Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs

Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs Jonas Edlund Eva Siljeholm 2006-12-11

På uppdrag av länsstyrelsen Östergötland har Jonas Edlund och Eva Siljeholm utvärderat några metoder för inventering av ålgräs. Fältarbetet bestod i dykinventering av 3 friliggande transekter samt en test med länsstyrelsens UV-kamera. Fältarbetet har bedrivits i Gjusklabbssundet i yttre delen av Missjö naturreservat under augusti och oktober 2006. Dessutom har resultat från inventeringar inom samma område sommaren 2005 används i arbetet. Följande metoder har jämförts: Översiktlig inventering med lutherräfsa och vattenkikare Inventering med UV-kamera Dykning efter sökmönster Transektinventering Översiktlig inventering med lutherräfsa och vattenkikare Metoden användes när beståndet hittades under augusti 2005. Resultatet finns beskrivet i bilaga A. Det är en snabb metod som ger förhållandevis grova data om artsammansättning, bottenmaterial samt yt- och djuputbredning. Vi har använt metoden under flera år och tycker att den är mycket lämplig för en snabb, översiktlig skanning av större områden. Den är särkilt lämplig för att inventera områden med platta, vegetationsklädda bottnar dominerade av finsediment eller sand, t ex ålgräs- eller kransalgsbestånd. Fältarbetet går snabbt (i storleksordningen 10-20 områden per fältdag) och det går också åt relativt lite tid till förberedelser och efterarbeten. Nackdelarna är att det är svårt att exakt bedöma täckningsgrader (kvalitén varierar dessutom med siktförhållandena) samt yt- och djuputbredningar. Risken är också förhållandevis stor att t ex ovanliga eller småvuxna arter förbises. Mindre, hårdbottenlevande arter är särskilt svåra att hitta. Metoden är också relativt väderkänslig. Inventering med UV-kamera Länsstyrelsens UV-kamera testades i Gjusklabbssundet under oktober 2005. Vid tillfället fungerade inte GPS-mottagningen varför kontinuerlig lagring av position och djupuppgifter parallellt med film inte skedde. Området inventerades genom att 5 transekter filmades. Transekterna filmades från båt som genomkorsade sundet från norr till söder. Positionsbestämning gjordes vid 28 platser längs transekterna, främst i samband med bestånds- eller substratgränser. Filmerna har tolkats med avseende på beståndsbildande ålgräs. Enstaka plantor eller småbestånd har inte tolkats. Totalt filmades 860 meter på drygt 70 minuter film. Resultatet finns redovisat i bilaga B. Metoden tar betydligt längre tid i anspråk än en översiktlig inventeringen med lutherräfsa och vattenkikare. Jämfört med en transektinventering går fältarbetet sannolikt snabbare, men efterarbetet (tolkningen av filmen) tar åtminstone lika lång tid. På samma sätt som en översiktlig inventeringen med lutherräfsa och vattenkikare är metoden lämplig för att skapa sig en 1

