Ekonomisk utvärdering av utbildning i intern kommunikation för Malmö Turism i december 2009 och januari 2010

Ekonomisk utvärdering av utbildning i intern kommunikation för Malmö Turism i december 2009 och januari 2010 Sammanfattning Under våren 2010 medverkade 23 personer i en utbildning i intern kommunikation. Tio av dessa personer har intervjuats och de flesta gör bedömningen att utbildningen har varit, eller kommer att bli, lönsam. Detta sett utifrån ett samhällsekonomiskt Malmö-perspektiv. En sammanfattning av de tio intervjuades bedömning av lönsamheten ger, utifrån den gjorda satsningen på 130 tusen kronor (räknat som deltagarnas tid): Tre personer är helt säkra på att utbildningen har varit mycket lönsam, d.v.s. mer än väl gett tillbaka, eller kommer att ge tillbaka, mer än de dryga 60 satsade arbetsdagarna. Satsningen hämtas hem genom bl.a. mer effektivt utnyttjande av tid, fler gästnätter, bättre uppföljning, färre sjukskrivningar och kanske att man kan undvika personalomsättning. Fem personer bedömer att de satsade dryga 60 dagarna förmodligen kan hämtas hem genom insparad tid, fler besökare m.m. Några tror att det kan bli betydligt mer än så men känner sig osäkra på i vilken omfattning. Två personer tror att det blir positiva effekter men är osäkra på om de kommer att uppväga satsningen eller har svårt att över huvud taget bedöma i vilken omfattning effekterna kan uppstå. Noteras bör att flera har haft svårt att bedöma helheten i de tänkbara effekterna utan har utgått från det egna ansvarsområdet. Så är det t.ex. för ett par av de personer som bedömer att de 60 dagarna förmodligen kommer att hämtas hem. De har då utgått enbart från det egna verksamhetsområdet. Därmed kan konstateras att det i varje fall inte torde vara någon överskattning av den totala bedömningen. Författarens tolkning är att utbildningen än så länge, en dryg månad efter genomförandet, ännu inte är återbetald. Men med ett års tidshorisont finns det mycket som talar för att effekterna av utbildningen kommer att överstiga satsningen, kanske med väldigt mycket, speciellt om det kan bli stor effekt i t.ex. ytterligare gästnätter. 1

Bakgrund I december 2009 och januari 2010 genomfördes en utbildning under sammanlagt tre dagar för samtliga fast anställda inom Malmö Turism, 23 personer. För själva utbildningen svarade Sund Resurs med Helena Sund som ansvarig. Utbildningens mål och syfte var att stärka den interna kommunikationen och möjligheterna till ett fortsatt utvecklande samarbetsklimat för arbetslaget Malmö Turism. Genom att ge alla medarbetare ett gemensamt språk och verktyg kring typ-personligheter samt kring kommunikation, feedback och aktivt lyssnande var målet att skapa en plattform för rakare, tydligare kommunikation och öppenhet internt kring arbetsoch utvecklingsfrågor. Utbildningen började med två dagars workshop kring Myers Briggs Type Indicator, där man tittade på varandras likheter och olikheter med utgångspunkt att olika är bra och att ökad förståelse för varandra gör det lättare att kommunicera och samverka på ett positivt sätt. Dag tre hade mer fokus på kommunikation, utveckling och förändring och mental inställning. Alla tre dagarna betraktades som en helhet och de respektive ämnena kom att beröras på olika sätt under kursen beroende på gruppens behov av fördjupning eller frågeställningar. Samtlig personal förväntades medverka, vilket man också gjorde. Förutom den egna tiden behövde deltagarna och Malmö Turism inte betala någonting. Kursen, förutom deltagarnas tid, finansierades genom ett EU-stöd som var avsett för denna utbildning. Det stödet motsvarade kurskostnaden som, inklusive material, lokaler och förtäring, var totalt nästan 90 000 kr. Ekonomisk utvärdering perspektiv Malmö Turism är en kommunal enhet, organisatoriskt under Stadskontoret, som inte har några lönsamhetskrav såtillvida att man ska ge ett ekonomiskt överskott på organisationsnivå. I stället är målet med verksamheten bl.a. att sätta in turism i ett näringspolitiskt sammanhang och som en del i Malmös utveckling och attraktivitet samtidigt som man ska öka antalet besökare till Malmö, både affärsresenärer och turister. Det får förstås inte kosta hur mycket som helst utan verksamheten har en kostnadsbudget att arbeta utifrån. Detta innebär att det kan finnas flera olika ekonomiska perspektiv att granska denna utbildningssatsning från. Organisationsperspektivet, d.v.s. de ekonomiska konsekvenserna för Malmö Turism som organisatorisk enhet. Malmö Stads perspektiv, d.v.s. ekonomiska konsekvenser som direkt påverkar Malmö Stad i form av skatteintäkter m.m. Ett samhällsekonomiskt Malmö Stad-perspektiv, d.v.s. de ekonomiska konsekvenserna för verksamheter inom Malmö Stad. Detta resonemang utgår från att vi jämställer kostnader för Malmö Turism med omsättning i Malmö. I denna granskning har vi valt att framför allt utgå från det tredje perspektivet (samhällsekonomiskt Malmö Stad-perspektiv) även om också det första perspektivet finns med i resonemanget. Vi väljer det perspektivet därför att målsättningen med Malmö Turisms verksamhet är att få positiva effekter inte bara för enheten Malmö Turism eller Malmö Stad utan för all verksamhet inom Malmö, alltså ett samhällsperspektiv på Malmö. När vi i 2

fortsättningen talar om ekonomiska effekter för Malmö menar vi alltså Malmö ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, såvida inget annat anges. Metod Vi har gjort personliga intervjuer med åtta av deltagarna. Vi har dessutom gjort telefonintervjuer med två av deltagarna samt med utbildningsanordnaren. Vi har alltså intervjuat tio av deltagarna, bland dessa de två högsta ansvariga för verksamheten. Intervjuerna har skett med en person i taget varför riskerna att de som har intervjuats ska ha påverkats av andra i sina svar torde vara liten. Alla intervjuade har sedan fått godkänna, eller justera, en skriftlig sammanfattning av intervjuerna. Det är från dessa sammanfattningar som slutsatserna i denna rapport är hämtade. Vi har kritiskt granskat de svar vi har fått och inte enbart godtagit svar som fler besökare till Malmö utan att ett sådant påstående trovärdigt har kunnat motiveras. Det finns dock en risk att någon eller några av deltagarna har förskönat effekterna av utbildningen då man kan tänka sig att några gärna ser att utbildningen är lönsam. Vi är medvetna om denna risk och har försökt att minska den. Investeringar Malmö Turism har inte haft några andra kostnader, eller investeringar, än den egna tiden som har lagts in i projektet. Förutom deltagartiden i själva utbildningen handlar det om cirka en arbetsdag i administration och planering för en av Malmö Turisms medarbetare. Samtliga medarbetare har genomfört utbildningen på arbetstid. Några har kunnat planera sin frånvaro så att inga stora störningar har uppstått i verksamheten. På turistbyråerna har man tagit in ersättare och i några fall har man fått prioritera ned verksamheten under utbildningen (d.v.s. det har uppstått produktionsstörningar). Oavsett vilka konsekvenser som har uppstått i verksamheten (ersättare, störningar eller annat) bör tiden åtminstone värderas till vad den kostar i lön, semester och sociala avgifter. I genomsnitt kostar en arbetsdag på Malmö Turism, i lön, semester och sociala avgifter, cirka 2 100 kronor. Då har vi räknat med en genomsnittslön för alla medarbetare på mellan 26 000 kr och 28 000 kr. Av de 23 medarbetarna deltog de flesta samtliga tre utbildningsdagar men ett par personer kunde inte medverka alla dagar. Sammanlagt drygt 60 arbetsdagar lades ändå ned på utbildningen. Med prislappen 2 100 kr/dag innebär det en satsning på cirka 130 000 kr. Om kursavgiften, som har betalats med EU-stöd, skulle inkluderas blir den totala satsningen cirka 220 000 kr. Effekter De intervjuade deltagarna är överens om många positiva effekter på individnivå. Återkommande effekter som de flesta deltagare tar upp, om än med olika ord, är: 3

