Verksamhetsplan 2015 Omvärld Globalt ses gasen som en allt viktigare energikälla. Med de stora fyndigheterna i bland annat USA har världsmarknaden för både naturgas och gasol de senaste åren genomgått en markant förändring. Allt fler länder ökar sin användning av gas för el- och värmeproduktion, som råvara samt för transporter på land och till sjöss. Nya infrastrukturlösningar, tekniker samt nya fordonsoch fartygsmodeller följer i spåren av utvecklingen. Samtidigt har de nya gasfyndigheterna och Rysslands internationella energipolitik samt gaskrisen i Ukraina bidragit till en förändrad geopolitisk maktbalans och till att nya importvägar och ny produktion av exempelvis biogas utvecklas. Inom EU står gas idag för över 25 % av energianvändningen. På grund av EUs utsläppshandelssystem och USAs kolexport är kol i dagsläget billigare än gas och användningen av gas inom el- och värmeproduktion minskar. Däremot finns ett stort och växande stöd för gas som en del i att minska utsläppen inom transportsektorn och minska importen av olja. Biogas ses som en allt viktigare del i den utvecklingen. Nya EU-direktiv och finansiella fonder främjar marknaden för gas inom transportområdet samtidigt som EU:s nya riktlinjer för statsstöd förändrar förutsättningarna på den svenska marknaden. Den svenska gasmarknaden utvecklas för varje år, om än sakta och från en relativt låg nivå. Gas står idag för ca tre procent av energitillförseln i Sverige men både den förnybara och fossila gasen skulle i enlighet med potential och som bidrag till de politiska målen kunna växa kraftfullt. Förutsättningarna för att skapa en växande gasmarknad är delvis beroende av vilken inriktning politiken tar och vilka besked som ges. Det finns ett genuint intresse från såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet att främja biogas och fordonsgas. Hur regeringen kommer att agera när det gäller gaserna med fossilt ursprung är mer osäkert. Regeringen har signalerat nya skattehöjningar till januari 2016 på fossila bränslen däribland naturgas och gasol som inte ingår i utsläppshandelssystemet. Det osäkra parlamentariska läget gör dessutom att politiska initiativ och beslut kan försvåras. En växande gasmarknad med exempelvis utvecklade transportmöjligheter på järnväg, fler terminaler längs Sveriges kuster, regionala nät och tankinfrastruktur driver på omställning inom industrin, sjöfarten och landtransporterna samtidigt som även marknaden för förnybara gaser kan utvecklas. En väl fungerande gasmarknad kräver också hög säkerhet, anpassning till regelverk och ständigt ökad kompetens samt engagemang från aktörer i branschen. Industri Inom svensk industrin används fortfarande mellan 8-10 TWh olja - vilken till stor del kan bytas ut till naturgas eller gasol. Att oljeanvändningen är så stor är relativt okänt inte minst bland beslutsfattare på olika nivåer och fördelarna med gas behöver uppmärksammas mer. Intresset från industrins sida ökar dock. Samarbete med andra branscher, organisationer och företag kan förstärka arbetet med att uppmärksamma fördelarna med gas inom industrin. Naturgas och gasol står idag för ca fem procent av industrins energianvändning och används både som bränsle och råvara. En övergång till gas minskar utsläppen och möjliggör direkt inblandning av förnybara gaser såsom biogas och bio-dme. Infrastrukturen är densamma för gas med fossilt eller förnybart ursprung liksom distributionskanaler och kompetens. Företag inom allt ifrån stål- och gruvindustri till raffinaderier och livsmedelsindustri skulle kunna konvertera till gas. Inom ett flertal regioner och kommuner runt om i Sverige finns intresse att driva på Energigas Sverige Service AB tel +46 8 692 18 40 Org no 556081-9194 Swedish Gas Association info@energigas.se Bankgiro: 631-0239 Box 49134 www.energigas.se SE-100 29 Stockholm, Sweden Besöksadress: S:t Eriksgatan 44
