BHV-Nytt. Nr 1, mars Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 21. Innehåll

Transkript

1 BHV-Nytt Nr 1, mars 2012 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 21 Innehåll Uppmärksamhetsveckan, sid 2 Nyheter om Barnsäkerhet i hemmet Hälso- och sjukvård för nyanlända, sid 3-4 Nya webbsidor om vård av migranter, Unicef rapporterar Mässlingsvaccination inför utlandsresa, sid 5 Röda Hund i Sverige, Inga förändringar av vaccinpreparat 2012 Rapport från utbildningsdag om barnfetma i Stockholm sid 6-7 Statistik 2011, Amningsstatistik visar fortsatt nedgång sid 8 Hälsningar från logopederna, Handboksändringar, sid 9 Rikshandboken Strama-BVC sid 10 Lästips, Unik snurra som visar barnets utveckling, sid 11 Två intressanta artiklar i Läkartidningen Utbildning/fortbildning 2012, Barnkonventionen sid 12

2 Uppmärksamhetsveckan Som många andra landsting bad vi föräldrar som besökte BVC under uppmärksamhetsveckan 7-11 november 2011 att fylla i ett anonymt AUDIT-formulär för att kartlägga sina alkoholvanor. Trots att ni fick information och material väldigt sent har ni skickat in 762 blanketter. Av dessa hade 83 föräldrar kryssat för att de inte kunde/ville svara, i de flesta fall troligen pga språksvårigheter. Vi fick alltså in 679 blanketter där det gick att räkna fram Audit-poäng. Alla uppgifter är inmatade med kommunindelning och inskickade till Folkhälsoinstitutet. Hur de kommer att återrapportera vet vi inte. Man brukar räkna riskbruk för icke-gravida kvinnor om poängen överstiger 6, för män vid poäng över 8. Eftersom alla inte kryssat för man eller kvinna har vi tittat på hur många som hade AUDIT över 7. På samma sätt gjorde Stockholm 2008, de fann att 3 % av kvinnorna och 11 % av männen låg över 7. I Västmanland hade 22 personer över 7 poäng, 14 av dem män. Det innebär att 3,3 % av alla som lämnade svar hade poäng över 7. Tack för allt arbete ni la ner under uppmärksamhetsveckan! Nyheter om Barnsäkerhet i hemmet testa dina kunskaper! På finns nu Riskprofilen, en interaktiv film för föräldrar och andra vuxna för att uppmärksamma risker i hemmiljön för barn i åldrarna 0-6 år. I filmen följer vi med en familj under en dag där det utspelar sig flera händelseförlopp parallellt. Genom att dra i reglaget bestämmer du själv vilka scener du vill se mest av. Din riskprofil baseras på vilka risker du varit mest uppmärksam på och din kunskap om dem. Där finns också checklistor för att snabbt identifiera och åtgärda olika problem. Uppmuntra gärna föräldrarna att besöka webbplatsen. Eva Söderqvist 2

