Rörligt arbetsliv Att främja arbetsförmåga i ett rörligt arbetsliv Rörlighet på arbetsmarknaden nya ägare och ägarformer, globalisering Inom och mellan organisationer och yrken (till exempel mellan traditionellt manliga och kvinnliga yrken) Kerstin Ekberg Linköpings universitet IMH & HELIX Vinn Excellence Centre & Region Östergötland Rörlighet på arbetsplatser nya organisationsformer och arbetsuppgifter Ökande andel tidsbestämda anställningar Rörlighet bland personer och idéer Från arbetslöshet till anställning, eller från att vara sjukskriven till att få ett arbete Frivillig eller påtvingad rörlighet Rörlighet i arbetslivet Rörlighet på arbetsmarknaden Danmark 16% Norge 14% Sverige 8% Av arbetskraften byter arbete. Vem kan få ett nytt arbete? Vem bör få ett nytt arbete? Öka sannolikhet för långtidssjukskrivna som byter arbete att vara kvar på arbetsmarknaden 4 år senare 3 Linköpings universitet 1
Vilka blir anställda? Arbetsplatsen: organisering, ledning, arbetsmiljö och hälsa (TCO, Jakten på superarbetskraften, 2008) Det moderna arbetslivet Nya organisationsformer ställer krav på deltagande, kunskap, lärande Mätning av prestation, ökad kontroll Team-organisering och fler typer av arbetsuppgifter kräver översikt, kompetens att utföra en rad olika uppgifter, social kompetens, kommunikationsförmåga Arbetsmiljöindikatorer för kvinnor och män Indikator Kvinnor Män 1989 2001 2009 2013 1989 2001 2009 2013 Hög arbetstakt, % 48,3 58,4 60,0 61,0 34,4 42,7 47,0 45,0 Litet inflytande, % 48,3 51,8 52,0 52,0 36,0 37,6 37,0 35,0 teamarbete Ökade krav på kompetensutveckling, kognitiv förmåga, ansvarstagande, initiativ Tillfälliga anställningar ökar i antal. Tillfälliga anställningar innebär ekonomisk otrygghet, sämre social integration på arbetsplatsen och sämre möjligheter till kompetensutveckling Monotont arbete % 42,3 44,9 45,0 48,0 33,6 36,5 38,0 40,0 Källa: Arbetsmiljöundersökningen, Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån Den fysiska arbetsmiljön har förbättrats, medan den psykosociala tycks ha försämrats främst för kvinnor 8 Linköpings universitet 2
Arbetsmiljö och ökad risk för depression, utmattning (SBU 2014) Ökad risk för sjukskrivning i psykiska sjukdomar (Försäkringskassan 2013) Personer som upplever en arbetssituation med små möjligheter att påverka, i kombination med alltför höga krav Personer som upplever bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön De som upplever mobbning eller konflikter i sitt arbete Personer som upplever att de har pressande arbete eller en arbetssituation där belöningen upplevs som liten i förhållande till ansträngningen Osäkerhet i anställningen, t ex en oro för att arbetsplatsen ska läggas ner Två diagnoser dominerar: Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress (40%) Depressiv episod (30%) Psykiska sjukdomar har de längsta sjukfallen: medianlängd 75 dagar, jämfört med medianlängd 43 dagar för samtliga diagnoser 9 10 Grupper med ökad risk för sjukskrivning i psykiska sjukdomar (Försäkringskassan 2013) 28% högre risk för kvinnor Åldrarna 30-39 år Har barn 3-12 år Frånskilda och personer med livskamrat som dött Boende i storstäder och förorter Inkomst under medianinkomst, särskilt för män Offentliganställda Tjänstemannayrken och kontaktyrken Återgång i arbete för sjukskrivna i psykiska diagnoser (Försäkringskassan 2013) F43, anpassningstörningar och reaktion på svår stress har lika hög sannolikhet som genomsnittet av alla diagnoser att återgå i arbete F32 depressiv episod har 20% lägre sannolikhet för återgång i arbete än genomsnittet av alla diagnoser Efter 2009 har antalet nya sjukfall med psykisk sjukdom ökat medan återgång i arbete successivt har minskat 11 12 Linköpings universitet 3
