forskning och forskarutbildning 40 Rekrytering till forskarnivå 40 Genomströmning i forskarutbildningen 41 Nya forskarstuderanden 43 Utbildningsvetenskaplig forskning och utbildning på forskarnivå 43 Styrelsen och ledning 45 Ekonomi 46 3

Tabeller Nr Tabell Sida 1 Antal i forskarutbildning fördelat på vetenskapsområde, studiefinansieringsform och kön 16 2 Kvinnor i forskarutbildning 16 3 Antal anställda 2008-12-31 (kategori, ålder, kön) 19 4 Antal anställda 2007-12-31 (kategori, ålder, kön) 20 5 Antal anställda 2006-12-31 (kategori, ålder, kön) 20 6 Antal anställda (personår, kategori) 2006-2008 20 7 Nyanställda och befordrade professorer och lektorer 2006-2008 23 8 Antal professorer per ämnesområde 2006-2008 23 9 Sjukfrånvaro i förhållande till personår 2006-2008 24 10 Antal helårsstudenter och helårsprestationer per utbildningsområde 2006-2008 31 11 Antal studerande i distansutbildning 2006-2008 31 12 Utbildning och uppdragsutbildning, ekonomiskt resultat 2008 (tkr) 32 13 Antal helårsstudenter och -prestationer inom poänggivande uppdragsutbildningar 2006-2008 32 14 Antal avlagda examina per kategori 2006-2008 33 15 Examinationsmål 33 16 Genomsnittlig nettostudietid för licentiat- respektive doktorsexamen 2007 42 17 Resultaträkning 2008 och 2007 (tkr.) 46 18 Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras (tkr) 2008 49 19 Kapitalförändringar per verksamhetsgren 2008-12-31 (tkr) 52 20 Specifikation av kapitalförändring 2008-12-31 (mnkr) 52 NR Diagram 1 Verksamhetens intäkter 2008 47 2 Bidragsfinansiärer 2008 48 3 Högskolan Dalarnas verksamheter 2008 (intäkter, mnkr) 48 4 Verksamhetens kostnader 2008 (mnkr) 50 5 Kostnadsutveckling 1999-2008, procentuell fördelning 51 4

Inledning Årsredovisningen beskriver vår verksamhet i en mängd siffror den är ett formellt dokument med till stora delar föreskrivet innehåll. Den beskriver de ramar som ganska strängt reglerar vår verksamhet, och syftar till att sammanfatta vår verksamhet kvantitativt, med tyngdpunkt på pengar. År 2008 har varit ett år av stor och positiv förändring för Högskolan Dalarna. Det tydligaste uttrycket i årsredovisningen för denna förändring är att vi började året med ett negativt myndighetskapital och slutar det med ett myndighetskapital som uppgår till 18,7 mnkr, som utgör 4 procent av årsomsättningen. Detta i sin tur ligger väl inom styrelsens uppsatta mål som säger att myndighetskapitalet ska motsvara 3 till 5 procent av omsättningen. Jämfört med 2007 är resultatförbättringen inte mindre än 39,4 mnkr, vilket är en mycket stor förändring. Vi har ökat antalet helårsstudenter med hela 14 procent. Samtidigt har kostnaderna hållits tillbaka. Detta är resultat av ett omfattande förändringsarbete inom högskolan och stora ansträngningar att tillsammans med vår omvärld rekrytera studenter. Personalen har gjort utomordentliga insatser. Högskolans studenter har deltagit energiskt och kreativt i allt detta arbete. Den kraftiga ekonomiska förbättringen visar emellertid också hur snabbt och hårt det nuvarande finansieringssystemet för den högre utbildningen slår igenom, både när studentantalet minskar och när det ökar. Den svenska arbetsmarknaden är i början av 2009 i ett helt annat läge än för ett år sedan. Stor uppmärksamhet har, med rätta, riktats mot de många människor som berörts av varsel om uppsägningar, och den högre utbildningen har viktiga uppgifter att fylla när dessa människor behöver och vill förbättra sina kunskaper. Men inte mindre viktig, och hittills mer undanskymd, är situationen för de unga människor som under den närmaste tiden lämnar gymnasierna och som inte kan väntas finna arbeten så snart som de skulle önska. Att de ska ha goda kunskaper när arbetsmarknaden så småningom kommer att behöva dem är en hjärtefråga för Högskolan Dalarna. Det är främst en fråga för dessa unga människors egen framtid, men också en fråga som är av mycket stor vikt för regional, nationell och internationell arbetsmarknad. Den stora ökningen av studentantalet under 2008 skedde huvudsakligen innan arbetsmarknaden försämrades. Nu ser vi i början av 2009 en fortsatt ökning av de studenter som söker sig till oss. Om vi ska kunna ta emot än flera när arbetsmarknaden är svår, ungdomskullarna ökar och fortbildningsbehoven i arbetslivet växer måste vårt takbelopp den maximala ersättning som vi kan få för våra studenter totalt sett höjas för år 2010. Agneta Stark 5

Årsredovisningen i koncentrat Verksamhet Resultatet från Högskolans grundutbildning uppgick under året till 6 026 helårsstudenter (jfr 2007: 5 281), vilket är en ökning med 14 %. Utbildningsmålet för antal helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik har uppnåtts till 107 %, 1 612 helårsstudenter jämfört med målet 1 500. 1 173 examina avlades under året, vilket är en ökning med 16 % jämfört med föregående år (jfr 2007: 1 013 examina). Målet för antalet avlagda examina för fyraårsperioden 2005-2008 har uppnåtts till 117 % avseende sjuksköterskeexamen (469 examina), 140 % för lärarexamen med inriktning mot tidigare år (559 examina) och till 135 % för lärarexamen med inriktning mot senare år (673 examina). Andelen lärarexamina med inriktning mot matematik, naturvetenskap eller teknik uppgår till 34 %, målet om minst en tredjedel har uppnåtts under perioden 2005-2008. Antalet studerande i distansutbildning var under året 8 515, en ökning med 66 % (jfr 2007: 5 128) Den totala forskningsvolymen (intäkter) uppgick till 81 mnkr, vilket är en ökning med drygt 13 % jämfört med föregående år (jfr 2007: 71 mnkr). Antalet anställda var vid årets slut 625, en ökning med 17 sedan föregående år. Andelen kvinnor har ökat, 53 % (jfr 2007: 51 %) av antalet anställda. Antalet personår var under året 508, en minskning med 2 % (jfr 2007: 516). Högskolan har 115 disputerade lärare mätt i årsarbetstid, vilket utgör 37 % av lärarkåren (jfr 2007: 37 %). Ekonomi Intäkterna av årets verksamhet uppgick till ca 473 mnkr., vilket innebär en ökning med 11 % jämfört med 2007. Samtidigt har kostnaderna ökat med knappt 2 %. Årets ekonomiska resultat, dvs. kapitalförändringen (intäkter - kostnader), uppgick till 28,0 mnkr. Det innebär en resultatförbättring med 39,4 mnkr jämfört med föregående år. Myndighetskapitalet, dvs. det ackumulerade resultatet, uppgick vid årets slut till 18,7 mnkr. 6

Styrelsens riktlinjer för verksamheten Vision, mål och strategier för Högskolan Dalarna Under hösten 2007 har Högskolans styrelse, utifrån en vision som formulerades 2004 om ett fullständigt lärosäte i Dalarna där akademi och yrkesliv arbetar i partnerskap, fastställt två centrala styrdokument: en Strategisk handlingsplan (SHP) för 2008-2010 samt en Forskningsstrategi för 2009-2011. Det följande är en sammanfattning av den till regeringen inlämnade Forsknings- och utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2009-2012, som bygger på och sammanfattar de analyser och ställningstaganden som görs i dessa båda dokument. Högskolan Dalarnas vision är att kunna erbjuda en hög kvalitet i hela kretsloppet av utbildning, forskarutbildning och forskning i partnerskap med regionens arbetsliv. I övergripande strategiska termer innebär det att vidareutveckla ett utbildningsutbud i form av akademiska yrkesutbildningar som svarar mot förändringar och förväntningar i en omvärld som alltmer ses i ett internationellt och då särskilt ett europeiskt perspektiv. Detta avser Högskolan att göra i allians med andra lärosäten för att åstadkomma en rationell och kvalitetsfrämjande specialisering och arbetsdelning. Högskolan Dalarnas försprång i att erbjuda en ny generation webbaserad utbildning kommer att utgöra en bas för fortsatt utveckling för att en allt större del av befolkningen ska kunna förena studier med arbetsliv och familjeliv. Under perioden fortsätter Högskolan att bygga ett antal kvalificerade forskningsmiljöer där tilllämpningsorientering, förankring i grundutbildning och ett nära samarbete med arbetslivet är centrala riktmärken. De prioriterade forskningsområdena speglar starka, väletablerade miljöer inom materialvetenskap, i nära partnerskap med stålbranschen, samt inom energiomställning. Nyetablerade miljöer med betydande styrka finns inom mikrodataanalys och inom regionala förändringsprocesser. Forskning inom språkdidaktik resp. kulturmöten och identitetsskapande präglar området Lärande och socialiseringsprocesser medan forskningsområdet Hälsa, livskvalitet, välfärd beforskar vård- och omsorgspraktiker i syfte att förbättra dem. Samtliga forskningsområden stödjer och stödjer sig på angelägna utbildningsprogram. 7

Resultatredovisning I följande kapitel redovisas verksamhetens resultat under 2008 jämfört med regeringens uppdrag och riktlinjer fastställda av högskolestyrelsen. De återrapporteringskrav, som ställs på högskolan i resultatredovisningen, hänförs främst till regleringsbrevet och regeringsbeslut m.m. samt till följande förordningar: Förordning (SFS 2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Högskoleförordning (SFS 1993:100). Återrapporteringen ska bl.a. fylla följande krav: Högskolan ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till mål samt redogöra för väsentliga externa och interna förhållanden, som har påverkat resultaten. Informationen ska omfatta de tre senaste räkenskapsåren. Högskolan ska även lämna information om andra förhållanden av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning av verksamheten. Redovisningen sker uppdelad på verksamhetsgrenarna Gemensamt för verksamhetsgrenarna Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner Forskning och forskarutbildning med stödfunktioner Redovisningen avslutas med rapportering om resursernas användning inklusive ekonomisk översikt. 8

Gemensamt för verksamhetsgrenarna Kvalitetsarbete I december 2006 fastställde styrelsen ett nytt kvalitetssystem för Högskolan. Kvalitetssystemet omfattar en policy och strategi för Högskolans arbete med kvalitetsutveckling samt en handlingsplan för kvalitetsarbete 2008-2010. Därutöver beslutar rektor om särskilda satsningar på frågor som bedöms vara angelägna för kvalitetsarbetet. Ett kvalitetsråd har inrättats för att driva och stimulera utvecklingen av Högskolans kvalitetsarbete och pedagogiska utveckling. Kvalitetsaspekter i verksamhetsstyrningen Högskolans styrelse har beslutat om en starkare betoning på kvalitetsaspekter och kvalitetsarbete i verksamhetsplaner och verksamhetsuppdrag samt att enhetsspecifika handlingsprogram för kvalitetsarbetet utvecklas. För att det samlade kvalitetsarbetet och den erfarenhet och kunskap som genereras skall kunna tas tillvara, krävs att det uppmärksammas och synliggörs ännu tydligare - en uppgift som bl.a. Högskolans kvalitetsråd har att bevaka. Kvalitetsrådets övergripande uppgifter är att driva och stimulera utveckling av Högskolans kvalitetsarbete och pedagogiska utveckling samt verka för att erfarenheter dokumenteras. Inledningsvis har rådets uppgift varit att prioritera kvalitetsarbetet som en integrerad del av i Högskolans modell för verksamhets - och ekonomistyrning bl.a. genom att stödja utvecklingen av mallar för redovisning av kvalitetsarbetet i verksamhetsplaner och verksamhetsberättelse samt mallar för handlingsprogram och rutiner för kvalitetsarbetet på varje nivå inom organisationen. Kvalitetsrådet har därutöver initierat olika projekt i syfte att både kartlägga och utvärdera kvalitetsarbetet inom några olika områden, såsom arbetet med kursutvärderingar och examination. Översyn av kursvärderingspraxis Kursvärderingar har en viktig roll för både studentinflytande och kvalitetsutveckling i Högskolan och ett fungerande system för utvärdering av Högskolans utbildningar är högt prioriterat. För att detta instrument för kvalitetsutveckling skall fungera förutsätts att såväl studenter som lärare medverkar i utvärdering av utbildningen och att resultat av utvärderingar analyseras, offentliggörs och läggs till grund för kurs- och programutveckling. Diskussioner kring formerna för hur kursvärderingar skall genomföras har länge pågått inom Högskolan men fortfarande rapporteras brister, både avseende i vilken utsträckning kursvärderingar genomförs och i vilken utsträckning studenterna verkligen deltar i utvärderingen. Kvalitetsrådet har under 2008 i enlighet med Högskolans handlingsplan för kvalitetsarbetet 2008 2010 initierat och genomfört en kartläggning av kursvärderingspraxis under 2008. Högskolan har infört ett gemensamt webbaserat kursvärderingssystem. Hur väl detta system svarar mot studenters och lärares behov, hur systemet används och vilka alternativa former för kursvärdering som används har utvärderats under 2008. Utvärderingen har bl.a. lett till att rutinbeskrivningen för arbetet med kursutvärderingar har reviderats och de centrala nämnderna har under hösten beslutat om nya regler. I regelverket tydliggörs ansvarsförhållandena i utvärderingsprocessen som utgörs av studenternas värdering av kursen tillsammans med en sammanvägd bedömning av kursen som helhet. Nuvarande system med webbaserade kursvärderingar har inte fungerat tillfredställande och en ny kravspecifikation har under 2008 tagits fram för ett system som kan hantera både webbaserade kursvärderingar och kursvärderingar som görs på traditionellt vis via pappersformulär. Detta arbete fortsätter under 2009. 9

Uppföljning och utveckling av examinationen Ett viktigt kvalitetsmål är att Högskolan kan försäkra att prestationer som godkänns faktiskt svarar mot de mål som kursplanen anger och att detta sker rättssäkert. Arbetet med anpassning av alla kurser till den nya examensstrukturen måste ses som del i en längre process. Relationen mellan kursmål och examination har därmed varit i fokus under 2008. Under 2008 är det särskilt två mer omfattande projekt som genomförts och redovisats i högskolans centrala nämnder, Utbildnings- och forskningsnämnden samt Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildningsområdet, organ som kan sägas motsvara fakultetsnämnder för lärosäten med vetenskapsområde. Projekt: Examination och förväntade studieresultat Effekterna för arbetsformer och examination av ett annorlunda sätt att formulera målen har utvärderats inom några olika utbildningar under 2008. Projekt Examination och förväntade studieresultat planerades under hösten 2007, genomfördes under 2008 och redovisades i september 2008. Syftet med projektet var bl.a. att studera hur innehåll och arbetsformer behöver anpassas för att studenter skall uppnå förväntade studieresultat samt hur förväntade studieresultat kan formuleras. Kursens mål, arbetsformer och examinationsformer finns i ett gemensamt sammanhang och det var projektets uppgift att belysa detta men också att utgöra grund för en diskussion och förslag till åtgärder avseende utformning av examination i relation till mål som förväntade studieresultat. Redovisningen från projektet visade på svårigheterna att i kursplanerna formulera sambandet mellan kursmål och examinationen och svårigheten att examinera målen. Vidare kunde rapporteringen också redovisa att det finns ett behov av ett forum för diskussion i pedagogiska frågor; diskussioner om hur examinationsformer kopplas till kunskapssyn och pedagogiska perspektiv. Projekt: Examination inom lärarutbildningen En kartläggning av examinationen i lärarutbildningen, med utgångspunkt i kursvärderingar hösten 2006, genomfördes under 2007. Kartläggningen redovisades i Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildningsområdet och ledde till beslut om ett utvecklingsarbete beträffande examinations- och bedömningspraxis inom lärarutbildningen och hur detta behöver utvecklas för att svara mot mål som formuleras som förväntade studieresultat. Nämnden beslutar att syftet med arbetet skall vara att; kartlägga och utveckla examinationen i relation till kursens mål; studera och analysera konsekvenser av att kursens mål formuleras som förväntade studieresultat; använda aspekterna examensmål, studenternas rättsäkerhet och relationen undervisning examination som underström i arbetet för att generera idéer för utveckling inom dessa områden. Utvecklingsarbetet redovisades i en rapport, När kursmål sätts på prov examination och betygskriterier inom lärarutbildningen vid Högskolan Dalarna, till Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildningsområdet i oktober 2008 och pekar på några av de konsekvenser som 2007-års högskolereform och övergången till ett resultatbaserat läroplanssystem har för utbildningen och för kursplanearbetet inom Högskolans lärarutbildning. Huvudsakligen gäller det kursmål, examination, bedömning och betygskriterier och framför allt relationen mellan dessa. Nämndens beslut innebär att utvecklingsarbetet skall fortsätta och att rapporten tjänar som underlag för information och seminarieverksamhet för lärarna inom lärarutbildningen. Rättsäkerhet i examinationen disciplinnämndens arbete Varje form av försök att vilseleda eller att störa verksamheten ska beivras på ett tidigt stadium, så att studenter får en tydlig anvisning om vad som gäller för akademiska studier och examination vid Högskolan Dalarna. Högskolans disciplinnämnd arbetar aktivt med olika informationsinsatser till våra studenter och utbildningsinsatser för berörda personalkategorier. Högskolan förbereder införandet av ett plagieringskontrollsystem för att säkerställa rättssäkerheten i undervisning och examination. Antalet ärenden och beslut har under 2008 ökat betydligt jämfört med tidigare år. 10

Fortsatt arbete med anpassningen till bolognaprocessen och ny utbildnings- och examensstruktur Arbetet med anpassningen av utbildningen till bolognaprocessen är en viktig del i Högskolans kvalitetsarbete och har varit högt prioriterat även under 2008. En fråga som varit särskilt uppmärksammad i processen är kvalitetssäkring av examen, dvs. hur Högskolan kan garantera att den examen som utfärdas svarar mot examensmålen. Utbildnings- och forskningsnämnden har fastställt en plan för uppföljningarna som innebär att samtliga examensrätter kommer att följas upp. En mall för denna granskning utvecklades under hösten 2007 och testades inom ett par ämnesområden i en pilotstudie under våren 2008. Efter denna inledande studie och en vidareutveckling av mallen påbörjades en mer systematisk uppföljning under 2008. Arbetet kommer att fortsätta under 2009. Anvisningar och instruktioner för inrättande och uppföljning av kurser och program har under 2008 reviderats och anpassats till bolognaprocessen och den nya utbildnings- och examensstrukturen. Organisationsförändring inom förvaltningen och akademin Förvaltningen Förvaltningens nuvarande interna indelning och organisation bildades 2003 och endast mindre justeringar har gjorts sedan dess. Med tiden har ett behov av att se över organisationen vuxit allt mer och under 2008 har en arbetsgrupp haft i uppgift att se över den interna organisationen och arbetsfördelningen mellan avdelningarna inom förvaltningen. De övergripande målen med översynen är: uppnå en tydligare ansvarsfördelning och struktur inom förvaltningen och mellan förvaltningens avdelningar; samordna service och support till studenter och personal så att den blir tydligare och mer tillgänglig En väg in! ; renodla processer så att de tydligare hänger ihop samt frigöra resurser för att därigenom få mer tid att arbeta med strategiska frågor. Den nya organisationen gäller från och med 2009-01-01. Akademin Högskolans indelning i fem stora institutioner som leds av en prefekt har visat sig ohållbar, bl.a. på grund av den stora arbetsbelastningen på prefekten. En omorganisation av den akademiska verksamheten till tre större områden har gjorts under året och gäller formellt från och med 2009-01-01: Akademin Hälsa och samhälle, Akademin Humaniora och medier samt Akademin Industri och samhälle. Inom respektive akademi finns en akademichef som ersätter prefekten samt avdelningschefer för avdelningar som utgörs av sammanslagning av ämnesgrupper. Härigenom kan akademichefen avlastas med arbetsledande uppgifter och kunna ägna mer tid åt strategiska frågor och arbetsledningen genom avdelningscheferna kommer att omfatta betydligt mindre grupper. Kvalitetsarbete avseende nätbaserad utbildning och distansutbildning Utvärdering av webbaserad lärarutbildningen Webbaserad utbildning generellt och webbaserad lärarutbildning speciellt har ökat i omfattning under de senaste åren. Sammantaget utgör studenterna i webbaserad utbildning omkring en tredjedel av Högskolans studenter. En utvärdering av lärarutbildningen på påbörjades i november 2007 och en rapport redovisades i maj 2008. Utvärderingens övergripande syfte var att studera olika aspekter av relationen mellan campus- och verksamhetsförlagd lärarutbildning (VFU) webbbaserad utbildning och därmed bli ett led i att stärka kontakterna mellan de medverkande i utbildningen. Utvärderingen skulle också skapa ett underlag till förbättring och fortsatt utveckling av Högskolans webbaserade lärarutbildning. Rapporten beskriver bl.a. studentgruppen och studenternas studiesituation, liksom antal studieavbrott och anledningar till studieavbrott och ger en bild av studenternas synpunkter på utbild- 11