överblick om beståndets yt- och djuputbredning. Det går dock att uppnå en betydligt högre noggrannhet med UV-kameran, särskilt om en exaktare positioneringsteknik används. Liksom vid översiktsmetoden är risken dock stor att t ex ovanliga eller småvuxna arter förbises. I likhet med transektinventeringar är filmningen en teknikintensiv metod. Det är lätt att något strular i fält som i värsta fall kan innebära att arbetet måste avbrytas. Detta visades inte minst av problemen med GPS:en under vårt fältarbete. Metoden är också relativt väderkänslig. Är syftet att snabbt skaffa en översiktlig bild av ett större område fungerar tekniken bra som den är idag. Tolkningen av filmen bör dock ske i fält. Utbredningen av det inventerade området syftas lämpligen in och ritas in på papperskartor eller digitaliseras direkt i fältdator. Är syftet att skaffa mer detaljerad information avseende yt- och djuputbredning om t ex ett ålgräsbestånd bör tekniken förbättras. För det första bör en exaktare positioneringsteknik användas. Dessutom bör möjligheten att tolka filmen i realtid förbättras. Detta dels för att undvika det tidsödande efterarbetet med filmtolkningen, men också för att direkt kunna få en bild av beståndet. Kombineras detta med någon lämplig teknik för att grafiskt åskådliggöra resultatet i fält minskar risken att man först på kontoret upptäcker att man saknar kunskap inom vissa områden av beståndet (detta hände oss). Dykning efter sökmönster Apparatdykning efter sökmönster testades kort under augusti 2006. Syftet med dykningarna var i första hand att hitta lämpliga positioner för transektpassager. Positionerna skulle utgöras av gränser för ålgräsets utbredning som ej berodde på substratbrist. En transekt skulle sedan passera positionen i djupgradienten och vinkelrätt mot beståndsgränsen. För att finna lämpliga positioner med utbredningsgränser användes ett enkelt sökmönster med kompassorientering och räkning av fensparkar. Utbredningsgränser markerades med en uppblåsbar flytboj (avsedd för säkerhetsstopp under sportdykning) förankrad i blysänke. Efter dyket mättes flytbojens position in med GPS och en transektlina lades ut som passerade bojen. En liknande teknik skulle kunna nyttjas för att avgränsa ett helt bestånd. Svårigheterna jämfört med sommarens försök ligger dels i att orientera sig över större ytor under vattnet samt att positionsbestämma en större mängd punkter. Orienteringen bör vara möjlig att klara av, men kräver sannolikt en mer utvecklat metod än den vi tillämpade. Positionsbestämningarna kräver sannolikt också en annan metod. Ett förhållandevis enkelt sätt skulle kunna vara att dykaren har med sig en flytboj som släpps upp på alla platser där en positionsbestämning önskas. En person i en båt kan sedan mäta in flytbojens position med GPS. 2

Metoden bör kunna ge en mycket bra avgränsning av beståndets ytutbredning och maximala djuputbredning och även ge värdefull kringdata om t ex bottenbeskaffenhet och andra arter. Fältarbetet tar dock lång tid och kräver omsorgsfull planering av dyket och goda kunskaper i orientering under vattnet. Även förberedelser och efterarbete tar relativt lång tid. Beståndets ytutbredning bör också vara översiktligt känt innan arbetet påbörjas. Dessutom bör en exaktare positioneringsteknik än vanlig GPS användas. Metoden kan vara lämplig för noggrannare avgränsning av mindre bestånd (kanske upp till några 1000 m 2 ). Fördelen jämfört med UV-kamera från båt är att mer kringdata om t ex bottenbeskaffenhet och andra arter kan samlas in. Man har också en bättre överblick under vattnet och kan aktivt söka efter t ex ovanliga arter, enstaka plantor eller småväxta arter. Transektinventering Gjusklabbssundet har transektinventeras både 2005 och 2006. Inventeringarna följer i stort den nationella metoden för miljöövervakning av undervattensvegetation på grunda bottnar längs ostkusten (Kautsky, H. 1999: Miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna kring Sveriges kuster). 2005 inventerades 2 transekter (se bilaga D) och 2006 inventerades 3 (se bilaga C). 2005 års inventeringar skedde utifrån en landposition och i en väl definierad riktning. Detta innebär att möjligheten att återbesöka exakt samma transekt är mycket god. Ingen av transekterna passerade dock någon beståndsgräns som kunde bedömas som ålgräsets nedre utbredningsgräns. 2006 placerades 3 transekter ut där syftet var att de skulle passera ålgräsets nedre utbredningsgräns. För att hamna någorlunda parallellt med djupgradienten var det inte möjligt att låta transekterna utgå från en landposition och gå i en väl definierad riktning. Transekterna har istället lagts fritt från land och start- och slutposition mätts in med GPS i fält. Detta innebär att det är mycket svårt att återfinna exakt samma transekt vid en återinventering. Fördelen med transektinventeringar är att de bygger på en vedertagen metod som är väl lämpad för uppföljning. Ett krav för exakt uppföljning är dock att transekten utgår från en väl preciserad startposition och går åt i en väl definierad riktning. Metoden ger information med hög detaljeringsgrad avseende bland annat växtarter, bottensubstrat och position i djup- och längdled. Varken överiktsinventering med vattenkikare och lutherräfsa eller filmningen med UV-kamera kan mäta sig med transektinventering i detta avseende. Till metodens nackdelar hör att den är att den är tidskrävande och prylintensiv. Den ger också information om ett relativt litet område. Metoden bygger på att transekten ligger i en tydlig djupgradient, men ålgräsbestånd finns ofta på relativt flacka bottnar. Lämpliga djupgradienter kan vara svåra att hitta utan detaljerad kunskap om området. Ännu svårare kan det vara att hitta djupgradienter förbi ej substratbegränsade beståndsgränser med djupast växande ålgräs. Dessa platser är dock viktiga att hitta om syftet är att följa beståndsutvecklingen. 2006 hittade vi 2 sådana platser genom dykning efter sökmönster. 3

