Kompetens för tillväxt i media 2013 I början av året (15/1) skrev Ratios VD Nils Karlson i Dagens Industri om det då nystartade projektet Kompetens för tillväxt i debattartikeln Att vilja men inte kunna. Nils Karlson beskriver i artikeln att arbetskraftens bristande kompetens ett växande problem. Företagen får inte tag i rätt personer. Det mångåriga forskningsprojektet startas för att ge förslag på lösningar. Syftet är att i ett brett perspektiv analysera orsakerna till bristerna i företagens kompetensförsörjning och föreslå policyförändringar. Tiina Meri skriver på ledarsidan (16/1-2013) i Helsingborgs Dagblad och dess systertidningar om att det är en Tuff match för Sverige om att finna rätt. Projektet Kompetens för tillväxt får där stort utrymme; Kompetensbrist utgör ett av de största tillväxthindren för svenska företag, oavsett bransch och konjunkturläge menar Nils Karlson, vd för Ratio, Näringslivets forskningsinstitut: I slutet av januari skriver Personal & Ledarskap (24/1-2013) om allt sämre matchning och hänvisar till Nils Karlsons och Ola Skånbergs rapport om matchning på den svenska arbetsmarknaden (nr 9 i framtidskommissionens rapportserie) Den 25 januari skriver VVS-Forum om Ratios kompetensförsörjningsprojekt. Forskningsinstitutet Ratio bedriver från hösten 2012 till våren 2017 forskningsprojektet Kompetens för tillväxt. Syftet är att utreda vilka satsningar som bäst stärker kopplingen mellan utbildning och näringsliv. VVS Företagens medlemsföretag är oerhört beroende av kompetenta medarbetare med en utbildningsbakgrund som matchar framtidens krav på kunskap inom teknik, affär och kundbehov. Hög och framtidsorienterad kompetens är av största vikt då det bidrar till att stärka företagens möjlighet till konkurrenskraft och tillväxt menar Manne Didehvar, chef för Kompetensforum på VVS Företagen, som även deltar i projektet, Den 29 januari har både Nya Wermlands- Tidningen och Jönköpings- Posten ett reportage om kompetensförsörjning och matchningsproblematiken på arbetsmarknaden där Nils Karlson intervjuas. Missmatchningen leder på samma gång till att unga människor går utan jobb och att företagen inte kan verka fullt ut. Samhällsekonomin drabbas från två håll. Problemet hittills har varit att fenomenet inte varit kartlagt menar Nils Karlson. Det nystartade projektet har fortsatt stort genomslag i februari och mars. I början på februari, 4/2-2013, kommenterar Jonas Olofsson företagens kompetensförsörjning i en artikel i Dagens Nyheter. Fyra dagar senare (8/2-2013) skriver Jusektidningen om Ratios underlagsrapport 9 till framtidskommissionen. Den 3 mars kan man i Kupé - SJ:s ombordtidning läsa en intervju med Ratios VD Nils Karlson som handlar om att välja rätt och om ungdomars väg till jobb. Dagen efter (4:e mars) skriver Riksdag & Departement om Ratios konferens "Praktisk kompetens för tillväxt" och att näringslivet vill ta större ansvar för yrkesutbildningar för att säkra framtida tillväxt och jobb.