omställningen, men de riktigt kraftfulla politiska styrmedlen eller incitamenten saknas. Vilka dessa företag är behöver uppmärksammas mer lokalt och nationellt. Från nationellt håll behövs incitament för att stimulera övergången. Det tredje steget i energiskattehöjningen genomförs nu. Till det har regeringen aviserat ytterligare höjning år 2016 vilket kan komma att minska användningen av naturgas ytterligare. Naturgasen som används i Sverige kommer framförallt från Danmark via ledning men importen från exempelvis Tyskland via Danmark ökar och förändrar till viss del gaskvaliteten samt ger ett varierande värmevärde vilket i förhållande till svensk industri måste hanteras. År 2015 införs även en reglering av nätavgifterna för gasnätföretagen. Den första perioden för reglering av intäkterna är 2015 2018. Naturgas importeras också i flytande form, LNG från Norge och lagras i terminaler i Nynäshamn och i Lysekil för att sedan transporteras vidare för användare inom industri och transportsektor. Transport Inom transportsektorn där bensin och diesel fortfarande står för över 90 procent av drivmedelsanvändningen kan fordonsgasen ta marknadsandelar. År 2030 ska Sverige enligt riksdag och regering ha en fossiloberoende fordonsflotta men bristen på kraftfullt och långsiktigt styrmedel för att ställa om mot exempelvis mer biodrivmedel saknas. Utredningen Fossilfrihet på väg föreslog i slutet av 2013 en rad åtgärder men ytterst få förslag har tagits omhand av politiken så här långt. Fordonsgas är idag ett etablerat drivmedel med väl fungerande teknik och relativt väl utbyggd marknad. Utvecklingen drivs av efterfrågan på biogas. Produktion av biogas är oftast inte tillräckligt lönsam för att möjliggöra långsiktiga investeringar och kräver därför politiska styrmedel. Befrielsen från energi- och koldioxidskatt har varit en förutsättning för biogasmarknaden. Den befrielsen ifrågasätts nu av EU och i dagsläget är biogasen skattebefriad endast till slutet av 2015. Medges inte förlängning eller att ett nytt styrmedel kommer på plats är risken stor att marknaden minskar istället för ökar. Frågan kräver politisk uppmärksamhet både på nationell och på europeisk nivå. Användningen av fordonsgas ökar idag med 5-10 procent varje år men står dock enbart för ca två procent av drivmedelsförsäljningen. Över 2 000 bussar rullar idag på gas i Sverige i fler än 45 städer. Den positiva utveckling som skett inom bussidan de senaste åren får idag en ökad konkurrens från förespråkare av el- eller elhybridbussar. Möjligheten att åter lyfta intresset för gas är stora, som ett utmärkt alternativ till bensin och diesel, minskade utsläpp och oljeimport samt nya lokala arbetstillfällen. Kommuner och regioners möjlighet att ställa miljökrav i upphandlingsinstrumentet är ett viktigt instrument för mer gasdrift. Intresset för gas till de riktigt tunga lastbilarna ökar och ett flertal tankstationer för flytande naturgas, LNG eller flytande biogas, LBG har de senaste åren öppnat. Viktigt i en sektor som på senare år inte alls lyckats minska utsläppen i samma takt som andra p.g.a. bristen på incitament. EU-kommissionen driver på utvecklingen med såväl nytt direktiv för infrastruktur för alternativa bränslen och med finansiella medel för uppbyggnad av infrastruktur. Detta ger Sverige möjligheter att ta fram en målinriktad handlingsplan och bli föregångare inom såväl uppbyggnad av tankinfrastruktur som utveckling av gasdrift och förnybar gas för lastbilar.