Översiktlig jämförelse mellan metodernas resultat För att åskådliggöra de olika metodernas resultat har delar av inventeringsresultaten lagts på varandra i nedanstående karta. Karta 1. Karta över Gjusklabbssundet med resultat från de olika inventeringsmetoderna. De tjocka heldragna linjerna markerar de delar av transekterna från 2005 och 2006 där beståndsbildande ålgräs påträffades. De streckade tjocka linjerna markerar enstaka eller spridda förekomster av ålgräs inom transekterna. De rastrerade ytorna markerar den uppskattade utbredningen av beståndsbildande ålgräs utifrån data från 2006 års UVfilmning. Den streckade tunna röda linjen markerar det inventerade och beskrivna området från 2005 års översiktliga inventering med lutherräfsa och vattenkikare. 4

BILAGA A. Resultat från översiktlig inventering med lutherräfsa och vattenkikare 2005 Utdrag ur rapporten Undervattensvegetationen i Missjö naturreservat 2005 (Edlund & Siljeholm 2005) Gjusklabbssundet Datum 2005-08-24 Mittkoordinater 6470446-1570522 Grundområdet ligger sydväst om Gjusklabb. Det ingår i ett större grundområde som sträcker sig från Gjusklabb i söder och upp mot Gråskär och stångklabbarna i norr. Grundområdet ligger i yttre delen av mellanskärgården. Exponeringen är måttlig till hög. Djupet varierar från 4 till 6 meter. Botten domineras av finsediment med ett litet inslag av block och häll. Vegetationen dominerades av ålgräs men även borstnate förekom i riklig mängd. Axslinga, hårsärv, hornsärv och blåstång hittades i måttlig mängd i området. Sudare förekom i enstaka exemplar. Ålgräs var vanligast i väster där det var mer eller mindre heltäckande. I öster var utbredningen mer fläckvis. Dominerande vegetationstyp: Ålgräsdominerat kärlväxtsamhälle på finsedimentbotten. Natura 2000-habitat: Delar av området kan klassas som sublittoral sandbank och rev. Karta 2. Karta över Gjusklabbsområdet med det översiktligt inventerade området markerat. Skala 1:5000. 5

BILAGA B. Resultat från inventering med UVkamera 2006 Karta 3. Karta över Gjusklabbsundet. De 5 filmade transekterna är markerade med streckade linjer. Svarta ofyllda cirklar markerar waypoint med GPS-inmätt position. Siffror avser nummer på respektive waypoint. Röda cirklar markerar tolkade uppgifter om älgräs (bestånd start, bestånd samt bestånd slut) från film. Läget för ej inmätta positioner (de utan svart cirkel runt) har uppskattats utifrån tidsuppgifter från filmen. Grönrastrerade ytor markerar uppskattad utbredning av beståndsbildande ålgräs. 6

