DETALJPLANEPROGRAM KV STANSEN 2 SÖDRA HÄGGVIK SAMRÅDSHANDLING

DETALJPLANEPROGRAM KV STANSEN 2 SÖDRA HÄGGVIK KS.203 Dnr 2006/551 SAMRÅDSHANDLING

DETALJPLANEPROGRAM KV STANSEN 2 SÖDRA HÄGGVIK innehåll Aktuellt planområde Till programmet hörande handlingar Mål och syfte Programområdets avgränsning Bakgrund Tillgänglighet Trygghet Tidigare beslut Översiktliga planer Detaljplaner Fastighetsförhållanden Programförslag Referensbilder Teknisk försörjning Fortsatt planarbete Medverkande sid 2 sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 8 sid 8 sid 9 sid 9 sid 10 sid 11 sid 13 sid 13 sid 14 sid 14 Flygfoto från 2006 Dnr 2006/551 KS.203 SAMRÅDSHANDLING

DETALJPLANEPROGRAM KV STANSEN 2 SÖDRA HÄGGVIK SAMRÅDSHANDLING till programmet hörande handlingar Till planen hörande handlingar är: Behovsbedömning daterad Trafikutredning för Södra Häggvik, Tyréns, daterad 2005-06-15 Som underlag för programmet finns också: D-052-09 Programsamråd Dnr 2003/83 KS.203 daterad 2004-06-23 Översiktlig miljöteknisk markundersökning, WSP, daterad 2008-09-30 Förenklad riskanalys för magnetiska fält och vibrationer, WSP, daterad 2008-09-30 Gestaltningsprogram för Turebergs allé, daterat 2004-08-12 PM Trafik Knista gård, daterad 2009-01-19 KS.203 Dnr 2006/551 sid 3

DETALJPLANEPROGRAM KV STANSEN 2 SÖDRA HÄGGVIK SAMRÅDSHANDLING mål och syfte Målet är att utforma en detaljplan som utnyttjar Södra Häggviks goda kommunikationsläge med syftet att bidra till en utveckling av en regional och lokal mötesplats med en blandning av bostäder, arbetsplatser och handel. Området ska utformas efter stadens principer och bidra till en såväl socialt, ekologiskt som ekonomiskt uthållig utveckling. Detta ska ske med stöd av en robust planläggning som tål ett genomförande över en längre tidsrymd. Syftet för Kv Stansen 2 är att ändra användning från industri till verksamheter som stämmer överens med användningen i området i övrigt, d v s handel, bostäder och arbetsplatser. Aktuellt planområde Vision för Södra Häggvik enligt detaljplan D-052-09. sid 4 Dnr 2006/551 KS.203

DETALJPLANEPROGRAM KV STANSEN 2 SÖDRA HÄGGVIK SAMRÅDSHANDLING programområdets avgränsning Planområdet ansluter i väster till plangränsen för detaljplan D-052-09, som är belägen väster om nuvarande Norra Malmvägen, inom Kv Städet (gränsen motsvarar läget för den planerade gatumarken för Turebergs allé). I norr ansluter planområdet till fastighetsgränsen för Stansen 1. I öster avgränsas planområdet av fastighetsgränsen mellan Banverkets spårområde på fastigheten Tureberg 25:1 och Sollentuna kommuns fastighet Häggvik 2:3 (som tillhör planområdet). I söder ansluter planområdet till fastighetsgränsen för fastigheten Stinsen 2. Aktuellt Planområde Dnr 2006/551 KS.203 sid 5

DETALJPLANEPROGRAM KV STANSEN 2 SÖDRA HÄGGVIK bakgrund ProNor AB har under våren 2008 inkommit med ansökan om planläggning i syfte att ändra användning från Industri till Handel. finmaskig gatustruktur än den nuvarande. De nya gator och platser som planen förutsätter är till stor del kvartersgator som ska byggas ut i samband med att kvarteret exploateras. Den hittillsvarande utbyggnaden har varit för handel. I kommunplanen, kommunens översiktsplan, uttrycks ambitionen om en förbindelse mellan Sollentuna Centrum och Södra Häggvik i form av en allé, Turebergs allé. Bakgrunden till allén är insikten om att Södra Häggvik med sitt mycket goda kommunikationsläge kommer att utvecklas som ett kommersiellt centrum. Utbyggnaden av Stinsens shoppingcenter gör att handeln tar en mycket stor plats i Södra Häggvik för närvarande. Stinsens expansion har kunnat göras utan att fler markparkeringsplatser anlagts, det innebär att det behov av platser som tillkommit skett i garage under tillbyggnaderna. För att få Sollentuna Centrum att dra nytta av en sådan utveckling grundlades tanken om Turebergs allé. Men avsikten är att Södra Häggvik långsiktigt inte enbart ska vara ett kommersiellt centrum dominerat av handel utan en stadsmiljö med olika funktioner, det vill säga en blandning mellan handel, bostäder, kontor och centrumfunktioner. Detta uttrycks i det program som togs fram för området 2004. Men Stinsen har inte bidragit till den stadsmässighet som eftersträvas i området. I samma detaljplan som gäller för Stinsen konstituerades även byggmöjligheter för bostäder som har utnyttjats av ByggVesta som i början av 2009 har cirka 40 lägenheter inflyttningsklara. Detta bostadshus illustrerar på ett bra sätt hur mötet mellan handel och bostäder efter principerna som gäller för Turebergs allé kan gestaltas. För kvarteret Städet, väster om Norra Malmvägen, blivande Turebergs allé, medger detaljplanen från 2006 en mycket hög exploateringsnivå förutsatt att det blir en blandning av handel, kontor och bostäder. Exploateringen ska följa stadens principer med en mer sid 6 Öster om Norra Malmvägen har inom fastigheten Stansen 1 tidigare lagerbyggnader delvis Dnr 2006/551 KS.203 SAMRÅDSHANDLING

DETALJPLANEPROGRAM KV STANSEN 2 SÖDRA HÄGGVIK SAMRÅDSHANDLING tillgänglighet rivits delvis byggts om för ytterligare handel. Rivningen syftade till att skapa tillträde till en tunnel under järnvägen. Vintern 2008/2009 i ordningsställdes en gång- och cykelväg genom tunneln som nu förbinder Södra Häggvik med Skälby och de östra delarna av Häggvik. I tunnelns läge finns möjligheter att anlägga en sydlig entré till Häggviks pendeltågsstation. Inblandade parter är positivt inställda till en ny sydlig entré, men pekar på behovet av ytterligare trafikantunderlag genom exploateringarna i området för att den ska vara samhällsekonomiskt lönsam. Det är snarast en fråga om när entrén blir verklighet än om. Utbyggnaden av handel inom fastigheten Stansen 1 följer inte den långsiktiga stadsbyggnadsprincipen för området. Men genom att skapa en koppling till tunneln bidrar utvecklingen av fastigheten till den långsiktiga ambitionen för området. Inom planområdet, Stansen 2, finns en kontorsbyggnad, men framförallt dominerar en industrianläggning för cementhantering. En ny ägare är intresserad av att utveckla fastig heten primärt för handel. Även om man inte kan säga att handel saknas i Södra Häggvik är det önskvärt att dagens industriella inslag inom Stansen 2 avveckla och rivs. En handelsetablering behöver dessutom bidra till de stadsrum som långsiktigt eftersträvas i Södra Häggvik. Planläggningen ska även ta hänsyn till möjligheten att i framtiden anlägga en spårväg längs Turebergs allé. Mot denna bakgrund är det även viktigt att en exploatering av Stansen 2 möjliggör framtida kontor och bostäder utöver handel. Nya platser för möten ska skapas. Bebyggelsen skall utformas så att god tillgänglighet för rörelse- och andra funktionshindrade säkerställs vid entréer, i byggnader och gångvägar m m. Lutningarna inom området är små, vilket skapar förutsättningar för en god tillgänglighet för rörelsehindrade. Gator, torg och andra platser inom området är avsedda att utgöra väsentliga mötesplatser för såväl boende, verksamma som andra besökare till området. Detta understryker det väsentliga i att de utformas för att fungera för personer med olika funktionsnedsättningar. Dnr 2006/551 KS.203 sid 7

