Rapport. Teknik- och tjänstekonvergens. Tekniskt underlag inför konkurrensanalys. Stockholm 2005-11-04. Fredrik Jacobson. Kristoffer Nilsson

Rapport Teknik- och tjänstekonvergens Tekniskt underlag inför konkurrensanalys Stockholm 2005-11-04 Fredrik Jacobson Kristoffer Nilsson Malin Bjurling NetLight Consulting AB www.netlight.se Söder Mälarstrand 27B 118 25 Stockholm Fax +46 8 616 99 50 Org nr 556575-6227 Bankgiro 5284-1368

Sammanfattning... 4 1 Inledning...6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Syfte... 6 1.3 Fokus och avgränsningar... 6 1.4 Rapportens upplägg... 7 2 Teknik- och tjänstekonvergens... 8 2.1 Inledning... 8 2.2 Nätkonvergens... 9 2.2.1 Exempel på nätkonvergens idag... 10 2.3 Terminalkonvergens... 11 2.3.1 Exempel på terminalkonvergens idag... 11 2.4 Tjänstekonvergens... 12 2.4.1 Exempel på tjänstekonvergens idag... 13 2.5 Marknadskonvergens... 13 2.6 Triple play den röda tråden i denna rapport... 13 3 Teknikutveckling 2005-2010... 15 3.1 Sammanfattning... 15 3.2 Inledning... 15 3.3 Mobiltelefonisystem... 16 3.3.1 Sammanfattning Mobiltelefonisystem 2005 2010... 16 3.3.2 Inledning... 17 3.3.3 Utveckling 2005-2010... 18 3.3.4 Infrastruktur och utrustning... 20 3.3.5 Stöd för tjänster inom triple play... 20 3.4 BWA-system... 21 3.4.1 Sammanfattning BWA-system 2005 2010... 21 3.4.2 Inledning... 22 3.4.3 Tekniker... 23 3.4.4 Stöd för tjänster inom triple play... 24 3.5 Satellitsystem... 25 3.5.1 Sammanfattning Satellitsystem 2005 2010... 25 3.5.2 Inledning... 25 3.5.3 Utveckling 2005-2010... 26 3.5.4 Stöd för tjänster inom triple play... 27 3.6 System för kabel-tv... 27 3.6.1 Sammanfattning System för kabel-tv 2005 2010... 27 3.6.2 Utveckling 2005-2010... 28 3.6.3 Stöd för tjänster inom triple play... 29 3.7 Marksänd TV... 29 3.7.1 Sammanfattning System för marksänd TV 2005 2010... 29 3.7.2 Inledning... 30 3.7.3 Marksänd TV - Utveckling 2005-2010... 31 3.7.4 Tekniker för marksänd mobil-tv - Utveckling 2005-2010... 31 3.7.5 Ny spektrumhantering ger nya möjligheter för TV-tjänster... 34 3.7.6 Stöd för tjänster inom triple play... 34 tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 2(69)

3.8 Telenätet (xdsl)... 35 3.9 Fiber-LAN... 36 3.10 Terminalutveckling... 36 3.10.1 Terminaler för mobil access... 36 3.10.2 Terminaler för fast access... 38 4 Digital dividend och ny spektrumhantering... 39 4.1 Digital dividend och internationell harmonisering... 39 4.1.1 Harmonisering av frekvensband... 40 4.2 Marknadsbaserad frekvenshantering... 41 4.2.1 Utveckling inom EU...41 4.2.2 Situationen i Sverige... 42 4.3 Teknik- och tjänsteneutralitet... 42 4.3.1 Utveckling inom EU...42 4.3.2 Situationen i Sverige... 42 4.4 Slutsatser... 43 5 Framtidsscenario... 45 5.1 Inledning... 45 5.2 Mobil access... 46 5.2.1 Mobil access i stadsmiljö... 47 5.2.2 Mobil access i glesbygd... 48 5.3 Fast access... 51 5.3.1 Fast access i stadsmiljö... 52 5.3.2 Fast access i glesbygd... 56 6 Källförteckning... 59 Bilaga 1- Alternativa tjänster i Teracoms nät... 61 Bakgrund... 61 Alt 1 Tjänster i ett DVB-T nät...61 Mediacast... 62 Returkanal... 63 Icke-realtidstjänster... 63 Alt 2 DVB-H... 63 Slutsatser... 64 Bilaga 2 Ordförklaringar och förkortningar... 65 tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 3(69)

Sammanfattning Marknaden för digitala kommunikationssystem karakteriseras idag av tjänstekonvergens. Detta betyder att elektroniska kommunikationstjänster som tidigare har varit starkt bundna till ett visst medium eller mottagarutrustning idag kan kombineras på nya sätt och därmed erbjudas till användarna i nya kombinationer. Den bakomliggande faktorn till konvergens är en teknikutveckling mot ökad användning av digital teknik och bättre prestanda i nät och terminaler. Vanligt förekommande är att man definierar tjänstekonvergens som ett resultat av nät- och/eller terminalkonvergens. Nätkonvergens innebär att de olika, traditionellt skilda, infrastrukturer som idag finns för informationsöverföring av olika slag sammansmälter alltmer och därigenom kan bära varandras tjänster. Terminalkonvergens innebär att terminaler eller apparater som idag används för olika typer av tjänster sammansmälter och kan användas för mottagning och användning av flera tidigare skilda tjänster. Teknikutveckling fram till 2010 bedöms komma att leda till ytterligare nät- och terminalkonvergens och därmed en större tjänstekonvergens. För användarna betyder detta en större tillgång till elektroniska kommunikationstjänster, både genom leverans i marknät och radionät samt via fast och mobil access. För att beskriva denna utveckling används begreppet triple play som en röd tråd genom denna rapport. Triple play är ett av de främsta exemplen på konvergens och innebär att en leverantör erbjuder sina kunder tjänster inom tre områden; telefonitjänster, bredbandstjänster och tv-tjänster. Dessa tjänster rymmer även lejonparten av de tjänster som bedöms som intressanta fram till 2010. En av huvudtrenderna inom teknikutvecklingen som bedöms komma att leda till ökad nätkonvergens är en övergång från analoga till digitala tekniker samt ökad användning av IPbaserade arkitekturer i näten. Ytterligare en viktig faktor är en kontinuerlig ökning av bithastigheter. Den viktigaste trenden inom terminalutvecklingen som bedöms komma att leda till ytterligare terminalkonvergens är att det i samma terminal i allt större utsträckning byggs in stöd för flera tekniker (t.e.x GSM/UMTS/Wi-Fi), och även för flera typer av samma teknik (t.ex. GSM900/1800/1900 UMTS2100 Wi-Fi 802.11a/b). Parallellt med den pågående konvergensen sker en politisk utveckling mot digital dividend och ny spektrumhantering. I Sverige sker en övergång till digitala tv-sändningar och genom att den nya digitala tekniken kräver 3-6 gånger mindre spektrum kan överflödigt spektrum frigöras som digital dividend. Enligt regeringsbeslut ska Sveriges nät för digital-tv ha fem sändarnät (MUX:ar) i drift som vardera kräver 56 MHz spektrum med den multifrekvensplanering som idag används för att stödja regionala utsändningar. 2006 kommer troligen ett beslut tas i Regional Radio Conference (RRC) att Sverige skall tilldelas kapacitet för sju MUX:ar. Med de fem planerade MUX:arna borträknande kan därmed 112 MHz spektrum i Sverige bli tillgängligt för annan användning. Dessa 112 MHz ligger dock utspridda över en stor del av broadcastspektrumet (470-862 MHz) tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 4(69)

vilket gör det omöjligt att dela ut kapaciteten i form av större mängder sammanhängande spektrum. En lösning på problemet med de utspridda frekvenserna vore en post switchover reshuffle, vilket skulle innebära en omplanering av spektrumet så att outnyttjade frekvenser koncentreras till ett sammanhängande frekvensband. Då alla medlemsstater i EU inte kommer att ha slutfört övergången till digitala TV-sändningar förrän efter 2012 kan en reshuffle på EU-nivå inte genomföras inom den tidsram som denna rapport ska beskriva. Eventuellt kan dock regionala överenskommelser ske. Denna rapport visar att det spektrum som kan komma att bli tillgängligt i Sverige genom digital dividend kan komma att spela en viktig roll för framtida glesbygdsbor. I stadsmiljö finns redan idag ett flertal tekniker som erbjuder en fullgod eller acceptabel användarupplevelse för de flesta tjänsterna inom triple play. Teknikutvecklingen bedöms förbättra denna situation ytterligare och i ett framtida scenario 2010 kommer både enskilda tekniker och kombinationer av tekniker kunna erbjuda fullgoda triple play-tjänster för såväl fast som mobil access. Spektrumet inom digital dividend är en resurs som är eftertraktad av tekniker med leverans av tjänster över radionät. I ett framtida scenario bedöms mobiltelefonisystem, BWA-system och system för marksänd tv konkurrera om denna resurs. Frekvenserna inom de gamla tv-banden har mycket goda propageringsegenskaper och är därmed väl lämpade för glesbygdsförhållanden där befolkningen är utspridd över större avstånd än i stadsmiljö. Utvecklingen inom mobiltelefonisystemen pekar mot specificering för nya band i detta spektrum och mobil-tv-tekniken DVB-H är byggd för detta spektrum. Rapporten visar att BWA-system kan komma att spela en viktig roll för leverans av bredbandstjänster till glesbygdsanvändare i framtiden. I ett framtida scenario bedöms denna teknik vara den enda kandidaten som kan erbjuda en fullgod användarupplevelse för glesbygdsborna. BWA-tekniken WiMAX ses som mest intressant då den kan leverera mycket höga bithastigheter över stora ytor till terminaler för fast access. En förutsättning för detta är dock tillgång till spektrum inom Sveriges digital dividend. Denna rapport har även studerat vilka typer av tjänster Teracom skulle kunna komma att erbjuda på längre sikt om bifall lämnas på ansökan om att nyttja 20 % av kapaciteten i det digitala tv-nätet till annat än utsändning till allmänheten. Så som nätet är utformat idag är Teracoms möjligheter att erbjuda konkurrenskraftig triple play begränsade då DVB-T saknar inbyggd returkanal och kapaciteten i nätet måste delas mellan alla användare nationellt. DVB-T stöder användning av andra tekniker för returkanal men största nyttan av detta bedöms finnas i samband men interaktiv TV-utsändning snarare än komplett triple play. En annan intressant utveckling är möjligheten för tjänster av typen ladda ner nu, konsumera senare. Digitalnätet skulle genom Mediacast-liknande tjänster kunna distribuera stora mängder digitalt innehåll till många privatanvändare samtidigt. Innehållet lagras i terminalen och sedan kan spelas upp genom att användaren köper en digital nyckel. Slutligen är mobil-tv-tekniken DVB-H en tjänst som använder det spektrum som Teracom idag innehar. Teracoms nät för såväl distribution som utsändning kan relativt enkelt anpassas för att sända till mobila användare med DVB-H. Ett DVB-H nät skulle dock kräva betydligt fler basstationer än dagens nät och en omfattande nätutbyggnad skulle därför behövas för att kunna erbjuda mobil-tv med acceptabel täckning. tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 5(69)

1 Inledning 1.1 Bakgrund Då spektrumtilldelning ska ske inom ett band där spektrumbrist råder genomförs i normala fall en s.k. allmän inbjudan. Tilldelning kan till vissa aktörer ske utan ett sådant förfarande, t.ex. till Polisen, Teracom och Försvarsmakten. Sådana aktörer får inte erbjuda tjänster i en konkurrensutsatt marknad med hjälp av spektrumtilldelningar som skett utan allmän inbjudan. Teracom har till PTS ansökt om att nyttja 20 % av kapaciteten i det marksända nätet för digital- TV till annat än utsändning till allmänheten. En konkurrensanalys kommer att genomföras inom ramen för handläggningen av ärendet. NetLight har av PTS fått i uppdrag att sammanställa ett tekniskt underlag som bas för den kommande konkurrensanalysen. 1.2 Syfte Huvudsyftet med rapporten är att som underlag för beslut angående Teracoms ansökan sammanställa vilka tekniker som finns tillgängliga, eller som kan förväntas finnas tillgängliga inom en 5-årsperiod, och kan tänkas konkurrera om den marknad som Teracom, genom att PTS bifaller ansökan, tillåts konkurrera på. I samband med detta skall den pågående konvergensen, samt det internationella harmoniseringsarbetet för att hantera konvergensen, beaktas och vägas in vid beskrivning av ett framtida scenario för hur marknaden kan komma att se ut om fem år. Detta scenario ska även beskriva skillnader mellan mobil och fast access i stadsmiljö och glesbygd. 1.3 Fokus och avgränsningar I rapporten skapas en modell för att måla upp ett framtida scenario. För att ta fram modellen har vissa avgränsningar och förenklingar gjorts, dessa redovisas nedan. Fokus ligger på den svenska marknaden där Teracom verkar. Analys av den tekniska utvecklingen har därför fokuserats på tekniker som är intressanta ur ett svenskt perspektiv. Politisk utvecklingen inom EU har behandlats eftersom denna i hög grad påverkar situationen i Sverige. Scenariot målas upp för utveckling av mobil respektive fast access och stad respektive glesbygd. Därmed behandlas inte buffertzoner eller semimobila terminaler eftersom en sådan modell skulle bli alltför komplex. I beskrivningen av den tekniska och den politiska utvecklingen ligger fokus på att identifiera huvudsakliga trender samt utveckling inom olika typer av konvergens. Det kan finnas särskilda, enskilda exempel som går emot vår modell och våra slutsatser, men fokus ligger på huvudsakliga trender. I det framtida scenariot har fokus legat på att beskriva vad som bedöms vara tekniskt möjligt. Marknadsmässiga aspekter har bara till liten del vägts in. Någon omfattande analys avseende tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 6(69)

vilka nya marknader som kan bildas, eller kommer att bildas och hur konkurrensen på dessa marknader kan se ut eller har därmed inte beaktats. Affärsmässigt vägs kostnader för infrastruktur in - men inte behovsaspekter. Vi antar att det finns ett behov av triple play-tjänster både för mobil och fast access, liksom både i stadsmiljö och glesbygd. Fokus ligger på att beskriva konvergens och ett framtida scenario. Därför är teknikbeskrivningarna mer översiktliga och behandlar tekniker i grupper. Huvudsakliga skillnader, fördelar och nackdelar tas upp, men fokus ligger på att beskriva huvudtrenderna i utvecklingen och deras roll i det framtida scenariot. 1.4 Rapportens upplägg Rapporten inleds med en definition av konvergensbegreppet och exempel på konvergens som vi ser idag. Därefter beskrivs den förväntade utvecklingen 2005-2010 för ett antal teknikgrupper samt för terminaler. För varje teknikgrupp ges en sammanfattning ur vilken en bra bild för utvecklingen de kommande fem åren kan erhållas. Underkapitlen underbygger sedan sammanfattningarna med tekniska detaljer. I det inledande konvergenskapitlet definieras begreppet triple play. Triple play fortsätter sedan att vara den röda tråden genom teknikbeskrivningarna och för det framtida scenariot. Triple play rymmer alla tjänster som bedöms som intressanta fram till 2010 och för varje teknikgrupp sammanfattas troligt stöd för tjänster inom triple play i ett framtida scenario 2010. I kapitlet som behandlar digital dividend och ny spektrumhantering beskrivs den politiska utveckling som tillsammans med teknikutvecklingen ligger som grund för det avslutande framtida scenariot. Genom hela rapporten görs en uppdelning för stadsmiljö och glesbygd samt för mobil och fast access. I Bilaga 1 förs en diskussion mer fokuserad på vad Teracom i ett längre perspektiv skulle kunna nyttja 20 % av sin kapacitet i det marksända nätet för digital-tv till. I Bilaga 2 återfinns en lista med ordförklaringar och förkortningar. tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 7(69)

2 Teknik- och tjänstekonvergens 2.1 Inledning Konvergenskonceptet introducerades första gången 1979 av Nicholas Negroponte verksam vid Media Lab vid Massachusetts Institute of Technology. Han ritade upp tre överlappande cirklar, se bilden nedan, som var och en representerade en mediaindustri och menade att dessa cirklar närmade sig varandra och överlappade allt mer vilket resulterade i nya former av multimedial kommunikation. Enligt Negropontes breda definition är således dagstidningar resultatet av konvergens eftersom de förmedlar information genom att blanda text, fotografier och grafik i ett och samma pappersmedium. Konvergens som det beskrevs av Nicholas Negroponte 1979 (vänster) och konvergens enligt Grönbok om konvergens (höger). Idag avses dock oftast de tre sektorerna media, telekommunikation och informationsteknik när man diskuterar konvergensfenomenet. Det är en sådan uppdelning som gjorts i den grönbok [GRBK] inom EU som låg till grund för den svenska konvergensutredningen som tillkom för att utreda behovet av en samordning mellan lagstiftningen för radio-, TV- och televerksamhet. I grönboken definieras konvergens som: Möjligheten att via olika nätplattformar överföra i grunden samma typ av tjänster, eller Sammanförandet av olika utrustningar för konsumentbruk, t.ex. telefon, television och persondator. Konvergensen har möjliggjorts genom en ökad användning av digital teknik inom de olika sektorerna. Konvergens innebär inte att vi i framtiden får färre former av medier utan snarare att nya former växer fram och läggs till de redan etablerade. Konvergens är inte heller en synonym till sammanslagning, även om det också kan ske. En sammanslagning innebär att två eller fler entiteter (t.ex. företag, teknologier eller media) sammanförs och bildar en enda, integrerad entitet. Konvergens betyder snarare att entiteter möts och att varje ingående entitet i ett sådant möte transformeras genom en form av korsvis befruktning, samt att nya entiteter uppstår [RGFD]. tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 8(69)

Konvergensfenomenet kan vidare ses ur flera perspektiv, vanligen diskuteras nät-, tjänste-, terminal- och marknadskonvergens. Dessa typer av konvergens hänger till stor del ihop och deras samspel kan ses från flera vinklar. Vanligt förekommande är att man definierar tjänstekonvergens som ett resultat av nät- och/eller terminalkonvergens. Nedan beskrivs de olika konvergenstyperna. 2.2 Nätkonvergens Nätkonvergens innebär att de olika traditionellt skilda infrastrukturer som idag finns för informationsöverföring av olika slag sammansmälter alltmer och därigenom kan bära varandras tjänster, se bilden nedan. I bilden till vänster illustreras den traditionella situationen där medietjänster levereras genom skilda, specialiserade nät och tas emot av skilda terminaler som är specialutformad för varsitt nät och tjänst. I bilden till höger illustreras situationen efter nätkonvergens. Olika tjänster levereras genom ett och samma nät till olika terminaler som fortfarande är specialiserade för de olika tjänsterna. Möjligheten att via kabel-tv-nät tillhandahålla telefoni, TV och snabb anslutning till Internet är ett exempel på nätkonvergens, så kallad triple play, se bilden nedan. Triple play innebär att TV-, bredbands- och kommunikationstjänster erbjuds i ett paket från en och samma leverantör och över samma nät. Triple play diskuteras vidare i avsnitt 2.6. Den traditionella uppdelningen i olika nät för olika tjänster är alltså inte längre aktuell. tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 9(69)

Exempel på nätkonvergens i form av triple play: TV-, bredbands- och telefonitjänster levereras genom kabel-tv-nätet och konsumeras genom TV, dator och telefon. 2.2.1 Exempel på nätkonvergens idag Vi ser idag en tydlig trend för utvecklingen mot nätkonvergens i sammankopplingen av fasta och mobila nät, så kallat Fixed Mobile Convergence (FMC), där den nya UMA-standarden 1 specificerar hur mobiltelefonsystem (GSM/GPRS/UMTS) kan kombineras med fast bredbandsuppkoppling och trådlösa teknologier, t.ex. WLAN. En anledning till FMC är en utveckling där fasta tjänster byts mot mobila. Allt fler använder mobiltelefonen istället för den fasta telefonen och så mycket som 70-80 % av mobiltrafik sker på kontor och i hemmen [NTK1]. FMC kommer troligtvis att ge möjlighet till lägre samtalstaxa inomhus där samtalet går via bredbandet. En annan intressant standard som bidrar till ökad nätkonvergens är IMS (IP multimedia subsystem). IMS utvecklades till en början med mobilvärlden i sikte men finns idag även i system hos fastnätsoperatörer. IMS möjliggör användning av multimediala tjänster då data och rösttjänster kan användas samtidigt. IMS erbjuder dock i dagsläget ingen seamless handover av röstsamtal mellan mobiltelefonnätverk och WLAN. 3GPP utvecklar nu standarden under namnet Voice Call Continuity (VCC) för att stödja detta och en ny version förväntas vara klar i mitten av 2006 [NRTH]. Telia Sonera avser att lansera UMA i Norden och Baltikum med start 2006 och under en treårsperiod. Idag genomförs försök med ett 50-tal mobilkunder i Danmark, men det finns ännu bara ett fåtal terminaler som kan fungera i sådana nätverk. [NTK2] 1 UMA står för Unlicensed Mobile Access. Standarden ingår i 3GPP Release 6. tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 10(69)

2.3 Terminalkonvergens Terminalkonvergens innebär att terminaler eller apparater som idag används för olika typer av tjänster sammansmälter och kan användas för mottagning och användning av flera tidigare skilda tjänster, se bilden nedan. I bilden till vänster illustreras den traditionella situationen där medietjänster levereras genom skilda, specialiserade nät och tas emot av skilda terminaler som är specialutformad för varsitt nät och tjänst. I bilden till höger illustreras situationen efter terminalkonvergens. Olika tjänster levereras genom skilda, specialiserade nät men tas emot av en och samma terminal som kan hantera de olika näten och de olika tjänsterna. 2.3.1 Exempel på terminalkonvergens idag Exempel på terminalkonvergens är datorer som kan användas som TV-mottagare och mobiltelefoner som kan användas för Internetaccess. Windows Media Center och svenska Wellton Way är också exempel på terminalkonvergens där en vanlig PC används som terminal för båda TV- och bredbandstjänster. Wellton Way är ett paket med mjukvara som installeras på en vanlig PC som även förses med TV-kort och IR-mottagare. Datorn kopplas till en vanlig TV eller en bildskärm och en speciell fjärrkontroll används för att styra datorn. Det går också att köpa en Multimediabox med mjukvaran förinstallerad. Datorn går fortfarande att använda som vanligt men det går även att via fjärrkontrollen och ett enkelt menysystem på TV- eller datorskärmen navigera till inprogrammerade och indexerade webbplatser, nå en nöjesportal för spel och för att hyra spel eller filmer, visa bilder lagrade på datorn, styra TV, radio, DVD och CD. Bilden nedan ger ett exempel på terminalkonvergens genom Wellton Way. tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 11(69)

Exempel på terminalkonvergens där Wellton Way används för TV och Internetaccess. Ett annat exempel på hårdvara som möjliggör terminalkonvergens är en adapter från svenska I3micro som används i Telias bredbandstelefoni. Hårdvaran består av en integrerad telefoniadapter och Ethernet switch och möjliggör för bredbandsoperatörer att samtidigt erbjuda Internet, telefoni- och bredbandstjänster. 2.4 Tjänstekonvergens Som beskrivet ovan kan både nät- och terminalkonvergens sägas leda till tjänstekonvergens enskilt eller tillsammans. Bilden nedan ger ett exempel där dessa två typer av konvergenser samspelar. I bilden till vänster illustreras den traditionella situationen där medietjänster levereras genom skilda, specialiserade nät och tas emot av skilda terminaler som är specialutformad för varsitt nät och tjänst. I bilden till höger illustreras situationen efter nät- och terminalkonvergens. Varje tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 12(69)

tjänst kan i detta exempel levereras av alla olika nät och konsumeras genom alla olika terminaler. De tjänster som erbjuds genom olika infrastrukturer kan förenklat delas in i kommunikationstjänster och innehållstjänster. Kommunikationstjänster innebär i denna kontext tjänster som överför information mellan användare, t.ex. traditionell telefoni, mobiltelefoni, meddelandetjänster som SMS och MMS, fax och videokonferens. Innehållstjänster eller informationstjänster innebär att någon tillhandahåller eller förmedlar ett innehåll som andra kan ta del av, t.ex. ljudradio, TV, video, musik, informationsdatabaser och webbplatser. Nätkonvergensen gör det möjligt att kombinera innehålls- och kommunikationstjänster då information som tidigare varit starkt bundet till ett visst medium kan erbjudas på alternativa sätt. Nätkonvergens bidrar alltså till tjänstekonvergens och tjänstekonvergens gör att det blir svårare att dra en gräns mellan det som är kommunikations- och det som är innehållstjänster. Elektroniska anslagstavlor, d.v.s. en elektronisk tjänst för att sända egna och läsa andras meddelanden (bl.a. chat-tjänster, gästböcker på hemsidor och diskussionsforum) är exempel på en tjänst som faller under båda rubrikerna. 2.4.1 Exempel på tjänstekonvergens idag Vi ser idag ett antal exempel på tjänstekonvergens, bland annat hyrvideo som video-ondemand-tjänster över Internet och dagstidningar i elektronisk form. Även triple play som egentligen är ett tydligt exempel på nätkonvergens upplevs av konsumenter som tjänstekonvergens. 2.5 Marknadskonvergens Marknadskonvergens uppstår då teknikutvecklingen gör det möjligt för företag verksamma inom någon av de nämnda sektorerna att engagera sig i en angränsande sektor. Det kan ske genom uppköp och sammanslagningar som spänner över flera sektorer, men även genom att nya företag erbjuder nya typer av tjänster. Exempel på marknadskonvergens är teleföretag som producerar och förmedlar TV-tjänster, t.ex. teleoperatören Tre. Ett annat exempel är triple play där tre olika tjänster erbjuds av samma företag. 2.6 Triple play den röda tråden i denna rapport Möjligheten till konvergens är alltså märkbar på flera plan även om man inte kan utgå ifrån att en viss nivå av konvergens på ett plan automatiskt leder till samma nivå av konvergens på ett annat plan. Som tidigare påpekats är den bakomliggande grunden till konvergens att alla berörda sektorer använder digital teknik och att dessa utvecklas mot att erbjuda liknande prestanda. Triple play är ett av de främsta exemplen på konvergens som berör alla de ovan nämnda konvergensområdena. Triple play innebär att en leverantör erbjuder sina kunder tjänster inom tre områden; TV-tjänster, bredbandstjänster och telefonitjänster. Triple play ger också möjligheter till nya former av tjänster i gränslandet mellan de tre områdena. Exempel är unified messaging, som t.ex. innebär att telefonen vet att ett e-mail kommit och att datorn kan tala om att ett röstmeddelande väntar i telefonen. Men Triple play handlar främst om beprövade och välkände tjänster som säljs i paket till kunderna. Sådana tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 13(69)

paket erbjuds idag av bl.a. Telia, Bredbandsbolaget och Com Hem och triple play är alltså ett tydligt exempel även på nätkonvergens och marknadskonvergens, då tidigare kabel-tv-företag, tele-företag eller bredbandsföretag nu erbjuder alla tjänster i triple play-paket. Triple play är som beskrivet ovan ett typiskt exempel på konvergens. Vidare rymmer begreppet triple play i stort sett alla typer av tjänster som bedöms komma att efterfrågas fram till 2010. Denna rapport ämnar beskriva ett framtida scenario där såväl teknisk som politisk utveckling har lett till ytterligare konvergens. I beskrivningarna för teknikutvecklingen inom digitala kommunikationssystem kommer det därför för varje teknikgrupp sammanfattas hur stödet för tjänster inom triple play bedöms se ut i ett framtida scenario 2010. Detta görs för såväl stadsmiljö och glesbygd som för fast och mobil access. Uppdelning är den samma i det framtida scenariot och teknikernas utveckling och stöd för triple play ligger därmed som tydlig grund för beskrivningen av det framtida scenariot. tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 14(69)

3 Teknikutveckling 2005-2010 3.1 Sammanfattning Detta kapitel behandlar teknikutveckling mellan 2005 2010 för ett antal tekniker indelade i teknikgrupper. Totalt beskrivs utvecklingen för sju teknikgrupper. Efter detta förs en generell diskussion om vad som kan förväntas inom terminalutvecklingen de kommande åren. I det följande ges en övergripande sammanfattning av huvudtrenderna inom teknikutvecklingen för dessa grupper, för en mer komplett bild bör respektive tekniksammanfattning även läsas. Teknikutvecklingen de kommande fem åren kommer att leda till en ökad tjänstekonvergens genom både nät- och terminalkonvergens. 2010 kommer flertalet tekniker, med leverans genom både marknät och radionät och för såväl fast som mobil access, kunna erbjuda prestanda tillräcklig för fullgoda tjänster inom triple play. Övergången från analoga till digitala tekniker kommer att fortsätta. Det tydligaste exemplet på detta är den svenska övergången till digital-tv som beräknas vara färdigställd i början av 2008. Digitala kommunikationssystem går allt mer mot en paketförmedlad arkitektur, oftast baserad på IP. Stödet för IP skapar nya tjänstemöjligheter då i stort sett alla typer av data kan skickas över IP-protokollet. Den viktigaste parametern i denna rapport för att beskriva prestanda för olika tekniker är bithastigheter och spannet är idag relativt stort mellan olika tekniker. Utveckling framöver karakteriseras av en kontinuerlig ökning av bithastigheter och 2010 förväntas flertalet tekniker, både genom marknät och radionät, kunna leverera bithastigheter tillräckliga för fullgoda eller acceptabla bredbandstjänster. Utbyggnadsgraden för kommunikationsnät som utnyttjar radioteknologi för leverans till användarna kommer att öka framöver. För befintliga mobiltelefonisystem förväntas en fortsatt utbyggnad och på sikt mycket god täckning i stadsmiljö. För glesbygden förväntas täckningen vara varierande beroende på teknik. Utveckling pekar också mot nya tillämpningar på andra frekvensband än dagens, frekvensband som är väl lämpade för glesbygd genom bättre räckvidder. Nya system för BWA-system och marksänd mobil-tv kommer att bli tillgängliga, och en utbyggnad är trolig. Nya tillämpningar för mobiltelefonisystem och kommande system för BWA samt marksänd mobil-tv kommer att vara konkurrenter om samma resurs spektrum. 3.2 Inledning I följande avsnitt kommer ett antal tekniker att behandlas i teknikgrupper. Fokus ligger på att utreda hur utvecklingen för teknikerna inom dessa grupper kommer att se ut de närmaste fem åren. För varje teknikgrupp presenteras en sammanfattning där de viktigaste utvecklingstrenderna ges samt en tabell för hur stödet för tjänster inom triple play bedöms komma att se ut i ett framtida scenario 2010. Till detta stöd kommer sedan återkoppling att göras i kapitel 5 Framtidsscenario. tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 15(69)

Tabellerna i varje sammanfattning presenterar det bedömda stödet för de tre huvudtjänsterna inom triple play telefonitjänster, bredbandstjänster, och tv-tjänster. En uppdelning görs även för fast och mobil access samt för stadsmiljö och glesbygd. Tre huvudsakliga färger används; rött, gult och grönt. I vissa fall har det bedömda stöder legat emellan två färger och ett blandat färgmönster har då använts. Tabellen nedan sammanfattar de olika färgernas betydelse i termer av stöd för triple play-tjänster. Modell för bedömt stöd av tjänster inom triple play Färgkoder och betydelse Färg Färgkod Betydelse Grön Gul Röd Teknikgruppen bedöms överlag kunna erbjuda tjänster med fullgod funktionalitet och kvalitet. Teknikgruppen bedöms överlag kunna erbjuda tjänster med acceptabel funktionalitet och kvalitet. Användarupplevelsen kan inte klassas som fullgod, men som acceptabel. Detta kan bero på t.ex. låga bithastigheter eller fläckvis täckning. Teknikgruppen bedöms överlag inte kunna erbjuda acceptabla tjänster. Användarupplevelsen kan inte klassas som acceptabel, exempelvis p.g.a. otillräckliga bithastigheter eller mycket dålig täckning. 3.3 Mobiltelefonisystem 3.3.1 Sammanfattning Mobiltelefonisystem 2005 2010 För ett framtida scenario om fem år är det mest intressant att analysera utvecklingen för GSM/EDGE, UMTS och CDMA2000. Teknikerna dominerar idag både den svenska och internationella marknaden och denna dominans förväntas fortsätta fram till 2010. Utvecklingen för dessa tekniker går mot en successivt bättre prestanda i form av högre bithastigheter och lägre fördröjning, både på upp- och nedlänken. I takt med att bithastigheterna blir högre minskar dock räckvidden i cellerna för att uppnå denna förbättrade prestanda. Denna utveckling leder troligen på sikt till en allt större skillnad mellan stadsmiljö och glesbygd. För att uppnå den bättre prestandan är investeringar i uppgraderingar till befintlig infrastruktur nödvändiga. Det är troligt att operatörerna framöver ser tillräckliga ekonomiska incitament för nya investeringar i stadsmiljö. Situationen för glesbygden är dock mer osäker. Redan idag förs en omfattande diskussion huruvida investeringar i UMTS-nät för glesbygden är ekonomsikt försvarbara. PTS har nu beslutat av CDMA450 inte får utnyttjas som alternativ teknik och operatörerna förväntas därmed fortsätta bygga ut med UMTS för att uppnå licenskraven. I de diskussioner som förts runt detta beslut har vissa operatörer uttryckt att det inte är troligt att kommande uppgraderingar för UMTS byggs ut i glesbygden. tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 16(69)

På fem års sikt kommer UMTS och CDMA2000 konvergera genom att båda teknikerna går mot en IP-baserad arkitektur. Denna nätkonvergens leder till en tydligare tjänstekonvergens inom telefonitjänster. En trend inom utvecklingen vi ser idag, och som förväntas fortsätta inom de kommande fem åren, är specificering av nya frekvensband för befintliga tekniker. Idag ser vi t.ex. CDMA450 implementeras av Nordisk Mobiltelefon och UMTS900 standardiseras inom 3GPP. Inom fem år är det mycket möjligt att den politiska utvecklingen inom digital dividend (se kapitel 4) kan skapa intresse för nya tillämpningar inom de gamla TV-banden. Därmed skulle tillämpningar med mycket bra räckvidder kunna uppnås, något som är speciellt intressant för glesbygden. Mobiltelefonisystem Stöd för tjänster inom triple play 2010 Miljö Telefonitjänster Bredbandstjänster TV-tjänster Mobil access Tätort Glesbygd Fast access Tätort Glesbygd 3.3.2 Inledning Det finns idag tre generationers mobiltelefonisystem i drift i Sverige liksom på många andra marknader i Europa och övriga världen. Ökad globalisering har lett till att världsmarknaden idag domineras av ett antal tekniker som individuellt är mer spridda än tidigare och tillsammans har en stark dominans på världsmarknaden GSM/GPRS/EDGE, WCDMA och CDMA. Dessa tekniker är även intressanta ur ett svenskt perspektiv då GSM/GPRS/EDGE, WCDMA (UMTS) samt CDMA2000 (CDMA450) redan finns i Sverige idag och till största sannolikhet även kommer att dominera den svenska mobiltelefonimarknaden under de närmaste fem åren. I figuren nedan ges en överblick över hur de vanligaste teknikerna inom mobiltelefonisystem bedöms komma att utvecklas under de närmaste fem åren. tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 17(69)

3.3.3 Utveckling 2005-2010 Högre bithastigheter, lägre fördröjning och mindre celler Idag erbjuder tredje generationens mobiltelefonisystem i praktiken bithastigheter i intervallet 100 till ~900 kbps på nedlänken. Förhållandet mellan upp- och nedlänk är idag asymmetriskt och praktiska bithastigheter för upplänken ligger runt 100 kbps. [NETL] Utvecklingen de närmaste fem åren bedöms leda till förbättrade radioaspekter genom högre bithastigheter och lägre fördröjning på både upp- och nedlänken. Runt 2008 förväntas UMTS genom HSDPA/HSUPA kunna erbjuda praktiska bithastigheter i intervallet 500-5000/600-900 kbps (nedlänk/upplänk - DL/UL) medan CDMA2000 genom EV-DO Rev. A förväntas ligga i intervallet ~900/600 (DL/UL). Inom fem år är teknikerna jämförbara med avseende på fördröjning då införandet av EV-DO Rev. A respektive HSDPA/HSUPA förväntas minska fördröjningen till under 100 ms. [HIQD] De högsta bithastigheterna som möjliggörs av kommande uppgraderingar för såväl UMTS som CDMA2000 blir i första hand tillgängliga under mycket goda mottagningsförhållanden. Varefter radiomiljön försämras, p.g.a. av att användaren är långt från basstationen, befinner sig utomhus eller rör sig fort, minskar även prestandavinsten gentemot dagens teknologi. Detta innebär att användare i glesbygd, på grund av avsevärt längre genomsnittligt avstånd till basstationen, kommer att uppleva avsevärt sämre prestanda än en användare i innerstadsmiljö. Inom de kommande fem åren förväntas utvecklingen mot bättre bithastigheter och lägre fördröjning ske successivt och stegvis ingen explosionsartat förbättring bedöms komma att ske. [KTHI] Bilden nedan ger en översikt över utvecklingen mot högre bithastigheter för EDGE, UMTS och CDMA2000. tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 18(69)

Tillämpningar på nya frekvensband ger bättre räckvidder En trend inom utvecklingen vi ser idag, och som förväntas fortsätta inom de kommande fem åren, är specificering av nya frekvensband för befintliga tekniker. Idag ser vi t.ex. CDMA450 implementeras av Nordisk Mobiltelefon och UMTS900 standardiseras inom 3GPP. Tillämpningar på nya lägre frekvensband skapar förutsättningar för länkbudgetar med bättre räckvidder. Exempelvis har UMTS på 900 MHz bättre räckvidd än dagens tillämpning på 2,1 GHz. Detta gäller även för nya uppgraderingar för högre bithastigheter, t.ex. har HSDPA inom UMTS900 bättre täckning än för UMTS2100. I linje med ovan resonemang är dock räckvidden för en cell utan HSDPA i UMTS900 större. Inom fem år är det mycket möjligt att den politiska utvecklingen inom digital dividend (se kapitel 4) kan skapa intresse för nya tillämpningar inom de gamla TV-banden. Därmed skulle tillämpningar med mycket bra räckvidder kunna uppnås, t.ex. UMTS på 600 MHz, något som vore intressant för glesbygden. All-IP För mobiltelefonisystem är utvecklingen tydlig mot en mer paketförmedlad arkitektur, framförallt baserad på IP. Inom fem år kommer användningen av IP gradvis att växa - från implementationer i kärnnätet till stöd även i basstationerna. Innan 2010 bedöms den nya IMSstandarden för UMTS vara utrullad och en liknande utveckling kommer att ske för CDMA2000. De olika teknikerna konvergerar (nätkonvergens) därmed och skillnader i tjänstemöjligheter och interoperabilitet minskar. EDGE bedöms inte i samma utsträckning kunna gå mot en IP-baserad arkitektur och kommer därmed på längre sikt inte att kunna leverera samma tjänster som UMTS och CDMA2000. Möjligt stöd för broadcast-tjänster På längre sikt kommer vi att se nya typer av tekniker för mobiltelefonisystem som möjliggör ett effektivare sätt att utnyttja mobilnätens resurser för att leverera broadcast-tjänster. Exempel på tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 19(69)