Ökad självinsikt, många medarbetare inser att de borde arbeta på annat sätt och gör det. Ökad insikt om hur kollegor är och ökad kunskap om hur de agerar och tar in information. Det blir lättare att förstå andras reaktioner. En aha-känsla om hur en grupp fungerar. Att det är ok att vara olika. Därmed också en ökad insikt om hur man kan förhålla sig till olika egenskaper. Olika uppgifter kan t.ex. utföras på olika sätt, ta olika lång tid för olika personer men ändå komma fram till samma mål. Det finns en större förståelse och tålamod för det. Det blir mindre irritation, mindre konflikter kan undvikas och arbetet flyter mer friktionsfritt. Det är mindre risk att jag trampar någon på tårna, vi blir mer överens. Bekräftelse av vissa saker som redan var kända. Aktualisering om vad man bör tänka på i sin egen kommunikation och en insikt om hur mycket man tolkar in i andras kommunikation. Ökad kunskap om hur man framför åsikter och varför det kan bli missförstånd. Det blir en enklare kommunikation och därmed effektivare arbete. Ett exempel är att man har blivit tydligare på att informera om aktuella situationer och att förankra arbetssätt. Förändrat, och effektivare samarbete p.g.a. ett bättre och öppnare arbetsklimat. Medarbetare har tagit upp saker som annars inte skulle kommit upp. Flera personer har blivit bättre på att ge beröm och lägga fram sina synpunkter på ett sätt anpassat till den enskilde individen. Det har lett till att medarbetare gör ett bättre jobb. Det blir en öppnare känsla för varandra, man poängterar det positiva. Det gör att man blir gladare och får bättre självförtroende. Man bryr sig mer om medarbetarna och reflekterar mer kring personal. Man blir bättre på att reparera fel. Ökad kunskap om hur jag i olika sammanhang kan anpassa min kommunikation för att nå fram till mottagaren på ett mer effektivt och förståligt sätt. Detta kan användas vid olika tillfällen både vid interna möten på arbetsplatsen och vid presentationer inför en bred publik. Budskapet preciseras. Det gäller både vid intern kommunikation och vid externa möten då det har blivit en ökad förståelse även vid möten med samarbetspartners. Det har blivit mera vi. Förut var det ibland vi och dom om personal på de tre olika enheterna. Inga negativa effekter av utbildningen, förutom den tid den tog i anspråk, har noterats. Däremot finns några noteringar om saker som kunde ha gjort utbildningen än mer effektiv. T.ex. att minska ned på vissa avsnitt och öka andra. Några hade synpunkter på att det borde varit 100 procents deltagande även från cheferna samt att vissa moment av utbildningen kunde ha delats upp på de olika arbetsplatserna. Någon annan hade synpunkten att det kanske var bra att cheferna inte var med hela tiden. 4

I vilken omfattning de positiva effekterna, som de intervjuade till stora delar är överens om, kan omvandlas till konkreta effekter, som kan utläsas i något av de mål som Malmö Turism arbetar med, är oerhört svårt att med någon större grad av säkerhet uttala sig om. Vi har inte ens gjort en ansats till att mäta dessa effekter i form fler besökare, fler evenemang, bättre hemsida, bättre information och andra tänkbara områden som utbildningen, i sin förlängning, skulle kunna påverka. Detta då det har gått för lite tid sedan utbildningen genomförts (en dryg månad sedan den sista utbildningsdagen) och eventuella effekter har knappast hunnit få full effekt. Men framför allt är antagligen utbildningseffekterna, även om de för själva utbildningen kan vara betydande, i förhållande till andra faktorer små. T.ex. kan Malmö Turism påverka antalet besökare till Malmö med kanske 10, 20 eller 30 procent, men antalet skulle inte falla till noll om verksamheten inte fanns. Andra faktorer har alltså stor påverkan. Och Malmö Turisms möjligheter att få besökare till Malmö påverkas givetvis av många andra faktorer än bara denna utbildningssatsning. Därför är det svårt att dra några slutsatser av utbildningseffekterna genom att bara granska utvecklingen av antal besökare, evenemang, beställningar av hotellrum via hemsidan, souvenirförsäljning m.m. De som allra bäst borde kunna bedöma effekter, konstaterade eller tänkbara i framtiden, är medarbetarna själva. Därför har vi ställt frågan till samtliga intervjuade om vilka konkreta effekter, utifrån de mål verksamheten har, de bedömer har uppstått eller kan komma att uppstå. Här är några sådana bedömningar från olika personer: Genom att möjligheten att göra ett effektivare jobb ökar, kan antalet påverkbara gästnätter för affärsresenärer, som tidigare kanske varit 1200 3000 gästnätter, öka med kanske 2 5 procent, eller med 25 150 gästnätter. För Malmö kan varje gästnatt för en affärsresenär inbringa i genomsnitt 