Riskanalyser. Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior



Relevanta dokument
Ersätta fax av epikriser med NPÖ

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

Riskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016

Datum: Händelseanalys. Suicid utförd på boende för ensamkommande flyktingbarn. Februari 2017

Händelseanalys. Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Otydlig ordination - bristande rimlighetsbedömning. Mars 2019.

Händelseanalys Patient utskrivs med förhöjt INR och drabbas av hjärnblödning

April Riskanalys. Beställningsportal för läkemedel testpilot vid SUS, Malmö

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Exempel på en riskanalys på övergripande organisatorisk nivå inför en förändring

Händelseanalys. Överdosering av läkemedel

Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar

Riskanalys. Riskanalys

Effektivare administration i Region Skåne

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Inklämd tarm efter gastric bypasskirurgi

Händelseanalys. Datum: Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt. September Analysledare:

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rapport. Enhet Gillbogården

Minnesanteckningar för Läkemedelsgruppen

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Händelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion.

Kunskapsbanksnummer: KB Datum: AL Händelseanalys. Återinsatt Trombyl, blödande magsår

Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering

Händelseanalys Dnr. H:5

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Nyhetsbrev. Medicinsk Service IT/MT Regionala Stödverksamheter. Nr 01 - januari Melior PMO MedSpeech E-intyg Läkemedel Övrigt

Skånegemensamma rutiner för läkemedelsmodulen i PMO

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

Händelseanalys Oväntat dödsfall på vårdavdelning

Händelseanalys. Datum: Diklofenak till äldre patient med axelluxation gav akut njursvikt. September 2017.

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

Beslutad av, datum. Riskanalys utifrån verksamhetsnivå inom Vård och omsorgsförvaltningen

Vaccinationer i primärvården efter R &

Revision av handbok Händelseanalys &Riskanalys

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Riskanalys Stroke / Neurologi Riskanalys Delprojekt Stroke / Neurologi

Händelseanalys. Datum: Patient som vårdas efter operation på avdelning. Maj Analysledare: Anestesikliniken

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal

Läkemedelshantering. och. Patientsäkerhet. Läkemedelsstämman 2016 Carina Träskvik

Agenda Anteckning/ställningstagande Ansvarig

Avvikelser i vårdsamverkan för perioden 1 januari 31 december 2009

Datum: Händelseanalys. Överdosering av Hydroklortiazid. December Analysledare: Verksamhetsutvecklare Västra Götalandsregionen

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Förvaltningsgruppen för läkemedelssystem och PMO

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

Händelseanalys Tidsfördröjning på akuten.

Journalia Rutin Region Norrbotten

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård

Projektspecifikation

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:

Händelseanalys. Händelseanalys

Riskanalys en metod för att identifiera risker i verksamheten

Rutin för dosdispenserade läkemedel

Datum: Händelseanalys. Feldiagnosticering av epilepsi. September Analysledare: Neurosjukvården Västra Götalandsregionen

TENTAMEN I LÄKEMEDELSHANTERING

Läkemedelsrutin/ Förändringar

Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory. Stöd till säker läkemedelsprocess

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen. Ordförande

Åtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Läkemedelshantering ny riktlinje 2018

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Vårdgivare Stockholms Läns Landsting med verksamhet vid akutmottagningen på Södersjukhuset AB.

Öppenvårdsplats för patient med enbart omsorgsbehov, SÄS Borås

Projektplan Digitala signeringslistor

Avvikelser och klagomål, hälsooch sjukvård och omsorg

Förenklad journaldokumentation i Region Skåne. Regiondirektören beslutar enligt bifogat underlag.

Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård

Indikation, beställning och underhåll av nutritionspump

Händelseanalys. Kunskapsbanksnummer: KB Patient med AC-ledsluxation. December Analysledare:

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Meckels divertikel. Maj 2018

Uppföljning och utvärdering av nationell implementering av eped

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Läkemedelsstämma 2015

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

Taligenkänning. - Anteckna direkt in i journalen med rösten. Anders Eidergard & Hanna Nilsson-Levin

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Handlingsplan för Patientsäkerhet på Medicinkliniken, ViN

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare

Patientsäkerhetsnätverksträff. SKL 23 maj 2017

Nya lösningar för laboratoriemedicin i Skåne. Laboratoriemedicinprojektet i Region Skåne en del av förnyelsearbetet

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Händelseanalys. Händelseanalysnummer:HA Datum: Jodkontrastutlöst hyperthyreos. December 2016

Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Brister i kommunikation och försenad koloskopi

Transkript:

090130 er Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior

1 Uppdragsgivare Chefläkarna Ingrid Mattiasson och Peter Jerntorp. 1.1 Projekttid 080815-081231 1.2 Återföringsdatum 081217 2 Uppdrag Två riskanalyser ska genomföras innan läkemedelsmodulen i Melior införs på UMAS och Lasarettet i Trelleborg. Den första analysen ska identifiera de patientsäkerhetsrisker som är kopplade till införandeprocessen. Den andra riskanalysen ska identifiera de patientsäkerhetsrisker som är kopplade till när läkemedel ordineras, bereds och administreras. Även risker förknippade med informationsöverföring mellan vårdgivare ska identifieras. För varje risk ska åtgärdstyp identifieras. För de risker som ska elimineras och begränsas ska åtgärdsförslag och metod för uppföljning föreslås. 3 Deltagare i analysteam Projektgrupp José Gonzales Projektledare Avd för verksamhetsutveck, UMAS Katharina Borgström Projektledare Avd för verksamhetsutveck, UMAS Pia Altgård Analysledare Avd för verksamhetsutveck, UMAS Christer Berg It-sekreterare VIS, UMAS Elsie Johansson Systemadministratör Lasarettet i Trellborg Jonas Johansson It-sekreterare VIS, UMAS Annika Ling-Karlsson It-sekreterare VIS, UMAS Anna Saur-Öberg Utvecklingsekreterare Avd för verksamhetsutveck, UMAS Arbetsgrupp Tommy Alm Sjuksköterska Anestesikliniken, UMAS Eva-Lena Bengtsson Sjuksköterska Akutkliniken, UMAS Christian Engvall Läkare Akutkliniken, UMAS Artur Fedrowski Överläkare Medicinska kliniken, UMAS Ulla Malmborg Sjuksköterska Kirurgiska kliniken, UMAS Christina Mårtensson Sjuksköterska Medicinska kliniken, Lasarettet i Trelleborg Susanna Ritter Sjuksköterska Medicinska kliniken, UMAS Ingemar Sernbo Överläkare Ortopediska kliniken, UMAS Ingemar Sernbo Överläkare Ortopediska kliniken, UMAS Mikael Wallin Specialistläkare Anestesikliniken, UMAS Eva Toth Baranyi Överläkare Medicinska kliniken, Lasarettet i Trelleborg 4 Metodik en när det gäller användandet av läkemedelsmodulen I Melior (bilaga 2) har genomförts enligt den metodik som rekommenderas av Socialstyrelsen 1. Arbetet har bestått i att: o Kartlägga arbetsprocessen o Identifiera och bedöma risker samt fastställa åtgärdstyper o Identifiera bakomliggande orsaker och åtgärdsförslag 1 Händelse- och riskanalys. Handbok för patientsäkerhetsarbete; SoS. LÖF, SKL och Landstingen Stockolm län och Östra Götaland; ISBN 91-7164-093-2 2

