Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014
Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör dem mer spännande för eleverna. När pedagogerna (och mljörådet) är engagerade väcks nyfkenheten eleverna tll att delta. Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet er verksamhet. N har haft ett varerat och upplevelsenrktat arbete som verkar ha nsprerat er alla verksamheten - bra jobbat! I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda skolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd eller elevråd Lgr11 Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad Övrgt att tllägga: I mljörådet har det vart 1 eller 2 elever från varje klass. Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och vart organserat? Hur har rådet nått ut tll resten av skolan? Mljörådet har fungerat som en länk och påputtare mljöarbetet. Hela skolan har haft de olka målen samma tdsperod. Mljörådet har då satt gång och avslutat varje mål. Även gjort utställnng matsalen för att vsa för varandra. I temat om maten var även köket nkopplat arbetet. Efter att v sett ut målen med årets mljöarbete gck deér och processsen mellan mljörådet och klasserna. Tllsammans gjorde v upp en tdsplan för de olka temanen under termnerna. Mljörådet organserade även upp skräpjoggen vlket nnebär att alla klasser turas om att städa skolgården. Mljörådet organserade också skräpplockardagarna. Vd varje avslutat tema har mljörådets representanter berättat och vsat vad klassen arbetat med. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar på era utvecklngsområden. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och med arbetet med utvecklngsområdena. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det tänkt som en start och en rktlnje som sedan kan utvecklas och förändras under arbetets gång beroende på elevernas och personalens ntressen, frågor och déer. Beskrv hur detta har skett och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Reklam Konsumton Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? I förskoleklassen har v samtalat om var det fnns reklam och vlken reklam som barnen sett. V dskuterade om varför det fnns reklam. Barnen kom fram tll att det var för att man ska bl ntresserad att köpa och veta vad det kostar samt veta vad som händer. V dskuterade även kvaltè och om man behöver alla saker. Barnen gjorde sedan egna reklamblder. V gjorde två reklamfgurer. En plast och en papper av återvnngsmateral och tttade på plastens och pappens kretslopp. 1-2-3:an började med att fundera över vad reklam är och var den fnns. Barnens förslag skrevs upp. Därefter fck de gruppvs leta veckotdnngar och dagstdnngar efter reklam som sedan klstrades upp tll collage. Sedan fck de desgna en egen glass och göra en reklambld och text tll det. Som läxa fck barnen uppgft att ttta på TV-reklam och fundera över följande frågor: Vlken reklam såg du? Vad handlade reklamen om? Tll vem vände sg reklamen? Vad tyckte du om reklamen? Sedan fck de redovsa för gruppen det som de kommt fram tll. Barnen blev uppmanade att ta med matreklamblad som v använde tll en blduppgft om konstnären Arcmboldo. Konstnären målade porträtt med bland annat frukter och grönsaker. Barnen fck leta och klppa reklambladen för att sedan göra porträtt av det. 4:an har haft dskussoner om vad reklam är, var den fnns och vem den rktar sg tll. V har även sett flmer om reklam. Eleverna hade även samma läxa om reklam som år 1-3. De fck även redovsa den för klassen. Eleverna rtade egna reklamaffscher utfrån något som de vlle göra reklam om. I klass 5-6 Har v arbetat med om hur mederna påverkar oss genom att: Analysera reklam olka meder, hur de är uppbyggda och olka sätt att få fram ett budskap genom humor, dealserng av männskor, naturfenomen, etc. V har tllverkat egna reklamannonser, skrftlga annonser som skulle passat tdnngar, men för påhttade produkter. V har gjort egna reklamflmer, spelat n med mobltelefon eller kamera där eleverna fått göra flmer med de psykologska metoder som reklammakaarna använder. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Eftersom v började med att barnen fck fundera över var reklam fanns utgck v från det när v satte gång jobbet. V valde att jobba med tdnngar och TVreklam. Läxan upplever v även gjorde föräldrarna medvetna om vårt reklamarbete. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Konsumton Matkonsumton Mål: Att bl medveten om var maten kommer från och vad som fnns den. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Förslag från eleverna är: Ta reda på vlken mat som kommer från Sverge alternatvt är närproducerat. Baka eget bröd och jämföra med köpt bröd. Klassen väljer sn favorträtt från skolköket och v tar reda på var den kommer från och vad den nnehåller. Köket serverar vegetarska alternatv med jämna mellanrum. När köket skrver dagens matsedel sätts även mljömärknngen upp. I förskoleklassen har v tttat på barnens frukter som barnen har tll fruktstunden. V har haft en världskarta och dragt streck tll de länder som frukten kommer från. V har tttat på kravmärknngar och fartrade märknng. V har tttat på klassens önskerätt. Var varorna kommer från och vlka mljömärknngar varorna har. V har bakat baguetter och jämfört med köpta bake upp baguetter. V har gjort memoryspel med mljömärknngar. Fartrade, Ecolabel, Svanen, Krav, MSC och grön flagg. 1-2-3 har tttat på flmer om hur olka matvaror produceras. Tll exempel olka flmer om hamburgarens delar. De fck rta och skrva om sn favortmaträtt och vad den nnehöll och var ngredenserna kom från. Eleverna fck baka många olka sorters bröd och provsmaka. På en världskarta klstrade v märken från bland annat frukt och grönsaker för att se hur långt de fått färdas för att komma tll Sverge. Det gav eleverna en tydlg bld av vkten av närproducerad mat. Som läxa fck eleverna undersöka 10 valfra matvaror hemma för att se varfrån de kom. Det redovsades sedan för klassen. V pratade om och tttade på olka typer av mljömärknngar som kan fnnas på matvaror. I samband med skolans önskematvecka gjorde v stapeldagram över elevernas favorträtter för att se vlka som var populärast. Åk 4-6 har haft som hemuppgft att ta reda på ursprungsland, kloprs och vlka vtamner som fnns ett antal frukter och grönsaker. I skolan har fyrorna sedan pratat vdare om vtamner och vlken nytta v har av dem. Fyrorna har också markerat ursprungsländerna på en världskarta. Vår kökschef Eva har vart klassen och pratat om matens nnehåll och specellt tagt upp vtamner och deras betydelse. Eva poängterade att det alltd är vktgt att äta varerad kost. På blden har fyrorna målat en tallrk med frukt och grönsaker de tycker om. I 5-6:orna har eleverna haft läxa att ta reda på vart mddagen de åt hemma kom från. De fyllde en tabell där de skrev vad de hade ätt och vlket ursprungsland råvarorna hade. I skolan fck de sedan redovsa och vsa på kartan. På hemkunskapslektonen bakade de bröd. De räknade ut vad ngredenserna kostade och jämförde prset med köpebröd. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Alla klasser har vart med processen arbetet. Köket har använt mljömärknngarna på dagens matsedel.mljömärknngen har då satts upp t.ex. vd krav potats eller MSC fsk. V har delgett varandra med utställnngar matsalen. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3
Tema Ttel Konsumton Lycka och konsumton. Mål: Att tänka krtskt om konsumton. För att bl medvetna om vad v gör när v konsumerar. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har funderat över om v behöver allt v handlar. Hela skolan har haft lopps och pratat o återbruk. I förskoleklassen har v gjort föremål av återvnnng. V har läst sagan om "Presenterna som blev skräp" och dskuterat skräpprylar och saker med kvallté. V har dskuterat vad som gör att man är glad och lycklg. Barnen hade många bra förslag. T.ex. När jag får leka mycket! När någon säger något snällt tll mg! När jag får gosa med mtt husdjur!m.m 1-2- 3 pratade om pengar, var får man dem från, vad behöver man dem tll, varför kan man nte köpa det man vll hela tden. Eleverna fck skolan fundera vad de trodde olka saker kostade för att sedan ta reda på vad det kostade med hjälp av sna föräldrar. Sakerna de funderade över var t ex en bobljett, ny bl, 1 lter mjölk, barntdnng, pzzerapzza, 1 kg äpplen, jeans, klppa sg hos frsör, glasstrut. V har pratat om vad man blr lycklg över och om det måste kosta pengar. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Eleverna och personalen är hela tden nvolverade arbetet genom mljöråd och klassens eget arbete de olka målen. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp. c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lgr11) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll elevernas utvecklande av värden och kunskaper. Det synlggör också elevernas möjlghet tll ansvar och nflytande över utbldnngen. Utdragen är ctat från skolans uppdrag samt mål som anger nrktnngen på skolans arbete. De ctat n valde handlngsplanen är förtryckta med möjlghet för er att lägga tll och ta bort. a. Ämnesövergrpande arbete Enlgt läroplanen ska läraren organsera och genomföra arbetet så att eleven får möjlgheter tll ämnesfördjupnng, överblck och sammanhang, samt får möjlghet att arbeta ämnesövergrpande. Vlket/vlka skolämne(n) har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Bld Matematk Musk Samhällskunskap Svenska Övrga/andra ämnen: b. Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen understryker vkten av att all undervsnng ska anlägga fyra övergrpande perspektv samt bdra tll att eleverna utvecklar ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Vlket/vlka övergrpande perspektv och/eller förhållnngssätt har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Ett mljöperspektv Ett etskt perspektv c. Kap 2. Övergrpande mål och rktlnjer Vlket/vlka mål har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Normer och värden, kap 2.1: Skolans mål är att varje elev; tar avstånd från att männskor utsätts för förtryck och kränkande behandlng, samt medverkar tll att hjälpa andra männskor, vsar respekt för och omsorg om såväl närmljön som mljön ett vdare perspektv. Kunskaper, kap 2.2: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola;
