LÄRARHANDLEDNING Innovatörsskolan
Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt avtryck. Här får eleverna genom olika interaktiva uppdrag utmana sina sinnen, träna sin hjärna att bli ännu mer uppfinningsrik och låta sig inspireras av andras smarta idéer och innovationer. I Framtidslabben skapar eleverna lösningar på vardagsnära problem efter teman som skräddarsytts efter läroplanen för undervisningen i olika årskurser, med det entreprenöriella lärandet i fokus. Innovatörsskolan Primär målgrupp: åk 7 gymnasiet Centralt tema: marknadsföring, entreprenörskap och hållbar utveckling Ämnen: samhällskunskap, teknik samt media och kommunikation En bra idé kan bli något riktigt stort, kul och viktigt men då får den inte stanna i våra huvuden. Innovatörsskolan är ett pedagogiskt skolprogram med lektionsmaterial för ett komplett tvärvetenskapligt undervisningsmoment på temat innovation, entreprenöriellt lärande och hållbar utveckling. Utifrån uppdraget Vår framtidsstad får eleverna möjlighet att prova de olika steg som finns i en innovationsprocess med fokus på konceptutveckling och marknadsföring. Arbetet med Innovatörsskolan sker dels i skolan och dels på Tekniska museet.
Arbetet består av följande tre delar: Förberedande övningar Uppdraget: Vår framtidsstad I skolan: Research, koncept- och produktutveckling På Tekniska museet: Marknadsföringskampanj Redovisning Hela momentet tar ca 8 13 timmar beroende på hur många av övningarna ni väljer att jobba med. Ni väljer själva om ni koncentrerar arbetet till en vecka, eller sprider ut det över en längre period. Innehållet är anpassat för att tillgodose de kunskapskrav som ställs i aktuella styrdokument för den svenska grund- och gymnasieskolan (Lgr11/Lgy11). Kopplingar till specifika kursmål finns med i denna handledning. Kontakt För mer information, se www.tekniskamuseet.se För bokning av skolprogram, maila till skolbokning@tekniskamuseet.se Förberedande övningar Följande övningar är förslag på hur du kan introducera eleverna till temat entreprenöriellt lärande och innovationsprocessen inför uppdraget Vår framtidsstad. Övning 1: Vad kan man göra med en tegelsten? I denna övning jobbar vi med att synliggöra och skapa förståelse för metoder för att stimulera idéskapande. Tid: cirka 15 20 minuter Tema: Problemlösning Material: Post-it-lappar, pennor, bild på en tegelsten eller en riktig tegelsten Instruktioner: Dela in klassen i mindre grupper. Varje grupp får i uppgift att komma på så många nya användningsområden som möjligt för en tegelsten. De har 5 minuter på sig. Uppmuntra eleverna att idéerna får vara hur tokiga eller långsökta som helst. Låt grupperna sätta upp post-it-lappar med sina idéförslag på tavlan. Samtala om begreppet brainstorming och hur vi genom att tänka utanför ramarna kan hitta nya lösningar på ett problem. Diskutera i helklass vilka metoder och tillvägagångsätt som de anser gynna respektive begränsa deras förmåga att kunna skapa nya idéer.
