Omsorgsnämndens ansvar och inriktning för den kommunala hälso- och sjukvården i Vimmerby kommun Antagen av omsorgsnämnden 2010-03-18, 28.
UTVECKLINGSPLAN FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2010-2012 Utvecklingsplanen för hälso- och sjukvård beskriver omsorgsnämndens ansvar och inriktning för den kommunala hälso- och sjukvården i Vimmerby kommun. Syfte Syftet med utvecklingsplanen är att; beskriva vad som reglerar den kommunala hälso- och sjukvården beskriva inriktningen för verksamhetsområdet hälso- och sjukvård samt hur kommunen ska kunna tillgodose medborgarnas behov av en sammanhållen hälso- och sjukvård beskriva hur man så långt som möjligt ska samordna hälso- och sjukvårdsinsatserna med insatserna enligt SoL och LSS samt med andra aktörer så att kostnadseffektivitet uppnås. Mål för hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den enskilde får den vård denne är i behov av på lika villkor oavsett ålder, diagnos eller bostad. Hälso- och sjukvården ska vara lätt tillgänglig samt ge den enskilde upplevelsen av trygghet i vården. Mål och syfte munhälsovård All personal skall ha förståelse för vikten av en god munhälsa Brukaren skall få den hjälp som behövs för att upprätthålla en god munhälsa Bakgrund Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Med hälso- och sjukvård avses enligt hälso- och sjukvårdslagen, 1 åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. 2 a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Detta innebär ett den skall särskilt 1. vara av god kvalitet och med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården 2
Kommunens ansvar för hälso- och sjukvården beskrivs i 18 och där anges att kommunen skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i särskilda boenden, bostäder med särskild service och dem som vistas i dagverksamhet och i dagliga verksamheter. Kommunen har sedan ädelreformen haft hälso- och sjukvårdsansvaret i ovanstående verksamheter. En kommun får även erbjuda dem som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård). Medicinskt ansvarig sjuksköterska I kommunernas hälso- och sjukvård skall det finnas en sjuksköterska som har det medicinska ansvaret i verksamheten. Grundläggande bestämmelser om medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och de uppgifter som åligger en sådan sjuksköterska ges i 24 Hälso- och sjukvårdslagen och 6 förordningen om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården, åliggandeförordningen (1994:1290). Socialstyrelsen har också utarbetat allmänna råd i kring detta område. (SOSFS 1997:10). De uppgifter som åligger MAS är bland annat att: brukaren får en säker och ändamålsenlig vård och behandling av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. det finns rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en brukares tillstånd fodrar det. rutiner för läkemedelshantering är ändamålsenliga och väl och fungerande. journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientjournallagen. beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för brukarna. anmälan görs till den nämnd, som har ledning av hälso- och sjukvårdsverksamheten, om brukaren drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. anmäla till Socialstyrelsen om en brukare i samband med vård och behandling utsätts för allvarig skada eller risk för skada. att informera personal om de regler, författningar, föreskrifter och rutiner som gäller för verksamheten. utarbeta rutiner och riktlinjer för avvikelserapportering. rutiner och riktlinjer för hälso- och sjukvård skrivs och uppdateras. det finns skrivna rutiner och riktlinjer för medicintekniska hjälpmedel och att dessa uppdateras. Verksamhetschefsansvar Inom all hälso- och sjukvård skall det finnas en verksamhetschef som ansvarar för verksamheten och som har ett samlat ledningsansvar. För patienter, anhöriga och personal liksom tillsynsmyndigheter skall det finnas en utsedd verksamhetschef att vända sig till. Verksamhetschefen representerar vårdgivaren och det är vårdgivaren som ansvarar för att det utses verksamhetschefer för all hälso- och sjukvård som bedrivs av denne. Verksamhetschefens ansvar för verksamheten fråntar naturligtvis inte andra befattningshavare deras yrkesansvar. 3