3 Hälso- och sjukvård för nyanlända Catrin Lindberg, barnmorska och tidigare chef för Asyl- och Integrationshälsan i Västerås, inbjöd till en utbildningsdag i januari Sjuksköterskor och läkare från flera BVC deltog, och för er som inte deltog kommer här ett referat. Catrine Lindberg har träffat många nyanlända ungdomar och förstått att de ofta har mycket knapphändig kunskap om kroppen. Hon har därför utarbetat en broschyr om kroppens utseende i olika åldrar, var de inre organen sitter och vad de har för funktion, och hon tar också upp omskärelse/könsstympning. Hittar man många smittsamma sjukdomar? Till Asyl- och Integrationshälsan (i fortsättningen kallad AoI) kommer alla flyktingar och asylsökande samt anhöriginvandrade där den anhörige haft permanent uppehållstillstånd i Sverige mindre än två år. Övriga anhöriginvandrade hälsoundersöks via sina familjeläkarmottagningar, en del FLM väljer då att remittera även dessa till AoI mot betalning. Det är alltså många som undersöks på AoI, men när smittskyddsläkare Jan Smedjegård redogjorde för de smittsamma sjukdomar som förra året anmäldes därifrån var det bara drygt 20 anmälningar. De var fördelade på hepatit B (8), Giardia (5), Amöba (3), Klamydia (3) och enstaka hepatit C, HIV samt ESBL. Tuberkulos anmäls via infektionskliniken, förra året anmäldes 20 nya fall varav två blivit smittade i Sverige. De flesta MRSA upptäcks hos svenskar som varit utomlands, och anmäls alltså från familjeläkarmottagningar eller sjukhuskliniker. Kvinnlig könsstympning Utbildningens höjdpunkt var Martina Franck, barnmorska från Stockholm som arbetat många år i invandrartäta områden som Tensta och Rinkeby. Hon hade stor entusiasm och erfarenhet som är svårt att referera, men här kommer några stolpar jag tog med mig: * Tolk är en rättighet både för patient och personal. Acceptera inte anhöriga som tolk - och definitivt inte barn! utan använd professionell tolk. Förklara för patienten att tolken har samma tystnadsplikt som vi. Om det ändå blir väldigt känsligt kan ibland telefontolk fungera bättre. * Var tydlig med vad som gäller här att man ska passa tider, att man inte alltid kan välja kvinnlig/manlig personal. * Traditioner har vi alla, men de får inte strida mot svensk lag. * Fråga gärna: hur skulle det ha varit i ditt land? * Religionerna tar avstånd från sex före äktenskapet för både män och kvinnor! Hon pratade också om kvinnlig könsstympning. Många av er på BVC hörde om könsstympning på internatkursen i Kolsva Det finns olika grad av omskärelse, från den faraonska totala där man sedan syr ihop och bara lämnar en tändstickstrång öppning för urin och mensblod att kunna droppa ut till små prickningar av klitoris som ger lite blod men inga synliga skador. Alla är förbjudna enligt svensk lag även om man låter det ske utomlands! Kvinnlig könsstympning finns inte sanktionerat i någon religion det är istället en ren tradition, framför allt i större delen av Afrika men förekommer även i andra länder, t ex i mindre byar i Kurdistan. Och precis som vi hörde i Kolsva är det viktigt att även männen nu engageras i kampen mot denna sedvänja. Det finns en spelfilm från 2009, En blomma i Afrikas öken, som bygger på en självbiografisk bok av en somalisk modell som engagerat 3