Produktivitet 100% Produktivitet, sjukfrånvaro och sjuknärvaro Kan arbetsplatsen främja arbetsglädje, hälsa och produktion? ersättare sjuknärvaro sjukfrånvaro sjuknärvaro 0% Sjukskrivning Återgång i arbete Frisk arbetsplats Lindberg & Vingård 2012, systematisk litteraturgenomgång En frisk arbetsplats är god arbetsplats med en arbetsmiljö som har gynnsamma effekter på både individ och verksamhet positiva, tillgängliga och rättvisa ledare; utvecklad kommunikation; samarbete/teamarbete; positivt, socialt klimat; medinflytande/delaktighet; autonomi/empowerment; rolltydlighet med tydliga förväntningar och mål; erkännande; att utvecklas och växa i arbetet; lagom arbetstempo och arbetsbelastning; administrativt och/eller personligt stöd i arbetet; bra fysisk arbetsmiljö samt bra relationer till intressenterna. Beslutsutrymme/kontroll Möjlighet att bestämma över sitt eget arbete (hur och vad) Få använda sina färdigheter fullt ut Känsla av kontroll över en krävande situation (Karasek & Theorell, 1990) 15 Linköpings universitet 4
Socialt kapital på arbetet Innovativt lärandeklimat Tillit och vi-känsla i arbetsgruppen Att dela med sig av idéer och information Styrkan i, och mängden av länkar och nätverk (struktur) Uppfattning av stöd, ömsesidighet, tillit och samarbete (kognitivt) Innovativt lärande: nya situationer, problemlösning, förbättring Uppmuntras att ifrågasätta arbetsprocesser, tänka nytt, prova nya arbetssätt. Innovation som ett sätt att hantera höga krav (Salanova, Agut & Peiró, 2007). Förutsättning för organisatorisk utveckling Nätverk är en resurs i sig för att nå mål Norm av ömsesidighet: resurs för gruppen (Kouvonen et al., 2006) SBU 2014 LOHP Samband organisation, arbetsvillkor, hälsa och produktion Socio Personer som upplever goda möjligheter till kontroll i det egna arbetet och de som upplever att de behandlas rättvist utvecklar mindre symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. Organi sation Lärande-miljö Ledarskap Arbetsglädje, Flow Produkti on Psykosociala arbetsvillkor Utmattning 19 Linköpings universitet 5
Om man blir sjuk. Utvecklingen - sjukfrånvaro 22 Sjukfrånvaron i olika sektorer Riskgrupper för sjukskrivning Kvinnodominerade yrken inom vård och omsorg och traditionella mansdominerade arbetaryrken. Yrken som bygger på kontakt med andra människor (hälso- och sjukvård, barnomsorg, äldrevård, lärare, etc). Låginkomsttagare Kvinnor Lågutbildade Äldre Icke-infödda Tidigare sjukfrånvaro 23 24 Linköpings universitet 6
Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen: många faser och många aktörer Arbetsplatsen och arbetets villkor -social arena -arbetsmiljö I arbete med svårigheter -preseenteism? -interventioner? -inkluderande/marginaliserande Utveckling - karriär - Rörlighet vertikalt el horisontellt Rörlighet på arbetsmarknaden - från/till anställning - rekryteringsstrategier Bedömning av arbetsförmåga Sjukskriven -utredningar -arbetsförmåga -rehab. åtgärder -samverkan aktörer Redo att återgå -rätt tidpunkt? -individens perspektiv -hälso- och sjukvårdens perspektiv -arbetsplatsens perspektiv -socialförsäkringens perspektiv - fit for work? Återgång i arbete -arbetsplatsens policy -arbetskamraternas syn -anpassningar i arbetet -arbetsledarens kompetens Hållbar arbetsförmåga -rätt åtgärder -stöd under re-integrationen Vad är arbetsförmåga? Begreppet arbetsförmåga är inte definierat i praktiken Många olika instrument används för att bedöma arbetsförmåga I allmänhet tar instrumenten upp basal Fysisk funktion (gå, stå, lyfta, bära, sitta, etc) Psykisk funktion (uppmärksamhet, minne, självständighet, fullgöra uppgifter, stresskänslighet, etc) Social funktion (uttrycka känslor, konflikthantering, samarbete, kommunikation, etc) Ofta saknas relationen till arbete och analys av förutsättningar i arbetet Linköpings universitet 7
