FFT FÖR YNGRE BARN Grundutbildning i FFT. Certifierade terapeuter. Tilläggsutbildning VI SOM ARBETAR MED FFT YNGRE BARN

Relevanta dokument
FFT-cannabis. FFT accommodation. Om bakgrunden till FFT cannabis. Nationell kongress. Knivsta 22 september 2017.

FFT-prevention En utvärdering av metoden och resultatbeskrivning

Parcer AB. Förstärkt familjehemsvård. Behandling i förstärkt familjehem.

FFT-prevention En utvärdering av metoden och resultatbeskrivning

Frida Harrysson Leg. Psykolog Familjeforum Lund

Parcer AB. Förstärkt familjehemsvård. Behandling i förstärkt familjehem

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

DUS-samtal delaktighet och utvecklingsstödjande samtal i början av placering

IHF FAMILJEBEHANDLING

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

Hur ska vi genomföra rusmedelsförebyggande arbete i skolan?

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

Drogfokus

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Tabell 1: Utbildningar i Enköping kommun

Socialpsykiatriska behandlingsteamet. Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50%

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Om risk- och skyddsfaktorer

Evidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Juni

INTENSIV KONTEXTUELL BEHANDLING AV SJÄLVSKADA En integrerad. Målstyrd och fasindelad. behandlingsmodell

Värna våra yngsta. Barnets möjligheter och svårigheter i sitt familjesystem. Monica Hedenbro. Socionom Leg.Psykoterapeut Med.

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019

Verksamhetsplan Sätraängens korttidshem

Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Samordnade insatser för barn och unga

Kommunstyrelsen beslutar


Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Uppsala kommun Månad

Beslut efter kvalitetsgranskning

Allians att arbeta mot ett gemensamt mål

Monica Hedenbro Med.dr Leg.Psykoterapeut Östersund 16 mars 2012

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Uppsala kommun Månad

Program för stabilitet och kompetensutveckling. En överenskommelse mellan kommunerna i Uppsala län

FKS

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN SKOLNÄRVARO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Verksamhetsplan Bäckebro korttidshem

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan. Almby skola

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Utmaningar i fo rskolan

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Stina Lasu leg psykolog

Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan är en miljöterapeutisk enhet med integrerad pedagogik och behandling

Förebygga våld mot barn

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015

Hemmasittande barn och ungdomar

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014

Sociala investeringar

Att förstå och hantera problemskapande beteende. Familjestödsenheten 12 oktober 2011

Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök

A. Fakta i punktform. Ansökan Terapikolonier barn/ungdom Behandlare 1 * Mobil * E-post * Behandlare 2. Mobil. E-post. Mottagning * Adress *

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Kvalitetsredovisning 2005/2006

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

25 ÅR MED ANKNYTNINGSBASERAD FÖRÄLDRARÅDGIVNING TILLSAMMANS MED FÖRSKOLA OCH SKOLA

Skolsocial kartläggning

Mål och handlingsplan Område funktionshinder år Omsorgsförvaltningen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Lisa Koser och Fanny Marell Dödsdansen av Timbaktu

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Gunborg Brännström, SKL

Transkript:

FÖR YNGRE BARN SVERIGE VI SOM ARBETAR MED YNGRE BARN Magdalena Uthberg Firouzeh Badiee VAD KRÄVS FÖR ATT ARBETA MED FÖR YNGRE BARN Grundutbildning i Certifierade terapeuter Tilläggsutbildning 1

HUR KOM IDÉN TILL Behovet av tidiga interventioner verkstad 2008 Våren 2009 började arbetet Samarbete mellan Håbo, Heby, Älvkarleby, Östhammar, Knivsta, Uppsala Barn- och Ungdomspsykiatrin i Uppsala län ACCOMMODATION I samarbete med inc. USA, Jim Alexander och Mike Robbins, har utformningen av för yngre barn beskrivits som ett arbetssätt inom ramen för manualen, s k accommodation Centrala tankar om prevention PROAKTIV BEHANDLINGS- INRIKTNING PROBLEM REAKTIV BEHANDLING- INRIKTNING 2

SKOLK SOM PROCESS Skolk som process (Kearney, 2003) Sen ankomst till lektioner Skolk från vissa lektioner Skolk hela dagen Skolk längre perioder Avhopp från utbildning Arbetslös het krimiinalitet missbruk BARN BARN MÅLGRUPP Familjer med barn i åldern 7-12 år Tidiga tecken på utagerande problematik Tidiga riskbeteenden Sen ankomst Skolk Bråk i familjen/relationsproblem - FÖR YNGRE BARN SOM INSATS, INTENTIONEN Intensivstöd Grad av bekymmer Cope Föräldrar.utb. ART MARTE MEO -Barn Stödsamtal föräldrar och ungdom 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Ålder 3

- FÖR YNGRE BARN SOM INSATS VERKLIGHETEN Intensivstöd Grad av bekymmer ART -Barn Marte Meo Cope Föräldrar.utb. 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Ålder Stödsamtal föräldrar och ungdom MODELL FÖR INKLUDERING TILL - FÖR YNGRE BARN Föräldrar Socialtjänst Samtliga som remitteras till projektet fördelas mellan - terapeuterna Skola/ Fritids Aktuella för -barn De som tackar ja ombeds fylla i samtliga instrument m.m. i Journal Digital Uppföljning sker 3 månader efter behandling med Journal Digital FÖRFRÅGAN/REMISS FRÅN Skola/lärare Primärvården Fritidsverksamhet Föräldrar BUP Socialtjänst 4

SJÄLVSKATTNINGSFORMULÄR Föräldrar: CBCL, SCL-90, Familjeklimat, KASAM, FoF, Stegen, APQ Barn: YSR, FoF, Familjeklimat, Barn-KASAM eller KASAM, Stegen Lärare: TRF VÅRA TANKAR FRAMÅT I tillägg till manualen har vi för avsikt att utarbeta en arbetsbok riktat till terapeuter. Utbildning och verkstäder kommer att ges utifrån intresse. Vi hoppas få möjlighet att utveckla och sprida arbetssättet samt utvärdera det kommande arbetet. VIKTIGA OMRÅDEN ATT ARBETA MED Tillsyn/monitoring Stöd Kvalitet i familjerelationen/närhet Kamratrelationer Anknytning Positivt föräldraskap Struktur och organisation Gränssättning Parrelationen 5

PAR/FÖRÄLDRASAMTAL Vid behov; Hur påverkar parrelationen barnen i familjen Perspektivet är pedagogiskt och utbildande och inte behandlande Tydliggöra och belysa parets kommunikationsmönster och hur detta påverka familjeklimatet. KÄRNKOMPONENTER VI UTGÅR IFRÅN OCH DESS FASER Mycket fokus ligger på föräldraskapet. Föräldrarnas förmåga att kunna ta initiativ till samspel och följa barnets fokus och intresse. Föräldrarna ska få mer förståelse för hur barnet i fråga fungerar och hur de kan stödja barnet. Vid behandlingens slut ska de kunna ha utvecklat en mer stödjande och bekräftande relation till barnet. BETEENDEFÖRÄNDRINGSFASEN Utvecklingsstödjande principer Positivföräldraskap 6

UTVECKLINGSSTÖDJANDE PRINCIPER Söka information om barnet och var barnet har sitt uppmärksamhetsfokus Hålla fokus på barnets intresse Följa barnets intresse Uppmärksamma barnets initiativ till kontakt Uppmärksamma barnets bidrag till kontakt Benämna barnets försök till kontakt UTVECKLINGSSTÖDJANDE PRINCIPER Ta ansvar för interaktionen och forma den till kommunikation med flera turtagningar Tänka på rytm och tempo, vad har barnet för tempo, anpassa Utvidga barnets värld Triangulera om möjligt Bekräfta barnet då barnet visar på önskat beteende Hjälpa barnet med start och slutsignal POSITIV FÖRÄLDRASKAP Att skapa positiv allians mellan föräldrar och barn/ungdom är centralt för ett positivt och kompetent föräldraskap. Bygga relation- Skapa en positiv, icke konfliktfylld erfarenhet sinsemellan, viktigt för relationen. Göra överenskommelser, nödvändigt att nå ömsesidighet, involvera särskild de yngre barnen. Göra konsekvensbeskrivningar, påminna, fråga, hålla igång dialogen Vägleda, stödja genom att vara icke dömande, bestämd, konsekvent, supportande 7

TEKNIKER/HJÄLPMEDEL Rollspel Olika material för att underlätta samtalen för barnen så som; träfigurer, Pokemon/hockeykort, gosedjur.. Filmning av samspelet(relationsbehov) i samtalet med fokus på kvalitet i relationen samt tydliggöra relationsbehovet för föräldrarna. Återgivning av filmen vid nästkommande besök. Hierarkin i familjen, visa det genom att välja ut sekvenser som tydliggör hierarkin. RESULTATBESKRIVNING http://docplayer.se/7471066-fft-prevention-en-utvardering-av-metodenoch-resultatbeskrivning.html VÅGA PROVA! 8

För mer information om för yngre barn är ni välkomna att kontakta Firouzeh Badiee Firouzeh.badiee@uppsala.se Magdalena Uthberg Magdalena.uthberg@tierp.se Gunilla Anderson gunilla.anderson@stiftelsenfftsverige.se 9