Inom kommunen är det den nämnd som svarar för äldreomsorg inklusive hälso- och sjukvård som är vårdgivare. För Vimmerby kommun innebär detta att omsorgsnämnden är vårdgivare och som därför skall utse verksamhetschefer. De tre verksamhetscheferna för verksamhetsområdena äldreomsorg, funktionshinder och hälso- och sjukvård har också genom delegation fått verksamhetsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen. I ansvaret ligger att: vara väl förtrogen med den verksamhet som bedrivs inom enheten svara för patientsäkerhet och vårdkvalitet inom enheten leda verksamheten på ett kostnadseffektivt sätt tillgodose behov av lämplig sjukvårdskompetens inom verksamhetsområdet tillse att samverkan och samordning med andra enheter fungerar på ett för patienten/den boende tillfredsställande sätt det finns de direktiv och instruktioner som verksamheten kräver personalens kompetens upprätthålls genom fortbildningsinsatser Nationella riktlinjer Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för olika diagnosgrupper/särskilda områden där även kommunens hälso- och sjukvård till viss del blir inblandad. Nationella riktlinjerna ska ge stöd för styrning och planering. Nationella riktlinjer finns bl.a. för sjukdom/vård enligt nedan; demens klart 2010 stroke diabetes hjärtsjukdom höftfraktur Riktlinjerna och rekommendationerna omfattar hela vårdkedjan samt förebyggande arbete samt riskfaktorer. Inom t.ex. demensvården finns framtagna rekommendationer för hur kommunernas vård och omsorg och landstingets primärvård tillsammans bör agera. Förväntade nationella förändringar Då flera jämförelseverktyg utarbetas både av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting kan kommunen förvänta sig att jämförelsetal utvecklas även vad gäller hälso- och sjukvård. Redan idag finns krav att kommunerna ska arbeta med bl.a. kvalitetsutveckling inom nutritionsområdet. Hemsjukvårdsövertagande Vid årsskiftet 2007/2008 tecknades avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län. Övertagandet innefattade hemsjukvård, hembesök samt rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i ordinärt boende. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar kom att omfattas av hälso- och sjukvårdsinsatser upp t.o.m. sjuksköterskenivå samt arbetsterapeut- och sjukgymnastnivå. 4
Hemsjukvård Med hemsjukvård avses hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden och konkretiseras enligt nedan; Vårdplan skall finnas för alla patienter i hemsjukvården. Landstinget har ansvaret, gemensamt med kommunen, för att vårdplanen upprättas och omprövas Ingen åldersgräns Oavsett diagnosgrupp Kommunen har ansvar t.o.m. sjuksköterskenivå från den dag vårdplan har upprättats och patientansvarig läkare har utsetts Kommunen har ansvar för hemsjukvård dygnet runt Primärvården skall tillhandahålla läkarstöd som regleras i separat överenskommelse Kommunens sjuksköterskor får uppdrag av landstinget. För att kommunen ska utföra uppdrag i hemsjukvården krävs att en vårdplanering sker mellan landsting och kommun samt att en patientansvarig läkare finns utsedd. I samband med den samordnade vårdplaneringen tydliggörs ansvarsfördelningen mellan landstingets primärvård och den kommunala hälsooch sjukvården. Hembesök Ansvarsfördelning sker enligt den s.k. tröskelprincipen vilket innebär att landstinget ansvarar för personer som har ett tillfälligt behov av hälso- och sjukvård och som utan svårighet kan ta sig till landstingets primärvårdsmottagningar. Kommunen ansvarar för hembesök i bostad till dem som inte kan själva eller med hjälp kan ta sig till primärvårdsmottagning. Primärvårdens bedömning av patientens hälsotillstånd och behov av hembesök har tolkningsföreträde. Hembesök i bostad utförs av kommunens sjuksköterskor efter att primärvårdsmottagningen bedömt enligt tröskelprincipen. Läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården utgår ifrån att landstinget avsätter de läkarresurser som behövs för att enskilda skall kunna erbjudas god hälso- och sjukvård i särskilt boende och i verksamheter som avses i 18 Hälso- och sjukvårdslag. Detsamma gäller i ordinärt boende när kommunen ansvarar för hemsjukvården. Rehabilitering Med rehabilitering avses insatser som skall bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och aktivt kunna delta i samhället. Samtliga rehabiliteringsinsatser som utförs av arbetsterapeut och sjukgymnast och som inte utförs på sjukhus eller landstingets mottagningar, utförs av kommunen oavsett boendeform. Patienten skall erbjudas rehabilitering i den miljö som är mest gynnsam för denne och ska ske i samråd mellan patienten och sjukvårdshuvudmännen. Kommunens arbetsterapeuter och sjukgymnaster kan själva avgöra om en person är i behov av rehabilitering eller i behov av att få hjälpmedel utprovat. Habilitering Med habilitering avses insatser som skall bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och att aktivt kunna delta i samhällslivet. Kommunen ansvarar för habilitering på basnivå dvs. habiliterande insatser som utförs i den dagliga vården och omsorgen i särskilt boende samt i bostad med särskild service. I samband med hemsjukvårdsövertagandet fick kommunerna och 5
landstinget i Kalmar län i uppdrag att föreslå en modell kring kommunernas respektive landstingets ansvarfördelning kring habilitering. Denna modell är under utarbetande och blir förhoppningsvis klar under 2010. Hjälpmedel Hjälpmedel är en del i rehabilitering och för att få ett hjälpmedel krävs en bedömning av sjukgymnast, arbetsterapeut eller sjuksköterska. Bedömning och uppföljning sker enligt den s.k. förskrivningsprocessen. Landstinget ansvarar för hjälpmedel till inneliggande patienter tills de skrivs ut från sjukhus samt alla hjälpmedel som förskrivs av läkare och logoped. Kommunen ansvarar för hjälpmedel som enligt förskrivningsanvisningar förskrivs av sjukgymnast, arbetsterapeut och distriktssköterska. Förskrivningsanvisningarna är framtagna i samverkan mellan kommuner och landsting. Omsorgsprogram 2008-2011 Hälso- och sjukvården ingår som en del i omsorgsförvaltningens totala verksamhet och hälsooch sjukvårdsverksamheten omfattas av omsorgsprogrammet. I omsorgsprogrammet anges bl.a. att alla äldre och personer med funktionsnedsättning äger rätten till ett värdigt liv att bemötas med respekt få god omsorg inflytande över sin dag Programmet anger även att verksamheten ska utformas utifrån en helhetssyn på den enskildes samlade behov av omsorg, trygghet, service och vård och att verksamheten ska präglas av god tillgänglighet, gott bemötande och brukarinflytande. I servicedeklarationen anges att vård i livets slutskede skall erbjudas med särskild hänsyn till den enskildes och hans närståendes önskemål. Hälso- och sjukvård i Vimmerby kommun Andelen personer över 65 år i Vimmerby kommun förväntas öka fram till 2020. Andelen 90 år och äldre ökar och statistiskt beräknas 45 % av denna grupp behöva insatser från samhället för att klara sitt dagliga liv. Med detta kan även behovet av hälso- och sjukvård komma att öka. I Sverige är folkhälsan mycket bra sett ur ett internationellt perspektiv. Medellivslängden i Sverige är idag den högsta i världen - 82,9 år för kvinnor och 78,7 år för män. Det beror delvis på att vi har bättre medicinsk behandling och vård men också en positiv utveckling på samhällsnivå med bl.a. god bostadsstandard, bättre kost etc. Det naturliga åldrandet påverkar mottaglighet för sjukdom, men också konsekvensen av sjukdom. Många sjukdomar kallas äldresjukdomar därför att de är mycket vanligare bland äldre än hos yngre. Hit hör bl.a. stroke, demenssjukdom, hjärtsvikt och förvirringstillstånd. Vårdgivaren, kommunen, har att bestämma över hur den egna verksamheten skall vara organiserad. Vårdgivaren skall se till att det finns personal med såväl formell som reell kompetens som kan fullgöra de uppgifter som ankommer på verksamheten. I kommunen är verksamhetschefsansvaret för hälso- och sjukvård fördelat på respektive verksamhetschef. 6
Den legitimerade personalens har ett lagstadgat och yrkesmässigt ansvar för den kommunala hälso- och sjukvården. Ansvaret kan i vissa delar delas med omsorgspersonal. Vissa uppgifter måste den legitimerade personalen utföra själv, andra uppgifter kan legitimerad personal delegera till personal som saknar formell kompetens eller ge instruktion till omsorgspersonal att utföra vissa hälso- och sjukvårdsuppgifter. Den legitimerade personalen arbetar utifrån olika arbetsprocesser omvårdnadsprocessen och rehabiliteringsprocessen. Processerna har likheter och utgår från att arbetet sker utifrån att förebygga, utreda, behandla samt följa upp hälso- och sjukvård inklusive rehabilitering. I de fall omsorgspersonal utför arbetsuppgifter på delegation betraktas de som hälso- och sjukvårdspersonal. Hälso- och sjukvårdspersonal skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet samt att patienten skall ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Den kompetensnivå på basnivå som omsorgsnämnden fattat beslut om i personal- och kompetensförsörjningsplanen är omvårdnadsprogrammet eller motsvarande. En sådan kompetens ger möjlighet att samordna utförande av insatser enligt socialtjänstlagen med hälso- och sjukvårdsinsatser på delegation. Det är viktigt att samordna hälso- och sjukvård och socialtjänst så långt det är möjligt för att uppnå en helhet för den enskilde. Utveckling av hälso- och sjukvårdsbehov Samtidigt som folkhälsan förbättras och livslängden ökar finns även risker att insjukna i olika sjukdomar. Därmed kan behovet av hälso- och sjukvård öka vilket även påverkar den kommunala hälso- och sjukvården. Personer skrivs idag snabbt ut från slutenvården för att få fortsatt vård i hemmet av landstingets primärvård och den kommunala hemsjukvården och rehabilitering i hemmet i samverkan. Med hänvisning till ovan kan även behovet av hjälpmedel komma att öka. Den tekniska utvecklingen går framåt och hjälpmedel som kan hjälpa människor med t.ex. kognitiva sjukdomar som demens och neuropsykiatriska sjukdomar utvecklas snabbt. Dessutom finns fortfarande oklarheter i ansvarsområden mellan kommunerna och landstinget i Kalmar län, vilket kan leda till att kommunerna får ytterligare ansvar och med det kostnader. Professionernas uppdrag Den kommunala legitimerade personalens roll kan beskrivas som splittrat då den innehåller flera olika moment. I flera delar lika för sjukvård och rehabilitering men i många delar olika: självständig ensamarbetare kontra del i grupp - teamarbete ofta avbrutna i sitt arbete korridorkonsultationer, personalen passar på skillnader i var man arbetar särskilt boende/ordinärt boende och hur arbetet organiseras i samklang med övrig omsorgspersonal geografiska avstånd med långa resor kontra arbete som inte innebär geografiska avstånd sjukvården är en dygnet runtverksamhet alla dagar i veckan medan man inom rehabilitering arbetar rak vecka dagtid sjukvården får uppdrag av annan vårdgivare kontra att man inom rehabilitering kan fatta egna beslut om uppdraget 7
Mål Målen ska ange vilken kvalitet verksamheten ger till den enskilde. Den kommunala hälso- och sjukvården skall ge den enskilde vård på lika villkor oavsett ålder, diagnos eller bostadsställe/ort vara lätt tillgänglig för den enskilde ge den enskilde upplevelsen av trygghet i vården Nyckeltal Nyckeltalen ska utvecklas för att bl.a. kunna följa kostnadseffektivitet. I takt med att ett nytt IT-stöd (Treserva) utvecklas under 2010 kommer även möjligheten till att hitta relevanta nyckeltal att öka. Olika fysiska möten bör ställas mot antalet patienter d.v.s. antal besök/patient. Utvecklingsplan för äldreomsorgen i Vimmerby kommun 2009-2015 Planen anger att hemsjukvård och hemrehabilitering ska kunna erbjudas var man än bor i kommunen. Indelningen i eventuella områden ska utgå från behov och ge största möjliga kostnadseffektivitet. Sjukvård Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvård upp t.o.m. sjuksköterskenivå. Landstinget har ansvar för den medicinska vården som bedöms av läkare. Kommunens sjukvård kan indelas i specifik omvårdnad och allmän omvårdnad. Specifik omvårdnad kräver särskild kompetens och allmän omvårdnad kan utföras av all personal. Sjuksköterskan är den som har kompetens inom specifik omvårdnad. I organisationen finns även undersköterskor som ger patienten vård/behandling på sjuksköterskans uppdrag. Tekniska hjälpmedel i form av t.ex. läkemedelspumpar, blodtrycksmanchetter, blodsockerapparater hanteras av sjukvårdens personal men även av omsorgspersonalen. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Utsedda ansvariga sjuksköterskor i geografiska områden för att den enskilde ska känna trygghet, kontinuitet och säkerhet i vården och behandlingen. Den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan har mer utvidgade arbetsuppgifter för sina respektive patienter och i sitt vardagliga arbete utövas dessa. Den kommunala sjukvården är en 24-timmars organisation vilket innebär att sjuksköterskorna arbetar kvällar, nätter och helger och vid dessa tider upprätthåller man den vård och behandling den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan beslutat och dokumenterat i en omvårdnadsplan. Hemsjukvård Uppdraget att utföra hemsjukvård kommer antingen från läkare eller sjuksköterska på landstingets hälsocentral eller patientansvarig läkare inom den somatiska slutenvården och bygger på tröskelprincipen. Sjuksköterska kan utföra ett eller flera hembesök för att senare avgöra om patienten ska skrivas in i hemsjukvården. Patienten kan efter den kommunala sjuksköterskans bedömning även skrivas ut ur hemsjukvården då behov av hemsjukvård inte längre föreligger. 8
Rehabilitering Rehabilitering kan indelas i specifik rehabilitering och allmän rehabilitering som ibland omnämns som vardagsrehabilitering. Specifik rehabilitering utförs av legitimerade sjukgymnaster och arbetsterapeuter som kan delegera uppgifter till såväl assisterande personal i egna enheten som omsorgspersonal. Rehabilitering omfattar även insatser/ bedömningar/åtgärder inom verksamhetsområdet funktionshinder. Kommunens ansvar för habilitering sträcker sig för närvarande till enskilda boende i bostad med särskild service och i daglig verksamhet. Kommunerna och landstinget har tillsammans ett uppdrag att föreslå en modell som innebär att kommunerna svarar för bashabilitering och landstinget för specialisthabilitering avseende vuxna oavsett boendeform. Modellen är ännu inte framarbetad. Samtliga rehabiliteringsinsatser som utförs i såväl ordinärt som särskilt boende, bostad med särskild service, i dagverksamhet och daglig verksamhet är kommunens ansvar. Var rehabiliteringen ska ges och vem som ska utföra rehabiliteringen är ett gemensamt ansvar och beslutas i samråd mellan patienten och sjukvårdshuvudmännen. Patienten ska erbjudas rehabilitering i den miljö som är den mest gynnsamma för denne. Tekniska hjälpmedel är en integrerad del av rehabiliteringen/habiliteringen och behovet av tekniska hjälpmedel föregås alltid av en bedömning av legitimerad personal. Bedömningen grundas på en så kallad förskrivningsprocess. Tekniska hjälpmedel är en del av de medicinsk tekniska produkterna som finns i kommunen. I Vimmerby kommun finns assisterande personal som rekonditionerar, servar och underhåller delar av de tekniska hjälpmedlen. Rehabilitering i hemmet Då patienten ska erbjudas rehabilitering i den miljö som är den mest gynnsamma för denne kan rehabilitering ske både i hemmet och på landstingets mottagningar. Vissa vardagsnära moment i rehabiliteringen kan ske i hemmet med hjälp av kommunens personal medan vissa delar av t.ex. träning av vissa funktioner kan ske på landstingets mottagning. Stöd i prioritering Särskilt boende är till för personer med stora omvårdnadsbehov. I det särskilda boendet finns personal dygnet runt som ett stöd för den enskilde, även utifrån hälso- och