DETALJPLANEPROGRAM KV STANSEN 2 SÖDRA HÄGGVIK SAMRÅDSHANDLING trygghet tidigare beslut I brottsförebyggande samt säkerhets- och trygghetsskapande syfte skall impedimentytor och undanskymda platser minimeras samt siktskymmande vegetation undvikas. God överblick och genomtänkt belysning ökar tillgänglighet, säkerhet och trygghet samt är brottsförebyggande. Plan- och fastighetsutskottet beslutade 2006-10-12 att ge kommunledningskontoret i uppdrag att ändra detaljplan för fastigheten Stansen 2, där Maxit idag är beläget, med syfte att skapa förutsättningar för en utveckling efter stadens principer med mötesplatser och blandade funktioner. Genomförandet av planuppdraget beslutades i Kommunstyrelsens plan- och fastighetsutskott vid sammanträde 2008-08-25. sid 8 Dnr 2006/551 KS.203

DETALJPLANEPROGRAM KV STANSEN 2 SÖDRA HÄGGVIK SAMRÅDSHANDLING översiktliga planer detaljplaner Övergripande intentioner för programområdet: Enligt Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen, RUFS 2001 (antagen av landstingsfullmäktige 2002), utgör detaljplaneområdet en del av en regional kärna, som sträcker sig från Kista i Stockholm till Häggvik i Sollentuna. Nya regionala kollektivtrafikstråk föreslås genomkorsa området. Området omnämns även som regional kärna i förslaget till ny RUFS 2010. Kommunplan för Sollentuna (antagen april 1998 och aktualitetsförklarad juni 2002) anger bl a följande för programområdet: Hela programområdet ligger i en zon som anges för verksamheter, som kan kombineras med närliggande bostäder. Områdets karaktär bör förändras i riktning mot mer effektiv markanvändning. Programområdet berörs av detaljplanerna: 0163-nr117, laga kraft 1961-07-19. 420 Kv Stinsen, laga kraft 1994-12-01. D0163-nr413 Arlandabanan, laga kraft 1994-07-25 Angränsande gällande detaljplaner är: 523 Kv Stinsen och del av Turebergs allé, Häggvik D-052-10, laga kraft 2004-11-23 kvarteret Stansen, Södra Häggvik, Sollentu na kommun, D-052-11, laga kraft 2006-10-26 535 Kv Städet, Södra Häggvik och del av Turebergs allé, D-052-09, laga kraft 2006-01-19 Intentionerna i Programsamråd för Kvarteren Stansen och Städet, Södra Häggvik, daterat 2004-06-23 ska gälla för denna detaljplan. Dnr 2006/551 KS.203 sid 9

DETALJPLANEPROGRAM KV STANSEN 2 SÖDRA HÄGGVIK SAMRÅDSHANDLING fastighetsförhållanden Lagfarna ägare till fastigheterna inom denna detaljplan är: Häggvik 2:3 Sollentuna kommun Stansen 2 Maxit Group AB Städet 1 Fastighets AB Bodega c/o Vasakronan AB Stinsen 2 Fastighets AB Stinsen 1 Sollentuna Avtal finns att ProNor AB kommer att tillträda fastigheten Stansen 2. Fastighetskarta för fastigheter inom planområdet. sid 10 Dnr 2006/551 KS.203

DETALJPLANEPROGRAM KV STANSEN 2 SÖDRA HÄGGVIK SAMRÅDSHANDLING programförslag Riktlinjer för byggande inom området: Planen skall göra det möjligt att uppföra bebyggelse för handel, kontor och bostäder inom området. Den yttre gestaltningen skall skapa variation och mångfald i upplevelser bl a genom blandad bebyggelse och utformning av olika mötesplatser som ger en levande miljö. Ny bebyggelse skall utformas så att den markerar sig i gaturummet vid Turebergs allé, i enlighet med intensionerna för Södra Häggvik som beskrivs i Programsamråd D-052-09. Ny bebyggelse blir mycket exponerad framför allt i förlängningen av Mossvägen. Nya byggnader skall gestaltas med tanke på både innehåll och placering. Ny tillåten byggnadshöjd skall avspegla visionen om en framtida stadsmässig kvartersbebyggelse enligt Programsamråd D-052-09. Byggnadshöjden skall studeras i samrådsskedet och ses i perspektiv av en etappvis utbyggnad över längre tid. Hänsyn skall tas till en eventuell framtida spårväg i gaturummet för Turebergs allé. Diagram - Knutpunkter - rondeller & pendeltågsstation (oranga punkter) / framtida Turebergs allé (lila linje) / tvärförbindels under järnvägen (röd linje) / Mossvägen (orange linje) / järnvägsspår stambanan (blå linje) / planområdet (gult område) Diagram - siktlinjer (orange) och framtida Turebergs allé (lila) / planområdet (gult område) Diagram - Ankare i området - pendeltågsstation och Sinsen Shoppingcenter (orange) / planområdet (gult område) KS.203 Dnr 2006/551 sid 11

DETALJPLANEPROGRAM KV STANSEN 2 SÖDRA HÄGGVIK Ny bebyggelse skall även utformas så att den på bästa sätt avskärmar mot järnvägsspårområdet öster om planområdet. Störningar från t ex järnvägen kan komma att begränsa dispositionen av de olika användningssätten, främst vad gäller bostäder. Krav kommer att ställas på utformningen av byggnadssida som vänder mot järnväg och gata. Bebyggelsen kommer att utföras i etapper som styrs av efterfrågan på handel, bostäder respektive kontor. Tidiga etapper skall utformas så att de främjar en framtida expansion inom området. Förväntan är att hela Södra Häggviksområdet förändrar sig med tiden. Trafikmängden i området som helhet kommer att öka p g a större exploatering och mer personintensiv användning, men den tunga trafiken kommer att minska drastiskt när cementindustrin avvecklas. Situationen för villabebyggelsen sydväst om planområdet, när det gäller eventuell ökad trafikstörning, skall beaktas. sid 12 SAMRÅDSHANDLING Diagram - Gaturum Turebergs allé (oranga rumsskapande begränsningar) / planområdet (gult område). Diagram - Avskärmning mot järnvägen - blå markering = befintliga byggnader och möjlig byggnad inom planområdet / ljusblå markering = möjlig framtida avskärmande byggnadskropp / planområdet (gult område). Planområde med illustration av exempel på byggnad i tidigt skede. Diagram - Exempel på möjlig framtida högre bebyggelse (orange) / planområdet (gult område). Dnr 2006/551 KS.203

DETALJPLANEPROGRAM KV STANSEN 2 SÖDRA HÄGGVIK referensbilder referensbilder att bygga över ett ledningsområde på längre sikt - fullt utbyggt SAMRÅDSHANDLING teknisk försörjning Området genomkorsas av vatten- och avloppsledningar som försörjer ett mycket stort upptagningsområde. Ledningsstråket följer nuvarande Norra Malmvägen och har västra delen av Häggvik C som upptagningsområde. Det leds sedan vidare söder ut mellan Stinsen Shoppingcenter och järnvägen. Dagvattnet behöver renas och fördröjas inom hela Södra Häggvik. Fördröjningsmagasin i form av ytliga eller underjordiska magasin måste skapas. Lutning på befintlig avloppsledning längs Norra Malmvägen gör det svårt att flytta dessa ledningar till ett annat läge och ny bebyggelse bör därför anpassas så att ledningarna kan ligga kvar i befintligt läge. Energiförsörjningen av området bör ske på ett sätt som beaktar miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. Anslutning till befintligt fjärrvärmenät förordas. Med hänsyn till att befintlig industri är mycket energikrävande är bedömningen att befintlig nätstation bör klara elförsörjning av ny bebyggelse. KS.203 Dnr 2006/551 sid 13

DETALJPLANEPROGRAM KV STANSEN 2 SÖDRA HÄGGVIK SAMRÅDSHANDLING fortsatt planarbete medverkande Målsättningen är att tidplanen fortlöper enligt följande: Program 1:a kvartalet 2009 Samråd 2:a kvartalet 2009 Utställning 3:e kvartalet 2009 Projektchef: Lars Keski-Seppäla Planarkitekt: Radmila Kovacevic Byggherre: Mads Rohde Sollentuna kommun Sollentuna kommun ProNor AB Antagande 4:e kvartalet 2009 Laga Kraft i början av 2010 Byggherrens Arkitekt: Joakim Risom Aros Arkitekter sid 14 Dnr 2006/551 KS.203