Concept of work ability. Ilmarinen J E.,Occup. Environ. Med 2001;58 Bedömning av arbetsförmåga i primärvården Hälsa Fysisk kapacitet Mental kapacitet Social funktion Utbildning och kompetens Skicklighet Kunskap Motivation Mänskliga resurser Värderingar Attityder Arbete Mentala krav Arbetsmiljö Fysiska krav Arbetstillfredställelse Arbetsgemenskap Arbetsförmåga Diffusa symptom (trötthet, smärta, ångest, etc) och bristande kunskap om patientens arbetsplats/ arbetssituation innebär osäkerhet i bedömningen (Nilsing et al 2013) Policy saknas ofta inom primärvårdscentraler för hur sjukskrivningar ska hanteras. Ingen tar reellt ansvar för bedömning av arbetsförmåga (Ståhl et al 2009, Nilsing et al 2013) Organisatoriska svårigheter, andra professioner finns ibland inte på VC utan får remiss baserat på läkarens bedömning Läkaren är ensam i bedömningen och har ont om tid Samarbete med andra aktörer är sällsynt och äger vanligen rum sent i sjukskrivningsprocessen (Ståhl et al 2009, Nilsing et al 2013) WAI - Work Ability Index Arbetsgivares uppfattningar om arbetsförmåga - produktivitet (Jansson 2014) Arbetsledares uppfattningar om orsaker av betydelse för sjukskrivning psykisk ohälsa (Lemieux et al 2011) Individen Vara tillgänglig Arbetsgivaren Skapa en god arbetsmiljö Den sjukskrivne Arbetet Fysisk förmåga, kunna hantera stress och konflikter, uthållighet, tåla kritik Förmåga att kommunicera, vara internt och externt social Meddela frånvaro, kunna fungera i team, informera, vara trevlig Engagemang, intresse och en vilja att utveckla Vara stolt över arbetet och engagerad Vara sin egen arbetsledare Pålitlig, flexibel, ta initiativ, ha överblick över produktionen Leverera produktion tid Respektera arbetsplatsregler, leverera Skapa en social team-känsla Motivera genom information och deltagande Coacha och stödja Leda och organisera arbetet Begränsad arbetsförmåga Hälsoproblem, bristande engagemang, för många privata intressen, alkohol, droger, familjeproblem, husbygge, ungdomar som inte förstår regler på arbetsplatsen Social isolering Stressorer i privatlivet Missnöjd med arbetet Upprepad tidigare sjukfrånvaro För tidig återgång i arbete Fördomar mot psykisk ohälsa Konfliktfyllda relationer Organisatoriska förändringar under sjukfrånvaro Arbetsledares bristande kunskap om psykisk ohälsa Skepticism mot diagnosen Linköpings universitet 8
Vem bedömer arbetsförmågan i praktiken? Hälso- och sjukvården - funktionsförmåga Läkare Sjukgymnaster Arbetsterapeuter Psykologer Socionomer Förmåga att arbeta Socialförsäkringssystemet - arbetsförmåga Handläggare Regelverket Systematiska utvärderingar av rehabiliteringsåtgärder Individen själv - Hälsa - Relation arbetsledaren - Relation arbetskamrater - Arbetsengagemang - Social situation - Ekonomi Arbetsplatsen -produktionsförmåga Arbetsgivare Arbetskollegor Sherbrooke-modellen (Loisel et al 2002, ländryggsbesvär) Besvär i rörelseorganen 40 arbetsplatser (20 000 anställda) randomisering Ingen intervention arbetsplatsen Anställda 4 veckors sjukskr. randomisering Intervention arbetsplatsen Anställda 4 veckors sjukskr. randomisering Vanligt omhändertagande OR = 1.0 Enbart klinisk behandling OR = 1.12 Enbart arbetsplatsintervention OR = 1.59 1.9 Klinisk + arbetsplats OR = 2.41 Linköpings universitet 9