ningen. I rapporten redovisas de kommunikationskanaler som används mellan Högskolan Dalarna och VFU-skolor och VFU-lärare samt hur målet med integrationen mellan högskoleförlagda och verksamhetsförlagda studier uppfylls. Rapporten har diskuterats i Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildningsområdet och utgjort underlag för en seminarieverksamhet för lärarutbildarna. Arbetsmiljön för lärare nätbaserad utbildning vid HDa Under 2008 har de arbetsmiljörelaterade effekterna av att lärare i allt högre grad bedriver nätbaserad undervisning utvärderats. Genom en enkätundersökning har såväl fysiska som psykosociala faktorer för lärare i deras arbete med nätbaserad utbildning kartlagts. Syftet var också att identifiera eventuella riskfaktorer samt att få fram förslag på åtgärder för att förbättra eller säkerställa en god arbetsmiljö. Rapporten från projektet redovisar förekomsten av riskfaktorer i både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön men även flera framgångsfaktorer för den nätbaserade utbildningen. Resultaten har återkopplats till chefer och lärare och det fortsatta arbetet innebär att gå vidare med de förändringsförslag som resultatet visat. Nyckeltal för kvalitetsutveckling Högskolan har under året i allt större omfattning systematiskt arbetat med att ta fram statistiska uppgifter och nyckeltal, delvis inom ramen för uppföljningsarbetet enligt gällande modell för verksamhets- och ekonomistyrning. Verksamhetsstatistik, nyckeltal och kvalitetsindikatorer har i möjligaste mån tagits fram i tidsserier för att möjliggöra trendanalyser. Denna information utgör ett förbättrat underlag för beslut om den framtida verksamheten. Arbete pågår för närvarande med att göra informationen än mer tillgänglig genom publicering på Högskolans intranät. Prioriterade insatser för att förbättra den pedagogiska kompetensen. Webbaserad utbildning i realtid Högskolan Dalarna framstår alltmer som en av landets ledande aktörer när det gäller ny webbaserad pedagogik. Rent kvantitativt återfinns numera över 40 % av Högskolans studenter inom webbaserad utbildning, medan kvalitativt har det visat sig av våra online-utbildningar avviker från annan distansutbildning i landet och i världen genom den höga graden av realtidsinslag som främjar studentens lärande. Att bedriva utbildning via datorn i realtid öppnar helt nya möjligheter för det som ibland kallas socialt lärande; såväl formella seminarier som examinationer kan bli minst lika effektiva via webben. Informella lärsituationer i form av chatfora, öppna kaféer, diskussionsgrupper mm kan ofta bli mer effektiva än de som går att ordna på campus. Högskolan har sedan ett antal år avsatt betydande resurser i det som kalla IKT-pedagogiskt centrum med ca 7 helårstjänster. Under 2008 har huvuddelen av enhetens arbete med pedagogisk utveckling varit att i små grupper som t ex ämnesgrupper och på individnivå bidra med stöd och utbildning för att i än högre grad utnyttja den potential den virtuella världen har för högre utbildning. T ex har enheten inför starten av ett större samarbetsprojekt med StoraEnso-koncernen anordnat ett antal utvecklingsträffar för de lärare som skulle undervisa på kurserna. Annars handlar mycket av enhetens arbete om att bryta ned felaktiga föreställningar om webbutbildningens begränsningar och i handling visa att det finns betydande kvalitetsvinster att hämta för studentens lärande genom webbaserad utbildning i realtid. Under 2008 avslutades också ett samarbetsprojekt inom Penta Plus kallade IKT-pedagogisk turné som har pågått under 2007 och 2008. Projektets syfte var att erbjuda seminarier runt olika ämnen som ligger i skärningspunkten mellan IKT och lärande. Under projektet kunde personalens olika kompetenser inom IKT-stödet utnyttjas och utvecklas i ett obyråkratiskt samarbetskli- 12

mat för att erbjuda lärarna på Penta Plus-lärosätena ökad insikt inom fältet IKT och lärande. Ny kunskap om de skiftande tekniska och personella resurserna och organisatoriska tillhörigheterna och möjligheterna att ge ett effektivt pedagogiskt IKT-stöd var ett annat resultat. För att kunna behålla och utveckla den ledande plats som Högskolan Dalarna intagit när det gäller webbaserat lärande, krävs en kvalificerad och ständigt utvecklande omvärldsanalys. 2008 har för personalen också varit ett år av att söka inspiration och kunskap från andra utbildningsaktörer. Bl.a. har personal från IKT-pedagogiskt centrum besökt tre framstående universitet i Kanada för att se hur de arbetade med distansstudenter. Av den sammantagna analysen framgår att det finns många fler dimensioner i webben som läromedium än att använda den för att bedriva asynkrona korrespondenskurser. Här ligger Högskolan Dalarna för närvarande i framkant även i en global jämförelse. Övriga utvecklingsinsatser Förutom den starka betoningen på utveckling av kunskap och kompetens inom webbaserad utbildning, fortsätter den behörighetsgivande utbildningen i högskolepedagogik. Kursen är på 15 hp på avancerad nivå och under året deltog 15 lärare antagna hösten 2008 varav 9 lärare hann fullfölja kursen helt under året. I linje med Högskolan Dalarnas internationaliseringsstrategi finns alltfler kurser och program med engelska som undervisningsspråk. Därför erbjuds också en pedagogisk utvecklingskurs inom området Att undervisa på engelska. Av sju anmälda lärare fullföljde sex kursen. Under året deltog dessutom åtta lärare, fyra under våren och fyra under hösten, i den för Penta Plus-lärosätena gemensamma forskarhandledningskursen om fem veckor, ett antal som varit någorlunda konstant de senaste åren. Att en växande andel seniora forskare blir bättre förberedda för handledningsuppgiften utgör en viktig åtgärd för Högskolans strategi att genom samarbeten med andra lärosäten kunna erbjuda ett komplett utbud akademiska utbildningar, inklusive forskarutbildning. Studentinflytande Vid Högskolan Dalarna finns två studentkårer, en i Falun och en i Borlänge. Under 2008 har de båda kårerna utrett förutsättningarna för att skapa en gemensam studentkår för hela Högskolan. Beslut om detta kommer att fattas i början av 2009. Det formella inflytandet består av studenternas medverkan i beslutande och beredande organ inom högskolan. I högskolans policy för studentinflytande betonas att samtliga studenter skall betraktas som medaktörer i all verksamhet vid Högskolan. Studentinflytandet måste därför ses som en dialog där lärare och studenter gemensamt hanterar olika frågor för att förbättra den gemensamma verksamheten, särskilt undervisningen. Undervisningen vid Högskolan Dalarna skall bedrivas så att varje student ses som delaktig i en lärandeprocess där kunskap ständigt skapas och omskapas utifrån såväl den enskilde studenten som studenter som kollektiv. I de olika kollegiala nämnderna ingår som en viktig del att kvalitetsgranska kursplaner, utbildningsplaner och ansökningar om att få bli huvudområde i examen. Utvärdering av kvalitén i högskolans utbildningar är ett viktigt instrument både för studenternas inflytande i utvecklingen av kurser och program och för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av utbildningarna. Högskolan har genom beslut i de centrala nämnderna högskolegemensamma beslutat om reviderade regler för uppföljning av kurser. I dokumentet betonas att uppföljningen dels baseras på en värdering av kursen som studenterna gör, antingen via en nätbaserad kursvärdering via enkät på papper, dels på en utvärdering av övriga faktorer som påverkat genomförande 13