sjukvårdsperspektiv. Kompetensnivån i kommunens särskilda boenden är relativt god och målsättningen är att personalen ska ha lägst gymnasieskolans omvårdnadsprogram som kompetensgrund. Detta gör att finns förutsättningar att i större omfattning delegera hälso- och sjukvårdsuppgifter till reellt kompetent personal. Hemtjänst sker i det ordinära boendet utifrån den enskildes individuella behov. Det finns ingen fast basbemanning hemma hos den enskilde, eftersom brukaren inte har samma behov av personal dygnet runt. Detta innebär att insatserna från verksamhetsområdet hälso- och sjukvård kan behöva riktas mer mot det ordinära boendet än det särskilda boendet. 9
Gemensamma utvecklingsområden inom verksamhetsområdet Utifrån de av MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) prioriterade områden enligt tillsynsplan 2010 av hälso- och sjukvården ska verksamheten i samverkan med MAS genomföra kvalitetsutvecklingsarbeten inom specifika områden som; palliativ vård demens nutrition och munhälsa smärta läkemedelshantering dokumentation delegering Inom vissa områden utvecklas spetsfunktioner/team med uppdrag att kvalitetssäkra och kvalitetsutveckla vården och behandlingen. Under 2011-2012 ska uppmärksamhet riktas mot områdena; Nutrition Fallskador Trycksår Samverkan med externa aktörer Samverkan med landstinget i Kalmar län sker på flera olika sätt. Vad gäller slutenvården finns en samverkansgrupp mot sjukhuset i Västervik där verksamhetschefer för hälso- och sjukvård i kommunerna tillsammans med MAS medverkar. Lokalt i Vimmerby sker samverkan med ledningen på landstingets hälsocentral igenom att MAS och verksamhetschef för området hälso- och sjukvård träffas kontinuerligt. Inom rehabilitering, med det även hjälpmedel, sker samverkan i länet genom Länsgrupp rehab som är ett nätverk bestående av verksamhetsansvariga för rehabilitering både inom landsting och kommuner. Lokalt i kommunen pågår en samverkansutveckling mellan kommunens rehabilitering och Samrehab i Vimmerby. Prioriterat område att samverka kring de kommande åren är framförallt strokevården. Verksamhetschef i Vimmerby ingår i Hjälpmedelskommittén som representant för kommunernas norra del, Vimmerby, Hultsfred, Västervik. Samverkan sker även med andra extern aktörer inom hälso- och sjukvårdens som utbildning både inom gymnasieskola som högskola, apotek, hjälpmedelscentral etc. Omsorgschef deltar i samverkansprojekt med landstinget vad gäller informationsöverföringssystemet Cosmic Link samt i den länsövergripande styrgruppen för den framtida hjälpmedelsförsörjningen i Kalmar län. 10
Verksamhetsområde hälso- och sjukvård ORGANISATION Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsområde Hälso- och sjukvård Sjukvård Rehabilitering Hemsjukvård Rehabilitering i hemmet I verksamhetsområdet arbetar legitimerad personal som sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster, undersköterskor samt assisterande personal. Verksamheten är lokalmässigt och organisatoriskt uppdelad i två delar. - Sjukvårdsenheten har en gemensam lokal i Vimmerby stad samt administrativa utrymmen i respektive geografiska område. Personalen är uppdelat i olika geografiska områden men samverkar över hela Vimmerby kommun. - Rehabenheten är samlad lokalmässigt i Vimmerby stad d.v.s. administrativa utrymmen samt bashjälpmedelsförråd. Personalen är uppdelat i olika geografiska områden men samverkar över hela Vimmerby kommun. Verksamhetsutveckling - sjukvård Samordningsfunktion ska utvecklas under 2010. Samordnare ska tillsammans med verksamhetschef samordna verksamheten vad gäller bemanning och organisation mot ett visst bestämt mål (bemanningsmål, verksamhetsmål etc.) så att en viss avsedd effekt bäst kan uppnås. Samordnaren har inget eget chefsansvar utan arbetar på verksamhetschefens uppdrag. Vidare ska sjuksköterskans egen roll utvecklas utifrån det tidigare beskrivna ansvaret. För att klara organisationens krav på sjuksköterska behöver rollen tydligare beskrivas utifrån att sjuksköterskans roll kan ses ur tre perspektiv konsulten, pedagogen och projektledaren. Behov finns av att utveckla sjuksköterskerollen/funktionerna till att arbeta utifrån ett mer konsultativt förhållningssätt men med tydlighet i rollen vad gäller att stödja och handleda personal i att utveckla sin kompetens avseende uppgifter som kan delegeras. Kompetensen i gruppen behöver vidareutvecklas så att alla medarbetare känner trygghet i att arbeta över hela verksamhetsområdet. Med det ökar flexibiliteten i tid och rum och man behåller kontinuitet genom att utveckla innehållet i omvårdnadsansvarig sjuksköterskas ansvar. 11