kan använda sg av ett krtskt tänkande och självständgt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etska överväganden, har fått kunskaper om förutsättnngarna för en god mljö och en hållbar utvecklng, har fått kunskaper om och förståelse för den egna lvsstlens betydelse för hälsan, mljön och samhället, Elevernas ansvar och nflytande, kap 2.3: Skolans mål är att varje elev; tar ett personlgt ansvar för sna studer och sn arbetsmljö, successvt utövar ett allt större nflytande över sn utbldnng och det nre arbetet skolan, och har kunskap om demokratns prncper och utvecklar sn förmåga att arbeta demokratska former. Övrga mål, rktlnjer, förmågor och/eller centralt nnehåll som Grön Flagg-arbetet har nkluderat: Skolan och omvärlden Lgr11 Att arbeta med Grön Flagg nnebär att samverka med omvärlden. Arbetet med hållbar utvecklng kan bdra tll att skolor utbyter erfarenheter med andra aktörer nom närngslv, organsatoner och kommun. Enlgt läroplanen ska verksamheten samverka med arbetslvet och närsamhället och eleverna ska utveckla ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Har n genom ert Grön Flagg-arbete samverkat med någon av följande aktörer? Annan/andra aktör(er) Annan/andra aktör(er) och/eller övrgt att tllägga: Skolköket Berätta gärna hur n samverkat med aktören/aktörerna: Synlggörande Lgr11 En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet. Detta kan göras genom en anslagstavla på skolan, nformaton ett nyhetsbrev eller genom att nformera allmänheten. Vad har n gjort på er skola för att vsa upp ert Grön Flaggarbete? Vlken/vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? Informaton på skolans webbplats Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Annan/andra aktvtet(er) Andra aktvteter och/eller övrgt att tllägga: Gemensam upptakt med hela skolan. Arrangera en loppmarknad. Uppföljnng, utvärderng och utvecklng Lgr11 För att Grön Flagg ska utveckla er verksamhet behöver n följa upp, analysera och utvärdera ert arbete förhållande tll de natonella målen och kunskapskraven. Samtala och reflektera Grön Flagg-rådet, personalgruppen och klasserna hur n har upplevt arbetet. Dskutera och analysera resultaten, gärna med hjälp av tdgare erfarenheter, ltteratur och forsknng för att utveckla lärandet för hållbar utvecklng på er skola. Utvärderngen hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden Grön Flagg samt kan användas skolans kvaltetsarbete. a. Uppföljnng Reflektoner från eleverna, hur har de upplevt arbetet? V upplever att eleverna har vart ntresserade och engagerade de olka ämnena. Det ämne som berörde mest var arbetet om reklam. Det var även spännande när v reste ut på världskartan och såg var maten kom från och hur långt maten fck resa det blev då tydlgt för eleverna varför v bör välja närproducerad mat för att spara på mljön. Eleverna tog själva upp genusperspektvet reklamen som v möter och dskuterade det. Reflektoner från personalen, hur tolkar n det n sett och upplevt? V upplever att det fnns ett stort ntresse och ett engegemang bland elever och föräldrar för mljöfrågor. Även att det fnns mycket kunskap.
b. Utvärderng Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Mljöperspektvet fnns med överallt! På skolan och hemmen och den ltteratur v använder. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån elevernas och personalens reflektoner? Det v kommer att förnya tll nästa års arbete är att ha med mljöarbetet som en punkt på arbetslagmötena för att nsprera varandra och ge tps. V gör en tydlg arbetsplan där v lägger ut arbetet olka peroder med en sluttd. d. Frvllg återkopplng tll Håll Sverge Rent Hur har n upplevt arbetet med de olka delarna Grön Flagg? Betygsätt från 1 tll 6, där 1 är betyget "nte bra" och 6 är betyget "mycket bra". Arbetet med de hållbara nyckeltalen Arbetet med Grön Flagg-rådet/elevrådet Att arbeta med teman Att arbeta med utvecklngsområden Att koppla Grön Flagg-arbetet tll läroplanen Arbetet med att få alla på skolan delaktga Arbetet med dokumentatonen tll Grön Flagg Vårdnadshavarnas delaktghet och engagemang Egna kommentarer eller övrgt att tllägga: