Klassiska och Nya Handelsteorier

NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Uppsats fortsättningskurs D Författare: Carin Starck Handledare: Sven-Åke Carlsson Höstterminen 2005 Klassiska och Nya Handelsteorier - med fokus på EU:s handelsavtal samt nav-och-eker system 1

Sammanfattning I uppsatsen undersöker jag hur handelsavtal påverkar handelsströmmarna mellan länder. En genomgång av de olika handelsteorierna görs med en början hos de klassiska teorierna för att därnäst gå vidare med de nya handelsteorierna. Utgångspunkten i uppsatsen är teorin om navoch-eker system med fokus på Barcelona processen, avtalet mellan EU och Chile samt avtalet mellan EU och Ryssland. Här kan det påvisas att handel påverkas positivt när länder ingår avtal med varandra. För att få den största effekten på handel krävs ett samarbete utöver ett borttagande av tullar mellan länderna men eftersom det tar ett tag att anpassa sig till de nya förhållandena som ett avtal innebär är det svårt att på ett tidigt stadium avgöra avtalets effekter. Länder som av olika anledningar ej har möjlighet att ingå handelsavtal kommer att påverkas mer negativt ju fler länder som ingår i avtalet. Det är oftast nav-landet som kan se de största positiva effekterna av handelsavtal. Nyckelord: Handelsavtal, Nav-och-eker system, Barcelonaprocessen, EU-Chile associationsavtal, Partnership and Co-operation Agreement 2

Innehållsföreteckning 1 Inledning 4 2 Handelsteori 6 2.1 Klassisk handelsteori 6 2.1.1 Heckscher- Ohlin teorin 7 2.1.2 Handelsalstring och handelsomfördelning 8 2.2 Ny handelsteori 10 2.2.1 Dominoeffekt 12 2.2.2 Nav-och-eker system 13 3 Handelsliberalisering 18 3.1 Fördjupning av några av EU:s handelsavtal 20 3.1.1 Barcelonaprocessen 21 3.1.2 EU-Chiles associationsavtal 26 3.1.3 Partnership and Co-operation Agreement 28 5 Slutord 32 6 Referenslista 35 Bilaga 1 Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 2 Fel! Bokmärket är inte definierat. 3

1 Inledning Den ökade liberaliseringen och globaliseringen som präglar världen medför att gränser mellan länder och människor raderas och vi kommer närmare varandra. Ett tecken på liberaliseringen är att länder runt om i världen ingår avtal med varandra och på så sätt öppnar upp handeln mellan sig. Upp emot 50 procent av all handel i världen sker i någon form av frihandelsområde och den siffran fortsätter att stiga. De största framstegen för frihandel har tagits tack vare bildandet av General Agreement on Tariff and Trade, GATT, och World Trade Organisation, WTO, där frågor om en multilateral handelsliberalisering diskuteras. Funderingar och tankar om att bilda handelsavtal för att öka konkurrensen kom först på 1980-talet. Dessförinnan ingicks bilaterala avtal till största del mellan små och fattiga länder i syftet att förbättra ländernas förhandlingsposition. Undantaget var Europa där motivet för bildandet av samarbetsavtal var att behålla freden. Europa är fortfarande en av de största aktörerna att ingå bilaterala avtal med länder runt om i världen. Oftast är avtalen knutna med länder som finns i dess närområde men det finns även avtal som är fattade med länder på andra kontinenter. Den andra stora aktören att ingå handelsavtal med länder runt om i världen är USA. Teorier kring handeln har utvecklats och förändrats genom tiden. Bland de första teorierna som har format handeln i framför allt Europa är merkantilismens tankar. Med tiden ansågs dessa teser vara felaktiga och i slutet av 1700-talet började Adam Smith och senare David Ricardo att utforma grunden till internationell handelsteori. Dessa teorier tillsammans med Eli Heckscher och Bertil Ohlins teori om handelsmönster samt Jacob Viners teori för tullunioner benämns som de klassiska handelsteorierna. Teorierna kan sammanfattas med fullständig konkurrens, konstant skalavkastning, gemensam teknologi samt att handel uppstår på grund av skillnader i ekonomiers olika faktortillgångar och behov av produktionsfaktorer. I slutet 1970-talet och början av 1980-talet övergick man från de klassiska teorierna till de nya handelsteorierna och fokus förflyttade sig till stordriftsfördelar samt marknadsimperfektioner. Att kunna skapa stordriftsfördelar och därtill bli en 4

konkurrenskraftig region är ett av huvudargumenten till att länder ingår handelsavtal med varandra. Två teorier som tillhör de nya handelsteorierna är dominoeffekten och nav-ocheker system, dessa försöker beskriva varför länder vill ingå avtal med varandra. Utgångspunkten i uppsatsen är att se hur handelsteorierna har utvecklats över tiden med fokus på de nya handelsavtalen och nav-och-eker system. Att försöka se ett mönster hur världens länder sammanfogas eller enbart hur EU sammanfogas med andra länder skapar en mycket komplicerad bild. Därmed kommer min avgränsning för uppsatsen att innebära en fokusering på tre av EU:s avtal med länder runt om i världen. Avtalen som jag kommer att beröra är Barcelona avtalet, som innefattar EU och Medelhavsländerna 1, EU:s avtal med Chile samt EU:s avtal med Ryssland. Denna begränsning har jag gjort för att försöka fånga upp ett brett spektra av olika nav-och-eker system och olika handelsavtal. Syftet är att analysera nämnda avtal ur ett nav-och-eker perspektiv för att försöka se hur handel mellan dessa länder har påverkats. Vidare kommer jag att titta på vilka varor som omfattas av avtalen och om avtalen medför en total tullfrihet eller enbart partiell tullfrihet. Då vissa avtal ombesörjer mer än enbart frihandel över gränserna kommer jag att försöka se hur detta påverkar handelsflödena mellan länderna. För att kunna svara på dessa frågor har jag använt mig av källor från vetenskapliga artiklar, faktaböcker samt Internet sidor från bland annat EU och Kommerskollegium. Jag har även genomfört två olika intervjuer med Björn Arvidsson och Leif Lagerstedt från Kommerskollegium, enheten för global handel. Uppsatsen är disponerad som följer. Jag börjar med en teoridel som förklarar de klassiska handelsteorierna för att sedan fortsätta med de nya handelsteorierna där fokus ligger på navoch-eker system. Därefter kommer jag in på hur världens handelsliberalisering ser ut för att 1 Medelhavsländerna består av Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Syrien, Tunisien, Turkiet och Palestinska myndigheten 5