Den 5:e mars skriver Smålandspostens ledarskribent Mathias Bred om att lärlingsutbildningar och yrkesinriktade studieprogram måste få status - de är inte till för skoltrötta. Henrik Lindberg citeras i texten. Den 8 och 12 mars skriver Kristianstadsbladet och Nerikes Allehanda om UF-företagande. I Nerikes Allehanda beskrivs Karl Wennbergs forskning. 20 mars skriver Skövde Nyheter om Västra Götalandsregionens kompetensforum. Hög arbetslöshet, men samtidigt svårigheter att hitta rätt kompetens bland de jobbsökande. Det är ett problem som kan leda till hämmad tillväxt och en av de frågor som tas upp på Västra Götalandsregionens kompetensforum. Nils Karlson, VD för Ratio, var en av talarna på forumet. Den 5:e april skriver Aftonbladet om för de årskullar som enbart gått i grundskolan har etableringsåldern ökat kraftigt under 2000-talet. 2001 var gruppen etablerad på arbetsmarknaden vid 34 års ålder. Tio år senare, 2011, hade etableringsåldern stigit till 49 år Det är alarmerande. Har man inte fullgjort sin gymnasieutbildning är det extremt svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden, säger Henrik Lindberg, filosofie doktor i ekonomisk historia, som med hjälp av SCB tagit fram siffrorna om etableringsålderns utveckling. Lotta Dinkelspiel använder Ratios rapport om matchning på arbetsmarknaden när hon den 10 april skriver i Affärsvärlden om att företagen startar sina egna utbildningar för att få fram kvalificerad arbetskraft. Staten verkar ha checkat ut helt och hållet. Den 11 april skriver Dagens Nyheter om att praktik lönar sig för blivande företagare. Och hänvisar till Karl Wennbergs och Niklas Elerts rapport om ung företagsamhet. I maj, juni och juli skriver Tobias Tobé(M) med lokala företrädare en rad debattartiklar, publicerade i olika tidningar, runt om i landet, om eget företagande. Han hänvisar där till Karl Wennbergs och Niklas Elerts rapport om Ung Företagsamhet och dess effekter. Debattartiklarna återfinns i Alingsås Kuriren, Borås Tidning, Hallands Nyheter, Skaraborgs Läns Tidning, Bärgslagsbladet, Arboga Tidning, Söderhamnskuriren, Helsingborgs Dagblad, Landskrona Posten, Nordvästra Skånes Tidningar, Västerbottens Folkblad, Gotlands Tidningar, Södermanlands Nyheter, Kristianstadsbladet, Smålandsposten och Norran. Ratios rapport om Ung Företagsamhet citeras även i Marknad Örebro(7 maj) där Michael Lindquist skriver om rapporten. I Borlänge Tidning, Falu Kuriren, Södra Dalarnas Tidning och Nya Ludvika Tidning skriver man den 7:e maj att rekordmånga elever i gymnasiet är UF-företagare, entreprenörer på riktigt; de tävlar om att bli bäst i Sverige. Karl Wennberg citeras här om UF-företagande. Den 10 maj skriver Entreprenör om att Unga Företagare når längre i arbetslivet. De skriver där om Ratios utvärdering av Ung Företagsamhet. Entré skriver om samma utvärdering den 20 maj. De
beskriver att UF-företagande har positiva effekter och om Ung Företagsamhets långsiktiga effekter för individen. SVT:s Agenda har den 19:e maj en intervju med Ratios Henrik Lindberg där man talar om fackens låga anslutningsgrad. Höjda avgifter, fler korta och tillfälliga anställningar och ett minskat socialt tryck är viktiga orsaker till att fackförbunden tappat många medlemmar menar Henrik Lindberg. Några dagar senare, 27 maj, frågar sig Universitetsläraren; Lönar sig högre utbildning? Ratios VD Nils Karlson menar att utbildningssystemets relevans för arbetslivet måste öka. En annan facktidning, Jusektidningen, frågar sig den 7 juni; Vad får vi för samhälle när det är viktigare att känna rätt personer än att ha de bästa kunskaperna när sju av tio jobb tillsätts via kontakter? De skriver där om Ratios forskning kring och hur de snabbväxande företagen rekryterar. Även Naturvetaren skriver om studien. Efter sommaren 23 augusti skriver Dagens Handel om Unga till handeln med jobbpakt där Nils Karlson citeras om kompetensförsörjning. Jonas Olofsson skriver 30 september på DN-debatt, tillsammans med Alexandru Panican, om vad som krävs för att lyfta lärlingsutbildningarna i Sverige. Mer pengar räcker inte för fungerande lärlingssystem menar de. Tidningen Chef skriver (24/10-2013) om Ratios forskningsstudie som utreder varför företag har svårt att rekrytera kompetent personal. Utbildning, tidigare erfarenheter av samma tjänst och branscherfarenhet är de faktorer som väger tyngst när svenska chefer rekryterar i alla fall enligt dem själva. Men när chefer ska bedöma om deras rekrytering har blivit lyckad, verkar den avgörande faktorn istället vara hur väl personen passar in i organisationen. Det visar en ny svensk undersökning med 127 svenska toppchefer (vd:ar, HR-chefer och operationella chefer i företag med fler än 200 anställda) som Ratio gjort med kompetensförsörjningsföretaget PerformancePotential. Svenska Dagbladet skriver om samma rapport där Ratios forskare Lotta Stern intervjuas och i Entreprenör där Karl Wennberg intervjuas. Drygt 40 procent av företagen misslyckas med mer än var femte rekrytering, enligt en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio. Ofta har företagen sig själva att skylla, anser Karl Wennberg Stegen innan själva urvalsprocessen ses som nice to do istället för need to do. Det håller inte, menar Karl Wennberg. Dagens Opinion uppmärksammar rapporten i en debattartikel av där marknadschef på rekryteringstjänsten Stepstone, Charlotte Ulvros undrar om man inte borde lägga mer kraft på processen och kommunikationen som föregår en rekrytering? Entré intervjuar den 25 oktober Daniel Halvarsson som i sin avhandling presenterat ett verktyg för att definiera snabbväxande företag. Supergasellerna är de riktiga jobbskaparna, konstaterar Daniel Halvarsson.