Effekten av interventioner, rehabilitering och åtgärder på arbetsplatsen -Systematisk kunskapssammanställning (Holm m fl 2010) NICE guidance on long-term sickness and incapacity (2011) Besvär i rörelseorganen Visst stöd för att multidisciplinär rehabilitering inkluderande fysisk aktivitet och psykologisk intervention, KBT eller liknande, är positivt för sjukskrivna under perioden 4 veckor 4-6 månader Koordinerad vård och coachning är positivt under de första 3 månaderna Tre övergripande teman återfanns i de studier som visade positiva resultat för att förebygga långtidssjukskrivning: Tidiga interventioner Multidisciplinära åtgärder Interventioner som inkluderar arbetsplatsen Faktorer som påverkar återgång i arbete efter akuta ländryggsbesvär (Systematisk review, Institute of Work and Health 2012) Stark evidens Den sjukskrivnes egna förväntningar om återgång i arbete Vilka sjukvårdsprofessioner man träffar och vilka åtgärder man får Självrapporterad smärta och funktionsnedsättning Utstrålande smärta Arbetsrelaterade faktorer som fysiska krav, arbetstillfredsställelse och erbjudande om anpassningar på arbetsplatsen Måttlig evidens Psykosocial arbetsmiljö (arbetstakt, kontroll, socialt stöd) Försäkringsfrågor (tid och upplevd rättvisa i bedömningen) Fast anställning Tidigare sjukskrivning för besvären Bemötande i hälso- och sjukvården Sju principer för en framgångsrik rehabiliteringsprocess (Inst. of Work and Health, Toronto) 1. Arbetsplatsen har ett starkt engagemang i frågor om hälsa och säkerhet 2. Arbetsgivaren erbjuder sjukskrivna anpassning av arbetet 3. I rehabiliteringsplaneringen säkras att planen stödjer den sjukskrivne utan att innebära nackdelar för arbetskamrater 4. Arbetsledaren har utbildats i sjukskrivnings- och rehabiliteringsfrågor och deltar i planeringen för återgång 5. Arbetsgivaren tar tidig och respektfull kontakt med den sjukskrivne 6. Det finns en ansvarig rehabiliteringskoordinator 7. Arbetsgivare och sjukvård kommunicerar med varandra om lämpliga anpassningsåtgärder Linköpings universitet 10
Psykiska besvär Effekten av interventioner, rehabilitering och åtgärder på arbetsplatsen -Systematisk kunskapssammanställning (Holm et al 2010) Psykiska besvär Inget entydigt stöd för några effektiva behandlingsmetoder Cochrane review interventioner för att underlätta återgång i arbete för sjukskrivna med psykiska besvär (Arends et al 2012) 10 inkluderade RCT studier, varav 5 KBT och 5 PST (lösningsfokuserad terapi) Utfallsmått: tid till återgång i arbete helt eller på deltid KBT och PST tycks inte hjälpa sjukskrivna med psykiska besvär till full återgång i arbete i högre grad än sedvanlig eller ingen behandling (måttlig evidens) PST tycks hjälpa sjukskrivna med psykiska besvär till att återgå i arbete på deltid (dvs ett första steg tillbaka) (måttlig evidens) Principer i best practice i interventioner för psykiska besvär (Costa-Black 2013, efter Pomacki et al 2010) Nivå Principer Organisatorisk Klar, detaljerad och väl kommunicerad policy på arbetsplatsen för identifiering och hantering av psykiska besvär. Utbildning av arbetsledare i att identifiera problem och i att underlätta återgång i arbete. Rehabilitering Koordinerad, strukturerad och planerad nära kommunikation mellan den anställde, arbetsledare, sjukvården och andra aktörer. Tillämpa systematiska, strukturerade och koordinerade rehabiliteringsåtgärder aktivering, uppföljning, målorienterat mot återgång i arbete. Anpassningar på arbetsplatsen som tar hänsyn till den anställdes förutsättningar Stöd från arbetsledare och arbetskamrater i anpassningar Individen Tillgång till evidens-baserade åtgärder, som kognitiva beteendemetoder i kombination med anpassningar på arbetsplatsen och stöd/rådgivning Linköpings universitet 11