en sådan tekniker är standarden MBMS 2 för UMTS. Denna teknik, vilken beskrivs i kapitel 3.7.4, kan genom implementation i UMTS-näten erbjuda fullgoda TV-tjänster för mobil access. Super 3G troligtvis efter 2010 I slutet av femårsperioden kan utvecklingen av så kallad Super 3G nått så pass långt att produkter finns tillgängliga på marknaden. Utbyggnad, och därmed stöd i näten, bedöms dock inte komma att ske förrän efter 2010. Super 3G är en term som idag används av vissa systemleverantörer, t.ex. Ericsson, för att benämna nästa stora steg i utvecklingen inom mobiltelefonisystem. Super-3G är en vidareutveckling av UMTS där framförallt nya tekniker för radiointerfacet planeras, t.ex. OFDM. Super-3G förväntas kunna erbjuda praktiska bithastigheter mellan 30 100 Mbps. [ERWH] 3.3.4 Infrastruktur och utrustning Mobiltelefonisystem kräver stora investeringar i infrastruktur och tar normalt flera år att bygga. Operatörerna har investerat stora summor i dagens telenät och därmed finns ett stort önskemål att nya tekniker och uppgraderingar skall kunna återanvända så mycket som möjligt av befintlig infrastruktur, och därmed befintliga investeringar. Standardiseringsarbetet för de uppgraderingar som förväntas komma inom fem år har därför inriktats på detta och kommer att vara relativt kostnadseffektiva genom en proportionellt stor ökning i prestanda i förhållande till kostnad. Kostnaderna för uppgradering av dagens UMTS-nät till HSDPA/HSUPA är trots detta relativt omfattande. Inom fem år bedöms det som troligt att uppgradering inom stadsmiljö kommer att ske. Utvecklingen för glesbygden är däremot mer osäker och det finns risk för att operatörerna inte ser tillräckliga ekonomiska incitament för uppgradering av näten. Vodafone har uttryckt att de troligen inte kommer att implementera HSDPA överallt i glesbygden då de inte ser en ekonomisk hållbarhet i detta. [VODA] Denna utveckling mot en distinktion i implementerade uppgraderingar mellan stadsmiljö och glesbygd kommer troligtvis att bli ännu tydligare på längre sikt då Super-3G blir aktuell. Nya stora investeringskostnader kan leda till en mer fläckvis täckning fokuserad enbart på stadsmiljö medan det i glesbygden framförallt inriktas på att bygga ut och underhålla dagens 3G-nät. 3.3.5 Stöd för tjänster inom triple play För mobil access erbjuds idag i stort sett fullgott stöd för telefonitjänster. Inom fem år kommer bättre nätprestanda och terminalutveckling möjliggöra för en bättre användarupplevelse av datakrävande telefonitjänster, t.ex. videotelefoni, i både stadsmiljö och glesbygd. Utbyggnaden av kommande uppgraderingar bedöms, som beskrivet ovan, troligen komma att skilja sig åt mellan stadsmiljö och glesbygd. I ett framtida scenario 2010 kommer troligtvis bara stadsmiljö ha tillgång till fullgoda bredbandstjänster via mobil access. Det är idag mycket svårt att säga om fullgoda TV-tjänster kommer att erbjudas genom mobiltelefonisystem i ett framtida scenario. Om operatörerna väljer att bygga infrastruktur som möjliggör detta är det dock troligt att det framförallt är mobil access i stadsmiljö som övervägs. 2 MBMS står för Multimedia Broadcast Multicast Service och standardiseras inom 3GPP. tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 20(69)

3.4 BWA-system 3.4.1 Sammanfattning BWA-system 2005 2010 I dagsläget har BWA som länk mellan ISP 3 och användare haft litet genomslag på den svenska marknaden. Ett antal aktörer har erbjudit tjänster via Wi-Fi men som regel har lösningen blivit dyrare och/eller haft sämre prestanda än motsvarande kabelburna alternativ. Det stora genomslaget för trådlös teknologi har i stället kommit i mer slutna miljöer i såväl hem som på arbetsplatser ersätter Wi-Fi allt oftare trådbundet LAN. Dessa nät har blivit allt lättare för gemene man att sätta upp och kan förväntas bli allt vanligare under de närmaste åren. För anslutning till omvärlden används dock fortfarande exempelvis ADSL eller fiber, något som gör att tekniken inte alltid är tillgänglig i glesbygd. Det senaste året har flera tecken på förändring synts. Tydligast är kanske satsningen i Kalmar län där företaget Atenit åtagit sig att leverera trådlöst bredband via UMTS TDD i hela länet. Prestanda, i praktiken ca 1 Mbps, är förvisso inte jämförbar med exempelvis ADSL och kan därför inte konkurrera där alternativ finns tillgängliga, men för de 15 % av befolkningen som saknar alternativ är förbättringen stor. På några års sikt öppnar den tekniska utvecklingen nya möjligheter att erbjuda konkurrenskraftiga BWA-system. Det tydligaste exemplet som kan förutspås idag är förmodligen WiMAX som, givet att tillräckligt med spektrum finns tillgängligt, kan erbjuda överföringshastigheter upp mot 70 Mbps över relativt stora områden. Stödet för realtidsapplikationer som telefoni eller streaming förbättras genom att QoS införs. Standardiseringen av WiMAX för stationärt bruk är avslutad och såväl infrastruktur som terminaler (modem) förväntas finnas tillgängliga mycket snart. En mobil standard, som dock inte tillåter samma höga överföringshastigheter, förväntas bli klar under 2005. Flertalet BWA-tekniker har stöd för mobil användning i någon form: I Wi-Fi-fallet är mobiliteten mycket begränsad då täckningen är mycket fläckvis och proceduren för att ansluta till en ny accesspunkt är långsam. I samband med UMA (se kapitel 2.2.1) undersöks dock möjligheten för mobila användare att sömlöst skifta mellan Wi-Fi och mobilnät. För teknologier som UMTS TDD och Flash OFDM är mobiliteten relativt god. Handover stöds visserligen inte men avbrottet vid byte av cell är kort. En märkbar prestandaskillnad finns dock mellan en fast användare med riktantenn och en mobil användare med begränsad batterikapacitet (och därmed begränsad uteffekt). För WiMAX har man valt att helt skilja på standarden för mobil och fast access. Detta för att kunna erbjuda mycket höga datahastigheter till fasta användare. En fast WiMAXanvändare kan erbjudas prestanda jämförbara med trådbunden anslutning även över långa avstånd. En mobil användare får en mer varierad upplevelse som beror på avstånd till basstationen och lokal radiomiljö. 3 ISP Internet Service Provider tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 21(69)