När det gäller analysen av införandet av läkemedelsmodulen (bilaga 1) har arbetsgången modifierats. Riskerna har inte bedömts eftersom Socialstyrelsen bedömningsskala inte var applicerbar. Vidare har de bakomliggande orsaker inte identifierats. Arbetet har bestått i att: o Kartlägga arbetsprocessen o Identifiera risker och åtgärdsförslag erna inleddes med att delar av analysteamet fick en halv dags utbildning i hur läkemedelsmodulen ska användas. Medarbetare från USIL höll i denna utbildning. Vidare har medarbetare från USIL och Helsingborg, under ett halvdagsmöte, delat med sig av erfarenheter när det gäller att införa och använda läkemedelsmodulen. Ett stort tack riktas till medarbetarna på USIL och Helsingborgs lasarett. Projektgruppen har tagit fram underlag till mötena med arbetsgruppen. Resultaten av de två analyserna har presenterats för och godkänts av uppdragsgivarna. 5 Resultat 5.1 Införandet av läkemedelsmodulen i Melior 5.1.1 Patientsäkerhetsrisker vid införandet av läkemedelsmodulen i Melior Ett antal patientsäkerhetsrisker har identifierats när det gäller införandet av läkemedelsmodulen i Melior. De största riskområdena är den tidsperiod sjukhusen använder två arbetssätt parallellt, läkemedelsrutiner samt utbildning i att dokumentation av ordination, beredning och administrering av läkemedel i modulen. Den kompletta riskanalysen finns i bilaga 1. Under införandetiden när två arbetssätt används parallellt uppkommer patientsäkerhetsrisker. Riskerna uppstår då patienter förflyttas mellan olika avdelningar som använder olika arbetssätt. Risker inträder även då medarbetare som har mer än en arbetsplats ska hantera två system. Flera orsaker har identifierats som måste fungera optimalt för att införandetiden ska bli så kort och effektiv som möjligt. Bland annat måste viktiga principbeslut fattas i tid och information om arbetets prioritet ges till samtliga berörda medarbetare. Patientsäkerhetsrisker uppstår om övergripande och lokala rutiner inte revideras i samband med införandet av läkemedelsmodulen. Viktig information om patienternas behandling och omvårdnad kan annars gå förlorad. Bristande kompetens beträffande att hantera läkemedelsmodulen kan leda till risker för patienterna. Exempel på risker är att alla relevanta användare inte identifieras, att utbildningen inte prioriteras och att utbildningen inte har adekvat innehåll. 5.1.2 Åtgärdsförslag En rad åtgärder föreslås som kan begränsa de identifierade riskerna. För att införandetiden ska bli så kort som möjligt krävs det bland annat att styrgruppen för vårdsystem kan sätta tydliga mål och fatta beslut enligt tidplan. Detta kräver att projektgruppen tar fram tydliga och välgenomtänkta beslutsunderlag till styrgruppen. Beslut som är särskilt viktiga är i vilken ordning införandet ska ske, om specifika enheter eller kliniker ska undantas och vilka resurser som ska avsättas för införandet. 3