Marknaden för gasbilar har stagnerat trots ett stadigt växande antal tankstationer och gasbilsmodeller. En viktig anledning är avsaknaden av incitament till bilköparna att välja gasdrift. Ännu en gång inväntar branschen besked om förlängning av det reducerade förmånsvärdet för tjänstebilar. Andrahandsvärdet på en gasbil försvårar dessutom kalkylen för den som ska välja tjänstebil. Ett flertal andra viktiga incitament såsom miljöbilspremie har avslutats och den nya miljöbilsdefinitionen styr inte mot de mest klimatsmarta alternativen på marknaden. Sjöfart Sjöfarten har länge haft få krav när det gäller utsläpp och omställningen mot renare bränslen har gått trögt. I och med de nya svavelgränserna från 1 jan 2015 och stigande olje- och dieselpris ökar nu intresset för gas. Viking Line med sitt senaste fartyg och AGA med terminal och ny bunkringsteknik har under snart två år visat att tekniken med flytande naturgas, LNG fungerar. Man uppnår inte bara svavelkraven utan minskar även koldioxidutsläppen och får en effektivare och renare drift vilket röner stort intresse hos andra rederier och hamnstäder. Ett antal andra rederier har på senare tid beställt LNG-fartyg. Trots rederiernas intresse och nya utsläppsregler växer gas för sjöfart sakta, i första hand beroende på att det främst är vid nyproduktion av fartyg som LNG är konkurrenskraftigt. Kommuner och regioner är ofta positiva men nationella initiativ i form av fond eller stadsstöd från svenska regeringen som skulle kunna driva på utvecklingen av såväl terminaler som fler nya fartyg med LNG-drift saknas. El och värme De svenska kraftvärmeverken som använder naturgas är idag några av världens effektivaste men på grund av kol- och elpriset är det idag bara två av kraftvärmeverken som under vinterhalvåret drivs med naturgas, och då med reducerad effekt. Det tredje steget i energiskattehöjningen riskerar att minska användningen av naturgas ytterligare liksom risken för framtida höjningar av miljöskatterna. Även om den största andelen biogas numera går till transportsektorn används biogas även till produktion av el- och värme inte minst inom lantbruket och fler anläggningar lär tillkomma. Det tidigare föreslagna gödselgasstödet eller ett metanreduceringsstöd skulle kunna driva på utvecklingen inom lantbruket samtidigt som ett flertal frågetecken behöver klargöras kring EUkommissionens förslag till ILUC-regler liksom rötrestens framtid i och med nya regler för återföring av fosfor. En utveckling av biogas i industriell skala genom förgasning och storskalig rötning skulle kunna öka inblandningen av förnybar gas i stamnätet. Intresset är stort, men kostnadsbilden för biogasen är i dagsläget ojämn. Utvecklingen av biokombinat där el, värme och biogas produceras samtidigt genom förgasning av skogsavfall skulle kunna främja övergången till fossilfri värme- och elproduktion. Möjligheterna att på sikt använda gaskraft som bidrag till baskraft eller balanskraft och komplettera de förnybara och volatila energikällorna aktualiseras just nu, inte minst till följd av den nyvalda regeringens energiöverenskommelse om kärnkraftens framtid. Gaskraftsanläggningar är i förhållande till kärnkraft billigare att bygga, klarar industrins krav på leveranssäkerhet, understödjer
utbyggnad av förnybar elproduktion och skulle om det politiska intresset stiger, kunna finnas på plats inom fem år. Att få politikerna att diskutera och överväga detta alternativ blir viktigt i debatten. Om den kraftfulla utbyggnaden av den förnybara och volatila elproduktionen fortsätter, kommer teknik för att lagra överskottsel och eventuellt även göra drivmedel av den bli aktuellt när produktionen är hög och efterfrågan låg. Möjligheterna med tekniken Power to Gas undersöks just nu i Sverige liksom möjlig placering av en framtida pilotanläggning. Gasmarknadens säkerhets- och teknikverksamhet påverkas av förändringar i internationella och nationella regelverk. Sådana regelverk arbetas exempelvis fram av FN:s grupperingar (Jointmeeting och WP.15) för transporter av farligt gods i Geneve. I Sverige arbetar Arbetsmiljöverket om sina