Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år



Relevanta dokument
Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Användning av PCR i växtodlingen. Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara

Biologisk markkartering

Klumprotsjuka - ett dolt hot

Biologisk markkartering av patogener

Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial

Biologiska markkartering av jordburna patogener möjligheter idag och imorgon

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp

Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

DNA-analyser: Introduktion till DNA-analys med PCR och gelelektrofores. Niklas Dahrén

Biologisk markkartering av patogener

Gradering av patogenangrepp i vete med kvantitativ PCR-metodik

PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

sclerotiorum i grönsaker Bomullsmögel, clerotinia Rapport från projektet Integrerat växtskydd i grönsaker på friland

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Droplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Vad är Klinisk forskning

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Vitsenap -användes som fånggröda vid tidigt vallbrott av gröngödslingsvall. Vitsenap. Viktiga sjukdomar som kan uppförökas. av gröngödslingsvall

Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter

Sjukdomssituationen i kummin

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Växtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

MYKOBAKTERIER INFORMATION

MYKOBAKTERIER INDIKATION

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem

Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience

Rapport BETRÄFFANDE UNDERSÖKNINGAR AV BEET WESTERN YELLOW VIRUS (BWYV) PÅ HÖSTRAPS I SKÅNE

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005

Veckorapport - Linköping vecka 22

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Värdet av honungsbins pollinering

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

MSB PROJEKT: MOBIL RESURS VID MISSTÄNKT FARLIG SMITTA. Tobias Lilja

Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna. edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Biologisk markkartering av patogener

Cirkulerande cellfritt DNA

Virusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND

Polymerase Chain Reaction

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Foto: Emil Larsson Institutionen för växtproduktionsekologi Självständigt arbete 15 hp Grundnivå G2E Agronomprogrammet - inriktning mark/växt 270 p

Bibliografiska uppgifter för Bestämning av förekomst av patogena svampar i vete med PCRteknik

Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin

Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen

Provsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.

Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro?

Generell detektion av patogen med metagenomik

Växtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar

CMV/EBV Molekylär diagnostik. Annika Allard Klinisk Mikrobiologi/Virologi Norrlands Universitetssjukhus

RESULTATREDOVISNING AV MIKROBIOLOGISKA ANALYSER

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi

ÖREBRO LÄNS FRÖODLINGSFÖRENING ÅRSREDOVISNING

Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Agronom Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund Att: Kjell Ivarsson Stockholm

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

Realtids-PCR. icycler BioRad, mikrotiterplattor. LightCycler Roche, kapillärer. ABI Prism 7000 Applied Biosystem mikrotiterplattor

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Metodik för mätning och utvärdering av PAH i porgas

Framtida tekniker MLPA (Multiplex Ligation Probe Amplification) med tillämpning inom Talassemi. Dick Nelson Klinisk kemi, Labmedicin Skåne

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen

Faktor/kategori Låg, 1 poäng Normal, 2 poäng Hög, 3 poäng Poäng

Odlingssystemforskning för framtiden

Utbredning av Plasmodiophora brassicae som orsakar klumprotsjuka Distribution of Plasmodiohora brassicae causing the clubroot disease


Riskvärdering av nya växtskadegörare

ÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST

Sammanfattning Arv och Evolution

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter Näst lägsta totalskörden för spannmål på 15 år

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter Årets spannmålsskörd prognostiseras till 5,7 miljoner ton

Transkript:

Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning Rapsarealen i Sverige 2008 Ann-Charlotte Wallenhammar, 2 Charlotta Almquist, Anna Redner och 3 Anki Sjöberg HS Konsult AB, Örebro 2 EuroFins Food/ Agro Sweden AB, Lidköping 3 Lovang Lantbrukskonsult, Vikingstad 24586 922 2346 Winter Oilseed Rape 64470 Winter Oilseed Turnip Rape Spring Oilseed Rape Spring Oilseed Turnip Rape Bakgrund Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år orsakar stora skador i oljeväxter och i en rad andra tvåhjärtbladiga växter (ärt, böna, melon, squash, sallad mfl. Svampen kan överleva i jorden > 0 år som sklerotier. Askosporer produceras under fuktiga förhållanden från apothecier som gror från sklerotier i jorden.

Skadebild Infektion sker när askosporinfekterade kronblad fastnar i bladvecken Bakgrund Riskvärdering i våroljeväxter: regional riskvärdering baserad på lokalt klimat och fältdata. Kunskap om sjukdomsförekomst i föregående oljeväxtodling på samma fält är viktig. (Twengström, 999) Identifiering av sporer på kronblad i vårraps har undersökts i ett tidigare projekt 998 och 999. Serologiska kits vs. Agartest av kronblad. (Wallenhammar and Sjöberg, 2000) ) Syfte Syftet med projektet är att öka precisionen i riskbedömningen och identifiera fält där en bekämpning är motiverad. Att utveckla en DNA-baserad metod för att detektera förekomsten av ascosporer på kronbladen snabbt och exakt; real-tids PCR Agartestet gav ett kvantitativt mått på risk för angrepp. 2

Provtagna fält 2006-2007 Fältprovtagning Örebro län 20 vårrapsfält årligen Östergötland 20 höstrapsfält (2006) 20 vårrapsfält (2007) 20 toppskott klipptes i varje fält Sjukdomsangrepp bestämdes innan skörd 80 kronblad undersöktes från varje fält Agarplattorna inkuberades i rums temperatur 5-6 dagar 3

Realtids- PCR Polymerase chain reaction (PCR)- amplifiering av specifika nukleinsyra sekvenser Kopieringen kan följas i realtid vid varje cykel Fluorescerande färg Fluorescerande prob Gör det möjligt att kvantifiera Mindre arbetskrävande, snabbare och känsligare Realtids- PCR analys Primers SSFWD and SSREV (Freeman et al. 2002) TaqMan-MGB probe Flera kronblad eller ett kronblad? Strategi : realtids-pcr på DNA extrakt från flera kronblad d(8-6 kronblad) Ingen korrelation mellan mängd DNA och procent infekterade kronblad i agartestet 4

Flera kronblad eller ett kronblad? Strategi 2 bestämma frekvensen infekterade kronblad (%) genom att analysera enskilda kronblad För DNA extraktion användes en kommersiell lysis buffer Real-time PCR vs Agar test Real-tim me PCR (infected petals) 00% 80% y = 0,6422x - 0,0643 R 2 = 0,7526 60% 40% 20% 0% 0% 20% 40% 60% 80% 00% Agar test (infected petals) s ssment % infected plants Fieldasses 35 30 25 20 5 0 5 Infekterade kronblad i Agartest jämfört med fältangrepp 0 0 20 40 60 80 00 Agar test %infected petals Nederbörd, temperatur och medelvärde för fältangrepp Antal regndagar Nederbörd mm Örebro 2006 två veckor före blomning 6 37 Medelvärde fältangrepp procent 2006 under blomning 3 2,4 2007 två veckor före blomning 4 26 2007 under blomning 0 67 7 Östergötland 2006 två veckor före blomning 0 0 2006 under blomning 6 Inga angrepp 2007 två veckor före blomning 2 4 2007 under blomning 8 00 0,5 5

År Utvärdering av riskbedömning i vårraps Örebro län 2006 och 2007 Riskbedömning nivå Angrepp i fält % infekterade plantor Procent infekterade kronblad agartest 2006 Låg 0 0 Låg 0 3 Låg 0 0 Låg 0 5 Låg 0 8 Låg 9 Måttlig 5 32 Måttlig 9 9 Måttlig 3 30 2007 Låg 0 34 Låg 0 9 Låg 0 6 Måttlig 2 4 Måttlig 7 3 Måttlig 8 69 Måttlig 2 34 Hög 30 3 Hög 32 36 År Utvärdering av riskbedömning i vårraps Östergötland 2007 Riskbedömning nivå Angrepp i fält % infekterade plantor Procent infekterade kronblad agartest 2007 Låg 0 0 Måttlig 0 30 Måttlig 0 6 Måttlig 0 2 Stor 0 6 Stor 0 4 Slutsatser Realtids- PCR analysen är snabb och exakt Vi har visat ett linjärt samband mellan procent infekterade kronblad enligt agartest och procent positiva PCR analyser (R 2 = 0,75) Förhållandena som orsakar angrepp är komplexa. -Vi konstaterar att Ascosporer finns allmänt i luftrummet Kronbladstest ger bra vägledning Väderleken under blomning avgör om infektionen lyckas 6

En viktig parameter för sjukdomsutveckling är angreppsnivån i senaste oljeväxtgrödan Nya undersökningar Infektionsförhållanden under blomning undersöks genom täta provtagningar av olika bladnivåer och kronblad som undersöks med realtids-pcr- 2008-09 Burkard spore trap Aerobiology- 2009 Tack Projektet har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) 7