EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014
PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga, koordinera och utveckla kommunal service på svenska i metropolområdet Också ett förslag till servicemodell har utarbetats inom ramen för projektet Efter konkurrensutsättning utsågs Marcus Henricson vid till ansvarig konsult Projektets styrgrupp (6 medl.) har rapporterat till en referensgrupp (22 medl., representerar kommuner, politiska partier, Finansministeriet och Kommunförbundet).
UTGÅNGSPUNKTER: AKTUELLA LAGSTIFTNINGSPROJEKT Beredningen av lagstiftning om metropolförvaltningen Tillsattes av Finansministeriet 4.10.2013 Mellanrapport 31.3.2014, slutrapport 15.9.2014 Beredningen av lagstiftning om ordnande av social- och hälsovården Gäller strukturerna för hela den offentliga social- och hälsovården inklusive specialsjukvården Tillsattes av Social- och hälsovårdsministeriet 8.4.2013 Gav sin slutrapport i form av en regeringsproposition 19.12.2013 Lagstadgad rätt att välja hälsocentral från 1.1.2014 Begränsad valfrihet, gäller bl.a. inte socialtjänster
UTGÅNGSPUNKTER: TVÅ MÖJLIGA FRAMTIDA STRUKTURER A: Metropolförvaltningen får ansvar för att trygga, koordinera och utveckla service på svenska i metropolområdet Att utreda detta är en del av metropolberedningens uppdrag B: Social- och hälsolagsberedningens förslag om Nylands social- och hälsovårdsområden förverkligas Samkommun som ansvarar för hela den offentliga social- och hälsovården i Nyland Ansvarskommuner för primärhälsovård och socialvård: Helsingfors, Esbo, Vanda, Borgå, Hyvinge, Lojo Vårt förslag kan tillämpas oberoende av strukturell lösning
UTGÅNGSPUNKTER: KOMMUNERNA I METROPOLOMRÅDET I metropolområdets 14 kommuner bor 82 000 svenskspråkiga Dessa utgör ca 6 % av befolkningen De svenskspråkiga bor utspridda över hela området Sex tvåspråkiga kommuner, åtta enspråkigt finska Kommunernas serviceförmåga på svenska varierar kraftigt Stora skillnader också mellan olika serviceformer Invånarna känner dåligt till det svenskspråkiga utbudet Invånarna är villiga att använda service över kommungränser
ANDELEN SVENSKSPRÅKIGA I METROPOLOMRÅDETS KOMMUNER Kommun Svenskspråkiga Andel % Helsingfors 35 600 5,9 Esbo 20 200 7,9 Vanda 5 700 2,8 Grankulla 3 300 36,9 Kyrkslätt 6 600 17,7 Sibbo 6 800 36,1 Svenskspråkiga invånare i enspråkigt finska kommuner Svenskspråkiga sammanlagt i metropolområdets kommuner 3 800 82 000
INOM VILKA SERVICEFORMER FINNS DE STÖRSTA UTMANINGARNA? Klart budskap från kommunernas representanter, statliga myndigheter och oberoende experter: De största utmaningarna finns inom social- och hälsovården Speciellt primärhälsovården och äldreomsorgen Inom bildnings- och kultursektorn finns redan relativt starka strukturer och fungerande samarbetslösningar Inom social- och hälsovården är modersmålet en mycket central del av servicens innehåll och kvalitet En del serviceformer fungerar endast på patientens eller klientens modersmål
EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET Ett förtroendeorgan (t.ex. en nämnd) för svensk service inom metropolförvaltningen eller en annan regional myndighet Organet har budgetansvar och beslutanderätt Som en del av metropolförvaltningen skulle organet tillsättas av metropolfullmäktige Organet väljs bland områdets svenskspråkiga invånare Jfr bildningsnämnder eller sektioner i tvåspråkiga kommuner Beslutsfattande på föredragning av en direktör för svensk service, som även leder enheten för svensk service Brukardemokratin kan stärkas genom kundråd el. dyl.