4 sig i kampen. Där visas hennes historia, från den dagen som förändrade mitt liv alltså när hon 3 år gammal blev omskuren till livet som firad fotomodell i västvärlden. Där finns också en scen om hur riktigt fel det kan bli när man inte använder professionell tolk. På BVC är det viktigt att vi tar upp frågan i afrikanska familjer med flickebarn. Börja gärna med en öppen fråga: Jag har hört att i ert land har man som tradition att omskära flickor. Hur tänker ni om det nu när ni fått en liten flicka? Och innan samtalet är slut måste vi informera om att det i Sverige är olagligt. Glöm inte att dokumentera samtalet i BHV-journalen. Oftast är det BVC-sjuksköterskan som tar upp frågan någon gång under första året. Om familjen är på väg att resa utomlands ska frågan tas upp innan avresan, det finns risk att familjen pressas av släktingar i hemlandet att låta omskära flickan innan tillbakaresan. Se också vår lokala handbok kapitel 10 Q sid 5. D-vitamin Under eftermiddagen föreläste allmänläkare Anders Vindling som arbetar mycket med migranter i Söderhamn. Han påminde oss om att många som flyttar till våra solfattiga trakter får D-vitaminbrist, inte bara de som bär heltäckande klädsel utan även de med mörkare hud än vi. Istället för att ta dyra blodprover för D-vitamin kan vi uppmana dem att köpa D-vitamin. Under vinterhalvåret ger vår lågt stående sol inte mycket UVB-ljus och inte ens vi som är ljusa i hyn får någon större D-vitamindos då. Livsmedelsverket rekommenderar ju redan idag att barn under fem år som är mörka i hyn eller aldrig får vara utomhus eller bär heltäckande kläder utomhus ska fortsätta med 5 D- droppar dagligen. Och vi kan gärna säga att övriga familjemedlemmar också ska ta samma dos! Förutom solen får vi D-vitamin genom fet fisk, ägg och D-vitaminberikade mjölkprodukter, så även barn som t ex aldrig äter fisk kan behöva D-droppar efter 2 års ålder. Barn med HIV Avslutningen på dagen handlade om barn med HIV. De flesta av dessa bor i Stockholmsområdet, och teamet från Astrid Lindgrens Barnsjukhus berättade väldigt engagerat om hur de tar hand om sina 80 patienter. Nästan alla har fått smittan från sina mammor i samband med födelsen, och sjukdomen har ibland upptäckts i hemlandet, ibland upptäcks den vid hälsoundersökningen här. Om man upptäcker sjukdomen i tid och sätter in medicinering kan de flesta räkna med ett normallångt liv av god kvalitet, och sjukdomen smittar inte vid normala sociala kontakter t ex i förskola eller skola. Stort tack till Catrine Lindberg och hennes medarbetare för en väldigt fin dag! Nya webbsidor om vård av migranter Socialstyrelsen har lagt upp flera webbsidor med information om vård och omsorg för asylsökande och andra migranter. Man kommer att uppdatera sidorna efter hand. Enklast är att gå in på klicka på A och vidare på Asylsökande, vård och omsorg. UNICEF rapporterar att över samhällen i nio afrikanska länder slutat könsstympa flickor. Till exempel i Guinea-Bissau antogs förra året efter 16 år av diskussioner och påtryckningar från UNICEF äntligen en ny lag som förbjuder ingreppet. 4

5 Mässlingsvaccination inför utlandsresa Som ni redan vet rekommenderar SMI mässlingsvaccin innan resa utomlands för alla över nio månader. Rent mässlingsvaccin finns inte längre, utan man ger då vårt vanliga MPRvaccin. Flera BVC-sjuksköterskor har fått höra att infektionskliniken rekommenderar vaccin även till barn under 9 månader. Vid kontakt med Per Holmblad, vaccinansvarig läkare på infektionskliniken i Västerås, uppger han att det sannolikt inte är farligt att vaccinera från sex månaders ålder. Man får då ett lägre skydd, cirka 60 % vid sex månaders ålder och 90 % vid nio månaders ålder. Därför ska alla som vaccineras före ett års ålder ha sitt 18-månadersvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund som vanligt. Vi kan alltså aktivt rekommendera MPR-vaccin till alla ovaccinerade som är över nio månader och ska resa utomlands. Om någon förälder själva frågar efter vaccin till barn vid 6-9 månaders ålder kan det också ges. Men för alla under ett år måste familjeläkaren ordinera det, och familjen får betala som för andra resevacciner. Informera också gärna familjen om att ifall någon som varit utomlands insjuknar i febersjukdom inom ett par veckor efter hemkomsten, och blir så dålig att de behöver komma till sjukvården, ska de inte sättas i ett allmänt väntrum! Om det visar sig vara mässling blir det ett jättearbete med att spåra alla som kan ha blivit smittade. Under årets första två månader har vi redan haft 16 fall av mässling i Sverige. Tre av dessa smittades utomlands, övriga är kopplade till ett utbrott i Järna. Av fallen var 13 ovaccinerade, för tre finns ingen uppgift om vaccinationer. Järnautbrottet har inte spritt sig geografiskt, säkert för att vi generellt har en hög vaccinationstäckning i landet. Förra året rapporterades mässlingsfall i Europa, bland dessa fanns åtta dödsfall och 27 fick hjärnhinneinflammation. Just nu pågår ett stort utbrott i Ukraina. När fotbolls-em arrangeras av Polen och Ukraina i sommar uppmanas alla som ska åka dit och som inte haft mässling att se över sitt vaccinationsskydd. Röda hund i Sverige SMI rapporterar att vi haft fem fall av röda hund i Sverige förra året. Samtliga fall, fyra vuxna och ett barn, var ovaccinerade. Barnet var tyvärr ett nyfött barn där mamman kom till Sverige som tonåring, inte fick MPR-vaccin och blev smittad vid besök i sitt hemland i Sydostasien. Barnet föddes med ögon-, hörsel- och hjärtskador. Inga förändringar av vaccinpreparat 2012 Vaccinavtalet för Synflorix är förlängt, det innebär att vi inte kommer att byta något vaccinpreparat förrän tidigast sista maj Utskick om vilka vacciner vi har upphandlade skickades till alla BVC Om någon vill ha listan kan ni höra av er till mig. 5