Transekt Waypoint Koordinater Djup Film Tid Ålgräsbestånd 1 4 6470561-1570529 7,3 1 11.10 1 18.30 Bestånd start 5 6470471-1570547 4,3 1 18.50 Bestånd 1 19.40 Bestånd slut 6 6470432-1570573 0,7 1 20.25 1 24.00 Bestånd start 1 24.50 Bestånd slut 7 6470371-1570604 6,6 1 26.05 2 8 6470560-1570498 6,0 1 26.45 9 6470528-1570521 6,9 1 29.15 10 6470513-1570518 6,7 1 30.20 11 6470480-1570527 5,5 1 31.45 Bestånd start 1 33.15 Bestånd slut 1 33.35 Bestånd start 1 34.00 Bestånd slut 12 6470451-1570531 4,8 1 34.10 1 34.35 Bestånd start 1 36.55 Bestånd slut 13 6470410-1570560 3,1 1 37.10 1 38.55 Bestånd start 1 40.15 Bestånd slut 14 6470374-1570587 6,8 1 40.30 15 6470363-1570591 6,7 1 41.10 3 16 6470565-1570467 3,7 2 00.15 17 6470532-1570481 3,3 2 02.25 18 6470498-1570493 4,1 2 05.10 19 6470485-1570498 4,2 2 06.15 Bestånd start 20 6470439-1570510 5,5 2 09.15 Bestånd 21 6470413-1570522 6,3 2 11.05 Bestånd slut 4 22 6470547-1570451 5,0 2 12.10 23 6470527-1570457 0,7 2 13.40 24 6470477-1570470 3,6 2 17.20 2 18.00 Bestånd start 25 6470471-1570483 4,4 2 18.50 Bestånd 5 26 6470487-1570461 3,9 3 00.15 27 6470467-1570472 3,9 3 02.00 Bestånd start 28 6470438-1570494 4,3 3 05.10 Bestånd 29 6470407-1570515 5,5 3 08.10 Bestånd 30 6470401-1570519 6,6 3 08.50 Bestånd slut 32 6470375-1570588 7,1 3 10.10 Tabell 1. Data från UV-filmning av Gjusklabbsundet. 7

BILAGA C. Resultat från transektinventering 2006 Gjusklabbsundet norra friliggande transekten Datum 2006-08-30 Vattenstånd ± 0 dm Startkoordinater 6470450-1570516 Slutkoordinat 6470545-1570495 Längd Djup Botten Sediment Växter Övrigt 0 5,2 Finsediment 100%, block +, sten + 55 6,2 Finsediment 100%, block + 8 3 Ålgräs 25%, Hårsärv +, borstnate +, axslinga +, hornsärv + Blåmussla 10%, röda bakteriefläckar +. Djup vid 10 m: 5,4 m Djup vid 20 m: 5,7 m Djup vid 30 m: 5,7 m Djup vid 40 m: 5,7 m Djup vid 45 m: 5,8 m Djup vid 50 m: 5,9 m Boj vid 45 m 3 Ålgräs +, hårsärv +, borstnate +, Stort block på vänster sida vid 64:6,4 m. Röda bakterie- På det stora blocket: fläckar +, ishavstofs 25%, kräkel +, fjäderslick + blåmussla varierar från + till 25%. På stora blocket 75% Djup vid 70 m: 6,5 m Djup vid 80 m: 6,7 m 83 6,8 Finsediment 100%, 3 Hårsärv + Sista ålgräsplantorna på 83:6,8 (boj) Djup vid 90 m: 6,9 m Djup vid 100 m: 7,0 m Gjusklabbsundet mellersta friliggande transekten Datum 2006-08-30 Vattenstånd ± 0 dm Startkoordinater 6470450-1570516 Slutkoordinat 6470354-1570537 Längd Djup Botten Sediment Växter Övrigt 0 5,2 Finsediment 100% 3 Ålgräs 25%, hårsärv 5%, borstnate +, hornsärv +, axslinga + Röda bakteriefläckar + Djup vid 10 m: 5,4 m Djup vid 20 m: 5,6 m Djup vid 30 m: 5,9 m (bergvägg 2-3 m åt vänster) 35 6,1 Finsediment 50%, häll 50% (lodyta på vänster sida) 3 Hornsärv +, hårsärv + På lodyta: ishavstofs +, fjäderslick +, ullsläke +, kräkel +, rödblad + På lodyta: 50% blåmussla 40 6,4 Finsediment 50%, 3 Ålgräs + Röda bakteriefläckar + häll 50% (lodyta på vänster sida) 45 6,4 Häll 100%, block + 3 ishavstofs +, fjäderslick +, ullsläke + Djup vid 50 m: 6,5 m

55 6,5 Finsediment 50%, block 25%, sten 10%, grus 10% 3 Ålgräs + (flera små bestånd på vänster sida till 6,6 m) 60 6,6 Finsediment 100% 3 Boj 72 7,5 Häll 100% 3 Fjäderslick +, Blåmussla 10% ullsleke +, ishavstofs + 82 7,5 Finsediment 100% 3 Djup vid 90 m: 7,7 m Djup vid 100 m: 7,8 m Gjusklabbsundet södra friliggande transekten Datum 2006-08-30 Vattenstånd ± 0 dm Startkoordinater 6470422-1570549 Slutkoordinat 6470341-1570494 Längd Djup Botten Sediment Växter Övrigt 0 5,5 Häll 100% 3 Fjäderslick +, Blåmussla 10% ullsleke +, ishavstofs + 10 5,9 Finsediment 100%, block +, sten + 30 5,9 Finsediment 50%, block 25%, sten 10%, grus 10% 35 6,6 Finsediment 100%, block 5%, sten +, grus + 40 7,3 Finsediment 100%, block + 65 7,6 Finsediment 75%, block 25% 70 7,6 Finsediment 100%, häll 5%, block + 75 7,5 Häll 75%, block 10%, finsediment 10% 80 6,7 Häll 100%, block 10% (stort block till höger) 90 6,4 Finsediment 100%, block 10% 100 7,1 Finsediment 100%, block + 3 Ålgräs 25%, hårsärv 5%, borstnate +, hornsärv +, axslinga + 3 Ålgräs 10%, hårsärv +, borstnate +, hornsärv + 3 På block: fjäderslick +, ishavstofs + Röda bakteriefläckar +, blåmussla + Djup vid 20 m: 5,2 m Boj 35:6,6 På block: blåmussla 10% 3 Djup vid 50 m: 7,6 m Djup vid 60 m: 7,6 m 3 På block: På block: blåmussla Fjäderslick +, 10% ullsleke +, Svampdjur + ishavstofs + 3 Hårsärv + På hårdbotten som ovan 3 Hårsärv + På hårdbotten som ovan 3 Ishavstofs +, fjäderslick +, ullsläke +, kräkel +, rödblad + 3 Hårsärv + På hårdbotten som ovan 3 Ålgräs + (1x1 m stort bestånd vid transektslut) På hårdbotten som ovan. Svampdjur + Blåmussla 75% 9

BILAGA D. Resultat från transektinventering 2005 Utdrag ur rapporten Undervattensvegetationen i Missjö naturreservat 2005 (Edlund & Siljeholm 2005): Gjusklabbssundet norra transekten Datum 2005-08-25 Vattenstånd +1 dm Startkoordinater 6470445-1570446 Profilens riktning 120º Orientering Gjusklabb ligger i yttre delen av Missjö naturreservat, drygt en kilometer nordväst om Tallskär. Dyklokalen var belägen i sundet mellan Gjusklabb och den namnlösa kobben drygt hundra meter västerut. Transekten döks från en punkt nära mitten av kobbens östra strand i riktning mot den sydvästra av de båda hällarna nära söder om Gjusklabb. De innersta tjugo metrarna av transekten inventerades inte. Karta 4. Karta över Gjusklabbssundet med transekternas startpunkter och riktningar markerade. Skala 1:5000. Bild 8. Östra stranden av kobben drygt 1oo meter väster om Gjusklabb. Foto Eva Siljeholm. 10

Beskrivning Profilen är 52 meter lång då de innersta, ej inventerade 20 metrarna är borträknade. Botten är flack och exponeringsgraden är låg till måttlig. Botten utgörs helt av finsediment. Djupet varierar från 4,5 till 5,5 meter. Växtsamhället kan karaktäriseras som en ålgräsäng. Ålgräs växte med 50 procents täckningsgrad utefter hela transekten. Plantorna var upp till 1,3 meter höga. Påväxten dominerades av små hjärtmusslor, men även mossdjur och blåmusslor noterades. Tillsammans med ålgräset växte också kärlväxterna borstnate, hårsärv och hornsärv samt rödalgerna rödblad och friliggande kräkel. Bild 1. Ålgräs i Gjusklabbssundet. Foto Jonas Edlund. Blåmussla förekom med upp till 10 procents täckningsgrad. Gott om fiskyngel och en hel del sandstubb. Siktdjupet uppmättes till 6,0 meter. Totalt påträffades 6 växtarter, av vilka 2 var makroalger och 4 kärlväxter. Artlista växter Rödalger Kräkel Furcellaria fastigata Rödblad Coccotylus trunkatus/phyllophora pseudoceranoides Kärlväxter Ålgräs Zostera marina Hornsärv Ceratophyllum demersum Borstnate Potamogetan pectinatus Hårsärv Zannicellia palustris 11

Fältdata Längd Djup Botten Sediment Växter Övrigt 72 5,5 Finsediment 100% 3 Ålgräs 50%, bortsnate 5%, hornsärv +, hårsärv + rödblad +, friliggande kräkel + Blåmussla 10%, röda bakteriefläckar 40 4,5 Finsediment 100% 3 Ålgräs 50%, bortsnate 10%, hornsärv +, hårsärv + rödblad +, friliggande kräkel + Blåmussla 10%, röda bakteriefläckar. Transekten slutar på 20/4,5 m, precis innan linan går tvärs över en långsmal häll. Övrigt: Mossdjur fanns på blåmusslor. Gott om fiskyngel och en hel del sandstubb. Ålgräs upp till 1,3 meter långt. Påväxt dominerad av små hjärtmusslor, men även mossdjur och blåmussla noterades. Djupuppgifter är korrigerade mot aktuellt vattenstånd. Gjusklabbssundet södra transekten Datum 2005-08-25 Vattenstånd +1 dm Startkoordinater 6470455-1570445 Profilens riktning 101º Orientering Gjusklabb ligger i yttre delen av Missjö naturreservat, drygt en kilometer nordväst om Tallskär. Dyklokalen var belägen i sundet mellan Gjusklabb och den namnlösa kobben drygt hundra meter västerut. Transekten döks från en punkt nära mitten av kobbens östra strand i riktning mot Gjusklabbs södra udde. De innersta tjugo metrarna av transekten inventerades ej. Bild 10. Östra stranden av kobben drygt 1oo meter väster om Gjusklabb. Foto Eva Siljeholm. 12