Övning 2: Vad är en innovatör? I denna övning jobbar vi med att synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för delar av innovationsprocessen och begrepp som idé, uppfinning, innovation och innovatör. Tid: cirka 20 30 min Tema: Innovationsprocessen Material: Whiteboard-tavla och pennor Instruktioner: Diskutera och förklara skillnaden mellan en idé, uppfinning och innovation. Låt eleverna komma med förslag på vilka egenskaper som en innovatör behöver ha. Skriv upp alla förslag på tavlan. Avsluta med att diskutera: Behöver en innovatör ha alla dessa egenskaper? Vilka olika roller behöver finnas i ett innovationsteam? Kan ni ge förslag på några kända innovatörer? Förslag på egenskaper: Kreativ, Punktlig, Rolig, Idérik, Nyfiken, Flexibel, Strukturerad, Eftertänksam, Initiativrik, Driven, Analytisk, Lyssnande, Effektiv, Fokuserad, Företagsam, Seriös, Ansvarsfull, Pratglad, Bestämd, Målinriktad, Ekonomisk, Oansvarig, Lugn, Snål, Tävlingsinriktad, Social, Ödmjuk, Lyhörd och så vidare. Övning 3: Produktutvecklingens fem steg I denna övning jobbar vi med att synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för den del av innovationsprocessen där en idé ska bli till en verklig produkt. Tid: cirka 60 min Tema: Innovationsprocessen, produktutveckling och entreprenörskap Material: Papper och penna Instruktioner: Låt eleverna komma med förslag på vilka steg som ingår i produktutvecklingsfasen, det vill säga från att konceptidén är framtagen. Förklara och rita upp de fem stegen i produktutvecklingsfasen: 1. Behov vilket behov tillfredsställs, vilken är målgruppen? 2. Funktion vilka är produktens egenskaper och funktion? 3. Design hur ska produkten se ut och hur görs den enkel att använda? 4. Produktion prototypbygge, tester och justeringar efter tester. 5. Marknadsföring var ska produkten säljas? Hur genomförs reklamkampanjer? Dela in klassen i mindre grupper och låt de välja en pryl som de tycker är viktig, bra eller rolig i deras egen vardag. Låt grupperna analysera prylen utifrån de olika produktionsstegen och frågeställningarna: 1. Behov: Vilket behov uppfyller er pryl? Vilken är målgruppen? 2. Funktion: Vilka funktioner och egenskaper har prylen som gör att behovet uppfylls? 3. Design: Hur påverkas prylens funktion av designen? 4. Produktion: Hur tillverkas prylen? Material, produktionsland etc. 5. Marknadsföring: Var säljs prylen? Hur och var marknadsförs den?
Övning 4: Produktutveckling då, nu och i framtiden I denna övning jobbar vi med att skapa förståelse hos eleverna för innovationsprocessen samt teknik- och produktutveckling över tid. Uppgiften kan kombineras med Övning 3: Produktutvecklingens fem steg. Tid: ca 60 min Tema: Innovationsprocessen, produktutveckling, entreprenörskap Instruktioner: Låt eleverna välja ett vardagsföremål som de får i uppdrag att undersöka och förbättra för framtiden. Eleverna ska göra en tidslinje med bilder på föremålet med tillhörande bildtexter från att den uppfanns till idag. Låt de rita och skriva hur de tror att föremålet kommer fungera och se ut i framtiden. Uppgiften kan göras individuellt eller i grupp och presenteras skriftligt och/eller muntligen. Förslag på frågeställningar för den historiska delen: Vad löser föremålet för problem? När uppfanns det? Av vem? Några centrala utvecklingssteg. Förslag på frågeställningar för framtidsdelen: Är det något som föremålet saknar eller som skulle kunna förbättras, t ex lösa problemet bättre, lösa ytterligare problem, är miljövänligare och/eller vänder sig till nya konsumentgrupper, ny design (material etc)? Finns föremålet kvar i framtiden eller är det ersatt av en ny/annan uppfinning? Isf varför och fungerar den nya uppfinningen? Uppdraget: Vår framtidsstad I uppdraget Vår framtidsstad ska eleverna i projektgrupper skapa sin hållbara framtidsstad. Syftet är att eleverna ska få en förståelse för hur innovationsprocessen ser ut och hur vi genom vår egen idé- och innovationskraft kan vara med och påverka samhällsutvecklingen och lösa viktiga problem för framtiden. Arbetet med uppdraget kan genomföras tvärvetenskaplig eller anpassas beroende på ämne. Välj då ut ett specifikt område i den framtida staden som eleverna fokuserar på. Grupperna ska i slutet av undervisningsmomentet redovisa sin framtidsstad genom en kampanjfilm som de producerar på Tekniska museet. Följande moment ingår i uppdraget: I skolan: 1. Introduktion (ca 60 min) 2. Research (ca 80-120 min) 3. Konceptutveckling & Produktutveckling (ca 180-240 min)
På Tekniska museet: 4. Produktion av marknadsföringskampanj (90 min) 5. Innovationsuppdraget i MegaMind (90 min) Redovisning i skolan (ca 60 min) I skolan Följande moment av Innovatörsskolan genomförs i skolan och består av tre obligatoriska delar samt en valfri del. 1.1 Introduktion: Upplägg & planering Tid: ca 30 min Instruktioner: Gå igenom uppdragets upplägg, vilka delar som ingår och hur det ska redovisas (utöver marknadsföringskampanjen kan du t ex låta eleverna föra loggbok över arbetsprocessen). Uppdraget består av följande delar: Manifestet: staden namn, storlek, stadsvapen, motto, mål etc. Vardagen: Bilder från staden och intervju med en fiktiv medborgare. Innovationen: En innovation som gjort stort avtryck och/eller är viktig för att göra staden hållbar. Marknadsundersökningen (valfri del): Vilka problem är viktiga att lösa i framtidens städer? Hur ska framtidens stad se ut/fungera etc? Marknadsföringskampanjen (konceptutvecklingen utförs i skolan, produktionen på Tekniska museet): En film som presenterar staden och där alla ovanstående delar ingår. Dela in klassen i grupper om ca 6-10 personer, max fyra grupper. Eleverna får själva fördela ansvarsområden, men varje grupp ska bestå av följande roller (samma elev kan ha flera roller): Projektledare, ca 1-2 personer: Samordnar allt arbete och leder projektmötena. Stadsplanerare, ca 3-4 personer: Ansvarar för utvecklingen av Manifestet, Vardagen och ev. Marknadsundersökningen. Innovatör, ca 2-3 personer: Ansvarar för koncept- och produktutvecklingen av Innovationen. Marknadsförare, ca 2-3 personer: Ansvarar för allt film-, bild- och ljudunderlag inom de olika delmomenten, samt ansvarar för Koncept: Marknadsföringskampanjen. Vår framtidsstad
1.2 Introduktion: Vad behövs i en stad? Tid: ca 30 min Instruktioner: Brainstorma i helklass kring vilka centrala delar som behövs i en stad för att den ska fungera, tillgodose invånarnas behov och vara attraktiv och trivsam att bo i. Låt sedan grupperna skapa en prioriteringslista över vilka behov och delar som är viktigast för just deras stad. Beroende på tid och ämne kan du som lärare antingen välja ut ett område som samtliga grupper ska fokusera på, låta eleverna själva välja ett par områden som de fokuserar på: Transport: Hur transporterar man sig? Hur ser transportmedlen/systemen ut? Vad drivs de av? Mat: Vad äter man? Hur och var produceras maten? Varför? Boende: Hur bor man i er stad? Hur är husen byggda? Varför? Energi: Hur drivs er stad? Varför? Regler och direktiv? Människan: Hur styrs er stad? Normer och regler? Religiös tro? Varför? Jobb och utbildning: Vad och hur arbetar man? Vad lär man sig i skolan? Vilka kompetenser är viktiga? Varför? Konsumtion: Vad lägger man pengar på? Hur handlar man? Vad äger/delar man? Varför? 2. Research: Marknadsundersökning Tid: ca 80-120 min Material: Enkätfrågor, videokamera och redigeringsverktyg t ex en smartphone Instruktioner: Låt grupperna formulera egna frågeställningar, utefter valda områden, som de tar med sig hem, ut på stan, skolan, arbetsplatser etc. för att undersöka vad andra anser vara viktigt i en framtida hållbar stad. Eleverna kan välja att t.ex. filma eller göra ljudupptagningar vid sin undersökning och använda materialet som en del av sin kampanjfilm. Materialet redigeras av gruppens marknadsförare och de kan även välja att göra t.ex. statistiska bilder av resultatet som visas i kampanjfilmen. Förslag på frågor till marknadsundersökning: Hur skulle din drömstad se ut? Vad är viktigast att förändra i framtiden? Vad är bra/dåligt med den stad/samhälle du lever i? Vad skulle du vilja förändra? Om du fick uppfinna något som förbättrar miljön, vad skulle det vara? Om du fick uppfinna något som förbättrar människors hälsa, vad skulle det vara? Hur tror du att vi bor om 100 år? Vad tror du vi arbetar med i framtiden? Hur tror du vi transporterar oss i framtiden?
3. Koncept- och produktutveckling Tid: ca 180 240 min Grupperna delar upp sig utifrån sina olika roller och jobbar parallellt med de olika delarna, men inleder varje arbetspass med ett projektmöte där de exempelvis spånar idéer, diskuterar eventuella problem de stött på och omfördelar uppgifter. 3.1 Manifestet Material: Dator med bildredigeringsprogram Instruktioner: Stadsplanerare och marknadsförare tar fram stadens manifest. Eleverna utgår från de frågeställningar och prioriteringslista de tagit fram i delen Vad behövs i en stad? samt marknadsundersökningen när de formulerar stadens mål och motto. Manifestet ska bestå av text och bild med stadens: Namn Storlek och geografiska placering Motto Hållbarhetsmål Stadsvapen/logotyp 3.2 Vardagen Material: Dator med bildredigeringsprogram Instruktioner: Stadsplanerare och marknadsförare gör ett manus för en fiktiv intervju med en person i staden. Intervjun ska berätta om personens vardag i staden, t ex hur de transporterar sig, hur husen är konstruerade, vad man jobbar med etc. Gruppen ska även ta fram bilder (göra egna, omarbeta eller använda befintliga inspirationsbilder) över hur staden ser ut, t ex stadsvyer och detaljbilder som passar berättelsen och som ska vara i bakgrunden vid intervjun. 3.3 Innovationen Material: Dator med bildredigeringsprogram och/eller CAD och/eller material för att bygga en prototyp. Instruktioner: Projektgruppen kan välja att utforma en innovationsidé utifrån ett av följande påståenden: Cykla mer, Minska matsvinnet, Odla i stan, Röra på sig mer etc. Alternativt kan gruppen välja ett eget problem att lösa utifrån t ex stadens hållbarhetsmål. Vad är en innovation? Innovatörerna och marknadsförarna ska producera ett manus för hur de presenterar sin produkt med analoga och/eller digitala bilder, tekniska ritningar och/ eller prototyper. I presentationsmanuset ska följande delar ingå: Innovationens namn Behov som innovationen uppfyller eller problem den löser Målgrupp Funktioner och egenskaper som gör att behovet uppfylls Utseende/design/material etc.
4 Koncept: Marknadsföringskampanjen Material: USB-minne, ev dator med bild- och videoredigeringsprogram Instruktioner: Kampanjfilmen ska vara max 8 min lång. Marknadsförarna ansvarar för att göra ett urval av bilder, texter och filmklipp som ska användas i filmen, samt ta fram ett första utkast på bild- och textmanus. Vilka karaktärer behövs framför kameran, t ex berättarröst eller programledare, fiktiva person i staden, innovationspresentatörer etc. Öva på repliker och gör ev. manuskort som stöd. Checklista inför besök på Tekniska museet Projektledaren ansvarar för att ta med allt underlag till Tekniska museet. Manuskort/textunderlag: t ex berättare/programledare Bildmanus: skiss över filmens upplägg/scener Bilder på staden: t ex stadsvyer, transportmedel, arkitektur, landmärken Manifestet: i textformat och en bild med stadsvapen/logotyp Ev statistikbilder/video: t ex från marknadsundersökning Bilder/Prototyper på innovationen: digitala och/eller analoga Rekommenderat filformat för video/bild/ljud AVI, MOV, MPEG, MP4, WMV, PSD, PNG, BMP, JPEG, RAW, TIF, MP3, WAV Övrig info: storlek och kodning(video/stillbilder) Bild och video format 16:9, upplösning 1920x1080 (rekommenderas) Om möjligt så ska filen vara kodad i H.264 Filtypsnamnen måste stå i små bokstäver På Tekniska museet Välkommen till oss på Tekniska museet! Vi kan ta emot max två projektgrupper vid ett bokat program av Innovatörsskolan. Grupperna får producera sina marknadsföringskampanjer i museets TV-studio samt lösa uppdrag i science centret MegaMind. 1. Produktion: Marknadsföringskampanjen Tid: 90 min Instruktioner: Programmet leds av Tekniska museets pedagoger i en fullt utrustad studiomiljö med tillgång till ljud-, ljus- och kamerautrustning, redigeringsverktyg samt green screen. Gruppen delas in i olika ansvarsområden framför och bakom kameran när de producerar sin kampanjfilm. 2. Innovationsuppdraget i MegaMind Tid: 90 min Instruktioner: Eleverna får parvis lösa uppdrag i MegaMind på temat idéskapande, problemlösning och innovation.
Redovisning i skolan Tid: ca 60 min Material: Dator samt TV/projektor för filmuppspelning Instruktioner: Låt de olika projektgrupperna redovisa sina framtidsstäder genom att visa kampanjfilmen för resten av klassen samt motivera och argumentera för hur de tänkt och vilka val de gjort. Koppling till läroplan (Lgr11) för gymnasiet Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Teknik Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar. Värdera konsekvenser av olika tekniklösningar för individ, samhälle och miljö. Analysera drivkrafter bakom hur teknikutveckling har förändrats över tid. Samhällskunskap Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet. Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. Teknik Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling. Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer. Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle. Skiss- och ritteknik. Kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel digitala medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa modeller. Teknik Eleven kan beskriva och ge exempel på tekniska lösningar kopplat till hållbar utveckling. Eleven kan beskriva och ge exempel på för- och nackdelar hos tekniska lösningar kopplat till hållbar utveckling och dess funktion, ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan genomföra produktutveckling genom att pröva möjliga idéer till lösningar. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör dokumentationer av arbetet med skisser, modeller och texter där intentionen i arbetet är synliggjord. Eleven kan föra resonemang kring tekniska lösningars för- och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
Mediekommunikation Förmåga att analysera vilken genomslagskraft ett budskaps uttryck och utformning har på olika målgrupper samt utvärdera hur olika budskap tas emot och tolkas. Kunskaper om olika mediers styrkor och svagheter i förhållande till en given målgrupp. Färdigheter i att producera och förmedla information för att nå ut med ett givet budskap till en specifik målgrupp. Kunskaper om och färdigheter i att utforma och genomföra marknads- och attitydundersökningar och publika undersökningar samt att analysera och presentera resultatet. Förmåga att använda olika kanaler för att söka information samt att kritiskt granska och värdera denna. Kommunikationsteknik för förmedling av information. Samhällskunskap Olika metoder för medborgarnas påverkansmöjligheter till samhällsutvecklingen på olika nivåer utifrån t ex opinionsbildning, entreprenörskap och den digitala teknikens möjligheter. Presentation av olika samhällsfrågor, t ex hållbar utveckling, i olika former och med olika tekniker. Mediekommunikation Grundläggande kommunikationsvetenskaplig metod med fokus på kommunikations- och marknadsföringsprocessens olika steg. Genomförande av marknadsföringskampanj som är riktade mot en tänkt målgrupp. Samhällskunskap Eleven kan dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen diskuterar eleven översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge argument för sina ståndpunkter och värderar med andras ståndpunkter. I arbetet med samhällsfrågor kan eleven söka, granska och tolka information från olika källor samt göra reflektioner om källornas relevans och trovärdighet. Eleven kan uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. Mediekommunikation Eleven kan redogöra för och genomföra olika steg i kommunikationsprocessen. Var kommer alla smarta idéer irån?
Kommunikation inom journalistik, information och reklam via olika medier. Informationssökning via olika kanaler, källor och digitala medietillämpningar samt grundläggande metoder för kritisk granskning av deras relevans och trovärdighet. Eleven redogör för hur olika budskap tas emot av en målgrupp och drar slutsatser om vilken betydelse budskapens utformning har för deras effektivitet. Med det som bakgrund redogör eleven för några samband och aspekter som gäller samspelet mellan medier och individ. Eleven redogör för hur olika medier kommunicerar och fungerar som bärare av budskap via olika kanaler. Eleven använder olika kanaler och källor som underlag i sitt arbete samt värderar dem med enkla omdömen. Gymma hjärnan för att bli ännu påhittigare!
Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 7 9 Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Teknik Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar. Teknik Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för t ex marknadsföring. Teknik Eleven kan beskriva och ge exempel på tekniska lösningar kopplat till hållbar utveckling Värdera konsekvenser av olika tekniklösningar för individ, samhälle och miljö. Analysera drivkrafter bakom hur teknikutveckling har förändrats över tid. Samhällskunskap Reflektera över hur individer och samhällen kan formas och förändras genom nya innovationer. Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv. Uttrycka och värdera olika ståndpunkter och idéer kopplat till en hållbar samhällsutveckling, och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling. Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om hållbar utveckling. Eleven kan beskriva och ge exempel på för- och nackdelar hos tekniska lösningar kopplat till hållbar utveckling och dess funktion, ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan genomföra produktutveckling genom att pröva möjliga idéer till lösningar. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör dokumentationer av arbetet med skisser, modeller och texter där intentionen i arbetet är synliggjord. Eleven kan föra underbyggda resonemang kring tekniska lösningars för- och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
Bild Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap. Skapa bilder med digitala tekniker och verktyg samt med olika material. Presentera olika ämnesområden med bilder. Samhällskunskap Marknadsföringens roll som informationsspridare och opinionsbildare. Olika slags marknadsföringsmetoder, deras uppbyggnad och innehåll. Aktuella samhällsfrågor, t ex hållbar samhällsutveckling. Individers och gruppers möjligheter att påverka samhällsutveckling, t ex genom entreprenörskap. Bild Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande marknadsföringsbilder. Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande. Digital bearbetning av bilder och film. Presentationer av eget bildskapande. Samhällskunskap Eleven kan föra resonemang om hur individer och samhällen påverkas av opinion och media och vice versa. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor och för resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Bild Eleven kan framställa olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt.
Material och verktyg för två- och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften. Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas. Eleven kan i det bildskapande arbetet bidra till att utveckla idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med anpassning till syfte och sammanhang. Innovatörsskolan