6 Nedan följer en sammanfattning från en konferens om barnfetma som BVC-sjuksköterskan Kerstin Dahl, BVC Viksäng i Västerås deltog i. Mycket uppskattat med inlägg från er på BVC. ^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^ Rapport från utbildningsdag om barnfetma i Stockholm, Claude Marcus professor i pediatrik vid Karolinska Institutet, KI, föreläste om orsaker, risker och behandlingsmetoder när det gäller den kroniska sjukdomen barnfetma. Han tror på ett scenario om att 25 % av världens ungdomar kommer att lida av barnfetma om 40 år. Barnfetman ökar idag framförallt bland överklassens barn i Kina och Sydafrika. I Sverige har barnfetman klingat av idag, men det är stora gap mellan socioekonomiska grupper. Där socialt starka familjer klarar av att göra förändringar orkar de med låg socioekonomiskt status inte av det. Men med minskat socker i skolan och på fritids i Sverige har man även nått fram till barn med lägre socioekonomiskt status, jämfört med där de äter fritt. Barnfetma utvecklas genom att barnen äter för mycket och rör sig för lite. Barn och ungdomar rör sig mindre på helgerna och mycket mindre på eftermiddagarna än tidigare. Det behövs fysisk aktivitet och socialt stöd. Tillgänglighet till mat och läsk, att man har möjlighet att stoppa i sig något hela tiden, och att föräldrar har svårt att säga nej till hungriga barn är stora problem. Det viktigaste för barnen är förutsägbarhet med mat samma tider varje dag och inte fri tillgång till mat. Claude Marcus menar att barnfetman är farligare än vuxenfetman. Barnfetman ger risk för hjärt/kärlsjukdomar och utveckling av cancer. Svår fetma i årsåldern beräknas ge 13 års förkortad livslängd. I dagsläget har 80 barn med svår fetma opererats för gastric-bypass i Sverige och de kommer att följas under fem år. Barn med fetma sticker ut och får ofta större krav på sig från omgivningen. Fetma hos pojkar ger obalans mellan östrogen och testosteron, som innebär förstorade bröst och mindre penis, vilket i sin tur kan innebära suicidtankar. Fetma hos flickor kan ge utebliven mens på grund av för högt testosteron. Vid barnfetma kan insulinresistens ge hudförändringar i vecken, som lätt tolkas som annat utslag. Början till metabolt syndrom kan upptäckas redan vid 8 års ålder hos barn med fetma. Claude Marcus anser att idag är det genetiska sambandet starkare än det sociala sambandet för barnfetma, men alla i samma familj är sällan lika överviktiga. En skadad gen (polymorfi) från bägge föräldrar påverkar hypothalamus och ger ökad hungerkänsla och mindre mättnadskänsla. Andra orsaker till barnfetma kan vara tidigare generationers svält (epigenetik), som i sin tur kan påverka barnets ämnesomsättning negativt, för lite sömn och vissa bakteriestammar i tarmen som är vanligare hos överviktiga, där probiotika kan bli en möjlig behandling. Individer som är smittade med adenovirus 36 har också visat sig vara mer överviktiga i vissa studier. Pernilla Danielsson, barnsjuksköterska på Rikscentrum för barnobesitas KI, har i december 2011 doktorerat på framgångsfaktorer vid behandling av barnfetma. Hon menar att det är viktigt att ge allmän prevention till alla föräldrar med barn som har normal-övervikt, ge riktad prevention till de med övervikt-fetma och ge individuell behandling till de med fetma-svår fetma. I sin forskning delade hon in barnen/ungdomarna som kommit till Rikscentrum för barn-obesitas i tre åldersgrupper: 6-9 år, år och år. Det visade sig att åldern vid behandlingsstart var det enda som påverkade behandlingsresultatet och risken för avhopp. 6

