Tores.Theorell@stressforskning.su.se. www.stressforskning.su.se



Relevanta dokument
Depression, utbrändhet och arbetsmiljö i relation till samhällsklass och kulturella aktiviteter på arbetsplatsen

Är du utsatt för personlig förföljelse genom elaka ord och handlingar från chefer eller arbetskamrater?

Töres Theorell.

Hållbart ledarskap i byggsektorn

Töres Theorell.

Proximala riskfaktorer måste ha högre oddskvoter i förhållande till ett sjukdomsutfall än distala har.

Töres Theorell Professor emeritus.

Töres Theorell Professor emeritus

Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män Stressforskningsinstitutet

Stressfysiologi,

Hugo Westerlund, fil.dr., professor i epidemiologi

Stressforskningsinstitutet / Professor emeritus Töres Theorell, Stressforskningsinstitutet 1

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Åter i arbete efter stress

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Vill du bidra till unik forskning om arbete och stress?

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Återhämtad eller inte: finns det någon koppling mellan kropp och knopp?

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

hjältemodig insats eller

Placebo och självläkning som

Fakta och myter inom stress - Om kortisol

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Stressforskningsinstitutets temablad Stress hos barn

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet

Stressmekanismer. Temablad. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Stress hos barn. Stressforskningsinstitutet

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Stressforskningsinstitutet Besök oss på

Chefer i skottlinjen! Docent Christina, enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Stress hos barn. Temablad. Stressforskningsinstitutet

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

HÅLLBART ARBETSLIV I EN ÅLDRANDE BEFOLKNING FÖRVÄNTAD FRISK LIVSLÄNGD I ÅLDRARNA ÅR

Stress på liv och död Föreläsning HEL1, VT-07 Nina Nelson och Evalotte Mörelius. Stress ur ett samhällsperspektiv

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Om ledarskap och de anställdas hälsa

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Kvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriärutveckling och hälsa

Hälsa på den osäkra / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1

Stressbegreppet. Bakgrund, stressbegreppet: Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastututbildningen KI, T2

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning

SLUTRAPPORT. Projekttitel. Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet trajectories, samband och livsstadier

Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM

Stress > störd sömn > trötthet Stress > störd sjukdomsupplevlse> sjukfrånvaro. sjukfrånvaro

Nyheter från SLOSH. SLOSH ger ny kunskap om hälsa i arbetslivet. Stort deltagande i studie om sambanden mellan stress och hörselproblem

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Arbetsorganisation & hälsa

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet

Samband mellan arbete och hälsa

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL

WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Man måste vila emellanåt

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Programstöd - Strukturella förändringar i arbetslivet

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Noter om musik och hälsa. Karolinska Inst University Press Stockholm 2009

Stressbegreppet. Bakgrund, stressbegreppet: Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD

Mobbning från olika perspektiv. Docent/forskare Christina Björklund

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Chefer i skottlinjen! Docent Christina Björklund forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa

Resultat (förändring) författa. Effekt (Cohen s d med 95 % CI) re, årtal. P-värden A. Försöksgrupp= Försöksgrupp Church. PCL-M före= 62,01 D. et.

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Mortalitet hos personer med AST

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Drömmen om det goda är en ideell förening.

Stress i olika delar av arbetslivet

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

Kan man förebygga depression hos äldre?

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Hur gör man på friska arbetsplatser?

YAM - ett hälsofrämjande och preventivt skolprogram för psykisk hälsa bland unga

Varför är det viktigt att ställa frågor om suicid vid psykisk ohälsa? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

TEDDY och TrialNet Uppdatering

Transkript:

Tores.Theorell@stressforskning.su.se www.stressforskning.su.se

Efter. A.R. Kagan & L. Levi samt T. Theorell

Mind-body interrelationship in DNA methylation. Szyf M. Chem Immunol Allergy. 2012;98:85-99. Man känner idag till hur omgivningen skruvar på och av gener, sk epigenetik, och t o m hur det går till kemiskt

Barn är väldigt tydliga och HPA-axelns känslighet programmeras under den allra första tiden (kanske redan under fostertiden!). En grupp barn som växer upp i mindre stressade omständigheter än andra är barn i antroposofiska familjer)

