Prevention av fall och fallskador hos äldre människor

Prevention av fall och fallskador hos äldre människor Anna Holm Sieppi Produktchef/leg sjuksköterska

Program Siffror och statistik Vad kan vi lära av den typiska höftfrakturpatienten? Osteoporos Paus Osteoporos forts Nyttan med fallriskanalyser Kostnader Comfort Hip höftskyddsbyxa 2

3 Siffror och statistik

Fall orsakar dubbelt så många dödsfall som trafiken och många länder har redan lagstiftat om obligatorisk fallprevention Fall orsakar dubbelt så många dödsfall som trafiken. Omfattande forskning visar att fall och frakturer kan förhindras med hjälp av fallprevention. Många länder har därför redan lagstiftat om obligatorisk fallprevention. 4

Den vanligaste orsaken till skada hos personer över 60 år är fall och drygt 1000 personer dör varje år i fallolyckor I Sverige omkom drygt 1000 äldre personer i fallolyckor 2006, dubbelt så många som i trafiken. 40 000 skadas så allvarligt i fallolyckor att de behöver sjukhusvård. 100 000 om året beräknas bli lindrigt skadade i fallolyckor. Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skada hos personer över 60 år. 1/3 av alla över 60 år drabbas av minst en fallolycka per år, efter 80 år är det varannan person. 5

Merparten av olycksfallen som drabbar äldre är orsakade av fall och tidigare fall ger en ökad risk för nya fallolyckor 90% av alla olycksfall som drabbar äldre är orsakade av fall. Tidigare fallolyckor är en stark predikator för nya fallolyckor. Antalet personer över 65 år utgör 18% av befolkningen samtidigt som mer än hälften av alla dödsolyckor och slutenvårdstillfällen drabbar dessa personer. 90% av alla som avlider tillföljd av en fallolycka är 65 år eller äldre. 95% av alla höftfrakturer är orsakade av ett fall. 6

Den typiska höftfrakturpatienten skiljer sig åt mellan män och kvinnor men för båda innebär det oftast stort individuellt lidande Ca ¾ av de som drabbas av en höftfraktur är kvinnor, där nästan alla har osteoporos i någon form. Männen som drabbas är oftast multisjuka och har en sekundär osteoporos i botten. Genomsnitts åldern för den typiska höftpatienten är 83 år och har stigit med 5 år över en 30 års period. 1 år efter frakturen är dödligheten 10-15% högre hos dessa personer än för samma grupp som inte har brutit höften. 7

De flesta höftfrakturer inträffar på ställen där bara en liten del av de gamla vistas Ca 8% av alla höftfrakturer inträffar på sjukhusen trots att mindre än 1% av de gamla vistas där. Och ca 45% inträffar i särskilda boenden trots att bara ca 8% av de äldre vistas där. 8

Akuta sjukdomstillstånd är en av de största orsakerna till höftfrakturer Ca 40% av alla fallolyckor i särskilda boende orsakas av akuta sjukdomstillstånd. Och ca 10% orsakas av läkemedelsbiverkningar. 9

10 Vad kan vi lära av den typiska höftfrakturpatienten?

Vem är den typiska höftfrakturpatienten? Den typiska höftfrakturpatienten demografi: Är en kvinna (75%) Har en medelålder på 83 år Föll när hon fick frakturen (95%) Lever ensam (70%) Kommer från ett särskilt boende (45%) 11

Vem är den typiska höftfrakturpatienten? Den typiska höftfrakturpatienten status : Har nedsatt syn (50%) Har nedsatt hörsel (30%) Har fallit upprepade gånger innan frakturen (90%) Har varit fysiskt inaktiv innan frakturen (80%) Lider av näringsbrist (75%) Har någon form av läkemedelsbiverkan 12

Vad kan vi lära av den typiska höftfrakturpatienten? Den typiska höftfrakturpatienten läkemedelshistoria: Tar 7 läkemedel innan frakturen och 10 vid utskrivning exempel: Antidepressiva Neuroleptika Bensodiazepiner Analgetika Laxermedel Antihypertensiva Diuretika 13

Vad kan vi lära av den typiska höftfrakturpatienten? Den typiska höftfrakturpatienten sjukdomshistoria: Har med stor sannolikhet en pågående infektion Har eller har haft stroke (35%) Lider av någon form av hjärtsjukdom Har demens (30%) Är deprimerad (25%) Har osteoporos (90%) 14

15 Osteoporos

Programpunkter Vad är osteoporos? Skelettets uppbyggnad Konsekvenser Paus Definition Prevalens Riskfaktorer Förebyggande insatser Behandling 16