7 Barnen i gruppen 6-9 år hade bäst behandlingsresultat. Kön, socioekonomiskt status och föräldrarnas vikt påverkade inte effekten av behandlingen. När de väl var inne i behandlingen spelade det ingen roll vilken bakgrund barnen hade. Alltså börja behandla i tidig ålder, behåll dem i behandling under lång tid och ett första mål kan vara att gå från fetma till övervikt. Tonåringar med svår fetma hade ingen effekt av behandlingen. Av dessa var 92 % redan överviktiga eller hade fetma som sjuåringar och 51 % hade svår fetma. De hade kunnat behandlas med goda resultat om de behandlats tidigare enligt henne. Pernilla Danielsson menar att det är viktigt med en långvarig behandling under många år, då det är en kronisk sjukdom. Antal besök/år har betydelse och att barnet möter samma kontaktperson. Kontaktpersonen måste visa respekt, vara tuff, ställa krav och ingjuta hopp som behandlare. De barn som fick minskning av BMI med 0,5 enheter under ett år fick förhöjd livskvalitet. De fick förbättrad insulinkänslighet, förbättring av de vaskulära riskfaktorerna och av alla komponenter i det metabola syndromet. I Södertälje har man utvecklat team för barnfetmabehandlingen på Barnkliniken. Sven Klaesson, barnläkare och Anna Bohlin, barnsjuksköterska anser att på BVC är man duktig att upptäcka tidig barnfetma. De menar att BVC, förskola och skola har en stor betydelse att arbeta preventivt. Till barnfetmateamen inbjuds barn med barnfetma och deras föräldrar till viktskola och föräldrautbildning. Barnen/ungdomarna motiveras till kontakt med Korpen för olika prova-på aktiviteter. Barnen/ungdomarna kallas till nybesök utifrån ett strukturerat frågeformulär. Därefter träffar de barnsjuksköterskan regelbundet. Läkaren träffar barnen på årskontroller och prover tas vartannat år. Barnfetmateamet i Södertälje menar att sexåringar är medvetna om fetman och har ofta blivit retade för sin fetma. Alla vill vara smala. Livsstilsförändringar är svåra, men med stöd, motiverande samtal och tillförande av kunskap från behandlaren kan även de med lägre socioekonomisk status få kraft att genomföra förändringar. Anna Bohlin betonar vikten av att familjerna måste få prova och göra fel och att det kan bli delat ansvar mellan föräldrar och ungdomar när de t ex handlar i butikerna. Anna Bohlin menar att det viktiga är att behandlaren behöver reflektera över sina egna attityder, att stå ut med att inte kunna lösa andras problem, men att behålla lugnet och ingjuta hopp hos familjerna. På BVC Viksäng har vi behandlat barn med kraftig övervikt och fetma under fyra år. Vi inbjuder föräldrarna till motiverande samtal utan barnen, då vi utforskar föräldrarnas tankar och förändringsvilja vad gäller barnets kost, vardagsaktiviteter och rörelsemönster. Alla föräldrar pratar om matglada barn som äter fort. Sedan följer vi upp barnen efter tre månader. Vi har haft bra kortsiktiga behandlingsresultat, då barnen i de flesta fallen har minskat sitt BMI. Kunskapen från Pernillas doktorsavhandling har gett oss insikten att vi behöver följa upp dessa barn under lång tid för att undvika att de får kraftig fetma innan de startar förskoleklassen. Referens: Pernilla Danielsson (2011) Framgångsfaktorer vid behandling av barnfetma, doktorsavhandling, KI Tack Kerstin för en intressant artikel om ett viktigt ämne! redaktionen 7

8 Årsstatistik 2011 för Barnavårdscentralerna i Landstinget Västmanland Stort tack till alla BVC-sjuksköterskor för allt arbete kring statistikrapporteringen! Varje BVC får sina egna siffror redovisade vid vårens rundresor och en komplett redovisning kommer i Årsrapport 2011, Här nedan redovisas årets sammanställning av amning med några års jämförelse och kommentarer från Eva Söderqvist. Karita Törnros Amningsstatistiken visar fortsatt nedgång Som ni kan se i tabellen sjunker amningssiffrorna för barn födda Det är främst helamningen som sjunker vid 1 veckas ålder samt vid 2 månaders ålder. Tyvärr sjunker siffrorna även vid delamning och vid 2 och 4 månaders ålder som mest. I vårdkedjan MHV, BHV, BB-Förlossning och Neonatal så diskuterar vi hur vi kan bidra för att få denna trend att stanna upp och vända. Utbildning och ökat samarbete kan säkert vara ett sätt. Amning helammade, % Barn födda år 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån ,3 66,9 47,1 9, ,2 65,5 43,2 6, ,6 64,3 43,1 6, ,9 60,5 41,1 5,6 Amning hel eller delvis, % Barn födda år 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån ,4 87,6 74,8 61,5 33,8 16, ,1 86,2 73,3 60,8 31,8 15, ,4 85,1 71,7 58,4 31,6 13, ,3 82,4 67,7 55,3 29,2 12,8 I skrivande stund pågår en revidering och uppdatering av länets Amningsstrategi. En grupp har bildats med representanter från hela vårdkedjan för att ta fram förslag och för att planera för utbildning i amning, ev. amningscirklar, samt hur vi kan förmedla kunskap till varandra.vad fungerar bra idag - vad behöver vi förändra? Behöver informationsflödet förändras och stärkas? Har ni tankar och idéer så hör gärna av er till mig! När vi kommer på rundresa till er diskuterar vi kring amning. Ha gärna tidigare statistik tillgänglig för jämförelse av era egna siffror! Eva Söderqvist 8

9 Hälsning från logopederna! När ni skickar remiss på barn till logopedmottagningen (eller annan mottagning), tänk på att uppdatera barnets personuppgifter och speciellt telefonuppgifterna. Detta underlättar att få kontakt med familjen. Eva Söderqvist Handboksändringar Kap 7 A, Adoptivbarn: Barnklinikens PM om adoptivbarnsundersökningar har förändrats för att stämma bättre med hälsoundersökning av andra nyinvandrade barn och sidan 2 i kapitel 7 A är därför uppdaterad. Bland annat lungröntgas inte alla barn utan bara de med positiv PPD eller symtom. Hepatitserologi tas för hepatit B och C men inte hepatit A. Avföringsodling bara vid symtom, men prov för cystor och maskägg tas på alla under 5 år eftersom man ibland hittar Giardia som behöver behandlas. Eftersom de flesta adoptivbarn haft kontakt med sjukvård eller institution tas prov för multiresistenta bakterier. De senaste två åren har ungefär en tredjedel av barnen varit bärare av MRSA, dessa barn följs upp på infektionskliniken och en del av dem får senare flera negativa odlingar och kan då avskrivas. Rikshandboken Nu finns Rikshandboken också i en webbversion som är anpassad för de nya smarta mobiltelefonerna. Använd samma webbadress som vanligt. 9

10 Strama-BVC Finns nu även som blädderblock För den som inte kan hålla utbildning med hjälp av dataprojektor finns en blädderblocksmodell att beställa som komplement. Blädderblocket i A3- format är stabilt och kan ställas på ett bord. Varje bild har manualtexten på baksidan. En broschyr "Förkyld? Tips och råd vid snuva, hosta och halsont" att ge till föräldrar efter genomgången av Stramamaterialet, finns att beställa eller ladda ner via Broschyren har även gjorts om till ett dubbelsidigt informationsblad, A4, som enkelt kan printas ut på färgskrivare. Om du går in på hemsidan kan du klicka på bilderna för att ladda ner den version du önskar. Eva Söderqvist 10