2500 3000 kr så värdet för Malmö kan öka med mellan 60 och 450 tusen kronor. De satsade 130 tkr kan ha gett åtminstone 150 nya turistnätter (à drygt 1000 kr, det genomsnittliga värdet för Malmö för ett turistdygn), men förmodligen är nya turistnätter en droppe i havet. Ändå är det rimligt att tro att satsningen kan hämtas hem genom fler turistnätter. De satsade arbetsdagarna är återhämtade, i form av insparad tid och effektivare arbete, inom åtminstone ett år! Det har blivit en positiv effekt men hur stor den positiva effekten är? Ingen aning. Det har, som en effekt av utbildningen, blivit ännu mer hjärtlig service, och mer mänsklig service p.g.a. mer sammansvetsade medarbetare. Kanske det kan ge ytterligare en gästnatt/vecka under högsäsong (mitten av april mitten av september). Det skulle i så fall innebära att utbildningen kan ha gett 20 extra gästnätter som annars inte skulle blivit av. Ökad möjlighet att få turister att stanna i Malmö. Det kan nog bli ytterligare ett par i veckan under högsäsong. Med en högsäsong från mitten av april till september kan det innebära ytterligare 50 100 turister som stannar i Malmö, eller stannar ytterligare någon eller några dagar i Malmö. Definitivt minskad risk för sjukskrivningar. Utbildningen minskar risken för att må dåligt och att kanske 4 5 personer kan påverkas. Det är inte givet att det blir minskad 5

sjukskrivning men risken torde minska. Det kan också bidra till att en person, som funderat på att sluta, stannar. Arbetsresultatet påverkas genom att det blir lättare att ta kontakt med företagare, anläggningar, hotell mm. Det blir bättre samverkan vilket kan leda till fler besökare till Malmö. Men hur många? Mycket svårt att säga men knappast 200 gästnätter. Ekonomihanteringen blir, som en effekt av utbildningen, både mer rätt och ger bättre underlag för kostnadskontroll. Det sparar tid, och ekonomiska underlag blir ett stöd och inte kontroll. Kostnadsmedvetenheten ökar. Det blir mer tid för att analysera och också mer affärer, t.ex. provision på biljetter. De satsade dryga 60 dagarna på utbildningen är säkert insparade bara vad gäller ekonomiuppföljning! Ökad förståelse mellan kollegor vilket leder till smidigare samarbete och färre missförstånd. Det blir en effektivare verksamhet. Det är för tidigt att säga om det har sparat tid men på sikt finns en potential att spara mycket tid. Den tid som kan sparas på detta, kan istället användas till andra arbetsuppgifter eller satsningar till vilka det inte idag inte finns tillräckligt med personella resurser. Man hinner göra mer saker. I vilken omfattning det sedan leder till bättre beslut, fler besökare till Malmö eller andra effekter är svårt att bedöma. På sikt är det rimligt att de satsade dryga 60 dagarna sparas in, i mer effektivt tidsutnyttjande, som en effekt av utbildningen. Eftersom det var en gemensam satsning på tre olika arbetsplatser så har detta bidragit till en ökad delaktighet och därmed större arbetsglädje, det har blivit roligare att jobba. Det kan i slutändan leda till minskad risk för personalomsättning och sjukfrånvaro. Hur stor den minskade risken är blir svår att bedöma. För en nyanställd kan det i genomsnitt ta sex månader att komma upp i full produktion. Effekten kan hos vissa medarbetare vara kvar resten av livet, hos andra kanske den inte används alls. Det är svårt att bedöma i vilken omfattning det kan bli så. Ett kritiskt värde, givet kostnaden för utbildningen på minst 130 tkr, eller kanske närmare 200 tkr, är 200 gästnätter (privatresenärer à drygt 1000 kr/dygn) för Malmö. Det kommer ganska säkert att uppfyllas. Ett annat kritiskt värde är om effekten av utbildningen blir att ett extra möte kan arrangeras i Malmö (de flesta möten torde inbringa åtminstone 200 tkr till Malmö). Helt säkert bedöms detta uppstå som effekt av utbildningen. Även om Malmö Turism hade behövt betala själva utbildningskostnaden skulle insatsen, med ovan resonemang med kritiska värden, varit lönsam. P.g.a. att Malmö Turism är en platt organisation får denna utbildning större effekt än om den varit organiserad i flera chefsled. Så långt bedömningar från intervjupersonerna. Några klargöranden av svaren: Eftersom den största delen av kostnaden på 130 tusen kronor utgörs av förlorad produktion under utbildningen (en liten del av summan är ersättarkostnader på turistbyråerna) kan ett sätt att resonera vara: Tror vi att effekterna av utbildningen gör att vi kan jobba igen de förlorade dryga 60 dagarna genom mer effektivt utnyttjande av tiden? Flertalet av de intervjuade tror det. 6

Om utbildningen leder till att Malmö Turism undviker en personalomsättning, där det kan ta sex månader för en ny att komma upp i full effekt, lär det kosta åtminstone de 130 tusen kronor som utbildningen kostade. Det är kostnader för rekrytering, introduktion och inte minst att en nyanställd under de första cirka sex månaderna inte kan göra ett lika bra arbete som en erfaren person. Om utbildningen leder till att sjukskrivningar kan undvikas så kan värdet av en undviken långtidssjukskrivning (sex månader) vara kring och ofta högre än 100 000 kr. Detta i form av sjuklönekostnader, semesterkostnader, ev. rehabilitering, rekrytering, introduktion och inskolning av ersättare m.m. Förmodligen är utbildningen i stort sett återbetald om effekten blir att en långtidssjukskrivning undviks. En sammanfattning av de tio intervjuades bedömning av lönsamheten ger, utifrån den gjorda satsningen på 130 tusen kronor (räknat som deltagarnas tid): Tre personer är helt säkra på att utbildningen har varit mycket lönsam, d.v.s. mer än väl gett tillbaka, eller kommer att ge tillbaka, mer än de dryga 60 satsade arbetsdagarna. Satsningen hämtas hem genom bl.a. mer effektivt utnyttjande av tid, fler gästnätter, bättre uppföljning, färre sjukskrivningar och kanske att man kan undvika personalomsättning. Fem personer bedömer att de satsade dryga 60 dagarna förmodligen kan hämtas hem genom insparad tid, fler besökare m.m. Några tror att det kan bli betydligt mer än så men känner sig mycket osäkra på i vilken omfattning. Två personer tror att det blir positiva effekter men är osäkra på om de kommer att uppväga satsningen eller har svårt att över huvud taget bedöma i vilken omfattning effekterna kan uppstå. Noteras bör att flera har haft svårt att bedöma helheten i de tänkbara effekterna utan har utgått från det egna ansvarsområdet. Så är det t.ex. för ett par av de personer som bedömer att de 60 dagarna förmodligen kommer att hämtas hem. De har då utgått enbart från det egna verksamhetsområdet. Därmed kan konstateras att det i varje fall inte torde vara någon överskattning av den totala bedömningen. Författarens tolkning av svaren är att utbildningen än så länge, en dryg månad efter genomförandet, ännu inte är helt återbetald. Men med ett års tidshorisont finns det mycket som talar för att effekterna av utbildningen kommer att överstiga satsningen, kanske med väldigt mycket, speciellt om det kan bli stor effekt i t.ex. ytterligare gästnätter. Hur lönsam utbildningen till slut blir kanske beror på hur den följs upp. Se senare avsnitt. Om man väljer att stanna i ett organisationsperspektiv finns det goda möjligheter att den tid som satsats kan hämtas tillbaka genom ett effektivare arbete. D.v.s. den produktionsstörning som uppstod i samband med utbildningen kan komma att tas igen med råge. 7

Kritiska värden Ett annat sätt att bedöma utbildningen, som vi delvis redan gjort i effektbeskrivningen ovan, är att utgå från så kallade kritiska värden. D.v.s. vilka effekter krävs för att utbildningen ska vara återbetald? Flera tänkbara kritiska värden har lyfts fram. Det räcker med att ett av nedan kritiska värden uppnås, eller en kombination av delar, för att utbildningen ska vara motiverad. Observera att vi har utgått från satsade resurser på 130 tusen kronor och ett samhällsekonomiskt perspektiv när vi granskar effekterna. Cirka 50 ytterligare gästnätter för affärsresenärer, om en affärsresenär inbringar i genomsnitt minst 2500 kr per dygn till Malmö. Cirka 130 ytterligare turistdygn, om ett turistdygn i genomsnitt inbringar minst 1000 kr till Malmö. Insparad tid, drygt 60 arbetsdagar eller cirka 500 timmar. Fördelat på all personal motsvarar det drygt en procents effektivitetsökning om effekten ska hämtas hem på ett år. Undvika en långtidssjukskrivning som, om den varar i ett halvår eller mer, kan kosta åtminstone 100 tusen kronor. Undvika