Vad är osteoporos? Osteoporos (latin) = Benskörhet. Systematisk sjukdom som drabbar skelettet i hela kroppen. Skelettets benmassa bryts ned fortare än det hinner byggas upp. Ökad risk för benbrott. 17

Skelettet Skelettet är kroppens stomme som bär upp oss och skyddar våra inre organ. Skelettet består av drygt 200 ben och utgör ca 20% av kroppsvikten. Alla benen är uppbyggda på samma sätt med ett hårdare (kortikalt) ben som omger ett tunnare (trabekulärt) ben. Tillsammans ger detta skelettet en kombination av styrka och lätthet. 18

Skelettet Skelettet är r en levande vävnad v vnad som får f r näring n via blodet 19

Skelettet Cellerna i vårt skelett byts ut och ändrar form under hela livet. Benmassan ökar under hela vår uppväxt fram till ca 25 års ålder. Benmassan börjar sedan vid ca 30 års ålder helt naturligt att minska. Till att börja med bara ca 0,5-1% per år. Kvinnor får efter klimakteriet en mer markant benförlust då det kvinnliga könshormonet östrogen börjar avta. Östrogen är ett hormon som b la. hjälper till att lagra kalk i skelettet varför benmassan hos kvinnor nu kan minska med upp till 2% per år. En kvinna i 70 årsåldern kan därför ha förlorat upp emot 30% av sin maximala benmassa. 20

Skelettet Remodellering ständig nedbrytning av gammalt ben och uppbyggnad av nytt ben. Osteoklaster = Ben-nedbrytande nedbrytande celler Osteoblaster = Ben-uppbyggande celler Hela skelettet ombildas under 10 år. Obalans i remodelleringen: OK>OB = Osteoporos 21

Osteoporos Normal Osteoporos 22

23 Benstyrka

24 Konsekvensen av osteoporos

Konsekvensen av osteoporos Varje år inträffar det ca 70 000 osteoporosrelaterade frakturer fördelat enligt följande: 25 000 underarmsfrakturer/ handledsfrakturer 19 000 höftfrakturer 15 000 kotfrakturer 11 000 överarmsfrakturer 25

Osteoporos Primär osteoporos Postmenopausal osteoporos (kvinnor) Åldersrelaterad osteoporos (kvinnor & män) Sekundär osteoporos Sjukdomstillstånd som ger en negativ effekt på benmassan. Inflammatoriska sjukdomar ->Kortikostereoider Endokrina rubbningar-> diabetes, struma Läkemedel: Antiepileptika, cytostatika, kortikostereoider 26

27 PAUS

Programpunkter Definition Prevalens Riskfaktorer Förebyggande insatser Behandling 28

Definition Systematisk skelettsjukdom Reducerad benhållfasthet (bentäthet) minskad benvävnad förändrad benkvalitet Hur mäter man benkvaliteten? 29

Definition WHOs definitioner: Bentäthetsmätning (BMD; g/cm 2 ) T-score > -1 SD T-score -1SD till -2,5 SD T-score< -2,5 SD T-score < -2,5 SD samt benskörhetsfraktur Normal Osteopeni (minskad bentäthet) Osteoporos (benskörhet) Manifest osteoporos Farmakologisk behandling osteoporos /osteopeni + en risk faktor. 30

Prevalens Osteoporos är en dold folksjukdom Mörker talet stort, många har osteoporos utan att veta om det Så många som 50% av kvinnor över 65 år och 25% män kan vara drabbade 70 000 osteoporosrelaterade frakturer per år Varav 19 000 höftfrakturer Kostnaden för osteoporosrelaterade frakturer är ca 5 miljarder / år enligt SBU Antalet vårddagar i akutsjukvården bland kvinnor över 45 år är högre för höftfrakturer än för hjärtinfarkt och bröstcancer En höftfraktur kräver i genomsnitt 7 dagars vård på ett akutsjukhus till en kostnad på minst 200 000 kr 31

32 Riskfaktorer

Riskfaktorer Allmänna Ålder Kön Låg vikt (BMI) Ärftlighet Tidigare frakturer Fallbenägenhet Rökning Stort alkoholintag Brist på vitamin D Kvinnliga riskfaktorer Tidig menopaus Östrogenbrist Påverkbara/icke påverkbara riskfaktorer Vad kan man göra åt de påverkbara riskfaktorerna 33

Förebyggande insatser Näringsriktig och varierad kost Kalcium och vitamin D tillskott Vistas ute i dagsljus (20 min/dag) Motionera belastande (ej simning) Undvika rökning och stort alkoholintag Bedöma riskfaktorer Göra fallriskanalyser Om fallrisk föreligger sätta in höftskyddsbyxor 34