sedan gå djupare in på några av EU:s handelsavtal med omvärlden. Här söker jag även att dra paralleller med nav-och-eker system. Jag avslutar uppsatsen med slutord, referenslista samt bilagor. 2 Handelsteori 2.1 Klassisk handelsteori Långt innan Adam Smiths handelsteorier var det merkantilismens tankar som styrde handeln i Europa. Merkantilismen såg handel som något gott för landet. De ansåg att landets styre skulle förfoga över handeln för att landet skulle göra de största vinsterna. Det centrala i deras tänkande var att landets välfärd baserades på innehavet av guld och silver. De ansåg att det var bättre att exportera mer än importera då betalningen skedde i metaller vilket skulle innebära ett överskott i exporten och leda till ett inflöde av guld och silver. På grund av denna teori trodde man att ett lands vinst var ett annat lands förlust, bägge länderna kunde inte vinna på handel med varandra. I efterhand kan man se att deras tänkande var felaktigt, länder vinner på handel med varandra vilket är en av de slutsatser som dras av de nästkommande handelsteorierna. 2 I slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet började Adam Smith och senare David Ricardo att forma grunden för internationell handel. Adam Smith jämför i sin bok The Wealth of Nation (1776) ett land med en familjs beslut om att handla eller själva producera varan. För att göra en liknelse med vad hans tänkande innebar, antag att både EU och USA producerar vete och kläder. Om USA är bättre på att producera vete och EU bättre på att producera kläder, borde det uppstå handel mellan dessa regioner. Det innebär att USA har absolut fördel vid produktion av vete och borde enbart producera vete och köpa kläder av EU. På samma sätt har EU absolut fördel vid produktion av kläder och borde enbart producera kläder och importera vete från USA. Genom handel med varandra ökar bägge regionerna sin välfärd. I och med Adam Smith uppstod funderingar om vad det skulle 2 Pugel (2004), s 37 6

innebära om ett land inte har absoluta fördelar för någon produkt, kommer det inte förekomma någon handel då? 3 Det är här David Ricardo kommer in i bilden med sin teori om opportunity cost, alternativkostnader. Han hjälper till att förklara varför handel uppstår mellan länderna på ett bättre sätt än vad Adam Smith lyckades med. Ricardo menade att ett land måste producera mindre av en vara för att ha möjlighet att producera mer av en annan vara. Det beror på att ett land bara har tillgång till en viss mängd produktionstillgångar. Denna teori om alternativkostnader hör ihop med teorin om komparativa fördelar. Med komparativa fördelar menas att ett land kommer att exportera varor för vilka alternativkostnaden är låg och importerna varor för vilka alternativkostnaden är hög. På detta sätt rätas frågetecknet ut om ett land kommer att handla med andra länder utan att besitta några absoluta fördelar. 4 2.1.1 Heckscher- Ohlin teorin Eli Heckscher började utveckla sin teori om handelsmönster 1919 som senare Heckschers student, Bertil Ohlin, vidarutvecklade 1930. Teorin går under benämningen Heckscher- Ohlin teorin om handelsmönster, H-O-teorin. I stort menar de att ett land kommer att exportera de varor som kräver stor mängd produktionsfaktorer av vilka landet har rikt av medan ett land kommer att importera varor som kräver stor mängd produktionsfaktorer vilket landet har knappt om. 5 Slutsatsen av dessa tre teorier är att inget land vinner på handeln på något annat lands bekostnad. Hela världen vinner på handel och inget land får det sämre ställt vid handel än vid att inte handla med andra länder. Handel med andra länder tillåter att ett land kan konsumera fler varor än vad de själva producerar vilket bidrar till en ökning av välfärden. 3 Pugel (2004), s 36-39 4 Ibid, s 39 5 Ibid, s 62-63 7

2.1.2 Handelsalstring och handelsomfördelning De första teorierna om hur tullunioner påverkar handelsströmmarna gick ut på att frihandel maximerar världens välfärd medan en tullunion leder till en ökning av världens välfärd men inte en maximering. Jacob Viner (1950) visade på att detta argument var inkorrekt och introducerade begreppen handelsalstring och handelsomfördelning. 6 För att få en bättre förståelse för dessa begrepp antar vi två fall. I bägge fallen är det samma tullsats på varorna oavsett ursprungsland. När landet inleder frihandel med ett land eller med en union kommer landet i det ena fallet göra en välfärdsförlust. Välfärdsförlusten beror på att en stor del av handeln kommer att skifta från ett land med låg produktionskostnad till ett land med hög produktionskostnad. I det andra fallet kommer landet att gör en välfärdsvinst. Välfärdsvinsten beror på att avtalet skapar möjlighet att föra handel till en lägre kostnad. I figur 1 7 ser vi hur ett land kan välja mellan att importera en specifik vara från ett land med en låg produktionskostnad till priset P 3 + tullkostnad vilket blir priset P 1 eller importera varan från ett land med högre produktionskostnad till priset P 2 + tullkostnad. Eftersom alla länder antas ha samma tull mot landet kommer priset för varan från högkostnadslandet bli högre än att importera varan från lågkostnadslandet. Därmed kommer alla import att ske till priset P 1 vilket motsvarar import från landet med en låg produktionskostnad. Antag att landet ingår ett handelsavtal med det land som har en högre produktionskostnad vilket innebär att den importerande varan blir tullfri. Priset från landet med en högre produktionskostnad blir därmed P 2 och all handel kommer nu att ske från detta land. Landets konsumenter kommer nu att se en ökning av konsumentöverskottet som motsvarar område III och I. Samtidigt kommer landet att få en välfärdsförlust motsvarande område III och II. Välfärsförlusten beror på att landet förlorar inkomster från tullavgifter. Kvittas konsumentöverskottet, motsvarande område III, mot välfärdsförlusten motsvarande område III, kommer det att uppstå två effekter. 6 Krauss (1973), s 130 7 Modellen antar, för enkelhets skull, att alla utbudskurvor är helt elastiska 8