föreskrifter om trycksatta anordningar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar om sina föreskrifter om hantering av brandfarliga gaser. Grön Gas 2050 vår vision För att Sverige till år 2050 ska vara ett land utan nettoutsläpp av växthusgaser anses tre delar vara avgörande; utsläppsminskningar, ökad energieffektivisering och främjande av förnybar energi. Produktion och användning av energigaser bidrar till samtliga delar; en energiförsörjning med lägre utsläpp, ökad energieffektivisering och mer förnybar energi och förnybara bränslen. Användningen ökar dessutom konkurrenskraften, skapar fler jobb och bidrar till att ett flertal nationella miljömål uppnås. Tillväxtmöjligheterna för energigaserna fram till år 2050 är betydande. Vision Grön Gas 2050 lyfter fram energigasernas möjligheter och förutsättningarna för tillväxt i fyra avgörande samhällssektorer; en klimatneutral industri med gas, fossilfria landtransporter och fossilfri el- och värmeproduktion med gas samt en renare sjöfart med gas. Energigas Sveriges prioriteringar för kommande år Den långsiktiga visionen Grön Gas 2050 liksom varje års verksamhetsplan kompletteras med en bild av verksamhetens prioritering för kommande år. Av högsta prioritet på denna medellånga sikt är arbetet att skapa förutsättningar för en gasmarknad. Det innebär bland annat att stå upp för alla energigaserna på ett tydligt och klart sätt, även gaserna med fossilt ursprung och deras roll för uppbyggnaden av marknaden. Hittills har en hel del fokus legat på utvecklingen av gas inom transportsektorn. För kommande år tas ett bredare grepp med ökat fokus på hela gasmarknaden, på industrins behov av gas och på möjligheterna för gas inom sjöfarten och för el- och värmesektorn. Utvecklingen av marknaden för de förnybara gaserna är idag beroende av stöd eller styrmedel i konkurrensen med de etablerade produkterna. Målet på medellång sikt är dock att även dessa gaser kan få kommersiella förutsättningar att utvecklas utan särskilda styrmedel. Därför är det ytterst viktigt att vi redan nu, och på bredare front, börjar tala om marknaden och dess förutsättningar. Mer konkret handlar arbetet för kommande år om att kansliet ska vara framtidsinriktade i vårt arbete i allt från att påverka beslutsfattare och delta i samhällsdebatten, bidra med kunskap, analys och statistik samt med säkerhetsrelaterat arbete och utbildningar inom gasområdet. De olika
energigaserna har alla olika förutsättningar, möjligheter och användningsområden men blir med en gemensam gasmarknad allt mer sammankopplade. Kansliets arbete tillsammans med medlemsföretagen går därför allt mer från ett produktperspektiv till ett användarperspektiv vilket ställer krav på fortsatt utveckling av organisationen för att optimera arbetet. Verksamhet 2015 100- års jubileum År 2015 fyller Energigas Sverige 100 år vilket kommer att uppmärksammas stort. Syftet med jubileumet är att uppmärksamma gasbranschens historiska betydelse, dagens nytta inom olika delar av samhället samt den roll gasen kan spela i framtiden. Vi vill höja kunskapsnivån om energigasernas betydelse i samhället, samtidigt stärka självförtroendet i branschen och visa alla att våra energigaser gör stor nytta i samhället. De primära målgrupperna är kunder, politiker, myndighetspersoner, branschföreträdare och journalister och de sekundära är skolungdom och allmänheten. Alla aktiviteter som ingår i vår ordinarie verksamhet under året kommer att genomsyras av firandet och vi kommer också att genomföra ett antal aktiviteter speciellt med anledning av detta. Nivån på detta är dock beroende av särskild stöttning från medlemsföretagen. Mer information återfinns under egen punkt i föredragningslistan. Analys & marknad Under år 2015 kommer det att vara stort fokus på styrmedel med tanke på den rådande situationen och osäkerheten kring energiskatten och koldioxidskatten samt diskussionen kring hur biogasen kan få stöd om den beläggs med full skatt. Även skatten på naturgas och gasol förändras under nästa år och en diskussion krävs kring hur skattebilden kommer att vara framöver. Frågan