BHV-Nytt Nr 1, mars 2013 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 22 Innehåll Intramuskulära vaccinationer till förskolebarn, sid 2 Nytt PM för Hälsoundersökning av asylsökande, flyktingar och andra invandrare Provtagning vid misstanke om celiaki (glutenintolerans), sid 3 Mässling i Stockholm och Uppsala Adoptivbarn i förskola, sid 4-5 Årsstatistik 2012 för BVC i Landstinget Västmanland Amning och tillvänjning till fast föda för friska sid 6 fullgångna barn, Testa dina kunskaper Broschyrer på BVC, sid 7 Främja goda mat- och rörelsevanor inom barnhälsovården Övervikt och fetma hos barn och ungdomar, sid 8 MI utifrån ett hälsofrämjande perspektiv, Tillbaka i tjänst som MBHV-psykolog, Stina Lasu Filmtips.. aldrig, aldrig skaka.., sid 9 Återkoppling från Socialtjänsten Boken Leva med barn fyller 30 år, sid 10 Ändring i planeringslistan, F9, i BHV-journalen, Barnkonventionen Utbildning/fortbildning 2013 sid 11
Intramuskulära vaccinationer till förskolebarn I en artikel i Pediatrics online januari 2013 rapporterar Lisa. A. Jackson och medarbetare från en amerikansk studie på förskolebarn som fått intramuskulära injektioner (vaccin mot difteri-tetanus-pertussis (DTP), influensa eller hepatit A) antingen i låret eller i överarmen. Vid vaccination mot hepatit A eller influensa såg man inte mycket lokalreaktioner, och injektionsstället hade ingen betydelse. När det gällde DTP såg man signifikant mer lokalreaktioner när vaccinet gavs i överarmen till barn 1-3 år. För barn 3-6 år var det också lite mer lokalreaktioner i armen, men inte statistiskt signifikant. Slutsatsen för vår del blir att vi kan fortsätta ge Infanrix Polio intramuskulärt i armen till 5-6-åringarna och Pentavac i benet till de minsta. När det gäller barn över 3 år som ska uppvaccineras med DTP-vacciner kan ni välja själva eller låta barnet bestämma vaccinställe. Jag tänker att det ändå är enklare att ha ont i armen än i benet i springåldrarna. Nytt PM för Hälsoundersökning av asylsökande, flyktingar och andra invandrare Smittskyddet, Asyl- och Integrationshälsan och Infektionskliniken har med hjälp av en grupp där även skol- och barnhälsovården varit med utarbetat nya riktlinjer för hälsoundersökning av nyanlända. Dokumentet finns på Smittskyddet hemsida http://www.ltv.se/imagevault/images/id_19886/scope_0/imagevaulthandler.aspx. Det finns vissa skillnader mot tidigare PM för hälsoundersökning: Alla barn under 7 år ska testas för de metabola sjukdomar vi idag kontrollerar på alla nyfödda (PKU). Blodstatus ska tas på alla barn för att t ex hitta thalassemi och andra blodbrister. Hepatit C ingår i provtagningen för alla, och riktlinjerna för tuberkulosscreening följer Socialstyrelsens nya rekommendationer. Även anhöriginvandrare ska erbjudas hälsoundersökning på Asyl- och Integrationshälsan om den anhörige haft permanent uppehållstillstånd i Sverige mindre än två år, annars på vårdcentralen. Många vårdcentraler köper hälsoundersökningen från AoI-hälsan, andra sköter det själva. Som tidigare är ansvaret för BVC att kunna hänvisa nyanlända familjer som inte är hälsoundersökta till rätt instans, oftast vårdcentralen eller Asyl- och Integrationshälsan. Adoptivbarn undersöks som tidigare på barnmottagning. Efter hälsoundersökningen ska BVC stå för uppvaccinering av barn i BVC-åldern till svensk standard, se Länshandboken Barnhälsovård för nyanlända invandrare. 2
Provtagning vid misstanke om celiaki (glutenintolerans) Även på BVC kan vi ibland ha anledning att ordinera provtagning för celiaki. Laboratoriemedicin i Västmanland har nyligen ändrat sina rutiner. Numera sköter Mikrobiologen hela analysen, och i Cosmic beställs utredningen under Klinisk mikrobiologi, fliken Immunologi-autoimmunitet, övriga beställare använder remissen Immunologi/Serologi/Virologi. För barn under tre år analyseras IgA-antikroppar mot vävnadstransglutaminas (ttg). Om detta är förhöjt är misstankarna stora att barnet har celiaki, om det är normalt går lab automatiskt vidare med en analys av gliadinantikroppar (S-IgG-antikroppar mot deaminerad gliadin - DGP). Över tre års ålder analyseras IgA-antikroppar mot vävnadstransglutaminas (- ttg). I provtagningen ingår screening för låg koncentration av immunglobulin A (d.v.s. S-totalt IgA <0,2 g/l). Vid lågt IgA kompletteras undersökningen med mätning av IgG-antikroppar mot vävnadstransglutaminas (S-IgG-tTG). Diagnosen celiaki ska ställas av barnläkare med gastroenterologisk inriktning. Vid misstanke på glutenintolerans ska vi inte sätta ut gluten innan all utredning är klar! Vid patologiska provsvar remitteras barnet till barnkliniken för att ta ställning till fortsatt utredning (gastroskopi med biopsier). Skicka med tillväxtkurva och andra viktiga uppgifter men låt barnet fortsätta med normalkost tills utredningen är klar. Ta gärna direktkontakt med gastroenterolog på barnkliniken om barnet mår mycket dåligt. Vidareläsning om provtagningen: http://www.ltv.se/halsa_och_vard/kliniker_och_mottagningar/laboratoriemedicin_vastmanla nd/nyhetermeddelanden-2012/utokade-analysmojligheter-vid-serologisk-utredning-av-celiaki/ Vidareläsning om celiaki: http://www.blf.net/gastro/vardprogram/cdvardprogramdefinitivt.pdf Barnhälsovårdsöverläkare Ulrika Fagerberg Ansvarig barngastroenterolog, Barnkliniken Västerås Mässling i Stockholm och Uppsala Smittskyddsinstitutet rapporterar minst 14 fall av mässling i Stockholm och i Uppsala. Smittan verkar komma från en person som varit utomlands. Stockholm lär inte haft något nytt fall sedan början av februari, men i Uppsala registrerades ett nytt insjuknande i början av mars. Viktigt att vi tänker på mässling när ett barn som inte är MPR-vaccinerat insjuknar med symtom som skulle kunna vara mässling. Mässling är mycket smittsamt, och det är viktigt att misstänkta fall inte smittar andra på mottagningar eller i väntrum. Läs gärna mer på SMI:s hemsida. http://www.smi.se/nyhetsarkiv/2013/massling-sprids-fortfarande-/ 3
Adoptivbarn i förskola Myndigheten för internationella Adoptionsfrågor (MIA) har på sin hemsida en nyskriven broschyr om adoptivbarn i förskolan, bland annat om inskolningsperioden. Broschyren vänder sig i första hand till personal i förskolan, men är väl värd att läsas även av oss inom barnhälsovården. www.mia.eu/sv/nyheter/forskolebroschyr1/ Årsstatistik 2012 för Barnavårdscentralerna i Landstinget Västmanland Ett stort tack till alla BVC-sjuksköterskor på länets barnavårdscentraler för det arbete ni utfört kring statistikrapporteringen. Lite senare i vår får alla BVC sina siffror redovisade vid rundresorna och en komplett redovisning kommer i Årsrapport 2012, www.ltv.se/bhvltv. Här nedan redovisas siffror för rökning och amning med några års jämförelse, och kommentarer från Eva Söderqvist. Karita Törnros Rökning Barnhälsovårdens mål: Att ge barnet en rökfri miljö och tobaksfri uppväxt Barn födda Barnets ålder 0-4 veckor år Mor röker % Far röker % Ngn i hemmet röker % Barnets ålder 8 månader Mor röker % Far röker % Ngn i hemmet röker % 2007 6,8 12,3 14,8 8,5 12,2 16,2 2008 6,7 12,1 14,6 8,6 12,2 16,0 2009 7,7 12,2 15,2 9,7 11,6 16,4 2010 6,5 12,2 14,4 8,4 12,2 15,8 2011 5,9 11,6 14,1 7,8 11,7 15,5 Årets siffror för rökning går i positiv riktning vad gäller barn till rökande mödrar och fäder vid både 0-4 veckors ålder och vid 8 månaders ålder. Årets siffror är de lägsta hittills. Bra jobbat! Hoppas ni har glädje av och känner er bekanta med samtalsguiden om tobak (Statens Folkhälsoinstitut). vgv 4
Amning Håller trenden med sjunkande siffror för amningsstatistiken på att vända? De senaste sex årens statistik har visat på sjunkande siffror för Västmanland, liksom för hela Sverige. Årets siffror för helamning visar att förändringen är ganska liten. Hoppas att pendeln håller på att vända. När man ser på helamning vid 4 månaders ålder noteras en liten höjning från förra året. Liknande resultat visar delamning vid 4 månaders ålder. Vi fortsätter och jobbar aktivt med amningen och hoppas att höstens planerade utbildningar kan förstärka det positiva resultatet. Eva Söderqvist Helamning 100 90 80 70 % 60 50 40 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån 9 mån 30 20 10 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Födelseår Helt eller delvis 120 100 % 80 60 40 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Födelseår 5
Amning och tillvänjning till fast föda för friska fullgångna barn en kunskapsöversikt från Barnläkarföreningen och Livsmedelsverket. Artikeln i sin helhet kan läsas i Läkartidningen nr 8/2013. Nedan en sammanfattning: Exklusiv amning i ca 6 månader är ett önskvärt mål på populationsnivå; därefter fortsatt amning med bra tillskott i tillräckliga mängder, gärna under 1 år eller så länge föräldrar och barn vill. Vid enskild rådgivning ska hänsyn tas till den individuella situationen. Introduktion av tilläggskost före 17 veckors ålder kan medföra negativa hälsoeffekter. Att inte introducera tilläggskost vid 26 veckors ålder kan också medföra negativa effekter. Om mamman fortsätter att amma efter 6 månader finns inga vetenskapliga belägg för att introduktion av tilläggskost mellan 4 och 6 månaders ålder innebär några hälsomässiga nackdelar eller fördelar. Risken för celiaki och typ 1-diabetes kan minska om gluten introduceras i små mängder under skydd av amning. Det finns inga övertygande bevis för att undvikande av eller senarelagd introduktion av allergena livsmedel minskar risken för allergier, vare sig för riskbarn eller barn generellt. Vetenskap och beprövad erfarenhet ska ligga till grund för råd som ges av hälso- och sjukvårdspersonal Testa dina kunskaper Nu kan ni testa era kunskaper, snabbt, enkelt och roligt. Gå in på Rikshandboken under rubrikerna Säkerhet och Miljö och Vaccinationer där ni hittar två kunskapstester. http://www.rikshandboken-bhv.se 6
Broschyrer på BVC Broschyrerna Tobaksfria barn och När barnet är sjukt finns för beställning (gratis) hos Landstinget Västmanland, Västmanlands sjukhus Västerås, ingång 4, receptionen (gamla lasarettet). Telefon: 021-17 45 30, e-post: reception.landstingshuset@ltv.se. Gäller alla BVC i länet oavsett tillhörighet. Karita Törnros Främja goda mat- och rörelsevanor inom barnhälsovården Barnhälsovården har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete, både generellt och vid behov med specifika insatser. Det hälsofrämjande arbetet syftar till att ge föräldrar och barn ökad kunskap om bra och dåliga levnadsvanor. Hälsosamtalen på BVC har inriktningen att främja goda levnadsvanor genom återkommande samtal med familjen när de besöker BVC. För att mer strukturerat lyfta frågor kring goda kost- och rörelsevanor på BVC har en arbetsgrupp tagit fram ett antal verktyg till hälsosamtalen med föräldrar. Arbetsgruppen bestående av fyra BVC-sjuksköterskor och vårdutvecklaren har skapat en affisch, Goda och lustfyllda mat- och aktivitetsvanor, att sättas upp i BVC:s väntrum. Dessutom finns två frågeformulär till föräldrar med samma tema att användas vid 18-månadersbesöket och 3- årsbesöket som ett samtalsunderlag. Ett bildmaterial med utgångspunkt från affischen kommer också att finnas som ett alternativ eller komplement som underlag vid hälsosamtalen, samt en lathund för BVC-sjuksköterskan med tips på bra mat och goda vanor. Barn med högt BMI När vi upptäcker barn med högt BMI finns också ett frågeformulär som vi ber föräldrar fylla i och används som samtalsunderlag. Kerstin Dahl på BVC Viksäng har några års erfarenhet av att jobba specifikt med dessa barn. Hon kommer att berätta mer om sitt arbete i samband med en utbildningsdag i ämnet. Frågeformulären kommer att finnas i Länshandboken, övrigt material distribueras under våren. Eva Söderqvist 7
Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Den 18 april ges en heldagsutbildning i ämnet Hur tar vi hand om barn och ungdomar med övervikt och fetma i Västmanland? Ett regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med övervikt och fetma har nyligen reviderats. Hur ser vårdkedjan ut och hur kan vi samarbeta kring dessa barn och ungdomar? Christina Lockley, barnläkare vid barnkliniken i Västerås ger oss en uppdatering av vårdprogrammet. Vi får också lyssna till goda lokala exempel på hur man kan arbeta med dessa barn och familjer. Föreläsare är Kerstin Dahl, BVC-sjuksköterska på Viksäng och Lars Cernerud skolhälsovårdsöverläkare i Västerås. Övriga inbjudna föreläsare är Pernilla Danielsson leg. barnsjuksköt. med dr. Karolinska Institutet (KI) som berättar om framgångsfaktorer vid behandling av fetma. Viktoria Svensson, leg. dietist och doktorand vid KI tar upp tidig prevention på BVC och Gisela Nyberg, med.dr. Stockholms läns landsting föreläser om en metod för föräldrastöd inom skolhälsovården för att förbättra barns mat- och rörelsevanor. Inbjudan har gått ut anmälan sker till Britt-Mari Westholm, KCH (Kompetenscenter för hälsa). Om någon saknar inbjudan hör av er till BHV-enheten eller Britt-Mari Westholm! MI Motiverande samtal utifrån ett hälsofrämjande perspektiv Vårdval Västmanland och Lärcentrum inom Landstinget Västmanland erbjuder en femdagars utbildning i samtalsmetoden MI. Nästa omgång startar 2013-04-15. Väntelista finns för er som inte gått och för övriga intresserade. För er som vill uppdatera era kunskaper finns fortsättningskurs. Anmälan sker via Kompetensplatsen på ltv.se Eva Söderqvist Tillbaka i tjänst som MBHV-psykolog Jag började arbeta som MBHV-psykolog i Västmanland 2007 då jag gjorde min PTP-tjänst. Jag har sedan dess varit föräldraledig i två perioder, senast med mitt fjärde barn. De mottagningar där jag arbetar nu är Sala Väsby, Capio Råby och Capio Vallby och jag arbetar för närvarande 65 %. Jag bor i Uppsala med min man, våra fyra barn och två hundar. Stina Lasu Legitimerad psykolog 021-17 30 95 8
FILMTIPS aldrig, aldrig skaka. nu har filmen kommit och delas ut vid vårens Eva-träffar till alla BVC På Ramnäsdagarna hösten 2012 visade vi och berättade om filmen som var under produktion. En film som är gjord av MIO-barnskyddsteam vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och bekostad av Brottsofferfonden. Filmen.aldrig, aldrig skaka handlar om skakvåld mot spädbarn och är framtagen för att visas i föräldragrupper inom mödra- eller barnhälsovård. Studier har visat att information till blivande och nyblivna föräldrar minskar förekomsten av skakvåld och förändrar föräldrars attityder till skakvåld. Filmen som är 9 minuter lång ger också bra ingång till att samtala om tröst och de olika känslor som spädbarnsskrik väcker hos föräldrar. Den bör följas upp av diskussioner kring vilka strategier man som förälder kan ha för att hantera barnskrik och sin egen frustration. Här några tips från MIO-gruppen: - Lägg ner barnet i sängen och gå därifrån, även om barnet fortsätter att skrika - Gå till ett annat rum. Sätt dig ner och försök slappna av - Gå ett varv runt huset. Ställ dig på balkongen och ta några djupa andetag - Ring någon i familjen, en vän eller BVC och säg hur du känner - Titta till barnet med jämna mellanrum men vänta med att ta upp barnet tills frustrationen har lagt sig Diskussionen bör ledas av sjuksköterska på BVC eller av barnmorska på BMM. Länk till handledning: http://www.karolinska.se/upload/astrid%20lindgrens%20barnsjukhus/barnskyddsteamet%20mio/disk ussionshandledning.pdf Eva Söderqvist Återkoppling från Socialtjänsten Från årsskiftet har delar av Socialtjänstlagen, 14 kap 1 om anmälan skrivits om. Plikten för oss inom hälso- och sjukvården att anmäla kännedom eller misstanke om att barn far illa finns förstås kvar. Men det som är nytt är att Socialnämnden bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan enligt 1 ett möte om det med hänsyn till barnets bästa är lämpligt. Det står också i nya lagen att Socialnämnden får informera den som gjort anmälan enligt 1 om att utredning inletts, inte har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra det. Detta borde innebära att ni i större utsträckning än nu kan få en återkoppling på anmälningar. Socialförvaltningen i Köping har tagit initiativet till en broschyr om samverkan mellan soc, MHV och BHV. Vi vill gärna få till liknande samverkan i flera kommuner. Den som vill se broschyren från Köping får gärna höra av sig till mig så skickar jag över filen. 9
Boken Leva med Barn fyller 30 år En ny upplaga kommer i mars 2013. Texterna är helt omarbetade och nyskrivna.boken är fylld med praktiska råd och vanliga BVC-frågor, varvade med reflektioner och tankar om barn, familj och allt som finns däromkring. Författare är Marie Köhler, barnhälsovårdsöverläkare, Antonia Reuter, MBHV-psykolog och Johanna Tell samordnande sjuksköterska inom BHV. Ändring i planeringslistan, F9, i BHV-journalen Nu finns en instruktion till alla systemansvariga på vårdcentralerna för att ändra i basprogrammet, i F9. Läkarbesök och sjuksköterskebesök vid 6-8 veckor ändras till 3-4 veckor. Annika Steinvall på IT-centrum har meddelat detta till systemansvariga på landstingsdrivna BVC, men vid behov kan ni påminna era systemansvariga. Privata BVC har fått instruktion via BHV-enheten. Informationen till privata BVC har gått ut till BVC-sjuksköterskor och ni får vidarebefordra den till era systemansvariga. Eva Söderqvist Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 24 handlar om barnets rätt till hälsovård och sjukvård. Länderna lovar att göra allt de kan för att barn ska få bra hälsa. Alla barn har rätt att få vård när de är sjuka. Kvinnor som väntar barn och mammor med nyfödda barn ska få bra vård. Föräldrar ska få lära sig hur de ska mata och vårda sitt barn. Rika länder ska hjälpa fattiga länder. 10
Hur mår våra barn? del 17 Internatkursen hösten 2013 går även den av stapeln på Ramnäs Konferens, nämligen 25-26 september och 2-3 oktober. Temat är föräldrar med neuropsykiatrisk diagnos, hudproblem hos barn samt kulturkompetens/mötet mellan BVC-personal och invandrarfamiljer. Inbjudan med detaljerat program kommer. Utbildning/fortbildning 2013 febr-mars Vårens nätverksträffar Evaträffar pågår. Vi fortsätter att besöka varandra på BVC enligt schema. 18 april Hur tar vi hand om barn och ungdomar med övervikt och fetma i Västmanland? Inbjudan har gått ut. 29-30 maj Introduktionsutbildning för nyanställda sjuksköterskor m fl på BVC. Inbjudan har gått ut. start 27 aug sept Att växa som föräldragruppsledare Tre utbildningstillfällen för denna kurs. Anmälan via Lärcentrum. Uppföljning av introduktionsutbildningen, psykologens arbete på BVC, datautbildning, BHV-journalen. 25-26 sept Hur mår våra barn? eller Inbjudan och anmälan via Lärcentrum senare i vår. 2-3 okt 11
Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Barnhälsovårdsöverläkare...021-17 55 82 e-post: kerstin.werner@ltv.se Eva Söderqvist Vårdutvecklare 021-17 39 86 e-post: eva.soderqvist@ltv.se Karita Törnros Teamsekreterare......021-17 31 09 e-post: karita.tornros@ltv.se Helena Gustafsson Psykologkonsult.021-17 55 77 e-post: helena.gustafsson@ltv.se Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Västmanlands sjukhus Västerås 721 89 Västerås www.ltv.se/bhvltv Glad Påsk! 12