Behandling Kalcium och Vitamin D Bisfosfonater Östrogen Strontiumranelat 35

36 Nyttan med fallriskanalyser

Med rätt insatser kan man förhindra många fall och fallolyckor, vilket både sparar pengar och minskar lidande Fallriskfaktorer skiljer sig mellan män och kvinnor, mellan dag och natt, mellan inomhus och utomhus, mellan dementa och icke dementa osv. Ett geriatriskt team som tillämpar noggrann geriatrisk utredning, behandling och rehabilitering med fokus på att förebygga fall och förvirringstillstånd kan förebygga fallolyckor till och med hos personer med demens. Detta hindrar inte bara onödigt lidande utan minskar även samhällets kostnader för fallolyckor. 37

En effektiv fallprevention måste fokusera på olika grupper av äldre, det allra viktigaste är att identifiera högriskindividerna Fallprevention och nyttan med den: Generella fallförebyggande åtgärder som är kombinerade med åtgärder som är riktade mot den enskilda individens fallriskfaktorer kan effektivt förebygga fallolyckor. För att vara effektiva måste fallpreventiva åtgärder fokusera på olika grupper av äldre. Det viktigaste är att identifiera högriskindivider, göra en grundlig utredning av omständigheterna kring varje fallolycka och fundera på följande frågor: 38

Med rätt kunskaper kan man förhindra många fall och fallolyckor, vilket både sparar pengar och minskar lidande Fallprevention och nyttan med den forts: 1) Finns det tecken på akut sjukdom eller läkemedelsbiverkan som kan vara orsak till fallet? 2) Har personen ifråga drabbats av tidigare fall och kan man i så fall se ett mönster mellan fallen? 3) Finns det sjukdomstillstånd som kan leda till ökad fall och skaderisk och som kan eller borde behandlas på annat sätt? 4) Kan ändring i medicineringen bidra till att minska risken för fall? 39

Med rätt kunskaper kan man förhindra många fall och fallolyckor, vilket både sparar pengar och minskar lidande Fallprevention och nyttan med den forts: 5) Är sömnmedicinering nödvändig och ges den vid rätt tidpunkt? 6) Är personen undernärd? 7) Har personen någon uppmärksamhetstörning? 40

Enkla åtgärder i omgivningen kan bidra till en tryggare och säkrare miljö för personer med hög fallrisk Fallriskfaktorer i omgivningen Är belysningen optimal? Finns det hala ytor, saker i vägen, lösa mattor, nivåskillnader, trösklar? Utemiljö om relevant, speciellt vintertid. Kan man underlätta för de som har svårt att hitta? Kan man göra något åt stressiga miljöer? Finns det risk för över- eller understimulering? 41

En bra bedömning av de individuella riskfaktorerna kan starkt minska risken för fall hos högrisk individer Individuella riskfaktorer Tidigare fallolyckor? Kan riskaktiviteter undvikas eller förändras? Finns inaktivitet som kan leda till yrsel, svaghet, desorientering och oro? Finns behov av att träna balans och balansreaktioner eller att minska smärta? Är benmusklerna svaga? Upplever personen sig osäker eller rädd för att falla? Är synförmågan optimerad med rätt glasögon, tänd lampa nattetid? 42

Rätt hjälpmedel är en förutsättning för att minska risken för fall och fraktur Hjälpmedel Har personen de syn - gång- och ADL hjälpmedel som behövs? Är de intakta och används de på rätt sätt? Höftskyddsbyxor Bör erbjudas till alla äldre personer som bedöms fallbenägna och som samtidigt tros ha en hög risk att ådra sig en höftfraktur vid ett fall. Detta trots fallförebyggande åtgärder (socialstyrelsens rekommendationer för behandling av osteoporos). 43

Ett bra samarbete mellan alla yrkeskategorier i vården kan vara skillnaden mellan en lyckad och mindre lyckad fallprevention Teamarbete Är en mycket viktig förutsättning för en framgångsrik intervention där alla yrkeskategorier inom vård och omsorg samverkar och använder sin kompetens för att förebygga fall och skador bland äldre. Medicinering ger ofta biverkningar som kanske bara vårdbiträdet eller den anhörige upptäcker. På äldreboende och sjukhus handlar problemen mycket om sjukdomar och olika sjukdomssymtom och hur dessa ska hanteras. 44

Bra fallprevention innefattar kunskap om de äldre, identifiering av personer med hög fallrisk och åtgärder mot riskfaktorer En effektiv fallprevention innefattar identifiering av individer med hög risk att falla och åtgärder riktade mot både riskfaktorer och fallutlösande faktorer. Ju äldre och skörare en individ är desto oftare utlöses fallet av akuta sjukdomstillstånd och läkemedelsbiverkningar. Många äldre kvinnor över 90 år har haft minst 1 höftfraktur, vilket oftast resultera i en permanent försämring av gångförmågan och de flesta behöver flytta till ett annat boende efter frakturen. 45