Dessutom behöver teamarbetet utvecklas med övriga legitimerade grupper samt andra aktörer kring den enskilde så att det salutogena förhållningssättet utvecklas d.v.s. bryta med institutionella rutiner och mönster för att istället ta sin utgångspunkt i den enskildes behov och låta den enskildes behov styra sitt handlande. För att arbeta i riktning mot bland annat intentionen i utvecklingsplanen behövs hög grad av flexibilitet i organisationen och förändringar kan behöva ske av bemanningen i de geografiska områdena. Ett led i att öka flexibilitet kan vara att sjukvårdens personal utgår från gemensamma lokaler och hittar möjligheter för gemensam reflektion kring patientrelaterade problem samt utveckla lagandan och vi-känslan. Verksamheten behöver även utveckla samverkansformer med övriga legitimerade grupper så att hälso- och sjukvården ska mötas och arbeta närmare varandra i en gemensam organisation. Tillsammans med övrig legitimerad personal utvecklas ett IT-stöd som stödjer ett processtänkande och utveckling av omvårdnadsplaner. Verksamhetsutveckling - rehabilitering Verksamheten är indelad i olika geografiska områden och fungerar dagtid rak vecka utifrån de resurser av arbetsterapeuter, sjukgymnaster och assisterande personal som finns i organisationen. Personalen arbetar i ändamålsenliga lokaler och förutsättningar finns att samarbeta med varandra. Verksamheten är flexibel och man arbetar för att den enskilde ska känna trygghet, kontinuitet och säkerhet i vården och behandlingen. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster arbetar självständigt med bedömningar, åtgärder och uppföljning av olika insatser, men har dessutom ett konsultativt förhållningssätt framförallt gentemot omsorgspersonalen. Det krävs kontinuitet utifrån att stödja och handleda personal i att utveckla sin kompetens avseende uppgifter som kan delegeras. Samverkan med landstingets rehabiliteringsinsatser både centralt och lokalt ska utvecklas för att den enskilde ska få rehabilitering i den miljö som är mest gynnsamma för denne. Kontinuerlig utveckling av professionerna är prioriterat. Utvecklingen sker genom olika utbildningsinsatser samt nätverk. Dessutom behöver teamarbetet utvecklas med övriga legitimerade grupper samt andra aktörer kring den enskilde så att det salutogena förhållningssättet utvecklas d.v.s. bryta med institutionella rutiner och mönster för att istället ta sin utgångspunkt i den enskildes behov och låta den enskildes behov styra sitt handlande. Områdesindelningen behöver ses över och utvecklas kontinuerligt så att kontinuiteten för den enskilde bibehålles. Vidare ska ett utvecklingsarbete kring ett IT-stöd, som stödjer ett processinriktat arbetsoch dokumentationssätt, fortgå tillsammans med övrig legitimerad personal så att dokumentationen i journal och framförallt rehabiliteringsplaner förbättras. Utvecklings arbete kring tillgänglighet och förskrivning av hjälpmedel pågår kontinuerligt. 12
Personalutvecklingsarbete För att en organisation ska utvecklas och kvaliteten på arbetet ska behållas eller förbättras krävs någon form av personalutvecklingsarbete. Utvecklingsarbete i olika delar har förekommit sedan lång tid i organisationen och kommer kontinuerligt att fortgå under kommande år. Uppföljning Uppföljning av planen ska ske under hösten 2012. Anette Arvidsson Omsorgschef Sirpa Lumme Verksamhetschef 13
VIMMERBY KOMMUN Omsorgsförvaltningen 598 81 VIMMERBY www.vimmerby.se 14