Salivkortisol som mätts hos barn vid 6 (1,2,3), 12 (4,5,6) och 24 (7,8,9) månaders ålder på morgonen (1,4,7), eftermiddagen (2,5,8) och vid läggdags (3,6,9). Geometriska medelvärden, nmol/l Barn i antroposofiska (turkosa), delvis antroposofiska (mörkblå) och icke antroposofiska (ljusblå) familjer From Swartz J, Stenius F, Alm J, Theorell T and Lindblad F: Life style and salivary cortisol at the age of 6, 12 and 24 months Acta Paediatrica 101: 979-984, 2012

Fischer J, Calame A, Dettling A, Zeier H and Fanconi S Pediatric Critical Care 28: 3281-3287, 2000 Observationsstudie av två 12-dagarsperioder under två på varandra följande år, 112 sjuksköterskor och 27 läkare Salivkortisol bestämdes varannan timme och efter stressande händelser Subjektiv känsla av stress bedömdes vid varje mättillfälle. Endokrin stressreaktion definierades som en ökning i kortisol >50% eller 2.5nMol/l Stressförekomst i proverna var 16% En hög andel av dessa (71.3%) endokrina stressreaktioner förekom utan att individen uppgav sig vara stressad

Het S, Schoofs D, Rohleder N, Wolf OT Psychosom Med 74:23-32, 2012 Trier Social Stress Test. 232 participants. Positive and Negative Affect Scale. Omvänd relation mellan salivkortisol och negativ stresskänsla observerades över hela materialet (relativ betakoefficient i lineär regression -0.13, p=0.002) Resultaten stöder tanken att kortisol buffrar obehagskänsla under stress

Stress i den fysiologiska/medicinska meningen (Selye) är psykisk och kroppslig uppvarvning när man behöver energi Theorell 2013

Akut stress (Selye) syftar till att preparera kroppen för fysisk ansträngning med Energimobilisering (ökad bränsletillförsel till blodet) Minskad känslighet för smärta Ökad blodkoagulation Minskad inflammation Ökad tendens att hålla kvar vätska och koksalt i kroppen Theorell 2013

Akut stress minskar kroppens reparationsförmåga vilket är ok i ett akut läge men leder till komplikationer om det ständigt upprepas Theorell 2013

Reparationsförmågan kan stimuleras av sömn, fysisk aktivitet och angenäm stimulans Theorell 2013

Lennartsson et al Psychoneuroendocrinology 2013 Halverat DHEA:s-svar vid akut stress hos deltagare som upplever långvarig stress på jobbet

Även förmågan att reglera stresspåslaget kan skadas av långvarig stress. "Bromsfel" och "gaspedalfel" kan uppstå efter lång tids stressande Theorell 2013

Både reparationsfel och fel på regleringen av stresspåslaget kan ta lång tid att bota. Sådana fel förekommer vid Metaboliskt syndrom Fibromyalgi Kroniskt trötthetssyndrom Kroniska smärtor Depression Utmattningssyndrom Theorell 2008

Theorell et al Stress Medicine 16:27-35, 2000

Kivimäki et al (IPD-Work Consortium) Job strain as a risk factor for future coronary heart disease: Collaborative analysis of 2358 events in 197 473 working men and women Lancet. 2012 Sep 13. pii: S0140-6736(12)60994-5. doi: 10.1016/S0140-6736(12)60994-5. England, Skottland, Finland, Danmark, Belgien, Tyskland och Sverige deltog. 7.5 års uppföljningstid i genomsnitt 20-30% överrisk för hjärtinfarkt. Lika för män och kvinnor. 16% had spänt arbete. 3.6% av infarkterna hade kunnat förhindras om individer med spänt arbete fått bättre arbete.

Nära 3000 medelålders initialt friska manliga stockholmare följdes i 10 år efter att ha svarat på frågor bl a om dold coping i jobbet Dold-coping-poäng N Överrisk (95% CI) Låg (4-7) 712 1 (ref.) Medium (8-10) 1288 4.20 (1.25-14.13) Hög (11-16) 708 5.94 (1.75-20.20) Kontrollerat för ålder, demografiska faktorer, beteenderiskfaktorer, krav och kontroll och även för biologiska riskfaktorer Alltså: Ju mer dold coping desto större risk för infarkt under uppföljning, även efter hänsynstagande till andra riskfaktorer Leineweber et al Journ Epidemiol Comm Health, 2011 May;65(5):420-5.