Beskrivning Profilen är 52 meter lång då de innersta, ej inventerade 20 metrarna är borträknade. Botten är flack och exponeringsgraden är låg till måttlig. Botten domineras av finsediment. Dessutom förekommer några hällar och enstaka block. Djupet varierar från 4,2 till 5,7 meter. Växtsamhället karaktäriseras som en ålgräsäng. Ålgräs växte med 50 procents täckningsgrad utefter större delen transekten. En kortare sträcka växte arten med 25 procents täckning. På hällarna fanns naturligtvis inte ålgräs. Plantorna var upp till 1,3 meter höga. Påväxten dominerades av små hjärtmusslor, men även mossdjur och blåmusslor noterades. Tillsammans med ålgräset på mjukbotten växte också kärlväxterna borstnate, hårsärv och hornsärv, rödalgerna rödblad samt friliggande kräkel. På häll och block noterades brunalgerna ishavstofs och blåstång och rödalgerna kräkel, ullsläke och fjäderslick. Blåstång växte ner till 4,2 meters djup. Blåmussla förekom rikligt med upp till 25 procents täckning. Havsstenhinna och brunhudar var vanliga på häll och block. Även rödplysch noterades. Mossdjur fanns bland annat på häll och blåmusslor. Svampdjur noterades. Havstulpaner växte på hällar och block. Det var gott om fiskyngel och en hel del sandstubb. Siktdjupet uppmättes till 6,0 meter. Totalt påträffades 12 växtarter, av vilka 8 var makroalger och 4 kärlväxter. Artlista växter Brunalger Ishavstofs Sphacelaria arctica Brunhudar Pseudolithoderma sp Blåstång Fucus vesiculosus Rödalger Havsstenhinna Hildenbrandia rubra Ullsläke Ceramium tenuicorne Fjäderslick Polysiphonia fucoides Kräkel Furcellaria fastigata Rödblad Coccotylus trunkatus/phyllophora pseudoceranoides Rödplysch Rhodochorton pupureum Kärlväxter Ålgräs Zostera marina Hornsärv Ceratophyllum demersum Borstnate Potamogetan pectinatus Hårsärv Zannicellia palustris 13

Fältdata Längd Djup Botten Sediment Växter Övrigt 72 5,7 Finsediment 100%, block +, häll + 41 4,7 Häll 75%, finsediment 25%, block 5% 3 Ålgräs 50%, borstnate +, hårsärv +, hornsärv + rödblad +, friliggande kräkel + På block: ishavstoffs 10%, ullsläke 10%, fjäderslick 10% 3 På häll: ishavstoffs 25%, kräkel 5%, blåstång 5% (plantor ner till 4,2 m) På finsediment: hårsärv 75% Blåmussla 25% (på block 75%), hjärtmusslor +, röda bakteriefläckar Svavelväte nedanför hällen, gröna bakteriefläckar 34 4,2 Finsediment 100% 3 Ålgräs 25% (linan Blåmussla 10%, längs beståndgräns, hjärtmussla +, åt vänster försvinner östersjömussla +, arten, högerut 50%), svampdjur, hårsärv 10%, bortsnate+, svavelväte, röda bakteriefläckar hornsärv +, rödblad +, friliggande kräkel + 22 4,6 Häll 75% (under linan och vänsterut), finsediment 25% (någon halvmeter höger om linan och vidare högerut). 3 På häll: ishavstoffs 10%, kräkel 5%, ullsläke 5%, fjäderslick 5% På finsediment: Ålgräs 50%, hårsärv 10%, bortsnate+, hornsärv + Blåmussla 25%, svampdjur. Transekten slutar på 20/4,0m Övrigt: Havsstenhinna och brunhudar var vanliga på häll och block. Även rödplysch noterades. Mossdjur fanns på bl a häll och blåmusslor. Havstulpaner växte på hällar och block. Gott om fiskyngel och en hel del sandstubb. Ålgräs upp till 1,3 meter långt. Påväxt dominerad av små hjärtmusslor, men även mossdjur och blåmussla noterades. Djupuppgifter är korrigerade mot aktuellt vattenstånd. 14