av kursen. En sammanställning av studenternas kursvärdering skall publiceras elektroniskt och kan därmed finnas tillgänglig och komma samtliga studenter till godo. Kursvärderingen skall omfatta en högskolegemensam del och därtill kan kursspecifika utvärderingar göras. En sammanvägd bedömning av kursen som helhet skall göras för varje kurs och en sammanställning görs inom ämnet. Institutionsnämnden har ett övergripande ansvar för kurser inom institutionen och de centrala nämnderna har ansvar för att arbetet med kursutvärderingar ingår som ett led i Högskolans samlade kvalitetsarbete. Studenter ingår som ledamöter i nämnderna och deltar i beslut om eventuella åtgärder. En viktig del i arbetet med kursvärderingarna är att utveckla former som engagerar fler studenter att delta. Ett arbete med att utvärdera och utveckla systemet för kursvärderinga påbörjades under 2007. Ett komplement till kursvärdering via enkäter förekommer på ett flertal utbildningar genom möten mellan lärare och representanter för studenterna för att diskutera kursens uppläggning och genomförande i syfte att kunna vidta förbättringar under pågående kurs. Utöver kursvärderingar som kvalitetsutvecklande verktyg medverkar studenter i den löpande granskningen av examensrätter och utbildningsprogram genom att delta i de arbetsgrupper som utses av de centrala nämnderna. I samband med bolognaprocessens genomförande och i arbetet med att implementera ett nytt kvalitetssystem för Högskolan Dalarna är denna medverkan angelägen och värdefull. I Högskolans kvalitetssystem ingår att på varje organisatorisk nivå: högskolegemensamma nämnder och råd; institutioner respektive avdelningar för stödfunktioner samt ämnesgrupper och underavdelningar, beskriva på vilket sätt enheten samverkar med studenterna. Enheten skall redovisa på vilket sätt studenterna är medaktörer i verksamheten och om det finns rutiner för uppföljning och utvärdering av detta. Vidare skall enheten redogöra för vad som görs för att öka studenternas engagemang för kvalitetsutvecklingen och möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet. Denna information är ett värdefullt bidrag i arbetet med att utveckla formerna för studentinflytande. I samband med att nya studentrepresentanter i de centrala nämnderna samt i disciplinnämnden utsetts av kårerna har dessa fått en introduktion i relevanta delar det regelverk: lagar, förordningar och lokala styrdokument som styr verksamheten Högskolan. I Jämställdhetsplanen fastslås att vid schemaläggning ska hänsyn tas till tidpunkt då ordinarie barntillsyn är tillgänglig. Internationalisering Högskolan Dalarna fastställde 2007-01-17 en uppdaterad policy för internationalisering. I policyn omnämns att Högskolans marknadsföring mot EU/EES-området måste utökas för att motverka en förväntad nedgång i antalet internationella studenter p.g.a. avgifter. Dessutom bör kraftfulla insatser göras för att åstadkomma fungerande bilaterala avtal framför allt i de nya EU-länderna men också med goda partners utanför EU/EES-området. Högskolan Dalarnas strategi är att utöka samarbetet med ett antal välrenommerade universitet, framförallt i Asien, och därigenom kunnat rekrytera studenter till framförallt program på avancerad nivå. Högskolan avser inte rikta marknadsföringsinsatser mot free-movers från icke-eu/ees länder. I stället är den riktad i första hand mot Europa, främst före detta Östeuropa och Turkiet. Högskolan Dalarna registrerar ständigt stigande administrativa kostnader genom extremt höga ansökningstal från utomeuropeiska studenter. På grund av att den grupp sökande det handlar om 14

har svårt att få uppehållstillstånd i tid, har bara ett fåtal studenter registrerats De höga ansökningstalen har främst orsakats av att ansökningsförfarandet blivit mycket lättillgängligt via Internet (studera.nu). Jämställdhet Åtgärder som vidtagits för att få en jämnare könsfördelning Utbildningar med ojämn könsfördelning Högskolan Dalarna har tidigare genomfört två projekt Fler män till skolan respektive Fler kvinnor till tekniska yrken i syfte att få en jämnare könsfördelning till lärarutbildningen och till de tekniska utbildningarna. Projekten har slutförts men flera av studenterna är under 2008 fortfarande kvar i utbildning. För projektet Fler män till skolan som startade 2002 fortsatte 71 % (37 av 52) av deltagarna på lärarutbildningen eller var på annat sätt på väg till skolan såsom vikarier eller arbete som fritidsledare. Högskolan Dalarna har, tillsammans med Högskolan i Borås och Linköpings universitet, valts ut för en djupare dialog med högskoleverket med anledning av verkets uppdrag från regeringen att kartlägga könsfördelningen bland studenterna inom lärarutbildningen samt föreslå åtgärder för en jämnare fördelning. De lärosäten som valts ut för en fördjupad dialog har under perioden 2001-2008 varit särskilt framgångsrika i arbetet med att uppnå en jämnare könsfördelning bland nyantagna studenter. Projektet Fler kvinnor till tekniska yrken som startade 2003 genomfördes som ett preparandår på Högskolan Dalarna. Efter preparandåret fortsatte 65 % (33 av 51) av kvinnorna till högskoleutbildning, varav 24 valde tekniska studier. Projektet Insteget 2003-2006 omfattade bland annat ett nytt yrkeshögskoleprogram, Produktionsteknikerprogrammet ingår nu i Högskolans reguljära utbud med god rekrytering. Programmet erbjuder flexibla studieformer och hade 136 studenter registrerade hösten 2007. 2008 var antalet registrerade studenter 137, varav 44 var kvinnor. Under 2008 startade även ett nytt tvåårigt program; energiteknikerprogrammet med 39 registrerade studenter varav 10 var kvinnor. Hösten 2008 startades en tvåårig byggarbetsledarutbildning samt en treårig byggingenjörsutbildning. På utbildningarna började totalt 44 studenter som efter några avhopp hade 38 studenter registrerade, fördelade på 13 byggarbetsledare och 25 byggingenjörer. På de två utbildningarna sammantaget var ca 30 % av kvinnor. För att få en jämnare könsfördelning inom vårdutbildningarna har ett nytt projekt, Fler män till social omsorg och vård, diskuterats. Ett problem med genomförandet av ett sådant projekt är att utbildningarna är översökta, vilket innebär urvalsproblem om deltagarna ska ges garanterad plats. Tillsvidare har därför beslutats att en satsning ska göras på riktad marknadsföring i form av aktiv annonsering för att få fler män intresserade av vårdutbildning, socialarbetarprogrammet och lärarprogrammet. Även en reklamfilm planeras, liknande Vägval som nämns ovan. Områden i forskarutbildningen med ojämn könsfördelning En ojämn könsfördelning i forskarutbildningen finns främst inom lärar- och vårdområdet (tabell 1 och 2). Totalt inom vetenskapsområde Hum-Sam och Medicin fanns 31 kvinnor i forskarutbildning och 14 män. Inom område teknik och naturvetenskap är obalansen något mindre. Där fanns totalt 8 kvinnor och 13 män. 15

Tabell 1: Antal i forskarutbildning fördelat på vetenskapsområde, studiefinansieringsform och kön Hum-Sam Medicin Teknik Naturvetenskap Alla VO Kategori Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Doktorand 12 5 3 2 4 8 1-20 15 Adjunkter 10 7 5-2 4 1 1 18 12 Forskn ass - - - - - - - - - - Övrigt 1 - - - - - - - 1 - Total K/M 23 12 8 2 6 12 2 1 39 27 Summa 35 10 18 3 66 Anm. Uppgifterna avser läget per 31 december respektive år. Denna ojämna könsfördelning finns även i grundutbildningen och ett sätt att komma tillrätta med detta är att sätta in åtgärder i grundutbildningen. Det gäller att få fler från underrepresenterat kön att söka till utlysta tjänster inom forskarutbildningen. Projekten Fler män till skolan och Fler kvinnor till teknik samt den riktade marknadsföringen för att få Fler män till social omsorg och vård är sådana åtgärder. Tabell 2: Kvinnor i forskarutbildning 2008 Fakultet Påbörjat utb före 2008 Påbörjat 2008 Totalt 2008 Dr ex utan föreg. lic ex Dr ex föregått av lic ex Lic ex Antal examina i forskarutb. Omr 1) Hum/sam 14 9 23 3-1 3,5 Med 5 3 8 - - 1 0,5 Tekn 6-6 1-2 2,0 Naturvet 2-2 - - - - Summa 27 12 39 4-4 6,0 2007 Fakultet Påbörjat utb före 2007 Påbörjat 2007 Totalt 2007 Dr ex utan föreg. lic ex Dr ex föregått av lic ex Lic ex Antal examina i forskarutb. Omr 1) Hum/sam 17 1 18 1 1-1,5 Med 6-6 1-1 1,5 Tekn 10 1 11 1-2 2,0 Naturvet 2-2 - - - - Summa 35 2 37 3 1 3 5,0 16

Tabell 2 forts. 2006 Fakultet Påbörjat utb före 2006 Påbörjat 2006 Totalt 2006 Dr ex utan föreg. lic ex Dr ex föregått av lic ex Lic ex Antal examina i forskarutb. Omr 1) Hum/sam 22-22 3 1-3,5 Med 6 1 7 2 - - 2,0 Tekn 12 1 13 - - 4 2,0 Naturvet 2 1 3 - - - - Summa 42 3 45 5 1 4 7,5 Anm. Uppgifterna avser läget per 31 december varje år. 1) Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregåtts av licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen samt licentiatexamen räknas som en halv examen. Vid rekrytering och befordran av lärare I Jämställdhetsplanen för Högskolan Dalarna anges som mål en jämn könsfördelning inom olika yrkeskategorier bland de anställda vid institutionen/avdelningen, vilket särskilt ska beaktas i samband med nyanställningar. Könsfördelningen avser inte Högskolan Dalarna som helhet. Vid rekrytering av personal till Högskolan Dalarna uttrycks i annonserna att Högskolan Dalarna verkar för en jämn könsfördelning och ökad mångfald. När personalavdelningen sammanställer meritlistor för sökande, brukar man även tillse att en sökande av underrepresenterat kön får chansen att komma till intervju. I Högskolans Dalarnas Anställningsordning anges att Högskolan aktivt ska söka kvinnor respektive män till de områden där ett av könen är underrepresenterat. Båda könen ska, om synnerliga skäl ej föreligger, vara representerade när sakkunniga utses vid tillsättning av lektorer, forskarassistenter och professorer. Vid årets slut hade Högskolan Dalarna 196 kvinnor och 193 män anställda som professorer, lektorer, adjunkter och övrig lärarpersonal (tabell 3). Vid rekrytering av dekaner, prefekter, studierektorer eller motsvarande Högskolan Dalarna skall enligt Jämställdhetsplanen uppnå jämn könsfördelning bland personer i ledande befattning. Underrepresenterat kön skall stimuleras att utveckla sin kompetens för att kunna ta ett utökat ansvar i organisationen. I Högskolan Dalarnas organisation som gällde fram till årsskiftet 2008/2009, fanns fem prefekter; två kvinnor och tre män, två ordförande för centrala nämnder (motsvarande dekaner), en man och en kvinna. Högskolan har inga studierektorer. I Högskolan Dalarnas rektorsgrupp är två kvinnor och tre män. Kort- och långsiktiga resultat av jämställdhetsarbetet Högskolan Dalarna har ett Mångfaldsråd, bestående av prorektor, mångfaldssamordnaren, huvudskyddsombudet, chefen för studentservice, personalchefen, samt en ledamot från vardera studentkårerna i Falun och Borlänge. Rådet sammanträder en gång per månad. Mångfaldsrådet skall initiera och bereda ärenden inom mångfaldsområdet t ex handlingsplaner där sådana behövs. Högskolans mångfaldssamordnare följer upp ärenden och åtgärder i jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Knutet till rådet finns utsedda kontaktpersoner för varje avdelning och institution inom Högskolan. Kontaktpersonernas uppgift är att för sina kollegor aktivt presentera och informera om bland annat Högskolans styrdokument inom området jämställdhet och mångfald. Uppföljning och uppdatering av dessa sker inom Mångfaldsrådet tillsammans med kontaktpersonerna. På kort sikt har resultaten inneburit att information om jämställdhetsarbetet och jämställdhetsplanen sprids i organisationen av mångfaldssamordnaren genom bland annat kontaktpersonerna, 17

en riktad marknadsföring för att nå fler sökande av underrepresenterat kön till Högskolans utbildningar, jämställdhetsperspektiv präglar utformningen av annonser och anställningsprofiler, statistik gällande könsfördelningen bland studenter och personal distribueras regelbundet till ansvariga samt att en jämställdhetsanalys av lönerna genomförs. Resultaten på lång sikt är tydliggörandet av att jämställdhetsarbetet är en angelägenhet för alla; att åstadkomma en jämnare könsfördelning inom utbildningarna och en jämnare könsfördelning bland nyrekryterad personal; upprättande av en handlingsplan för jämställda löner och anställningsvillkor. Under 2008 har Högskolan Dalarna antagit en ny jämställdhetspolicy. Mål för jämställdheten för perioden 2005-2008 Målet för perioden 2005-2008 skall som tidigare vara att uppnå jämn könsfördelning bland nyrekryterade lärare och bland akademiska ledare inom alla områden och på alla nivåer. Detta mål är fastlagt till relationen 40-60 %. År 2008 hade Högskolan Dalarna 6 professorer som var kvinnor, och 21 professorer som var män, vilket innebär ca 22 % kvinnor. År 2005 var andelen kvinnliga professorer 8 %, 2006 var andelen 13 % och 2007 var andelen 22 % kvinnor. Övriga lärarkategorier har en jämnare könsfördelning: lektorerna utgjordes år 2006 av 41 % kvinnor, år 2007 av 40 % kvinnor och år 2008 av 41 % kvinnor; adjunkterna utgjordes 2006 av 53 % kvinnor, år 2007 av 55 % kvinnor, och år 2008 av 57 % kvinnor (tabell 3, 4 och 5). Under 2008 befordrades 9 kvinnor och 4 män till universitetslektor. Åtgärder som har vidtagits eller har planerats för att målen ska uppnås Vid rekrytering av personal till Högskolan Dalarna uttrycks i annonserna att Högskolan Dalarna verkar för en jämn könsfördelning och ökad mångfald. Vanligtvis ser man till att åtminstone en sökande av underrepresenterat kön inbjuds att komma till intervju. I anställningsordningen anges att Högskolan aktivt skall söka kvinnor respektive män till de områden där ett av könen är underrepresenterat. Båda könen ska, om synnerliga skäl ej föreligger, vara representerade när sakkunniga utses vid tillsättning av lektorer, forskarassistenter och professorer. Andelen kvinnor bland akademiska ledare såsom prefekter och dekaner Högskolan Dalarna hade vid utgången av 2008 fem prefekter; två kvinnor och tre män. Högskolan har inga studierektorer. Ordförandena för de centrala nämnderna Utbildnings- och forskningsnämnden och Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildningsområdet (motsvarande dekaner), utgörs av en kvinna och en man. Genusperspektivet utbildningen Högskolan Dalarnas centrala nämnder och institutionsnämnder har i uppdrag att alltid beakta ett genus- och mångfaldsperspektiv vid granskning av nya kursplaner och utbildningsplaner. Dessutom ska redan beslutade kursplaner och utbildningsplaner granskas. Material om könsmedveten pedagogik har distribuerats till institutionerna. I Högskolan Dalarnas utbildningsutbud finns flera fristående kurser som behandlar jämställdhet och genusperspektiv som läses bland annat av lärarstudenter. Inom Högskolans jämställdhetsprojekt har kurser om genus ingått. 18

Personal Högskolan Dalarna hade 625 anställda vid utgången av verksamhetsåret 2008 (jfr 2007: 608), motsvarande 508 personår (jfr 2007: 516), enligt tabell 3, 4 och 5 Antal anställda ökade med 17 personer (2,8 %) medan minskningen i personår motsvarade 8,0 (1,5 %) under det senaste året. Förändringen berodde delvis på avslutade anställningar vid institutionen Industriledarhögskolan, ILHS, vid årsskiftet 2007/2008 samt en markant ökning av antalet anställda vid framförallt språken under höstterminen 2008. Antal personår ökade med 10 för Institutionen Humaniora och språk och i antal personer med 19, medan ILHS minskade med 10 personår och i antal personer med 11. Samtidigt ökade antalet personår med 5 för övrig lärarpersonal, vilket berodde på ökat antal kliniska lärare och amanuenser. Under verksamhetsåret 2007 ökade antalet anställda från 60 år och uppåt medan medarbetare i alla andra ålderskategorier minskade, vilket delvis kunde förklaras av att färre personer rekryterades. Denna trend vände under verksamhetsåret 2008, där medarbetare i åldersgruppen 60 år och uppåt samt i gruppen 45-54 åringar minskade något, samtidigt som samtliga andra åldergrupper ökade. Under 2008 gjordes en del nyrekryteringar och främst inom språk tillhör de nyanställda medarbetarna de lägre åldergrupperna. Det är också i större utsträckning kvinnor som nyanställs. År 2007 var nyrekryteringar 27,5 % färre än under 2006 och under 2008 var nyrekryteringarna 42 % fler än under 2007. Under de närmaste åren förväntas ett tjugotal personer per år att gå i ålderspension. Tabell 3, 4 och 5 visar antalet anställda per 31 december åren 2008, 2007 och 2006 fördelat på kategori, ålder och kön. Tabell 8 visar utvecklingen i personår inom olika kategorier av anställda under 2006-2008. Tabell 3: Antal anställda 2008-12-31 (kategori, ålder, kön) Kategori -34 35-44 45-54 55-59 60- Kvinnor Män Summa Professorer - 3 8 4 12 6 21 27 Lektorer 3 40 41 19 21 51 73 124 Adjunkter 25 56 67 38 40 129 97 226 Övrig lärarpersonal 2 4 5-1 10 2 12 Doktorander 18 10 5 - - 18 15 33 Övriga forskare 5 4 4 5 2 9 11 20 Adm personal 13 39 30 24 19 90 35 125 Teknisk personal 11 16 1 9 5 3 39 42 Bibliotekspersonal 3 4 3 2 4 13 3 16 Summa 80 176 164 101 104 329 296 625 Relativ fördelning (%) All personal 13 28 26 16 17 53 47 100 Lärare o forskare 13 26 29 15 17 50 50 100 19

Tabell 4: Antal anställda 2007-12-31 (kategori, ålder, kön) Kategori -34 35-44 45-54 55-59 60- Kvinnor Män Summa Professorer - 3 10 5 9 6 21 27 Lektorer 4 31 41 13 28 47 70 117 Adjunkter 19 53 83 30 39 124 100 224 Övrig lärarpersonal 1-2 - - 3-3 Doktorander 18 9 5 1-17 16 33 Övriga forskare 1 3 4 6 1 5 10 15 Adm personal 7 36 35 25 20 91 32 123 Teknisk personal 16 17 3 8 5 4 45 49 Bibliotekspersonal 4 3 5 1 4 14 3 17 Summa 70 155 188 89 106 311 297 608 Relativ fördelning (%) All personal 12 25 31 15 17 51 49 100 Lärare o forskare 10 24 35 13 18 48 52 100 Tabell 5: Antal anställda 2006-12-31 (kategori, ålder, kön) Kategori -34 35-44 45-54 55-59 60- Kvinnor Män Summa Professorer - 4 8 7 11 4 26 30 Lektorer 6 33 43 19 23 52 72 124 Adjunkter 25 57 90 28 36 127 109 236 Övrig lärarpersonal 3 3 6 1-11 2 13 Doktorander 20 8 6 1-21 14 35 Övriga forskare 4-7 5-4 12 16 Adm personal 12 41 37 27 16 91 42 133 Teknisk personal 19 15 7 4 6 3 48 51 Bibliotekspersonal 3 3 5 3 3 14 3 17 Summa 92 164 209 95 95 327 328 655 Relativ fördelning (%) All personal 14 25 32 15 15 50 50 100 Lärare o forskare 13 23 35 14 15 48 52 100 Tabell 6: Antal anställda (personår, kategori) 2006-2008 2006 2007 2008 Kategori Personår Procent Personår Procent Personår Procent Professorer 19,0 3,7 21,7 4,2 19,6 3,9 Universitetslektorer 93,8 18,1 95,2 18,4 94,2 18,5 Universitetsadjunkter 188,7 36,4 191,3 37,0 188,4 37,1 Övrig lärarpersonal 5,1 1,0 2,0 0,4 6,9 1,4 Doktorander 30,0 5,8 26,0 5,0 26,3 5,2 Övriga forskare 14,5 2,8 13,2 2,6 12,9 2,5 Administrativ personal 104,5 20,2 105,1 20,4 104,1 20,5 Teknisk personal 47,3 9,1 46,4 9,0 40,9 8,0 Bibliotekspersonal 15,3 3,0 15,5 3,0 14,9 2,9 Summa 518,2 100,0 516,4 100,0 508,2 100,0 Som framgår av tabell 6 utgjorde teknisk och administrativ personal samt bibliotekspersonal 31,4 % av det totala antalet personår för året 2008, som för året 2007 motsvarade 32,4 %. Den markanta minskningen på teknisk personal beror till viss del på att IKT-pedagogerna flyttats över till kategorin administrativ personal. Andelen lärare (professorer, lektorer, adjunkter och övrig 20

lärarpersonal) uppgick till 60,9 % (jfr 2007: 60%), vilket innebär att andelen lärare ökade. Andelen doktorander var 5,2 %, motsvarande andel 2007 var 5 %. Övriga forskare minskade motsvarande 0,1 %. Professorer och lektorer utgjorde 36,8 % (jmf 2007: 37,7 %) av lärarpersonalen, dvs. en minskning och återgång till 2006 års fördelning. Kompetensförsörjning Målen för kompetensförsörjningen 2006-2008 1) att öka andelen disputerade lärare från 39,5 % till 50 % 2) att utöka antalet professorer till minst 30 varav minst 5 är kvinnor 3) att lärare med docentkompetens utökas med 25 % 4) att ha minst tre seniora forskare/lärare inom varje presumtivt forskarutbildningsämne 5) att fortsättningsvis stimulera lärare och ge stöd till forskarstudier och docentmeritering 6) att samverka med andra lärosäten om forskarutbildning och forskarskolor 7) att visa på vägar till samt stödja och intressera unga personer för forskarutbildning 8) att femdubbla antalet lärare som genomgått högskolepedagogisk utbildning 9) att utveckla utbildning anpassad till administrativ personal och ledningspersonal 10) att ha jämn könsfördelning på ledande befattningar Måluppfyllelse mål 1-5 Högskolan har vid utgången av 2008 156 disputerade lärare, vilket utgör 40,1 % av lärarkåren (jmf 2005 39,5 %). Mål 1 är således inte uppnått. En anledning till detta är att Högskolan satsat på nätbaserad utbildning och främst i språk. Av de nyrekryterade lärarna under 2008 är merparten adjunkter (76 %, 29 adjunkter och 9 lektorer). Det totala antalet disputerade vid Högskolan Dalarna är 164. Antalet professorer har inte förändrats sedan 2005. Högskolan Dalarna har vid utgången av 2008 27 professorer varav 21 är män och 6 är kvinnor. Könsfördelningen ser dock bättre ut än 2005 då endast 2 var kvinnor och 26 var män. Antalet lektorer som under året 2008 nått docentmeritering är 3, Högskolan har därmed 35 lärare med docentkompetens, vilket utgör 22,4 % av de disputerade lärarna. Målet att utöka lärare med docentkompetens med 25 % under perioden har inte uppnåtts. I den nya Forskningsstrategin 2009-2011 har Högskolan prioriterat sex forskningsområden. De huvudsakliga forskningsresurserna har satsats inom områden med syftet att skapa fullvärdiga forskningsmiljöer med seniora forskare, övriga disputerade och doktorander. Forskningsstrategin fastställdes hösten 2007 och principerna som fastlades i strategin började tillämpas redan under 2008, t.ex. fördelning av forskningsmedel och ambitioner för uppbyggnad av forskningsmiljöer. Mål 4 är således inte längre lika aktuellt eftersom forskningsområdena är den huvudsakliga miljön där vi strävar efter att bygga upp kompetensen. Vidtagna åtgärder Individuell kompetensplanering ska genomföras i det årliga medarbetarsamtalet. En satsning på utbildning och en gemensam syn på medarbetarsamtal har genomförts under 2008. Högskolan satsar resurser på att stödja lärarens forskarutbildning även om detta stöd delvis får stå tillbaka för satsningar att stödja disputerade lärare till docentmeritering vilket fastslagits är högsta prioritet. Denna inriktning har bestått även 2007 och 2008. Måluppfyllelse mål 6 och 7 Högskolan deltar i ett drygt tiotal forskarskolor eller forskarskoleliknande organisationer. Här kan nämnas forskarskolan i Bearbetningsteknik, Forskarskolan för Lärare i Historia och Samhällskunskap (FLHS), Nationella forskarskolan i Pedagogiskt arbete, Nationella forskarskola i naturvetenskapens didaktik, Forskarskolan i Utbildningsvetenskap med inriktning didaktik samt. Högskolan Dalarna medverkar även i Forskarskolan i utbildningshistoria, som har Uppsala som värdlärosäte. 21