Figur 1. A. Handelsomfördelning B. Handelsalstring Pris Pris P 1 pris inkl. tull P 1 pris inkl. tull III I P 2 pris i frihandelsområdet III I II P 2 pris i frihandelsområdet P 3 pris utanför P 3 pris utanför frihandelsområdet frihandelsområdet II Importerad Importerad kvantitet kvantitet I figurerna motsvarar område I en handelsalstring och område II en handelsomfördelning. Nettoeffekten av dessa blir en välfärdsökning eller en välfärdsminskning för landet. Källa: Pugel (2004), s 251 Den första effekten är handelsomfördelning vilket innebär en välfärdsförlust motsvarande område II i både figur 1 A och figur 1 B. Välfärdsförlusten uppstår då landet övergår från att importera varan från ett land med låg produktionskostnad och som inte är en del av frihandelsområdet till att importera varan från ett land med hög produktionskostnad och som är medlem av frihandelsområdet. Den andra effekten benämns handelsalstring vilken uppstår då landet får en ökad handel då de inleder frihandel med ett land. Välfärdsökningen motsvarar område I i både figur 1 A och figur 1 B och uppstår eftersom konsumtionen ökar då priset blir lägre. Landet kommer att importera varan från ett land med låg produktionskostnad istället för ett land med hög produktionskostnad. Betraktas figur 1 A, där område II är större än område I, blir nettoeffekten en handelsomfördelning. I figur 1 B är område I större än område II vilket innebär att nettoeffekten blir en handelsalstring. 8 Begreppen handelsalstring och handelsomfördelning fångar det väsentliga effekterna av tullunioner och är därför allmänt accepterade. Begreppen misslyckas dock med att innefatta 8 Pugel (2004), s 251-252 9

alla effekter som tullunioner medför vilket kan ge en bristfällig bild av verkligheten. En av dessa effekter är att även fast en tullunion uppstår behöver inte handeln mellan länderna bli mindre kostsam då det bland annat kan uppstår vissa administrativa kostnader. 9 Dessa kostnader kan bero på att ett land inte är benägen att öppna upp handeln med andra länder i ett frihandelsområde. Landet kan då komplicera samarbetet med byråkratiska och administrativa hinder. 2.2 Ny handelsteori Fram till slutet av 1970-talet dominerades handelsteorins tankesätt av Heckscher-Ohlins teorier. Deras teori utgick från fullständig konkurrens, konstant skalavkastning, gemensam teknologi och att internationell handel uppstod på grund av skillnaderna i de olika ekonomiernas faktortillgångar och de olika industriernas behov av produktionsfaktorer. Frihandel var den optimala politiken oavsett vilka komparativa fördelar de enskilda länderna uppvisade. 10 Redan på 1950-talet testade Wassily Leontief hur väl Heckscher-Ohlins handelsteori stämde. Leontiefs tester kallas Leontief-paradoxen vilket visar på att Heckscher-Ohlins teori inte är tillräckligt täckande. 11 Men det var först i slutet av 1970-talet nya modeller började utformas. I de nya handelsteorierna, främst utvecklade av Paul Krugman, ligger fokus på stordriftsfördelar eller skalfördelar samt marknadsimperfektioner. Mindre länder har högre genomsnittskostnader för sin industri än vad större länder har vilket beror på att de större ländernas företag har möjlighet att nyttja stordriftsfördelar. Dessa stordriftsfördelar uppstår till följd av de höga fasta kostnaderna som är kopplade till dyr maskinpark, forskning och utveckling samt marknadsföring. Företag som besitter stordriftsfördelar är oftast dynamiska, snabbväxande och genererar stora vinster. 12 Att kunna skapa stordriftsfördelar och bli en konkurrenskraftig region gentemot andra regioner är ett av huvudmotiven till att länder vill ingå handelsavtal med varandra. För att 9 Baldwin m fl (2004), s 130-131 10 Gustavsson m fl (2004), s 20-21 11 Pugel (2004), s 78 12 Gustavsson m fl (2004), s 11 10

lyckas krävs mer än enbart frihandel mellan regionerna, det krävs även en samreglering av produkter och produktion. Om företagen ska kunna nyttja stordriftsfördelarna kommer vissa företag att slås ut från marknaden eller slås samman med andra företag. Det innebär inte bara en risk för företagen utan även för länderna i regionen om vilket land som blir hemmamarknad för en viss produktion, det vill säga att det skapas kluster i en viss region där företagen samlar sin gemensamma kompetens och slås ihop och på så sätt utnyttjar stordriftsfördelarna. 13 Det finns två olika varianter av klusterbildning, generella kluster och sektors kluster. Generella kluster är resultatet av att vissa områden har stor ekonomisk aktivitet medan andra områden inte har någon ekonomisk aktivitet. Sektors kluster innebär att en industri söker sig till ett visst område medan en annan industri söker sig till ett annat område och därmed sprids klusterna ut sig på ett stort geografiskt område. Att industrier av samma sort drar sig till samma ställe kallas agglomerering. 14 Som exempel kan tas Silicon Valley eller filmindustrin i Hollywood. Bildandet av kluster för att nyttja stordriftsfördelarna bygger på interna stordriftsfördelar eller externa stordriftsfördelar. De externa stordriftsfördelarna innebär att industrin består av många små företag och där antalet företag blir fler vilket bidrar till att industrin producerar mer och blir mer effektiv. Interna stordriftsfördelarna uppstår då det finns ett fåtal stora företag på marknaden. Dessa företag slås samman och därmed kan den totala produktionen öka. 15 Marknadsimperfektioner samt stordriftsfördelar påverkar även konsumenten. Då marknaden öppnas upp i ett frihandelsområde kommer företagen att möta en större marknad och en större efterfrågan. Det bidrar till att företagen har större möjlighet att differentiera sina produkter och kan således bättre möta konsumenternas behov. Den ökade differentieringen leder till en lägre konkurrens mellan företagen vilket innebär att företagen blir prissättare i stället för pristagare. Företagens produkter har olika priselasticiteter och utifrån sin produkts priselasticitet strävar företagen efter att uppnå en brantare efterfrågekurva och göra sin 13 Gustavsson m fl (2004), s 32 14 Baldwin m fl (2004), s 250 15 Krugman m fl (2003), s 122-123 11

produkt unik. Genom att sälja en differentierad och därmed unik vara blir produkten mindre priskänslig och företagen får en friare prissättning. 16 2.2.1 Dominoeffekt Viljan att bli en del av ett handelsavtal ökar då antalet medlemsländer ökar. Enligt dominoeffekten beror det på att det blir mer kostsamt för ett land att stå utanför ett regionalt handelsavtal ju fler länder som går in i avtalet. 17 Skaparen av begreppet dominoteorin, Richard Baldwin, ställde sig frågan varför det kan vara optimalt för ett land att ena dagen stå utanför ett frihandelsområde för att nästa dag vilja bli en del av det. Baldwin påstår att vad som är optimalt vid varje given tidpunkt beror dels på andra länders agerande samt dels på politiska skeenden som kan påverka ett lands beslut om att bli medlem av ett handelsområde. Kostnaden att stå utanför ett frihandelsområde ökar i takt med att fler länder blir medlemmar. 18 Antag två länder, land A och land B. Dessa länder står utanför frihandelsområdet och all handel mellan frihandelsområdet och land A och land B är tullbelagt. Vidare antar vi att land A blir medlem av frihandelområdet. Det här innebär en handelsalstring eftersom tullkostnaden mellan de övriga medlemsländerna i frihandelsområdet och land A försvinner. Eftersom land B står utanför frihandelsområdet kommer det att bli svårare för land B att föra handel med land A då land A troligtvis väljer att föra handel med de länder som ingår i frihandelsområdet. Samtidigt kommer den handeln som land B har med land A bli en del av handeln med frihandelsområdet. Det här bidrar med att land B:s motiv till att bli medlem av frihandelsavtalet ökar då land A blir medlem. 19 Ju fler länder som blir medlemmar i ett frihandelsområde desto attraktivare är det för utomstående länder att bli medlemmar. 16 Krugman m fl (2003), s 136-137 17 Gustavsson m fl (2004), s 8 18 Baldwin m fl (2003), s 36 19 Gustavsson m fl (2004), s 36-37 12

2.2.2 Nav-och-eker system Det har uppstått en trend från de stora handelsblocken, bland annat EU och USA, att ingå handelsavtal med enskilda länder eller regioner, så kallade block. Dessa avtal går under benämningen hub-and-spoke, nav-och-eker system. Teorin bakom dessa system har bland annat utvecklas av Paul Wonnacott. Nav-och-eker system karaktäriseras av ett kärnland, navet, och flera olika eker-länder. Nav-landet har marknadstillträde till de olika ekerländerna via olika bilaterala avtal medan eker-länderna enbart har tillgång till nav-landets marknad och ej de övriga eker-ländernas marknad. Navet kan utgöras av en enskild ekonomi eller ett frihandelsområde som till exempel EU. Dessa system gynnar nav-länderna mer än de gynnar eker-länderna då handeln förflyttar sig från andra länder till nav-landet. 20 Nav-landet gynnas även för att de alltid kommer att ha övertag vid handel mot ett eker-land jämfört med ett annat eker-land. Detta kan beskådas i figur 2 där EU kommer att ha övertag över land 1 vid handel med land 2 och land 3. På motsvarade sätt kommer EU att ha övertag över land 2 och land 3 vid handel med land 1 och över land 1 och land 2 vid handel med land 3. Detta beror på att det inte finns något avtal mellan land 1, land 2 och land 3. 21 Figur 2. Nav-och-eker system EU Land 1 Land 2 Land 3 I figur 2 ser vi hur EU utgör navet och där land 1, land 2 samt land 3 är ekrar till EU. EU har ingått handelsavtal med var och ett av länderna men länderna i mellan har inte ingått något avtal. Källa: egen bearbetning 20 Gustavsson m fl (2004), s 8 21 Wonnacott (2001), s 240 13

2.2.2.1 Kostnader förknippade med nav-och-eker system De länder som inte lyckas komma med i något avtal kommer troligtvis att diskrimineras av de länder som ingår i systemen. Det kan liknas vid dominoeffekten där det blir mer kostsamt för ett land att stå utanför ett nav-och-eker system ju fler länder som ingår i det. 22 Det finns även andra stora kostnader som är knutna till nav-och-eker systemen. Exempel på dessa kostnader kan vara att handel enbart kommer att förekomma mellan två länder inom avtalet, det vill säga nav-landet och eker-landet. Detta kommer att medföra ett sämre förhandlingsläge för eker-landet som då hamnar i underläge mot nav-landet eftersom navlandet kan välja att handla med ett annat eker-land 23. Vissa eker-länder försöker kringgå tullkostnaden som finns vid handel med andra eker-länder genom att använda nav-landet som transitland. Att söka upp dessa handelsvägar medför höga kostnader för eker-landet. Dessa kostnader innefattar bland annat ökade transportkostnader samt kostnader för administrativt och juridiskt arbete för att komma runt regelverket som bland annat innefattas av ursprungsreglerna. 24 Med ursprungsregler menas att varan får sitt ursprung där den sista väsentliga bearbetningen skett. 25 Detta är viktigt att tänka på när man använder ett land som transitland. Skulle nav-landets diskriminering gentemot ett eker-land bli för stor kan det leda till att ekerlandet söker sig till tredje part för att förhandla och påbörja handel. Ett nytt handelsavtal mellan ett tredje land och eker-landet skulle kunna innebära en förändrad bild av nav-ocheker systemet och ett maktskifte kommer att ske. Eker-landet kommer att bli ett nytt nav-land där det gamla nav-landet blir ett eker-land och förlorar sin handelskraft. Bilden av systemet blir mer komplicerat vilket leder till en mer komplex situation för företagen som till slut hellre betalar tullavgiften än att se regler och system förändras hela tiden. Det betyder att syftet med avtalen mellan länderna har gått förlorade och man är tillbaka i det initiella läget. 26 22 Gustavsson m fl (2004), s 39 23 Wonnacott (2001), s 245 24 Ibid, s 244 25 Kommerskollegium- Allmänna ursprungsregler (2005-12-22) 26 Wonnacott (2001), s 246, 250 14

Nav-länderna har även makt över vilka länder som ska ingå i nav-och-eker systemen. På så sätt kan de hålla känsliga länder och regioner utanför handeln, länder som är en stor konkurrent till nav-landet samt de som på annat sätt kan påverka nav-och-eker systemet negativt. 27 Det finns även en stor risk att dessa avtal minskar viljan att öppna upp handel till fri handel, vilket WTO eftersträvar. Länder ingår ofta hellre handelsavtal med enskilda länder eller regioner, så kallade bilaterala handelsavtal, istället för att söka bli en del i ett frihandelsområde. Det beror på att det tar längre tid att bli en del av ett frihandelsområde och att det krävs en större anpassning av landet än vid ett bilateralt handelsavtal. De bilaterala avtalen kan vara ett steg framåt för framtida bildning av frihandelsområde. 28 2.2.2.2 Investeringar i ett nav-och-eker system Genom att bli en del av ett nav-och-eker system kan både nav-landet och eker-landet öka sin attraktion för andra länder att investera i. Efter att marknaden öppnats upp mot nav-landet kan eker-landet öka sin produktivitet tack vare en ökning av kapital som flödar in i landet samt att företagen ökar sin investering i landet. För att tillhandahålla en effektivare produktion krävs mer än bara investeringar inom företaget, det krävs även investeringar inom utbildning samt en förbättring av infrastrukturen som transport och kommunikation vilket ger en välfärdsökning för hela landet. 29 Skulle ett företag välja mellan investering i ett nav-land eller i ett eker-land är det troligast att investeringen sker i nav-landet. Orsaken till det är att sker investeringen i ett nav-land får företaget tillgång till samtliga eker-länders marknader medan sker investeringen i ett ekerland får företaget enbart tillgång till nav-landets marknad. 30 Eftersom investering i ett navland ger tillgång till en större marknad kommer ett nyinvesterande företag med möjligheten att kunna välja vilket land de vill investera i troligtvis välja nav-landet framför eker-landet. Vilket land företaget väljer att investera i beror även på vilken typ av investeringar det gäller. 27 Gustavsson m fl (2004), s 44 28 Wonnacott (2001), s 250 29 Ibid, s 242-243 30 Ibid, s.246 15