Är du utsatt för personlig förföljelse genom elaka ord och handlingar från chefer eller arbetskamrater? Varje dag/ ett par dagar per vecka/ en dag per vecka/ ett par dagar/ månad/ några gånger de senaste tre månaderna/ någon gång de senaste 12 månaderna/ inte alls de senaste 12 månaderna

Relativ risk att vara långtidssjukskriven 60 dagar eller mer under de två år som följde på AMU 1989-1999 bland personer som uppgav sig vara mobbade vid start (nära 20 000 deltagare) jämfört med omobbade. Män Kvinnor Risk (95% CI) 1.84 (1.27-2.67) 1.66 (1.23-2.24) Kontrollerat för tidigare sjukskrivning, ledarskap, krav, kontroll, chefsstöd, arbetskamratsstöd, upplevd risk för nedskärningar, ålder, social klass och arbetsmarknadssektor Widmark, Oxenstierna, Westerlund och Theorell: Vuxenmobbning och sjukskrivning Ur Marklund, Bjurvald, Hogstedt, Palmer och Theorell (redaktörer): Den höga sjukskrivningen - problem och lösningar

Faktorer i arbetet som skyddar mot uppkomst av mobbning under tvåårsuppföljning för personer som vid start ej känt sig mobbade (slosh-undersökningen) Ingen omorganisation Känsla att någon bryr sig om en (kvinnor) Känsla att man inte är utbytbar (män) Organisatorisk rättvisa (män) Ej diktatorisk chef (män) Upplevelse av kontrollmöjligheter Inga motstridiga krav (män) Alltså: När vi kan skapa ett klimat med ökad empati minskar mobbningsrisken Oxenstierna, Elofsson, Gjerde, Magnusson Hanson and Theorell Industrial Health 2012

Ordnas kulturella aktiviteter (film, teater,konsert, eller utställning) genom jobbet för de anställda? Tre studieår i slosh (april - maj) 0= Ingen 1= Någon gång per år 2= Någon gång per månad 3= Någon gång per vecka eller mera ofta. 2006 n= 5037, 2008 n= 9623, 2010 n= 8912 Theorell et al: Is cultural activity at work related to mental health in employees? Int Arch Occ Env Health 2012

Signifikant prediktion av emotionell utmattning från situationen 2008 till 2010 i slosh N=6214 Följande faktorer visade sig ha signifikant och av varandra oberoende prediktivt värde Emotionell utmattning vid start Ålder Psykiska krav Kön Möjlighet att påverka Kulturella aktiviter på jobbet Ej signifikanta: Inkomst Icke-lyssnande chef Theorell et al: Is cultural activity at work related to mental health in employees? Int Arch Occ Env Health 2012

Minskning i morgonblodcortisol och förbättring i påverkansmöjlighet för anställda under chefer som deltog i ett psykosocialt förbättringsprogram för chefer vid ett försäkringsbolag, jämfört med kontrollgrupp (anställda i avdelning vid samma bolag vars chefer inte gick i utbildning) Theorell T, Emdad R, Arnetz B, et al. Employee effects of an educational program for managers at an insurance company. Psychosom Med 2001;63(5):724-33.

Psychother Psychosom 2011;80:78 87 DOI: 10.1159/000321557 Health Effects on Leaders and Co-Workers of an Art-Based Leadership Development Program Julia Romanowska a, b Gerry Larsson c Maria Eriksson b Britt-Maj Wikström a, d Hugo Westerlund b Töres Theorell a, b a Department of Public Health Sciences, Karolinska Institutet, b Stress Research Institute, Stockholm University, c Department of Leadership and Management, Swedish National Defence College, Stockholm, Sweden, and d Akershus University College, Faculty of Health, Nutrition and Management, Oslo, Norway

Two alternatives of leader education Schibbolet Classical psychosocial ed Julia Romanowska Projekt KULT 2009 03 30Stressforskningsinstitutet

Total poäng för psykiska symptom (sömnstörning, emotionell utmattning, depressiva symptom) i de två grupperna före, efter 12 m och efter 18 m p=0.014 alla, p=0.028 enbart anställda (från Romanowska et al Psychotherapy and Psychosomatics, 2011)

Plasmakoncentration av DHEA-s (skyddande hormon, micromol/l) före, efter 12 månader och efter 18 månader p=0.003 alla, p=0.027 enbart anställda Från Romanowska et al Psychotherapy and Psychosomatics 2011

Resultat från Romanowska et al Psychother Psychosom 2011 Poäng för dold coping Schibbolet 2.04+/-0.06 1.95+/-0.06 1.90+/-0.05 Traditional 1.98+/-0.05 1.99+/-0.05 2.07+/-0.05 Statistisk tvåvägsinteraktion 0-18 m, p=0.007 df=1,110 (p=0.022 df=1,86 för enbart anställda)