EN SERVICEMODELL BASERAD PÅ VALFRIHET HAR STORA FÖRDELAR Metropolförvaltningen eller en annan regional myndighet fastställer kriterier för serviceproducenter samt definierar servicehelheterna och enhetspriserna för dem Offentliga, privata och ideella serviceproducenter som uppfyller kriterierna godkänns att erbjuda sina tjänster Serviceproducenterna konkurrerar med kvalitet till fasta enhetspriser Invånarna kan välja bland de godkända serviceproducenterna oberoende av kommungränser På förhand fastställt alternativ för den som inte väljer själv Hemkommunen betalar det fastställda enhetspriset
VALFRIHETSMODELLEN EN UTVECKLAD VERSION AV SERVICESEDELSYSTEMET På förhand fastställda enhetspriser, noggrant fastställda kvalitets-, kompetens-, språk-, personaltäthets- m.fl. kriterier En regional myndighet (metropolförvaltningen) upprätthåller systemet, fastställer servicehelheter och enhetspriser, uppdaterar kriterier och priser, informerar aktivt och likvärdigt om godkända serviceproducenter Då servicehelheternas innehåll och priser är lika, konkurrerar serviceproducenterna med kvalitet Möjlighet för kommuner med välfungerande svensk service att uppnå större volymer och utveckla verksamheten på ett ekonomiskt hållbart sätt Det finns alltid ett på förhand fastställt ickevalsalternativ
HUR SKULLE ARRANGÖRS- OCH FINANSIERINGSANSVARET FÖRDELAS? Finansieringsansvaret skulle fortfarande ligga hos kommunen Denna modell förutsätter inga förändringar i beskattningsrätten Arrangörsansvaret skulle inte övergå inte till metropolförvaltningen. Den regionala myndighetens roll är att på regional nivå koordinera och utveckla servicesystemet, ansvara för kvalitetssäkring, definiera servicehelheterna och fastställa enhetspriser samt sköta betalningstrafiken för de tjänsters del som ingår i valfrihetssystemet. Finansieringsansvaret kan kvarstå hos kommunerna också om arrangörsansvaret för de offentliga social- och hälsotjänsterna överförs till regionala myndigheter enligt social- och hälsolagsberedningens förslag.
KVALITET OCH KOSTNADSEFFEKTIVITET Då en regional myndighet fastställer enhetspriserna garanteras kostnadseffektivitet i systemet som helhet. Invånarnas valfrihet sporrar till kvalitetskonkurrens vilket leder till ett bättre pris- kvalitetsförhållande. Då kommunerna befrias från en del administrativa uppgifter, kan resurser flyttas från kommunerna till den regionala myndigheten. Samtidigt kan man eliminera överlappande funktioner mellan kommunerna. Då volymen i det regionala servicesystemet är större än hos en enskild kommun kan serviceproducenterna uppnå en effektivare resursanvändning och erbjuda tjänster till lägre totalkostnad.
PRELIMINÄR BUDGET FÖR EN ENHET FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET Beräknat enligt en personalstyrka på en direktör, sex experter och en assistent. Med denna personalstyrka kan de direkta kostnaderna inom metropolförvaltningens eller en annan regional myndighets kostnader uppskattas enligt följande (euro, exkl. moms): Löner + bikostnader 633 750 Övriga personalkostnader 63 375 Fastighetskostnader (interna) 48 960 ICT, kontor mm. (delvis interna) 130 000 Kostnader totalt, inkl. interna 876 085
HUR INVERKAR DEN LAGSTADGADE RÄTTEN ATT VÄLJA HÄLSOCENTRAL? Från 1.1.2014 rätt att välja hälsocentral och hälsostation oberoende av kommungränser Valet binder för ett år framåt Den lagstadgade valfriheten gäller inte socialtjänster Om en invånare i en annan kommun väljer en hälsocentral som hör till valfrihetssystemet, kommer invånaren att omfattas av valfrihetssystemet beträffande de tjänster det omfattar. Om invånaren till exempel behöver svenskspråkig talterapi och denna tjänst ingår i valfrihetssystemet, har hon eller han möjlighet att välja serviceproducent på samma sätt som en invånare i en av de deltagande kommunerna.
HUR TRYGGAS SERVICEN FÖR DEN SOM INTE KAN GÖRA EGNA VAL? En betydande del av klienterna eller patienterna inom social- och hälsovården gör av olika orsaker i praktiken inte egna val av serviceproducent Då ska det finnas ett på förhand bestämt alternativ som myndigheten erbjuder på eget initiativ I praktiken är detta ickevalsalternativ ofta den egna kommunens serviceproduktion För en betydande del av invånarna skulle ett valfrihetssystem inte innebära några märkbara förändringar.
FÖRSLAG TILL NY LAGSTIFTNING Vi presenterar alternativa förslag till lagstiftning som kan tillämpas inom metropolförvaltningen eller t.ex. inom den föreslagna Nylands social- och hälsovårdsområde Vi föreslår ändringar och tillägg i Förslaget till lag om ordnande av social- och hälsovården Förslaget till lag om införande av lagen om ordnande av social- och hälsovården En kommande lag om metropolförvaltningen Valfrihetsmodellen är inte i bruk i Finland idag och förutsätter därför ny lagstiftning Här kan Sveriges existerande lagstiftning tjäna som förebild
HUR GÅR ARBETET VIDARE? Projektets slutrapport överlåts till Finansministeriet och Social- och hälsoministeriet 21.1.2014 Beredningen av metropollagstiftningen och social- och hälsolagstiftningen fortsätter Kommunförbundets referensgrupp för svensk service i metropolområdet fortsätter sitt arbete Metropolberedningen ger en mellanrapport 31.3.2014 och slutrapport 15.9.2014 i form av en regeringsproposition
KONTAKTUPPGIFTER Finlands Kommunförbund Kristina Wikberg kristina.wikberg@kuntaliitto.fi +358-50- 378 0466 H&M Henricson Management Consulting Marcus Henricson marcus@henricson.fi +358-50- 696 11