en personalomsättning som, med sex månaders inskolningstid, torde kosta betydligt mer än 130 tusen kronor. Det finns andra tänkbara kritiska värden, som fler evenemang till Malmö, mer kreativa lösningar som kan spara olika typer av kostnader, m.m. Var och en kan själv ta ställning till om man tror att något av ovan kritiska värden, eller en kombination av delar av de kritiska värdena uppnås. Åtta av de tio intervjuade bedömer, på direkta frågor, att något eller några av de kritiska värdena kommer att uppnås. De två övriga har ingen uppfattning eller är osäkra. Uppföljning Fler personer pekar på behovet av uppföljning för att hela potentialen av utbildningen ska nås. Utan en sådan uppföljning kommer flera säkert att ha nytta av utbildningen under lång tid framöver medan effekten kommer att plana ut för andra. Deltagare som ej har utvärderats Denna utvärdering har gjorts med erfarenheter från knappt hälften av deltagarna (10 av 23) som underlag. Övriga deltagare har ej intervjuats men om de som har intervjuats någorlunda väl speglar samtliga medarbetare, så torde vi kunna få liknande bedömningar från övriga 13. Det kan vi dock inte med säkerhet uttala oss om. 8

Kritisk granskning Förutom att alla deltagare inte har intervjuats finns några andra kritiska frågeställningar med tanke på att effekterna är mycket svårmätbara. Det gäller framför allt risken att några av deltagarna, medvetet eller omedvetet, har övervärderat effekterna av utbildningen. Observera dock att vi inte har någon indikation på att det skulle ha gjorts felbedömningar. Ett par sätt att ändå hantera risken är att vara kritisk till de mest positiva bedömningarna och att ta fram kritiska värden, det sistnämnda har gjorts i tidigare avsnitt. Intervjuer Intervjuer har gjorts på plats i Malmö den 3 mars 2010 samt på telefon. Samtliga utom Helena Sund är medarbetare på Malmö Turism. 2 mars 2010, Helena Sund, Sund Resurs. 3 mars 2010, Sofie Teraniemi. 3 mars 2010, Katarina Olsson. 3 mars 2010, Paul Pettersson. 3 mars 2010, Shaip Ademi. 3 mars 2010, Lars Carmén. 3 mars 2010, Anna Åmvall. 3 mars 2010, Emma Hänninen. 3 mars 2010, Lisa Gustafsson. 9 mars 2010, Marie Holmberg. 11 mars 2010, Camilla Ekberg. Felkällor och felaktiga slutsatser? En sådan här utvärdering handlar mycket om att ta in information, jämföra med andra verksamheter och erfarenheter, och dra slutsatser utifrån det vi ser. Då finns alltid risk för felkällor och felaktiga slutsatser. Det vet författaren, och det vet läsaren. Även om några uppenbara felkällor inte har identifierats så kan vi inte utesluta att det kan finnas i följande fall: De flesta intervjupersoner har varit mycket positiva till utbildningen och flera vill säkert att den ska vara lönsam. Då finns alltid risken att fördelarna med ett projekt betonas medan eventuella nackdelar inte lyfts fram på samma sätt. Vi har försökt, med hjälp av kritiskt ställda frågor och jämförelser, att undanröja en sådan risk samtidigt som uppskattade positiva effekter genomgående har tolkats lågt. Men vi kan samtidigt inte helt utesluta risken att vissa fördelar har övervärderats. Som alltid i den här typen av undersökningar vet man inte vad som skulle ha hänt om utbildningen inte genomförts. Ibland förutsätts att allt annat skulle varit lika men så enkel är sällan verkligheten. Ändå är det ofta så jämförelser görs när man granskar utvecklingar över tiden. Det är framför allt i diskussion med intervjupersonerna som dessa alternativkostnader kommer fram. Referens: Personalekonomi idag (Liber, 2009, Johanson/Johrén). Där finns bl.a. beräkningar för vad arbetstid, personalomsättning och sjukfrånvaro kostar. 9

Om författaren Anders Johrén, född 1960, civilekonom, arbetar sedan 1988 i Labora Konsultforum AB, Stockholm, med utbildningar, utredningar, utvärderingar, föreläsningar och författarskap om framför allt ekonomiska argument kring personalfrågor. Det kan till exempel gälla personalutveckling, arbetsmiljö, rekrytering och friskvård. I Labora Konsultforum AB arbetar även Olle Högberg, docent i företagsekonomi vid Stockholms Universitet och Bino Catasùs, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Mars 2010 Anders Johrén Labora Konsultforum AB anders@labora.nu 10