om styrmedel omfattar både biogasen och fordonsgasen och utredningar och analyser kommer att genomföras under kommande år. Kontakter med myndigheter och departement kommer att prioriteras liksom information och sammanställning av fakta till medlemmarna. Ett exempel är att få väl underbyggt underlag kring utsläppen från gas då det gäller partiklar, NOx och SOx. Projekt Intensifierat Nationellt Biogasarbete är viktigt för att ytterligare stärka biogasens roll. Två workshops ska genomföras under år 2015 och ett förslag på biogasstrategi ska tas fram och förankras. Ett antal utredningar kommer att genomföras inom ramen för projektet för att stärka biogasens roll och för att analysera konsekvenser av de förslag som kommer från regeringen och/eller myndigheter. För att stärka den flytande naturgasens roll inom transportsektorn och inom industrin, genomförs det sista året av Projekt LNG/LBG. Projektet har pågått sedan år 2011. Under 2015 fortsätter arbetet med att underlätta, och fullt ut dra nytta av, det genombrott som LNG och LBG står inför, icke minst med anledning av de nya skärpta kraven för utsläpp i Östersjöregionen via SECAreglerna som träder ikraft den 1 januari 2015. Således speciellt fokus på sjöfarten. Statistikinsamlingen för samtliga gaser är ett viktigt arbete, icke minst ur uppmärksamhetssynpunkt. År 2015 är det sista året då Energigas Sverige har Energimyndighetens uppdrag att
hantera biogasstatistiken. Diskussionen kommer att föras kring möjligheterna att fortsatt kunna få ersättning för att utföra uppdraget i ytterligare 3 år. Aktiviteter ska vidtas för att nyansera bilden av att både gas och el behövs inom fordonssektorn samt gasens potential inom industrin. För att nå uppsatta mål behöver underlag tas fram som ger en korrekt bild av utsläpp, effektivitet samt vilka industrier, och var dessa ligger, som fortfarande använder olja. Detta för att kunna göra en bedömning av var det kan vara rimligt att ersätta olja med gas. Under år 2015 fyller naturgasen 30 år vilket kommer uppmärksammas på olika sätt i samband med jubileumsfirandet för Energigas Sverige. Arbetet med frågor som rör gaskvalitet fortsätter under år 2015, då bland annat Energimarknadsinspektionen ska lämna en rapport till departementet. Även Energimyndigheten ska rapportera arbetet med uppdatering av den nationella krisplanen under nästa år. Vad intäktsramarna får för konsekvenser på naturgasverksamheten nästa år går idag inte att förutse. Fortsatta omvärldsanalyser är oerhört viktiga för aktiviteter som Energigas Sverige ska genomföra liksom samarbete med andra organisationer. Som ett led i arbetet med gas som baskraft kommer Energigas Sverige att delta i IVA:s nya satsning Vägval el nytt perspektiv på elförsörjningen. En representant från kansliet kommer även att delta i arbetet med NOG. Opinion & information Energigas Sveriges informations- och opinionsarbete utgår framförallt från behovet av att beskriva den svenska gasmarknaden, utmaningarna och möjligheterna till omställning som produktion eller användning av energigaser ger. Kunskapen om energigaserna i samhället är ofta ganska låg, inte minst bland beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, vilka i sin tur många gånger har en avgörande roll för marknadens tillväxt. Opinion För att höja kunskapen om förutsättningar att skapa en växande gasmarknad och lyfta aktuella frågor kommer opinionsarbetet fortsatt inriktas mot såväl direkta möten med beslutsfattare som arrangemang av större möten, studiebesök och seminarier. En helt ny regering, nya majoriteter i kommuner och regioner samt en mängd helt nya politiker skapar möjlighet att återigen tydliggöra gasens roll för industri, sjöfart och landtransporter. Särskilda regionala fredagsseminarier planeras i prioriterade län under våren liksom större kunskapsseminarier i riksdagen. Vi kommer att så långt det är möjligt ta aktiv del i den nyligen tillsatta Energikommissionen samt i utredningen Klimatfärdplan 2050 och bidra med fakta om gasens roll i det svenska energisystemet. Vi kommer även att tillsammans med andra branschorganisationer bjuda in politiker till gemensamma träffar för att därigenom visa att energigaserna är en del av hela energisystemet. Ett intensifierat arbetet inleds för att nå beslutsfattares och industriföreträdares uppmärksamhet om möjligheterna med att ersätta olja med gas i olika delar av svensk industri. Arbetet kommer att ske lokalt och nationellt med att framförallt synliggöra möjligheterna och fördelarna med att byta till gas. Vi kommer också att i samtal med nationella beslutsfattare, lyfta behovet av ett politiskt styrmedel som ger den oljeanvändande industrin ökade incitament att konvertera till gas. Fordonsgasens roll för landtransporterna kommer även fortsättningsvis att prioriteras i opinionsarbetet både på lång och kort sikt. Det handlar dels om att informera om samhällsfördelarna med gas i fordon och framhålla gas som ett bidrag till omställningen. Dels om att lyfta behovet av styrmedel som ökar lönsamheten och därmed konkurrensmöjligheten samt
incitamenten att välja gasfordon. Resultaten från utredningen Fossilfrihet på väg behöver uppmärksammas fortsättningsvis där en hel del viktiga förslag som kan driva på gasens möjligheter till tillväxt. Gasens möjligheter inom sjöfarten kommer att prioriteras upp. Med nya svavelregler på plats behöver omställningen komma igång och det blir viktigt att framhålla gasens möjligheter liksom de initiativ som nu tas av kommuner och rederier. Att medverka till att fler LNG-terminaler kommer på plats är många gånger en förutsättning för att rederierna ska våga investera. Terminalerna i sig möjliggör samtidigt för fler industrier att ställa om och med tillhörande regionalt nät kan samtidigt biogasmarknaden växa. Tiden börjar nu även bli mogen för att i opinionsarbetet lyfta gasens roll som komplement till den förnybara elproduktionen. Både genom möjligheten att använda gaskraft som alternativ balanskraft eller för att lagra framtida elöverskott från vind- och solkraft. Opinionsarbetet kompletteras med att aktivt delta i samhällsdebatten genom mediakontakter, debattartiklar och pressmeddelanden där vi visar på möjligheterna och utmaningarna för gasen. Information En stor del av informationsarbetet under 2015 kommer att genomsyras av att föreningen firar 100 år. Både som en naturlig del i vår ordinarie verksamhet men också genom att en hel del särskilda aktiviteter planeras. Marknadsföringsmaterial såsom logotyp, roll-up och banners tas fram för att användas i våra olika kanaler och aktiviteter. Gasdagarna kommer att hållas redan i maj och kommer att ha lite extra guldkant och även kombineras med föreningens årsmöte. Tidningen Energigas är en viktig kanal och kommer nästa år att utökas till fem nummer varav ett är Energigas jubileumsextra där vi dels blickar tillbaka men framförallt visar på den nytta energigaserna gör redan idag och den roll de kan ha framåt. De övriga fyra numren har alla ett tema knutet till sig. Andra planerade jubileumsaktiviteter för att lyfta energigaserna är en tung roadshow, bildspel, särskilda jubileumsseminarier såsom naturgasen 30 år, pressmeddelanden och aktiviteter i sociala medier. Vi vill synliggöra gasen i vardagen vilket går många förbi. För att finansiera jubileumsåret har vi bland annat skickat ett erbjudande till våra medlemmar om att bli silver- eller guldsponsor. Att hålla våra tre webbplatser energigas.se, biogasportalen.se samt gasbilen.se uppdaterade med nyheter och information blir allt viktigare. En större uppdatering för att göra webbplatserna mer användarvänliga planeras för senare delen av året. Närvaron på de sociala medierna Facebook och Twitter kommer att utökas med Instagram under kommande året. Till det kommer vi att regelbundet skicka ut vårt nyhetsbrev och medlemsbrev. Medlemssatsning Den intensifierade medlemssatsningen för att värva nya medlemmar till organisationen fortsätter genom möten med potentiella medlemmar, ett uppdaterat material på webben samt framtagande av ett nytt avgiftssystem. Kansliet kommer också att fokusera ännu mer på medlemsvård genom kontinuerlig kontakt med medlemmar och vara lyhörda för önskemål och synpunkter.
Säkerhet & teknik Luktsättning (odorisering) av energigaser har historiskt skett genom tillsats av svavelhaltiga luktmedel. Genom de allt högre miljökrav som ställs inleds en utvärdering av svavelfri odorant. Följande av våra anvisningar kommer att revideras under 2015: Tankstationsanvisningarna Anvisningarna för flytande metan Föreståndaranvisningar GASA I och ur drifttagning av cisterner för gasol Befintliga behörighetsgrundande utbildningarna fortskrider som planerat. Här planeras den nya utbildningslokalen i Helsingborg att kunna användas i allt större utsträckning, sedan invigningen hösten 2014. Genom övergång till det europeiska EWF-systemet för PE-svetsare kommer den nya utbildningen och även behörighetssystemet att behöva följas upp och utvecklas för rimliga ledtider i hantering och upprätthållande av kvalitetsnivån. Utbildningen av Installationsledare och Besiktningsmän för mer komplexa installationer (Kategori 4) behöver sjösättas för att täcka branschens rekryteringsbehov inom detta område. Vi studerar även möjligheten att erbjuda någon form av miljöutbildning med stöd av medlemmar inom våra juristbyråer. Det finns allt jämnt ett tryck på att tillhandahålla föreståndarutbildningar inom vissa områden. På seminariesidan planeras vidareutveckling av det uppskattade konceptet för räddningstjänsten. Vi spinner vidare på resterande gasolseminarium i Göteborg, men med målsättningen att köra ytterligare tre seminarietillfällen om fordonsgas (tankstationer, transporter och gasdrivna fordon), preliminärt i Helsingborg, Stockholm och Göteborg. Inom biogasområdet startas en ny teknikgrupp upp som bland annat kommer att ansvara för produktions- och driftfrågor för att se vad som eventuellt kan förbättras. Det är flera standarder på gång inom gaskvalitetsområdet, exempelvis för fordonsgaskvalitet, injektering av biogas i naturgasnät samt för naturgaskvalitet som vi följer och försöker påverka utifrån ett svenskt perspektiv. Gasakuten erbjuder en resurs- och kunskapsbank i händelse av olyckor och incidenter främst för gasolbranschen. Diskussion förs om Gasakutens fortlevnad med pensionsfärdig personal och förutsättningar rent generellt. Även de bolag som driver verksamhet med flytande metan tittar på liknande resurser. Finns det möjlighet till samverkan? Omklassificering av Propan 95 riskerar leda till bekymmer vid transport av bulkgasol. Ett säravtal som är giltigt fram till 2019 är undertecknat av Sverige. Branschen behöver enas om vilken linje man vill driva för att eventuellt få till bestående förändringar i det europeiska regelverket därefter. Eventuellt måste vi återigen bli medlemmar i AEGPL för att kunna agera på europeisk nivå. Europeiska myndigheter driver på om nya krav mot brandpåverkan av tankfordon för transport av gasol. Den svenska bulkgasolbranschen har med sin erfarenhet och skyddsnivå kritiserat dessa förslag. Tillsammans med våra nordiska grannländer planeras aktiviteter för att undvika omotiverad höjning av europeiska skyddskrav.
Revision av föreskrifter från Arbetsmiljöverket och MSB pågår under året. Revisionsarbetet följs genom representation i vardera referensgruppen. Inom fordonsgasområdet söker vi i samverkan med Bil Sweden avgränsa våra respektive ansvarsområden vad gör vi och vad gör de. Interna projekt Under et kommande året kommer främst tre interna projekt att drivas. Det nya avgiftssystemet är planerat att slutföras under året i och med att årsstämman får det på sitt bord i slutet av maj. En djupare analys av säkerhets- och utbildningsverksamheten ska göras för att se hur mycket vi ska arbeta vidare med dessa frågor. Slutligen ska också rådsarbetet ses över med målsättningen att vi till 2016 har gjort de förändringar som blir aktuella.