De BWA-system som är aktuella idag ger vissa möjligheter till triple play. Bredbandsprestanda via exempelvis UMTS TDD är godtagbara och även telefoni fungerar acceptabelt även om möjligheten att garantera QoS saknas. Framtida utveckling leder till en fullgod upplevelse för såväl fasta som mobila användare på dessa områden. På lång sikt finns egentligen inga tekniska hinder för distribution av TV-tjänster via IP i BWA-system på men detta skulle kräva en mycket stor tilldelning av spektrum till BWA på bekostnad av DVB-T och sannolikt skulle en sådan lösning vara mindre effektiv för broadcast över stora ytor. Ett intressant område är dock TV till mobila användare under goda mottagningsförhållanden. Idag finns de fria frekvensbanden (2,4 och 5,8 GHz) samt licensierat spektrum runt 3,5 GHz tillgängliga för BWA. Vid dessa höga frekvenser blir räckvidden så kort att utbyggnad i glesbygd normalt inte blir lönsam. Exempelvis finansieras utbyggnaden av UMTS TDD i Kalmar län till stor del av statliga bidrag [NTK5]. Genom att omfördela spektrum från TV-banden till BWA skulle sannolikt en glesbygdsutbyggnad kunna möjliggöras. Följande tabell sammanfattar BWA-systemens lämplighet för triple play-tjänster på sikt: BWA-system Stöd för tjänster inom triple play 2010 Miljö Telefonitjänster Bredbandstjänster TV-tjänster Mobil access Tätort Glesbygd 4 4 4 Fast access Tätort Glesbygd 5 5 4 3.4.2 Inledning BWA, Broadband Wireless Access, är i första hand avsett att erbjuda bredbandsaccess till Internet för användare i hemmet. En historiskt sett mer framgångsrik konkurrent har varit ADSL och kabelmodem men konvergensen på angränsande områden kombinerat med möjligheten att bygga mer konkurrenskraftiga BWA-system i TV-banden gör den framtida bilden mer komplex. I följande kapitel beskrivs de tekniker som bedöms som mest aktuella för den svenska marknaden. Gränsen mellan BWA och mobiltelefoni blir i framtiden allt mer oklar varefter BWA erbjuder ökad mobilitet medan mobiltelefonin alltmer kommer ikapp avseende prestanda för 4 Möjlighet till nytt spektrum i TV-banden ger gul ruta, annars röd. 5 Möjlighet till nytt spektrum i TV-banden ger grön ruta, annars gul. tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 22(69)

datatillämpningar. PTS har själva infört seamless handover som definitionen för mobil användning och denna har använts även i denna rapport [PTS1]. 3.4.3 Tekniker Wi-Fi, eller IEEE 802.11 som standarden heter, är idag den överlägset vanligaste trådlösa teknologin för bredbandstillämpningar. Den används på två olika sätt den vanligaste tillämpningen är som ersättning till trådbundet LAN i ett hem eller på ett mindre kontor. I kombination med en fast bredbandsanslutning ger då Wi-Fi en lokalt mobil, billig och mycket högpresterande anslutning till internet. Däremot används Wi-Fi idag bara i undantagsfall direkt som en BWA-teknik. Nät som ger mobila användare högpresterande bredband byggs sakta ut i stadsmiljö, men trots att tekniken funnits tillgänglig ett antal år har dessa nät ännu inte blivit någon succé. På några års sikt planerar dock flera operatörer för mycket god täckning i innerstadsområden vilket i så fall leder till att Wi-Fi inte längre bara är ett komplement eller en förlängning till andra tekniker och den blir även mer aktuell för fast användning. Wi-Fi stöder idag datahastigheter upp till 108 Mbps men användare i belastade nät upplever ofta avsevärt lägre prestanda. Räckvidden är kort, speciellt för konsumentutrustning med inomhusantenn där räckvidden är några tiotal meter. UMTS TDD standardiserades från början parallellt med traditionell UMTS (UMTS FDD). De stora telekomleverantörerna och mobiloperatörerna fokuserade helt på UMTS FDD trots att spektrum avsattes för UMTS TDD. Det amerikanska företaget IPWireless utvecklade dock tekniken och har genom att helt fokusera sina ansträngningar på datatjänster nått längre på detta område än vad mobilindustrin gjort. UMTS TDD saknar stöd för QoS och handover men kan i gengäld erbjuda goda prestanda, idag minst 1 Mbps praktisk datahastighet, för IPbaserade applikationer. Teoretiskt kan datahastigheten uppgå till ca 16 Mbps i en 10 Mhz kanal. UMTS TDD har en flexibel konfiguration för fördelningen av spektrum mellan upplänk och nedlänk och kan därmed vara något mer bandbreddseffektivt än UMTS FDD. Idag stöder tekniken frekvensbanden kring 2,1, 2,5 och 3,5 GHz och har byggts ut för BWA på flera håll i världen. Flash OFDM är en proprietär teknik som utvecklats av Flarion. Flarion har dock nyligen köpts upp av Qualcomm. Arbetet med att standardisera tekniken är inte helt avslutat men några konsumentprodukter (modem) finns ändå på marknaden. Datahastigheten för Flash OFDM förväntas vara ca 1-1,5 Mbps i praktiken. Denna datahastighet är uppnås redan vid en mycket liten frekvenstilldelning (1,25 MHz vardera för upplänk/nedlänk) och planer på mer bredbandiga tillämpningar med bättre prestanda finns. En stor fördel med denna teknologi är att den är lätt att anpassa till olika frekvensband, vilket bland annat gjort den aktuell för tillämpningar för glesbygd (i 450 MHz-bandet) och i TV-banden. Flera testnät är idag i bruk och finska myndigheter har tilldelat licensen för mobilt bredband i glesbygd till en operatör som avser att använda Flash OFDM. WiMAX, eller IEEE 802.16, är en satsning på att kunna erbjuda såväl stationära som mobila användare ett mycket varierande utbud av bredbandstjänster. WiMAX stöttas av ett stort antal aktörer från IT-branschen med Intel i spetsen. Flexibilitet uppnås genom att WiMAX effektivt kan utnyttja varierande tilldelning av spektrum (avseende såväl frekvens som bandbredd) och kan optimeras för olika transmissionsförhållanden såsom mobil användning och fri sikt. Teoretiskt är tel +46 8 616 99 40 fax +46 8 616 99 50 Org.no. 556575-6227 23(69)