Information och kommunikation om läkemedelsmodulen är avgörande dels för att införandet ska kunna ske under kortast möjliga tid och dels för att användandet av modulen ska göras patientsäkert. Kommunikationen måste framförallt ske genom sjukhusens cheflinjer. Divisionschefer och verksamhetschefer måste kontinuerligt informera berörda medarbetare om arbetets prioritet och hur införandet förlöper. De båda sjukhusens övergripande läkemedelsrutiner måste revideras och vara införda då läkemedelsmodulen tas i bruk. Exempelvis måste övergripande rutin tas fram för hur KAD, näringsdryck, diabeteslistor, Waran, syrgas och främmande material ska ordineras och dokumenteras. Idag hanteras denna information på läkemedelslistorna men finns ej med i läkemedelsmodulen. Utbildning är en annan avgörande faktor under införandeperioden. Förutom utbildning i hur modulen ska användas måste annan viktig information ges exempelvis om den övergripande läkemedelsrutinen samt hur de lokala tilläggen får göras. I riskanalysen av användandet av läkemedel preciseras annan kunskap som måste kommuniceras under utbildningen bland annat rutiner för hur pilning ska göras samt hur varningar ska hanteras. Referensgruppen som ska bildas kommer att ha en viktig roll i att ta ställning till och lämna synpunkter på förslag som styrgrupp för vårdssystem och projektgrupp tar fram. 5.1.3 Utvärdering av föreslagna åtgärder Uppföljning föreslås ske via de åtgärder som presenteras under 5.2.3 5.2 Användandet av läkemedelsmodulen i Melior 5.2.1. Patientsäkerhetsrisker vid användandet av läkemedelsmodulen Ett antal patientsäkerhetsrisker med hög riskpoäng har identifierats när det gäller användandet av läkemedelsmodulen i Melior. Flera av dessa risker är inte direkt förknippade med läkemedelsmodulen utan finns även i dagens läkemedelshantering. Med tanke på allvarlighetsgraden och att avvikelserna kan inträffa dagligen har projektgruppen valt att även lägga åtgärdsförslag för att begränsa dessa risker. Den kompletta riskanalysen finns i bilaga 2. De allvarligaste riskerna är bland annat kopplade till varningar (allergier och interaktion). Exempelvis riskerar ordinatörer att missa allergier om de dikteras och skrivs in med fördröjning eller om de ligger i andra databaser eller i andra journalsystem. Allergier kan även missas då ACT-koderna inte är heltäckande eller inte är kända av ordinatör eller läkarsekreterare. Dessa risker finns idag och är inte kopplade till läkemedelsmodulen. Risken ökar om ordinatörer förlitar sig till automatiska varningar som ges i modulen. Andra risker som fått högsta riskpoäng är att ordinatörer av misstag väljer fel dosenhet eller glömmer välja nyinsatt. Konsekvenserna för patienterna i dessa fall är att de får fel dos av läkemedlet eller riskerar att skrivas hem med felaktiga läkemedel. Pilning som inte används idag, som visar hur länge ett läkemedel ska administreras till en patient, är förknippad med flera risker. Framförallt kan pilningen missas eller göras på fel läkemedel. En annan risk är att utebliven pilning feltolkas som bortglömd. För patienterna kan den sistnämnda risken innebära att de får ett läkemedel som är utsatt. 4

När det gäller planerade operationer finns risker för att preoperativa ordinationer försvinner då operationer planeras om till annan tidpunkt. En annan risk som fått hösta riskpoäng är att sjuksköterska eller läkare kan glömma att signera då patient fått läkemedel. I dessa fall kan patienterna få dubbel dos av ordinerat läkemedel. 5.2.1 Åtgärdsförslag När det gäller majoriteten av de identifierade riskerna har analysgruppen bedömt att de bakomliggande orsakerna endast kan begränsas. Åtgärder som ska begränsa riskerna som har fått högsta möjliga riskpoäng är korrekt förfaringssätt ska poängteras och förtydligas under utbildning, i utbildningsfilmer och i skriftligt material. Ett tydligt regelverk för var varningar ska registreras måste finnas. En åtgärd som kan eliminera en allvarlig risk är att läkarna själva skriver in varningar. Då elimineras risken för att patienter får läkemedel de är allergiska mot på grund av att det dröjer innan de medicinska sekreterarna skriver in diktaten i Melior. Detta kräver dock att en metod tas fram som underlättar läkarnas arbete med registreringar av varningar. Av tekniska orsaker går det inte att, i dagsläget, förhindra att varningar skrivs i fler program än i Melior. Chefläkargruppen ska ta tag i frågorna om varningar ska kopplas bort i läkemedelsmodulen och om varningar inte ska kunna skrivas in i operationsplaneringssystemet Orbit. Rutiner måste dessutom tas fram för hur preoperativa ordinationer ska hanteras då operationsdatum ändras. Referensgruppen kommer även att ha en viktig roll i att ta ställning till och lämna synpunkter på förslag som styrgrupp för vårdssystem och projektgrupp tar fram 5.2.2 Utvärdering av föreslagna åtgärder Efter införandet ska uppföljning göras av åtgärderna genom att: avvikelseregistreringar följs upp referensgruppen lämnar synpunkter och att de svarar på en enkät som projektgruppen tar fram. 6 Bilagor : Införandet av läkemedelsmodulen i Melior bilaga 1 : Användandet av läkemedelsmodulen i Melior bilaga 2 5