46 En stor andel av de personer som drabbas av en höftfraktur kommer inte tillbaka till sitt tidigare boende efter frakturen

47 Kostnader

Kostnaden för äldres fallolyckor är en stor post för kommuner och landsting, samtidigt ökar efterfrågan på vård för fallolyckor Kostnaderna för äldres fallolyckor för kommuner och landsting beräknas årligen uppgå till ca 5 miljarder kr. År 2035 kan motsvarande siffra vara 8 miljarder kr. Detta innebär att efterfrågan på vårdresurser för just fallolyckor kommer att fördubblas på bara ett par decennier om trenden inte bryts. Varje höftfraktur kostar samhället minst 200 000 kr och varje år inträffar det ca 19 000 höftfrakturer, varav de allra flesta (95%) till följd av fall. 48

Användning av höftskydd är ett kostnadseffektivt sätt att hålla nere antalet höftfrakturer samt minska det individuella lidandet Exempel Äldreboende X Befolkning i nuläget ca 9,2 miljoner Varav 18% är över 65 år = 1,6 miljoner 8% bor på äldreboende = 128 000 19 000 osteoporosrelaterade höftfrakturer per år Varav ca 45% inträffar på ett äldreboende = 8550 Har 80 boende Av dessa kommer mellan 5-7% att drabbas av en höftfraktur under ett år Vilket innebär ca 5 frakturer Vid användning av höftskyddsbyxor kan man förhindra upp till 4 av dem 49

En subventionering av höftskyddsbyxor minskar inte bara det individuella lidandet utan sparar även pengar Kostnad för fraktur på äldreboende x Kostnad för subventionering av höftskydd på äldreboende x Personal kostnad Andel extra tid för Usk/vb (25% av heltid) 250 000 200 000 Antal månader som extra personal behövs (6 mån) 150 000 Genomsnittlig månadslön för usk/vb (20 000 kr) 100 000 50 000 Pålägg för arbetsgivaravgifter och sociala avgifter (40%) Kostnader för sjukgymnaster, arbetsterapeuter och ev hjälpmedel är inte medtagna i beräkningen 0 Kostnad för höftfrakturer som kan undvikas (SEK) Kostnad för startpaket (SEK) Kostnad för årspaket (SEK) 50

51 Comfort Hip höftskyddsbyxa

Höftskydd har väl dokumenterat bra effekt mot höftfrakturer men användarvänligheten måste bli högre för att få bästa effekt Höftskyddsbyxor är framtagna för att minska risken för fraktur vid fall. Fungerar genom att dämpa den energin som bildas vid ett fall. Höftskyddsbyxor bör användas 24 tim per dygn eftersom man aldrig vet när en fraktur inträffar. Höftskyddsbyxor har bevisat bra effekt men ordinationsefterlevnaden är dock dålig. Man använder inte byxorna för att de inte är tillräckligt bekväma att ha på sig. 52

Med en ökad ordinationsefterlevnad blir effekten av höftskyddsbyxor högre och både lidande och pengar sparas Comfort Hip är Inverdias höftskyddsbyxa som är framtagen för att öka komforten så att det blir en självklarhet att ha den på sig dygnet runt. Har mjuka löstagbara skydd som inte syns under vanliga kläder. Fördelar ut den energin som bildas vid ett fall över hela plattans yta. Löstagbara skydd som placeras i färdigsydda fickor en på vardera sida om höften. Enkelt att inspektera plattan, enkelt att flytta över skydden till en ren byxa när det är dags för tvätt. Kostnad 8 kr per dag beräknat på en normal årsförbrukning (enligt vårt listpris). 53

Comfort Hip teknisk beskrivning Energi i stöten vid ett fall (kn) 3,5 Dämpning 0,7 Utan höftskydd Med Comfort Hip 54

Comfort Hip är en bekväm höftskyddsbyxa som är framtagen för att öka användarvänligheten och ordinationsefterlevnaden Den ska ha bra passform och komfort. Den ska vara bekväm att bära så att det alltid blir en självklarhet för brukaren att ha den på sig. Den ska ge bra täckning över höfterna, även vid rörelse. Den ska inte ge tryckpunkter över höfterna som kan ge upphov till vävnadsskada och trycksår. Den ska inte synas under vanliga kläder. 55

Här är din typiska fallpatient Kvinna Över 80 år Benskör Bor på ett särskilt boende Ramlar upprepade gånger innan frakturen Äter i genomsnitt 7 läkemedel och har med stor sannolikhet någon biverkan av dem 56

57 Prevention av fall och fallskador hos äldre människor