Lokalt ITinfrastrukturprogram

Transkript

1 Lokalt ITinfrastrukturprogram BILAGA 5 Översikt av tekniska lösningar Version: 0.99 ( ) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET

2 IT-INFRASTRUKTURPLAN Sida 2 av 6 ÖVERSIKT AV OLIKA TEKNIKER Ortssammanbindande nät Fiberbaserade Singelmode fiber Då det gäller ortssammanbindande nät är singlemod fiber baserade nät oslagbara då det gäller kapacitet. Om vi dessutom vill försäkra oss om en maximal skalbarhet kapacitetsmässigt är det dessutom viktigt att den fiber som förläggs mötes vissa optotekniska krav. Med den utrustning som idag finns kan kapaciteter på upp till 160 Tbps per fiberpar åstadkommas ( bps) vilket är en ofattbar hög kapacitet. Radiobaserade Mikrovågslänk, punkt till punkt PDH som är en äldre standard med kapacitet från 2 Mbps till 34 Mbps SDH som är en standard med kapacitet från 155 Mbps och uppåt Med mikrovågslänkar kan stora avstånd överbryggas till en relativt låg kostnad. Dock är kapaciteten låg i jämförelse med optofiberlösningar. En fördel med mikrovågslänkar är att utrustningen enkelt kan omdisponeras och på så sätt användas för att initialt upprätta förbindelser med måttlig kapacitet för att senare ersättas av optofiber. Ska ses som temporära lösningar pga. stort behov av underhåll. Satellit Även geostationära satelliter kan användas för ortssammanbindande nät. Kapaciteten som ofta används är 155Mbps. Men även andra lägre och högre kapaciteter kan etableras. Kostnaden är relativt hög och vissa tekniska problem uppstår med långa fördröjningar som även negativt påverkar vissa innehållstjänster som IP-telefoni.

3 IT-INFRASTRUKTURPLAN Sida 3 av 6 Områdesnät (accessnät) Fiberbaserade Singelmod Områdesnät baserade på singelmod fiber är den lösning som ger den största tryggheten inför framtida ökande bandbreddsbehov då fibern som sådan inte har någon praktisk begränsning kapacitetsmässigt. Även kostnadsmässigt är numera singelmod fiber ett bra alternativ då kostnaden för ändutrustningar har sänkts dramatiskt de senaste åren. Multimod Områdesnät baserade på multimod fiber har begränsningar som i många områdesnät medför merkostnader då räckvidden är låg i förhållande till bandbredd. Detta beror på att multimod fiber har en filterverkan som minskar möjlig bandbredd med ökat avstånd. Detta innebär att flera aktiva noder krävs i områdesnäten vilket naturligtvis avsevärt fördyrar nätets uppbyggnad och driftskostnader. Dessutom är risken stor att kommande bredbandbehov medför fördyrande ombyggnader då nya aktiva noder måste etableras för att klara räckvidden. Kopparbaserade ADSL (Asymetric Digital Subscriber Line) ADSL kan indelas I två grundtyper med olika prestanda Typ 1 som ger en kapacitet på upp till 1,5 Mbps mot kund och 0,5 Mbps från kund Typ 2 som ger en kapacitet på upp till 8 Mbps mot kund och 1 Mbps från kund. Lösningen baseras på kopparpar där vanligtvis befintliga telelinjer används då ADSL medger samtidig överföring av konventionell telefoni och ADSL trafik. Möjlig kapacitet påverkas av längd och kvalitet på koppårparet. Upp till 4,5 km ledningslängd är den norm som Skanova använder för att upplåta kopparpar för ADSL förbindelser. Tekniskt kan ADSL användas för ledningslängder upp till ca: 6 km.

4 IT-INFRASTRUKTURPLAN Sida 4 av 6 SDSL SDSL är en lösning för kommunikation över kopparpar. SDSL ger en kapacitet på 2 Mbps symmetriskt i båda riktningarna. Räckvidd upp till 3 km ledningslängd. HDSL (High bit rate Digital Subcriber Line) HDSL är en lösning för kommunikation över två kopparpar. HDSL ger en kapacitet på 2 Mbps symmetriskt i båda riktningarna. Räckvidd upp till 4,5 km ledningslängd. VDSL (Very high rate Digital Subscriber Line) VDSL är en lösning för kommunikation över kopparpar. VDSL ger en kapacitet på upp till 55 Mbps symmetriskt i båda riktningarna med då med endast ett par hundra meter ledningslängd. Normalt används VDSL utrustning med stöd för 10Mbps dubbelriktad kapacitet som då har en räckvidd på ca: 1,5 km. Radiobaserade Radiolan Några varianter av radiolan är: som ger en råkapacitet på 2 Mbps delat på antalet kunder mot accesspunkt och delat i riktning mot kund och in mot nät. Även varianter med 3 Mpbs kapacitet förekommer b som ger en råkapacitet på 11 Mbps delat på antalet kunder mot accesspunkt och delat i riktning ut mot kund och in mot nät. Detta är den vanligaste förekommande radiolan standarden idag. (2001) a som ger en råkapacitet på 54 Mbps delat på antalet kunder mot accesspunkt och delat i riktning ut mot kund och in mot nät. Detta är en helt ny standard och endast ett fåtal produkter finns idag.