11 Lästips Litet syskon av Cristina Renlund. Om att vara liten och ha en syster eller bror med sjukdom eller funktionsnedsättning. Boken handlar om syskon i förskoleåldern och beskriver deras tankar och reaktioner. Gothia Förlag Unik snurra som visar barnets utveckling Mitt barns utveckling är en snurra gjord av Marianne Rydin, barnmorska och BVC-sjuksköterska. Här kan man kan läsa om barnets olika utvecklingsperioder under de tre första åren. För varje period står det kort om hur barnet utvecklas och hur föräldern kan anpassa samspelet för barnets välmående. Gothia Förlag Två intressanta artiklar från Läkartidningen 1. Laktosintolerans hos barn är ett överdiagnostiserat tillstånd Grimheden m fl. Läkartidningen nr 5, 2012, sid Diagnosen primär laktosintolerans ska i princip inte ställas alls i BVC-åldrarna, och gentest för laktosintolerans har inget värde före 5 års ålder. Hos tonåringar och vuxna är primär laktosintolerans ingen sjukdom och de flesta av dem tål ändå måttliga mängder mjölk. Av jordens befokning har 70 % primär laktosintolerans! Om ett förskolebarn eller ett äldre barn utan släktingar i andra länder verkar ha en klinisk laktosintolerans får man istället utreda om det är en sekundär intolerans, alltså beror på att tarmen är skadad av någon orsak som celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom eller kanske komjölksproteinintolerans. Läs gärna hela artikeln finns på BHV-enheten om ni inte hittar den själva! 2. Örontermometer kan användas på barn från 1 års ålder Gilljam m fl. Läkartidningen nr 3, Jag har förut tyckt att örontermometer inte är särskilt tillförlitlig, men denna undersökning visar att man kan lita på örontermometer för barn över 1 år och att man bör mäta i båda hörselgångarna. För barn under 1 år rekommenderas rektaltermometer. Axilltemp bara på nyfödda. 11

12 Hur mår våra barn? Del 16 Höstens internatkurs blir på Ramnäs Konferens september och 3-4 oktober Vi kommer att diskutera födoämnesallergi, sömnproblem, normal motorik 0-2 år och sneda skallar. Detaljerat program kommer senare. Utbildning/fortbildning 2012 Vårens nätverksträffar för BVC-sjuksköterkor (Eva-träffar, se nedan) är förlagda på olika BVC. Alla träffar är mellan kl. 13:30 och 16:00 (cirka). Datum BVC Västerås 10 april Oxbacken 16 april Servicehälsan 18 april Odensvi 23 april BVC Köping, Mitt Hjärta 26 april BVC Skinnskatteberg Övrig utbildning: maj Introduktionsutbildning för nyanställda april-maj BHV-enhetens rundresor september Hur mår våra barn? Ramnäs Hotell & Konferens eller Internatutbildning 3-4 oktober Anmälan via Lärcentrum under senvåren Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 6 Handlar om att barnet har rätt till liv och utveckling. Rätt till liv betyder att länderna ska se till att barn inte blir dödade. Det kan vara både att barn inte blir dödade i krig och att barn får vård och mediciner när de är sjuka så att de inte dör av sjukdomar. Rätt till utveckling betyder att länderna ska göra vad de kan för att ge barn en bra barndom. Barn behöver många saker för att utvecklas bra. Det kan vara trygghet, kärlek, mat, sjukvård, ett hem, möjlighet att leka och att gå i skolan. 12

13 Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Barnhälsovårdsöverläkare e-post: Eva Söderqvist Vårdutvecklare e-post: Karita Törnros Teamsekreterare e-post: Helena Gustafsson Psykologkonsult e-post: Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Västmanlands sjukhus Västerås Västerås 13