Den 4:e november skriver Ratios Jonas Olofsson i Göteborgs Posten om ungas svårigheter att få den utbildning och arbetslivserfarenhet som kan leda till jobb. Det avgörande problemet med ungdomsarbetslösheten är att så många ungdomar inte får en tillfredsställande utbildning och att möjligheterna till arbetslivserfarenhet är så begränsade, skriver Jonas Olofsson, professor vid Malmö högskola och Ratio. Då Ratio den 5 november besöker Gävle för en regional dialog skriver Nils Karlson i Gefle Dagblad att Sverige övervärderat teoretisk kunskap. Nils Karlson skriver om problemet att många har god utbildning men saknar praktisk erfarenhet - välutbildade men inte kompetenta. Välutbildad, men inkompetent? Det är fullt möjligt i dag. Kompetensbrist utgör ett av de största tillväxthindren för svenska företag, oavsett bransch och konjunkturläge. Företag har svårt att rekrytera kompetent personal trots att Sverige har en hög och växande arbetslöshet. Också Svenskt Näringsliv skriver om det på sin regionala sida. Henrik Lindberg intervjuas i TCO-tidningen (12/11-13) med anledning av att allt fler aktiva äldre sätter sig på skolbänken för att hänga med i arbetslivet. Många säger att det har hänt så mycket att deras yrkeskunskaper blivit förlegade. De känner att de har nytta av att gå en kurs på två terminer, säger arbetsmarknadsforskaren Henrik Lindberg 14 november har Dagens Samhälle ett reportage om Jonas Olofssons underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen: Kommunala ungdomsanställningar om välfärdspolitiska vägval bortom aktiveringspolitiken (S 2010:04). I Dagens Nyheter samma dag, 14 november, citeras Nils Karlson om bristen på kompetens som tillväxthinder vid ett seminarium om Stockholms regionala utveckling och växtkraft. Nils Karlson, håller med om att bristen på kompetens är det viktigaste tillväxthindret. Detta trots att antalet nybörjare i högskolan har ökat med 151 procent sedan 1987 och utbildningsnivån i Sverige har stigit kraftigt under samma tid. Den första december skriver Agneta Bladh och Nils Karlson på Svd Brännpunkt med anledning av rapporten som jämför högskoleutbildning med yrkesutbildning. Antalet högskolenybörjare har de senaste 25 åren ökat med mer än 150 procent. Hur är det då med den högre utbildningens relevans? En jämförelse av sysselsättningen efter studier på högskolan respektive yrkeshögskolan ger signaler om att utfallet är relativt bra och till och med mycket bra för examinerade med yrkesexamen från högskolan. Ett år efter examen är cirka 80 procent av alla examinerade etablerade på arbetsmarknaden. Matchningen mellan arbetsmarknadens behov och den högre utbildningens innehåll skulle dock kunna väsentligt förbättras. Den 6 december skriver Ann Marie Bergström i Jusektidningen om hur Sveriges i särklass hetaste region ska klara sin kompetensförsörjning i framtiden.
Arbetsgivarna, och särskilt de på de snabbväxande företagen, tycker att det är minst lika viktigt att man helt enkelt passar in på jobbet, menar Nils Karlson, vd för näringslivets forskningsinstitut Ratio. Hur vaskar man fram de här anpasslingarna då? Jo, genom att gödsla med praktik på utbildningarna. Dessutom kan inte de här högkompetenta, som i dag, börja jobba vid en snittålder på 29,5 år.