5 IT-INFRASTRUKTURPLAN Sida 5 av 6 HiperLANII HiperlanII arbetar med en kapacitet på 6,9, 12,18, 27, 36 eller 54 Mbps. Detta är en relativt ny europeisk standard som bland annat Ericsson arbetar med. Endast ett fåtal produkter finns framtagna idag. FWA (Fixed Wired Access) Fyra licenser har tilldelats för utbyggnad av FWA nät. Dessa har tilldelats Skanova, Telenordia, Quadracom och Europolitan. Då utrustningen för denna typ av radioaccess är tämligen dyrbar kommer lösningen ej att vara tillämpbar för anslutning av privatkunder. Kapacitet som erbjuds varierar men sannolikt kommer 2-10 Mbps att erbjudas. ICE.NET (CDMA 450 MHz) Net 1 har byggt ett landstäckande CDMA nät i 450 MHz-frekvensbandet. Egenskaperna hos den 450MHz-frekvens som Net 1 använder ger upp till 25 gånger mer täckning per sändare än GSM och UMTS på 900MHz, 1800MHz och 2100MHz. Tack vare bättre vågutbredningsegenskaper lämpar sig Net 1s nät för landskap med kuperad terräng samt för täckning inomhus. Konkret innebär detta att Net 1 kan bygga ut sitt 3G-nät till platser där det inte är ekonomiskt försvarbart för konkurrenterna. WiMAX (Worldwide Interoperability for Microwave Access) En radioteknik som har förmåga till större utbredning pga. att den kan använda reflekterande radiosignaler och därmed erbjuda täckning där det annars inte skulle ha fungerat. Upp till 40 Mbps erbjuds till kund. LTE (Long Term Evolution) Sannolikt den teknik som kommer att användas för 4G näten. Kan användas på olika frekvenser och en lägre frekvens minskar hastigheten med ökar utbredningen (räckvidden). Kapacitet som kommer att erbjuds varierar sannolikt mellan Mbps.

6 IT-INFRASTRUKTURPLAN Sida 6 av 6 Elnätsbaserade PLM (Power Line Modem) Många varianter av modem för kommunikation över befintliga elnät testas intensivt i hopp att kunna utnyttja elnäten för bredbandskommunikation. Många är skeptiska till förutsättningarna att lyckas då risken är stor att störningar uppstår från olika utrustningar och sändare. Dessutom orsaker modemen störningar på radiotrafik vilket inte är acceptabelt. Bland militären har framförts invändningar mot denna typ av tekniska lösningar med hänvisning till störningsrisken. Kabel-TV näten DOCSIS 1.x Internet via Kabel-TV är intressant främst utifrån att färdiga nät som når många kommuninvånare kan användas. Det är dock inte bara att plugga in datorn i antennuttaget. Nätet måste modifieras för returtrafik och kvalitetsmässigt hålla en relativt god nivå. Detta kan vara kostsamt att åstadkomma. Tekniken bygger på ett bussnät vilket innebär att ett antal hushåll (kunder) delar på den kapacitet, t.ex. 34 Mbps som finns i den buss som hushållet är anslutet till. Kundmodemen begränsar dessutom hastigheten, till normalt 2-16 Mbps per hushåll. DOCSIS 2.x Tekniken bygger på ett bussnät vilket innebär att ett antal hushåll (kunder) delar på den kapacitet, t.ex. 51 Mbps som finns i den buss som hushållet är anslutet till. Upp till 51 Mbps i nerladdningshastighet och 30 Mbps i uppladdningshastighet kan erbjudas. DOCSIS 3.x Ytterligare utveckling av Docsis standarden. Tekniken bygger på ett bussnät vilket innebär att ett antal hushåll (kunder) delar på den kapacitet, t.ex. 200 Mbps (kan ställas upp ända till 5 Gbps) som finns i den buss som hushållet är anslutet till. Upp till 1 Gbps i nerladdningshastighet och 120 Mbps i uppladdningshastighet kan erbjudas.