Utgörs den största delen av kunskapsinvesteringar kommer investeringen troligtvis att ske i nav-landet men avser investeringen en produktionsinvestering kommer investeringen troligtvis ske i ett eker-land. Detta beror till stor del på att nav-länderna ofta är väl utvecklade ekonomier medan eker-länderna utgörs av länder som strävar efter att utvecklas till navlandets nivå men för tillfället kan ha en lägre kostnadsnivå. En jämförelse kan göras med EU där det är mindre kostsamt att producera i vissa av EU:s eker-länder och där delar av industrin flyttas ut till mindre utvecklade länder. Om ett nav-land bestämmer sig för att ingå ett avtal med ett nytt eker-land kan detta påverka de befintliga eker-länderna både positivt och negativt. Ett nytt eker-lands produktionsökning kan sprida positiv effekt till befintliga eker-länder genom att importefterfrågan ökar. Å andra sidan kan det nya eker-landet även ta handel från de befintliga eker-länderna på grund av att de ökar konkurrensen. 31 2.2.2.3 Fördjupad bild av nav-och-eker system I takt med att antalet regionala handelsavtal ökar, försvåras även bilden av hur länderna är kopplade till varandra. Ju mer komplexa systemen blir och ju mer de överlappar varandra desto dyrare blir det att upprätthålla dem och försöka följa dess bestämmelser. 32 Det här har komplicerat bilden av hur nav-och-eker system är uppbyggda och även bidragit med en fördjupning av själva teorin. 2.2.2.4 Två nav-och-eker system En av dessa fördjupningar är där det finns två nav och flera eker-länder. 33 Betrakta figur 3 där det finns två nav, nav 1 och nav 2 där nav 1 utgör en av eker-länderna till nav 2 samtidigt som nav 2 utgör en av eker-länderna till nav 1. 31 Wonnacott (2001), s 243 32 Gustavsson m fl (2004), s 39 33 Enders m fl (2001), s 260, 262 16

Figur 3. Ett nav-och-eker system med två nav Nav 1 Nav 2 Land 1 Land 2 Land 4 Land 5 Land 3 Land 6 I figur 3 ser vi hur Nav 1 och Nav 2 sammanlinkas med ett handelsavtal. Nav 1 är eker för Nav 2 på samma sätt som land 4, land 5 samt land 6 är. Nav 2 är eker till Nav 1 på samma sätt som land 1, land 2 samt land 3 är. På detta sätt bildas ett system med två nav. Källa: egen bearbetning Ett sådant nav-och-eker system med två nav gör marknaden för nav-länderna mycket stor där de kan få tillgång till det andra nav-landets marknad. Detta ökar även nav-ländernas makt gentemot eker-länderna. Tillhör landet ett av eker-länderna i systemet, det vill säga ej nav 1 eller nav 2, får landet enbart tillgång till marknaden som utgörs av sitt nav-land. Från ekerlandets synvinkel kan systemet liknas vid ett enkelt nav-och-eker system. 2.2.2.5 Nav-och-block system Ett annat sätt att se på nav-och-eker system är när en av ekrarna i systemet utgörs av ett block bestående av länder som har gått samman via handelsavtal. Länderna i blocket tjänar på att vara en del av blocket istället för att varje land utgör en eker för sig. På detta sätt får länderna inte bara tillgång till nav-landets marknad utan även till de resterande block-ländernas marknad. Att ingå i ett block ökar block-ländernas makt och minskar nav-landets makt när dessa handlar med varandra. Det beror på att block-länderna utökar sin marknad och kan nu även handla med varandra och inte enbart med nav-landet. Barriärerna blir därmed färre mellan länderna vilket gör att handeln går smidigare och blir mindre kostsam, det blir en högre integration. Ser man till de eker-länderna som står utanför blocket kommer deras 17

situation förvärras desto fler länder som ingår i blocket. Block-länderna och nav-landet kommer att diskriminera handel med de övriga eker-länderna. 34 Det går att jämföra med figur 4 där land 1, land 2 och land 3 har bildat ett block och där land 4 och land 5 kan bli diskriminerade vid handel. Det går att dra paralleller till dominoeffekten här, där det blir mer fördelaktigt att tillhöra blocket desto fler länder som går med. Figur 4. Nav-och-block system EU Block Land 1 Land 4 Land 5 Land 2 Land 3 I figur 4 ser vi hur land 1, land 2 och land 3 bildar ett block mot navet EU. Navet och blocket kommer att diskriminera land 4 och land 5. Källa: Egen bearbetning 3 Handelsliberalisering Efterkrigstiden har präglats av en liberalisering av den internationella handeln. Där framstegen tagits tack vare GATT:s bildande 1947 som sedermera omorganiserades till WTO 1995 vilket idag omfattar cirka 150 länder. När GATT bildades var medlemsantalet endast 23 länder och bestod huvudsakligen av i-länder. En av grundstenarna inom GATT är principen om mest gynnande nationen (MGN), vilket innebär att alla handelspolitiska förmåner som en medlem beviljar en annan medlem även måste gälla för de övriga medlemsländerna. Redan från början skrevs dock möjligheten in att bilda tullunioner och frihandelsområden för att 34 Enders m fl (2001), s 257 18

kunna fördjupa frihandeln till en begränsad medlemskrets. Från början var detta enbart ämnat som ett undantag från MGN-principen men har senare nästan blivit en regel. 35 Innan 1980-talet, det vill säga innan de nya handelsteorierna började tillämpas, var handelsavtal inget större debattämne. De flesta bilaterala avtal som uppkom var främst mellan små och fattiga länder och ändamålen med dessa avtal var att stärka ländernas förhandlingsposition. Undantaget var i Europa där regionalisering påbörjades men inte för att liberalisera handeln utan huvudsyftet var av fredspolitiska skäl. Det var först efter 1970-talet länderna såg att en liberalisering av handeln skulle öka konkurrenskraften mellan olika regioner. 36 De senaste 10 åren har antalet regionala handelsavtal ökat kraftigt och upp emot 50 procent av världshandeln sker numera inom frihandelsområden och trenden går mot att fler länder blir medlemmar av regionala handelsöverenskommelser. Antalet frihandelsområden och tullunioner är nu mer än 215 stycken och de fortsätter att öka. Det innebär att en stor majoritet av WTO:s medlemmar är anslutna till någon form av handelsavtal med andra regioner eller länder. EU är en av de viktigare aktörerna i handelsliberaliseringen på grund av att de har ingått avtal med många av världens länder och regioner. 37 Upp emot 60 procent av alla regionala avtal som anmälts till WTO har slutits mellan europeiska länder. 38 Denna utveckling, att antalet regionala och bilaterala frihandelsavtal ökar runt om i världen beror troligtvis på två händelser. Dels den faktiska utvecklingen inom GATT och sedermera WTO där fokus ligger på en liberaliserad handel. Samt dels den senaste tidens teoretiska utveckling inom handelsteorin. Att avtalen mellan länder utvecklas till att innefatta fler områden som jordbruksvaror och tjänster, komplicerar bilden av avtalen ytterligare. Därför kan de bilaterala förhandlingarna innebära en genväg till att nå ett snabbare resultat. 35 Regeringskansliet- Avtal i WTO (2006-01-05) 36 Gustavsson m fl, s 7 37 Ibid, s 23-24 38 Kommerskollegium- Regionala handelsavtal (2005-11-01) 19

Det finns olika nivåer på hur mycket avtalen reglerar och hur stor integrationen därmed blir. Den vanligaste typen av handelsavtal är frihandelsavtal vilket innebär att alla tullar länderna mellan tas bort. 39 De största frihandelsavtalen är NAFTA, North American Free Trade Association, AFTA, ASEA Free Trade Association samt EFTA, European Free Trade Association. Ett flertal av frihandelsavtalen har tillkommit efter Sovjetunionens fall vilka binder samman de forna Sovjetrepublikerna. 40 För att länderna som har ingått i avtal ska få så stor nytta som möjligt av samarbetet och för att stordriftsfördelar ska kunna nyttjas krävs mer än enbart borttagande av tullar. En viktig del är gemensamma produktregler. 41 Här har EU kommit långt med gemensamma regelverk inom många olika områden. Om avtalen innefattar mer än bara handel benämns avtalen Associationsavtal. Hur mycket som innefattas av avtalet mellan länderna beror på det bakomliggande motivet för integrationen. 42 EU har även ingått olika handelsavtal med länder utanför Europas gränser. Där ingår länder runt Medelhavet samt Mexico, Sydafrika och Chile. Samtidigt håller EU även på att förhandla med länder i Afrika, Västindien och Stillahavsregionen samt länderna Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. 43 Genom alla dessa avtal som EU har runt om i världen kan vi se att EU utgör ett av de stora naven i världen. Ett annat stort nav är USA som även de ingått avtal med stora delar av världen. Det är av största vikt att relationen mellan EU och USA är god eftersom de annars kan påverka handelsflödena i världen negativt. 44 3.1 Fördjupning av några av EU:s handelsavtal Eftersom EU har ingått handelsavtal med ett stort antal länder och regioner och de flesta av dessa avtal skiljer sig åt på något sätt är det lätt att hitta handelsavtal som går att jämföra med teorier för handelsavtal. Däribland är Barcelonaprocessen som till viss del går att jämföra 39 Gustavsson m fl (2004), s 25 40 Ibid, s 26 41 Ibid, s 25-26 42 Ibid s.32 43 Kommerskollegium- EU:s regionala handelsavtal (2005-10-25) 44 Gustavsson (2004), s 10 20

med ett nav-och-block system eftersom vissa länder runt Medelhavet ingått avtal med varandra och bildat så kallade block. Avtalet mellan Chile och EU kan ses som ett vanligt nav-och-eker system medan avtalet som EU har ingått med Ryssland kan ses som ett nav-och-eker system med två nav som bildar en komplicerad bild. 3.1.1 Barcelonaprocessen 1995 antog EU en strategi för hur de skulle förhålla sig mot länderna runt Medelhavet. Denna strategi går under benämningen Barcelonaprocessen. Barcelonaprocessens syfte är att upprätta frihandelsområdet Mediterranean Free Trade Area (EMFTA) mellan EU och länderna runt Medelhavet till år 2010. Grunden till frihandelsområdet är Europa och Medelhavsavtalen. Utöver EU ingår 10 andra länder, dessa är Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Syrien, Tunisien, Turkiet och den palestinska myndigheten. 45 Tillsammans med EFTA, det vill säga Norge, Liechtenstein, Island och Schweiz, kommer området att inkludera 40 länder med 600-800 miljoner invånare vilket kommer att skapa ett av världens största frihandelsområden. Avtal har knutits mellan EU och de länder som var med vid Barcelona konferensen. Dessa avtal har tagit olika lång tid att ingå där Tunisien, Turkiet och Israel ingick avtal 1995, Marocko 1996, Jordanien och Palestinska myndigheterna 1997, Egypten 2001, Algeriet och Libanon 2002, samt Syrien 2004. 46 Att det har tagit längre tid att sluta avtal med vissa länder än andra beror på hur den politiska stabiliteten ser ut i och runt om landet. Länder som har instabilitet inom bland annat det säkerhetspolitiska området har det tagit längre tid att sluta avtal med, där Syrien är ett bra exempel. 47 De länder som det har gått snabbare att sluta avtal med är oftast länder som EU har en god relation till eller haft avtal med tidigare. Ett sådant exempel är Turkiet där associationsavtalet från 1963 ersattes med avtalet som trädde i kraft redan 1995. 48 45 Kommerskollegium (2002:2), s 5 46 Europa- The Euro-Mediterranean Free Trade Area (2005-11-07) 47 Arvidsson (2005) 48 Europa- Bilateral Trade Relations- Turkey (2005-11-08) 21

Avtalen som EU har ingått med länderna ska stärka demokratin i området, se till att de mänskliga rättigheterna följs, arbeta för en hållbar och stabil ekonomi där miljö samt utbyggnad av infrastrukturen är viktiga komponenter. Syftet är även att minska fattigdomen samt arbeta för en större förståelse för varandra. 49 Ju närmare länderna kommer varandra och ju mer förståelse de har för varandra desto bättre kommer resultatet att bli av samarbetet. Med hjälp av Barcelonaprocessen är förhoppningen att kunna skapa stabilitet i EU:s närområde. En ökad säkerhetspolitisk stabilitet medför även en stabilare handel mellan länderna. Genom avtalen kommer länderna närmare varandra vilket skapar en tätare relation som medför ett ökat tryck på handeln. Att öppna upp gränserna medför att konkurrensen i länderna ökar och länderna får möjlighet att ta del av de stordriftsfördelar som kan skapas längre fram i tiden. 50 Den viktigaste komponenten i avtalet är handeln. Syftet är att fördjupa integrationen med Medelhavsländerna genom liberalisering av handeln med målet att skapa ett frihandelsområde 2010. Syftet med frihandelsområdet är att intensifiera handel med varor och service samt öka investeringar i regionen vilket tros leda till att regionen blir mer konkurrenskraftig. Liberaliseringen innefattar tullfrihet med varor samt en viss tullättnad för jordbruksvaror. Målet är att även sektorer som jordbruk, service samt investeringar ska innefattas av frihandel men mycket arbete kvarstår för att nå dit bland annat på grund av de administrativa hinder som finns. För att skapa detta frihandelsområde har EU startat ett program som benämns MEDA. Programmets syfte är att hjälpa länderna finansiellt med att implementera reglerna från avtalen. 51 Målet att skapa ett frihandelsområde EMFTA år 2010, innebär att länderna även ska ingå handelsavtal med varandra. Mellan vissa länder i Medelhavsområdet har redan frihandelsavtal bildats där Arab Maghreb Union är ett av dem och innefattar länderna Marocko, Algeriet, Tunisien, Mauretanien samt Libyen. Även Agadir-avtalet mellan Marocko, Tunisien, Egypten och Jordanien är exempel på ett liknande avtal, dessa avtal 49 Barcelona declaration adpoted at the Euro-Mediterranean Conference (1995), s 3 50 Arvidsson (2005) 51 Europa- Bilateral Trade Relations Mediterranean region (2005-11-26) 22

medför en liberalisering av handeln. 52 Utöver avtalet med EU har även Turkiet ingått frihandelsavtal med andra länder som EFTA-länderna, Israel, Jugoslavien, Kroatien samt Bosnien-Hercegovina. Tabell 1. Barcelonaprocessen Start år för avtalet 1995 antogs processen men avtal med länderna ingicks vid olika tidpunkter Omfattning handel, stärka demokrati, se till att mänskliga rättigheter följs, arbeta för en hållbar och stabil ekonomi, minska fattigdom Handelsfakta EU utgör en stor handelspartner för alla Medelhavsländerna men det är enbart Turkiet som utgör en stor handelspartner till EU Övrigt målet är att skapa ett frihandelsområde till år 2010 där Medelhavsländerna ska ingå avtal med varandra Källa: egen bearbetning av Europa- Bilateral Trade Relations- Trade Statistics (2005-11-15) Jämförs avtalen till ett nav-och-eker system utgör Medelhavsländerna eker-länder till EU som utgör nav-landet. När systemet ser ut så här är det nav-landet som har störst fördel av att ingå i systemet. Nav-landet får tillgång till eker-ländernas marknad medan eker-länderna endast får tillgång till nav-landets marknad, vilket i detta fall utgörs av en stor region, EU. I detta system finns det ekrar som utgörs av block, det vill säga flera länder som har gått samman. Dessa block har en fördel gentemot eker-länderna där de länderna som ingår i blocken har tillgång till en större marknad än eker-länderna. Det här bildar en komplicerad bild av ett nav-och-eker system som kan åskådliggöras i figur 5. Med tiden kommer även de länder som ingår i frihandelsområdet, utöver EU, utgöra ett block gentemot EU och de kommer på så sätt få större inflytande. 52 Europa- The Euro- Mediterranean Free Trade Area (2005-11-07) 23

Figur 5. Nav-och-eker system över EU och Medelhavsregionen EU Palestina Marocko Tunisien Egypten Libanon Turkiet Algeriet Jordanien Syrien Israel Mauretanien Libyen EFTA Bosnien- Hercegovina Jugoslavien Kroatien I figur 5 ser vi ett invecklat nav-och-eker system där EU är navet och de länder som ingår i Barcelonaprocessen tillsammans med EFTA-länderna utgör ekrar. Det går även att lokalisera vissa block mellan länderna, dels blocket som utgörs av Marocko, Tunisien, Mauretanien, Algeriet samt Libyen där enbart Marocko, Algeriet och Tunisien är en del av Barcelonaprocessen. Ännu ett block bildas mellan Marocko, Tunisien, Egypten samt Jordanien som alla är en del av Barcelonaprocessen samt blocket mellan Israel, Turkiet, EFTA, Jugoslavien, Kroatien, Bosnien-Hercegovina där enbart Israel och Turkiet ingår i Barcelonaprocessen. Källa: Egen bearbetning Betraktas handeln mellan EU och de länder som ingår i Barcelonaprocessen kan man se att länderna runt Medelhavet har EU som sin största handelspartner medan EU:s handel med dessa länder enbart utgör en liten del av EU:s totala handel. Detta åskådliggörs i bilaga 1. Det är bara Turkiet som är en stor handelspartner utifrån EU:s synvinkel där Turkiet är EU:s sjunde största handelspartner. Studeras handelsutveckling mellan åren 1999 och 2004 från bilaga 2 samt figur 6 och 7, går det att utläsa att EU:s export till nio av länderna, där Palestinska myndigheterna är borträknade, har ökat totalt med 60,04 procent. De länder som EU:s export har ökat mest till är Turkiet med 98,48 procent samt Algeriet med 93,89 procent. Det land som EU:s export har ökat minst med är Israel där ökningen är 6,81 procent. 24

Figur 6 EU:s export åren 1999 till 2004 miljoner euro 40 000,0 35 000,0 30 000,0 25 000,0 20 000,0 15 000,0 10 000,0 5 000,0 0,0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Algeriet Egypten Israel Jordanien Libanon Marocko Syrien Tunisien Turkiet Källa: Egen bearbetning av Kommerskollegium se bilaga 2 Ser man istället till EU:s import har den ökad totalt med 38,8 procent under samma tidsperiod där den största ökningen är 81,80 procent som är från Turkiet. EU har även minskat sin import från vissa länder däribland Egypten med minus 9,81 procent. Från dessa siffror ser man att EU:s handel har ökat mest med Turkiet. Figur 7. EU:s import åren 1999 till 2004 35 000,0 30 000,0 1999 miljoner euro 25 000,0 20 000,0 15 000,0 10 000,0 2000 2001 2002 2003 5 000,0 2004 0,0 Algeriet Egypten Israel Jordanien Libanon Marocko Syrien Tunisien Turkiet Källa: Egen bearbetning av Kommerskollegium se bilaga 2 25

De länder som inte lyckas komma med i frihandelsområdet eller på annat sätt inte ingått avtal med EU kommer att bli diskriminerade vid handel. Eftersom frihandelsområdet som ska skapas till år 2010 innefatta ett stort antal länder, kommer troligtvis viljan att ingå i frihandelsområdet att öka hos de länder som står utanför. Det är ytterliggare ett exempel på dominoeffekten. 3.1.2 EU-Chiles associationsavtal Samarbetet mellan EU och Chile började redan 1990, efter att Chiles politiska situation förändrats mot ett mer demokratiskt system. 1999 undertecknades ett samarbetsavtal mellan EU och Chile där huvudsyftet var att senare fördjupa avtalet både politiskt och ekonomiskt. Efter ett par års förhandlingar mellan parterna utvidgades associationsavtalet mellan EU och Chile och det nya avtalet trädde i kraft år 2003. Från EU:s sida är detta avtal det första av sitt slag som knyts med ett land i Latinamerika. Grunden till avtalet ligger i att EU vill hålla jämna steg med USA och deras avtal som går under benämningen FTAA, Free Trade Area of the Americas, de vill inte gå miste om handel från en så stor del av världen. EU vill även underlätta och öka handeln med Chile. De tre punkterna som associationsavtalet innefattar är ekonomiskt samarbete, politisk dialog samt handel, där tyngdpunkten ligger på handel. I avtalet ingår även samarbete på kulturell-, social-, vetenskaplig- och teknologisk nivå. 53 Avtalet ska skapa stabila och tydliga regler för export, import, investeringar och kapitalflöden som ska skapa en långvarig och hållbar tillväxt. Frihandel ska innefatta varor, service, offentlig upphandling, liberalisering av investeringar och kapitalflöden. 54 Ett tydligare regelsystem med mindre byråkrati kommer att underlätta för många företag vid handel. 55 Målet var att 91,7 procent av EU:s export till Chile, respektive 99,8 procent av EU:s import från Chile skulle vara tullfria när avtalet trädde i kraft. För några produkter kommer tullen avvecklas under en tidsperiod på tre till sju år. De varor som var tullfria när avtalet trädde i kraft innefattar läkemedel, papper, papp, jordbruksmaskiner, medicinsk utrustning, möbler samt skor. Produkterna stål, maskiner, apparatur, informationsteknologi, textil, kläder och optiska instrument kommer att vara helt tullfria. Sektorer där tullarna 53 Kommerskollegium (2002:1), s 6-7 54 Europa- Bilateral Trade Relations- Chile (2005-12-07) 55 Kommerskollegium (2002:3), s 11 26

kommer att avvecklas gradvis är glas, keramik, fordon och vissa metaller. 56 Inom sektorn för jordbruksprodukter ska tullar avvecklas successivt och inom en tio års period ska ett stort antal tullar vara avskaffade. 57 Figur 8. EU:s import och export med Chile 8000 7000 miljoner Euro 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2000 2001 2002 2003 2004 Import Export år Källa: Egen bearbetning av Europa- Bilateral Trade Relations- Chile (2005-12-18) EU utgör Chiles största handelspartner där EU står för 15,4 procent av Chiles import och 23,7 procent av Chiles export. Chile utgör inte en lika stor handelspartner för EU där import från Chile utgörs av 0,7 procent av all import samt export till Chile utgörs av 0,5 procent. Chile importerar bland annat maskiner och transportutrustning och jordbruksprodukter från EU medan EU importerar bland annat jordbruksprodukter, maskiner och kemikalier från Chile. Det finns ingen tillförlitlig statistik över hur handel mellan Chile och EU har förändrats sedan avtalet trädde i kraft men de första tendenserna visar på att handeln har ökat. Som det går att utläsa från figur 8 ökade EU:s import från Chile i genomsnitt med 8,6 procent per år åren mellan 2000 till 2004, den största ökningen var år 2004 och motsvarar 44,7 procent år. EU:s export till Chile minskade under samma period, år 2000 till 2004, med i genomsnitt 2,8 procent. 58 Eftersom inte alla tullar är borttagna på de varor som ska innefattas 56 Kommerskollegium (2002:3), s 5 57 Kommerskollegium (2002:1), s 18 58 Europa- Bilateral Trade Relations- Chile (2005-12-18) 27

av tullfriheten mellan EU och Chile så är det svårt att visa vad avtalet kommer att få för effekter. Tabell 2. EU-Chile:s associationsavtal Start år för avtalet 2003 Omfattning varor, service, offentlig upphandling liberalisering av investeringar och kapitalflöden Handelsfakta EU är Chiles största handelspartner och utgör 20,2 procent av all handel. Chile är EU:s 36:e största handelspartner och utgör 0,5 procent av all handel EU importerar/exporterar EU importerar jordbruksvaror, maskiner, kemikalier och exporterar jordbruksvaror, maskiner, transportutrustning Övrigt Chile är WTO medlem sedan 1995. Mest omfattande avtal som EU ingått med ett land i Sydamerika Källa: egen bearbetning av Europa- Bilateral Trade Relations- Chile (2005-12-18) Avtalet mellan Chile och EU kan liknas vid ett enkelt nav-och-eker system där EU utgör navet och Chile en av ekrarna. Med detta avtal får EU en chans att komma in på en marknad där USA innehar den största andelen av avtal. Eftersom Chile endast utgör en av många ekerländer till EU kommer de inte att ha ett stort inflytande på EU:s agerande men deras situation har ändå förbättras avsevärd gentemot om de ej hade accepterat avtalet. Att öppna upp och förenkla handeln med sin största handelspartner, som Chile gör, skapar många möjligheter. 3.1.3 Partnership and Co-operation Agreement Avtalet som hanterar relationen mellan Ryssland och EU går under benämningen Partnership and Co-operation Agreement, PCA. Avtalet skrevs under av bägge parter 1994 för att träda i kraft 1997. De viktigaste punkterna i avtalet berör politiska, ekonomiska samt kulturella frågor mellan EU och Ryssland och är den lagliga grunden för vilken all handel mellan länderna ska utföras under. Huvudpunkten i avtalet är handel, där avtalet underlättar för handel och investeringar samt en harmonisering mellan ländernas ekonomiska relationer. 59 59 Europa- Bilateral Trade Relations- Russia (2005-12-15) 28