Meta-analys - RCT studier av effekter av koordinerad rehabiliteringsprocess (Schandelmaier et al 2012) En koordinerad rehabiliteringsprocess leder till Större andel tillbaka i arbete Bättre funktionsförmåga Bättre fysisk funktion Bättre psykisk funktion Lägre smärta Måttlig evidens för resultaten det behövs fler studier Exempel: koordinerad och individanpassad intervention (Bültmann et al. 2009) Systematisk multidisciplinär bedömning (team) av funktions- och arbetsförmåga. Identifiering av hinder för återgång i arbete Teamet utvecklar en skräddarsydd, handlingsinriktad rehabiliteringsplan som diskuteras med patienten Individinriktade interventioner Arbetsplatsåtgärder Åtgärder riktade mot hinder i individens omgivning/livssituation Kontinuerlig uppföljning och feedback mellan alla berörda & arbetsgivare, anpassningar i programmet Programmet gav sign. färre förlorade arbetstimmar, uppföljning över ett år. Återfall i sjukskrivning Psykiska besvär Risken för återfall ökar i större verksamheter (> 100 anställda) och om det är konflikter med arbetsledaren (fördubblad risk) (Arends et al 2014) För män är återfall vanligare vid depression än för andra psykiska besvär, ingen skillnad mellan diagnoser för kvinnor (Koopmans et al 2011) Oberoende av diagnos Återfall i sjukskrivning är vanligare för personer med besvär i rörelseorganen jämfört med personer med psykiska besvär. Återfall i sjukskrivning är vanligare för personer i yrken som inte kräver utbildning och som har en kortare anställning (< 5 år) och bland kvinnor < 45 år (Roelen et al 2010 a, b) Personliga faktorer Identitet Self-efficacy Egna förväntningar 48 Linköpings universitet 12
REWESS Return to Work East Sweden Study ReWESS Prospektiv kohortstudie 2008-2010 Östergötland (424 333 inhabitants) ReWESS Kliniska och arbetsplatsbaserade åtgärder och återgång i arbete En kombination av klinisk och arbetsplatsbaserad intervention gav en nästan 3 gånger så hög återgång i arbete jämfört med enbart kliniska åtgärder. (Wåhlin et al 2012) Datainsamling: nyinsjuknade I besvär från rörelseorganen eller psykiska besvär, sjukskrivna inom primärvården eller företagshälsovården Linköping 50 ReWESS Vem får åtgärder på arbetsplatsen, jämfört med enbart kliniska rehabiliteringsåtgärder? ReWESS: Prediktorer för återgång i arbete psykisk ohälsa Återgång inom 3 månader Återgång 3-12 månader Psykiska besvär Besvär i rörelseorganen Något yngre - Yngre Högre utbildning - Högre utbildning White Collar yrken - White Collar yrken Mindre sjukskrivning - Stabilare socialt nätverk året innan Åtgärder på arbetsplatsen hade inte samband med den sjukskrivnes självskattade hälsa, symptom på ohälsa, arbetsförmåga, eller med arbetsplatsförhållanden. Lägre utbildning Bättre arbetsförmåga Positiv förväntan på åtgärder Konflikter/orättvisa i relationen med arbetsledare Behov av minskade krav i arbetet Vilja byta arbete Wåhlin et al 2012 Ekberg et al, 2015 52 Linköpings universitet 13
ReWESS - Samhällskostnader för primärvårdens interventioner Sammanfattningsvis Hälso- och sjukvårdsåtgärder Därav rehabiliterings åtgärder Kostnad EUR M (sd) Produktionsförlust 5978 (5772) Kostnader MSD N=518 % av produktionsförlust Kostnader MD N= 294 Kostnad EUR M (sd) % av produktions -förlust 556 (635) 9.3 526 (599) 8.2 220 (408) 3.7 198 (371) 3.1 6381 (5526) Den psykiska ohälsan ökar, främst bland kvinnor Sjuknärvaron är hög hos personer med psykiska besvär, förebyggande åtgärder behövs Den psykosociala belastningen i arbetslivet har ökat, främst för kvinnor Organisation och ledarskap av arbetet spelar stor roll för de anställdas hälsa och även för möjligheten att återgå i arbete efter sjukskrivning Hälso- och sjukvården arbetar sällan med återgång i arbete som mål för sina åtgärder Det saknas samverkan mellan vården och arbetsplatserna Samhällskostnaderna för sjuknärvaro och sjukfrånvaro är höga Persson et al. 2014 54 Tack för er uppmärksamhet! kerstin.ekberg@liu.se 55 Linköpings universitet 14